Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen... 18 Hushållsbarometern som index... 18 2

Sammanfattning Hushållsbarometern visar hur hushållen upplever att ekonomin förändrats det senaste halvåret och hur de ser på sin ekonomi framöver. Den ger också en bild av orsakerna till förändringarna och hur man klarar sin vardagsekonomi. Hur det har gått för hushållen det senaste halvåret Hushållsindex är nu 50,9. Index över 50 innebär att fler tycker att ekonomin blivit bättre än sämre det senaste halvåret. Nivån speglar därmed en något mer positiv sammantagen bild av den egna ekonomin. Sedan förra våren har index stigit från 48,8 till 50,9. Ökningen beror framförallt på att färre upplever att de har fått det sämre, snarare än att fler har fått det bättre. De flesta grupperna har på ett år höjt sitt index, oavsett hushållstyp, ålder, geografisk hemvist eller inkomst. Men vissa grupper har fortfarande ett index på under 50. Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har lägst index, medan hushåll med årsinkomster över 700 000 kronor har högst. Orsaker till bättre löpande ekonomi Högre lön, 55 (46) 1 procent. Någon i hushållet arbetar mer, dvs har gått från arbetslöshet, sjukskrivning, föräldraledighet eller har gått upp i arbetstid, 35 (35) procent. Förändrad livssituation, dvs blivit sambo, separerat, slutat studera eller att barn flyttat hemifrån, 27 (15) procent. Orsaker till sämre löpande ekonomi Högre priser, 44 (48) procent. Någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldraledig eller sjuk, 22 (19) procent. Högre låneräntor vilket färre anger i år, 16 (26) procent. Hur man klarat ekonomin 16 procent av hushållen har problem att få pengarna att räcka månaden ut, ofta eller alltid. Det är en lika stor andel som för ett år sedan, men i år har färre problem varje månad. Ensamstående har fortfarande störst svårigheter. Fyra av tio hushåll har av ekonomiska skäl dragit ned på konsumtion. Det är något fler än för ett år sedan, men trenden på längre sikt är något nedåtgående. Flest har dragit ned på restaurang- och pubbesök, trots sänkt restaurangmoms, men många har även dragit ned på dyrare mat, nödvändiga inköp av skor och kläder och nöjen/fritid. Andelen som dragit in på nödvändiga inköp av vardagsmat har inte tidigare varit så låg som i år, 4 procent. Färre har lånat till konsumtion, ett trendbrott jämfört med tidigare år. 11 (14) procent av hushållen uppger att de har lån för konsumtion. Unga vuxna har minskat sin andel. 1 Siffror inom parantes avser våren 2011. 3

Ekonomin framöver Optimismen är stark. 35 procent tror att den egna ekonomin blir bättre, 12 procent att den blir sämre. Framtidstron har dessutom förstärkts sedan förra våren, men främst på grund av att färre tror att ekonomin blir sämre. Unga vuxna är mindre optimistiska idag, 45 (60) procent, medan 30-49-åringar ser mer ljust på framtiden, 52 (46) procent. De flesta anger högre lön som orsak till en förbättring, 45 (43) procent, och att någon ska gå från bidrag till arbete, 14 (17) procent. De som tror att det blir sämre räknar med prishöjningar, 31 (30) procent. Däremot är det färre som i år förväntar sig räntehöjningar, 7 (16) procent. Trots ökad optimism planerar inte fler att öka sin konsumtion. Sparviljan har stigit och är nu högre än tidigare år. 26 (23) procent vill nu spara mer, 7 (11) procent mindre. Färre tänker sig att öka sin amortering. 10 (12) procent av samtliga hushåll planerar att amortera mer, 4 (3) procent att amortera mindre. Fler planerar att lägga mer pengar på semestern i år. Siffror inom parantes avser våren 2011. 4

