Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02



Relevanta dokument
Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE )

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr November CET Kringler conference center, Norge

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

Samverkan i gränsområde

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Information och utbildningsmaterial

Projekt Lärjeån Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Anvisning till dem som förflyttar och planterar ut fiskar och kräftor

Släketäkt gynnar gäddlek

Världsfiske och vattenbruk

Regler för Barentskampen i orientering

Projekt Fjällräv SEFALO+ Layman s report

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Slutrapport: NORDBUK stödprogram

Gemensamt delprogram för stormusslor

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Brusaån (SE310805)

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Förstudie till Musselbältet

Sälens matvanor kartläggs

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Felles Fjellrev II / Projektbeskrivning. Bilaga till Interreg-ansökan Felles Fjellrev II

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Landskap i sikte! Lappland

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN OCH OM MEDFINANSIERING FRÅN NATIONELLA OFFENTLIGA MYNDIGHETER

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1

Direktförsäljning av primärprodukter

Allt går med elektricitet!

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Vätterninfo nr 2:2016 april

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion

Projekt Blicken på Kalotten

INTERREG IIIA KVARKEN- MITTSKANDIA MITTSKANDIA INTERREG IIIA MERENKURKKU-MITTSKANDIA

Nytt inom växthusstödet Januari 2014 /sökandens material. Lea Anttalainen/Melo/Enheten för arealstöd

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Framtidsplan för Svensk lapphund

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (162)

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Nordplus-kurs, läsåret : Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Årskort Slutrapport. Innehåller: Inledning. Sammanställning över svampförekomst. Årskortet Sammanfattning och slutsatser

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Modern och. dynamisk. Test World

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde

Möjlighetsstudie Barentsbanan

Åtgärdsprogram för hotade arter

Kontaktuppgifter och annan information kring insatser uppdateras fortlöpande på hemsidan välj västra Östergötland.

Tillsyn av båtklubbar 2014

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting avseende kulturverksamhet

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Interreg V Sverige-Norge-programmet

Svenska TENO nfo! " # $! 2012

3.1.1 Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Standardiserat nätprovfiske i Insjön En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Grouse monitoring network Internasjonalt samarbeid for bedre rypeforvaltning. Maria Hörnell-Willebrand Håkon Solvang

Det nordiska samarbetet

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

Skogsstyrelsens författningssamling

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Hjälp - vad skall jag göra med m3 förorenade sediment?

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Fiskundersökningar i Råån 2011

Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport

Östersjön ett hotat innanhav

Ansökan avseende Natur- och landskapscheck

Havsöringens tillstånd och havsöringsfisket i Bottniska viken

Miljösituationen i Malmö

Amila Maksumic, Trafikverket

Fuåns avrinningsområde ( )

Svenska Björn SE

Dysåns avrinningsområde ( )

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

Transkript:

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02

Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel

Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Indikatorart Bra eller dåliga förhållanden Paraplyart Upprätthåller diversiteten i ekosystemet, skapar habitat för andra arter Flaggskeppsart Förbättrar man för flodpärlmusslan får man mycket på köpet

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Interreg-projekt Beslut 23/6 2011 2011-2014 Budget: 1,48 M 3 länder 9 partners

Projektledare: Metsähallitus, Lapland, Finland Tillsammans med: Jyväskylä Universitet, Finland Metsähallitus, Österbotten, Finland ELY-centralen, Lapland, Finland Länsstyrelsen i Norrbotten, Sverige Bioforsk Svanhovd, Norge Bioforsk Holt, Norge Norsk institutt for naturforskning NINA, Trondheim Akvaplan NIVA, Tromsö

Syfte Syftet med projektet är att: 1. Ta reda på orsakerna till varför populationerna av flodpärlmussla minskar i många nordliga vattendrag 2. Utveckla och testa metoder för hur man återställer dessa krympande och icke-reproducerande populationer 3. Tillhandahålla uppdaterad information om bevarande och förvaltning av flodpärlmusslan för de målgrupper som arbetar med vård av vattenmiljöerna eller vars beslut eller aktiviteter kan påverka tillståndet i vattendragen 4. Bredda och fördjupa det nordiska gränsöverskridande samarbetet mellan myndigheter och forskningsinstitut och utveckla detta samarbete till konkreta åtgärder för att återställa de minskande populationerna