Resultat; utfall och förändringar På ett år har Hushållsindex stigit från 48,8 till 50,9 Sedan förra våren har Hushållsindex stigit från 48,8 till 50,9 vilket innebär att fler hushåll nu anser att deras ekonomi har förbättrats. Hösten 2007 var hushållen nöjdast med utvecklingen av sin privata ekonomi då hushållsindex toppade på 51,8. Våren 2008, alltså redan innan finanskrisen på allvar bröt ut, upplevde många hushåll att deras ekonomi förändrats och fler hade fått mindre pengar till löpande utgifter. Trots den ekonomiska turbulensen som följde därefter sjönk hushållsindex bara marginellt 2009. Även om en sämre arbetsmarknad var påtaglig för många, klarade hushållen sig trots allt relativt bra i krisen tack vare låga låneräntor, högre löner och skattesänkningar. Våren 2010 återhämtade sig hushållsindex och hushållens ekonomi stabiliserades, för att våren 2011 vända nedåt igen då färre hushåll uppgav att de fått förbättringar. Nu ytterligare ett år senare är konjunkturen sämre och arbetslösheten fortfarande relativt hög, men trots det har index stigit. Jämfört med tidigare år ser det här året hittills ut som ett hyfsat år för hushållen mätt i ekonomisk förbättring. Även om index överträffar förra vårens resultat och t o m tangerar några av indexnivåerna för 2006 och 2007 så betyder inte det att hushållen nödvändigtvis har fått det så mycket bättre i kronor. En sammanfattning av årets förbättrade indextal är att flertalet hushåll inte indikerar några förbättringar. Däremot är det inte längre lika många som anser att den egna ekonomin har blivit sämre. Denna utveckling bekräftas även av beräkningar som Institutet för Privatekonomi årligen gör för ett antal typhushåll. I den analysen har samtliga av Institutets typhushåll mellan januari 2011 och januari 2012 antingen fått en oförändrad ekonomi eller så har de fått något mer kvar att leva på efter att nödvändiga utgifter var betalda. Diagram 1 Hushållsbarometern som index för hushållen totalt Index är nu 50,9. Ett index på mer än 50 betyder att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna har blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre. Index mäter såväl den löpande ekonomin som ekonomin totalt sett då man även tar hänsyn till tillgångar och skulder. För mer information om beräkning av index se sid 18. 5

Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har lägst index Lägst indextal har följande: Bryter man ner resultaten har ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer lägst indextal, 45,1 respektive 45,6. De gifta pensionärerna är något nöjdare med sin ekonomiska utveckling, men index för dem är ändå lågt, 48,3. Även om indextalen fortfarande är låga anser båda pensionärsgrupperna samt de ensamstående föräldrarna att de har fått ekonomiska förbättringar jämfört med resultaten våren 2011. Att pensionärsgruppen har höjt sitt index två år i följd är kanske inte helt förvånande eftersom regeringen vid årsskiftet 2010/2011 höjde grundavdraget och därigenom sänkte inkomstskatten för just ålderspensionärerna. I år har dessutom den allmänna pensionen stigit efter att bromsen dessförinnan slagit till två år i följd. Ytterligare en bidragande orsak är förmodligen att både pensionärer och barnfamiljer med låga inkomster från årsskiftet fått förstärkt bostadstillägg respektive bostadsbidrag. Index under 50-strecket har också storstadsbor, ensamstående utan barn hemma och hushåll med hushållsinkomster under 400 000 kr per år. Hushåll med högre inkomster har högst index Högst index har följande: I likhet med förra våren har hushåll med hushållsinkomster på mer än 700 000 kr per år högst index, 56,5. I den här gruppen anser flest att deras ekonomi förbättrats de senaste sex månaderna. Högre index än 53 har även gifta och sambor utan hemmaboende barn och unga 20-29 år. Diagram 2 Hushållsbarometern som index uppdelat på delindex 6