Projektområde

Catchment area Country/ countries County/ area River Iijoki Finland Ostrabothnia and Lapland River Simojoki River Kemijoki River Tornionjoki (In Swedish Torneälven) River Luttojoki River Paatsjoki (In Norwegian Pasvik) Finland Finland/ (Russia) Sweden/ Finland/ Norway Finland/ (Russia) Finland/ Norway/ (Russia) Lapland Lapland, (Murmansk oblast) Norrbotten, Lapland, Finnmark Lapland, (Murmansk oblast) Lapland, Finnmark, (Murmansk oblast) Luomalajoki (Fin) Koutusjoki (Fin) Juojoki (Swe) River Näätämöjoki (In Norwegian Finland/ Norway Lapland, Finnmark Neiden) River Tenojoki (In Norwegian Tana) Finland/ Norway Lapland, Finnmark River Karpelv Norway Finnmark River Løksebotnelva Norway Troms River Lysbotnelva Norway Troms River Kalixälven Sweden Norrbotten River Råneälven Sweden Norrbotten River Luleälven Sweden Norrbotten River Piteälven Sweden Norrbotten River Lillpiteälven Sweden Norrbotten River Åbyälven Sweden Norrbotten River Byske Sweden Norrbotten River Skellefteälven Sweden Norrbotten

Juojoki Foto: Fiskeguideutbildningen, Tornedalens folkhögskola Luomalajoki Koutusjoki Foto: Santtu Välilä Foto: Santtu Välilä

Aktiviteter 1. Nätverk Att utvidga och fördjupa det nordiska samarbetet mellan experter och myndigheter som arbetar med förvaltning och bevarande av flodpärlmusslan.

Aktiviteter 2. Analysera statusen i flodpärlmusselbestånden samt deras livsmiljöer Definiera kategorier av livsmiljöer som ger lyckad reproduktion och bra uppväxtmiljöer för unga musslor. Detta omfattar identifiering av de viktigaste parametrarna för dessa typer av miljöer. Dessutom syftar detta arbetspaket till att ta reda på de negativa faktorer som hindrar och/eller förhindrar rekryteringen av flodpärlmussla. Utvärdera tillståndet i de viktigaste flodpärlmusselpopulationerna i olika avrinningsområden i norra Fennoskandien. I Finland, där ordinarie övervakningsprogram för flodpärlmusslan saknas, kan de studerade transekterna också fungera som en bas för framtida övervakning. Kommer att göras i Juojoki - 2012

Aktiviteter 3. Analys av toxikologiska ämnen Undersöka halter av organiska och oorganiska toxiska komponenter i vatten, sediment och substrat i områden där det finns rekrytering och där det tidigare funnits rekrytering av flodpärlmusslor.

Aktiviteter Provtagning har gjorts i Juojoki, Luomalajoki and Koutusjoki, Oktober 2011 4. Genetiska analyser Beskriva de aktuella genetiska strukturerna kolonisations historiken av de studerade populationerna. Kartlägga genetisk mångfald och differentiering av flodpärlmusslan inom avrinningsområdena Lutto älv, Ijo älv, Torne älv, Kemi älv, Karpelva, Løksabotnelva, Lysbotnelva, Pasvikelva och Teno. Jämföra den genetiska mångfalden av musslelpopulationer som i sin reproduktion är beroende av lax, vandrande öring eller stationär öring samt studera den potentiella genetiska beroendet av sina värdfiskar. Jämföra genetisk mångfald av reproducerande populationer kontra populationer utan lyckad reproduktion.

Arbetspaket 5. Experiment med värdfisk och odling av musslor Utveckla metoder för att på konstgjord väg infektera värdfisk med flodpärlmusslelarver. Utveckla och pröva metoder för att odla unga musslor i laboratoriet och därefter sätta ut dem i vattendrag. Ta reda på hur specialiserade musslorna är, gällande krav på värdfisk, i specifika vattendrag.

Aktiviteter 5. Experiment med värdfisk och odling av musslor Ta reda på hur infektion av clochidielarver är beroende av densiteten av värdfisk. Ta reda på, om små musslor som planterades in i ett biflöde till Ijo älv 2007 har överlevt. Utveckla rutiner och praxis med en fiskodling om hur man infekterar den odlade fisken med flodpärlmusslans larver. Om de odlingsförsöken visar sig fungera och är användbara skall dessa användas för att förstärka den utdöende populationen av flodpärlmussla I Näätämö.

Aktiviteter 6. Leta nya populationer Leta nya ännu okända flodpärlmusselpopulationer inom Näätämö och Tana älvs avrinningsområden. Utveckla en metod för att undersöka förekomsten av musslor genom att undersöka potentiell värdfisk genom elfiske.

Aktiviteter 7. Information om projektet En sammanfattande rapport av alla projektaktiviteter. Rapporten kommer att tryckas och även publiceras på Internet som pdf-fil. Rapporten kommer att skrivas på engelska, men det kommer att finnas sammanfattningar på finska, norska, svenska och nord-samiska. Denna rapport kommer att utarbetas av projektsamordnaren tillsammans med de nationella samordnarna och den vetenskapliga koordinatorn för projektet. Rapporter från varje arbetspaket kommer som separat bilaga. Dessa rapporter kommer att utarbetas av ansvarig organisation för varje etapp och de kommer att publiceras i pdf-form som en del av den sammanfattande rapporten på internet.

Tack - Kiitos Patrik Olofsson Projektkoordinator i Sverige patrik.olofsson@lansstyrelsen.se Foto: Patrik Olofsson