Av Sveriges regioner har den västra regionen lägst index Index i regioner: Delas Sverige upp i sex olika regioner är störst andel av invånarna i den norra och i den mellersta regionen mest nöjda med sin ekonomiska utveckling de senaste sex månaderna, Stockholm exkluderat. Sedan mätningen förra våren har den norra regionen höjt sitt index mest, 54,7 (50,9) 1. Enligt norrlänningarna är en starkt bidragande orsak att man av olika orsaker arbetar mer. För ett år sedan var det istället Stockholm som hade det högsta indextalet, men Stockholmarnas index är nu 50,2. Även i övriga storstäder ligger index runt 50 och skillnaden är numera inte så stor vare sig man bor i storstad, i övriga städer eller på landsbygden. Lägst indextal har den västra regionen som även förra våren intog bottennoteringen, 48,6. Samtliga grupper har höjt sitt index jämfört med föregående år Samtliga grupper har höjt sitt index jämfört med föregående år. Ett undantag är ensamstående utan hemmavarande barn, men sänkningen är marginell. Sedan förra våren har index höjts mest för hushåll med hushållsinkomster på mer än 700 000 kronor per år, för gifta/sambor utan hemmavarande barn, men också för ensamstående pensionärer - även om de fortfarande har ett lågt index på 45,6. Med knapp marginal överväger den andel som anser att de har fått en bättre ekonomi Jämför man hur ekonomin var för ett halvår sedan anser en majoritet av hushållen att både deras vardagsekonomi 2 och deras totala ekonomi 2 är oförändrad, 61 respektive 65 procent. Av dem som anger att deras ekonomi förändrats anser 18 procent att de har mer pengar till löpande utgifter idag. En lika stor andel anser att de har mindre pengar till löpande utgifter. När hushållen däremot ser till hela sin ekonomi anser en större andel att deras ekonomi har blivit bättre de senaste sex månaderna än de som tycker att den har blivit sämre, 19 respektive 14 procent. Tar hushållen även hänsyn till sina tillgångar och skulder är de alltså mer positiva till utfallet. Jämfört med resultaten våren 2011 anser i år färre hushåll att den egna ekonomin har försämrats. Det gäller både den löpande- som privatekonomin totalt sett. Det är däremot inte fler som säger att den har blivit bättre, utan istället uppger fler att de har en oförändrad ekonomi. 1 2 Siffror inom parantes avser våren 2011. Vardagsekonomi avser löpande inkomster och utgifter. Total ekonomi inkluderar även tillgångar och skulder. 7

Bättre ekonomi främst p g a högre lön och att fler arbetar mer Närmare en femtedel av hushållen, 18 procent, anser att de det senaste halvåret har fått mer pengar till löpande utgifter. Mer än hälften av dem uppger att det beror på en löneförhöjning. Andelen har dessutom ökat med hela 9 procentenheter jämfört med resultatet förra våren, 55 (46) 1 procent. Att fler av olika orsaker arbetar mer är näst efter löneförhöjning den vanligaste orsaken till att den löpande ekonomin har blivit bättre. En femtedel anger att någon i hushållet arbetar mer från att tidigare varit sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig, 20 procent (16). Dessutom har man valt eller fått möjlighet att gå upp i arbetstid, 15 procent (19). En annan vanlig orsak är att livssituationen har förändrats, Drygt en fjärdedel anger att de har fått det ekonomiskt bättre det senaste halvåret p g a att de blivit sambo, separerat, slutat studera eller har barn som har flyttat hemifrån. Vanligtvis brukar det vara en relativt konstant andel, men i år är det en kraftig ökning från 15 procent förra våren till 27 i vår. Lägre inkomstskatt är inte längre ett lika tungt vägande skäl till att man fått mer pengar. Det kan förklaras av att regeringen från 2011 gjort uppehåll med ytterligare steg av jobbskatteavdraget. Kommunalskatten har sänkts i bara sex av landets kommuner i år, men kan trots allt vara en orsak till att några svarar lägre inkomstskatt p g a ändrade regler, 10 procent (17). Årets höjda bostadstillägg för pensionärer och höjt bostadsbidrag till barnfamiljer har inte resulterat i att fler anger högre bidrag som anledning till att ekonomin blivit bättre, 4 (4) procent. Lägre räntor är inte längre någon orsak till att hushållen har fått det bättre det senaste halvåret, bara 9 procent anger det. Våren 2009 uppgav närmare hälften av hushållen som fått mer pengar i plånboken att det berodde på lägre låneräntor. Samma år sa dessutom 38 procent att det berodde på lägre inkomstskatt, vilket det året sammantaget innebar en ekonomisk jackpot för många hushåll. I år är det som sagt istället löneförhöjningar, högre sysselsättningsgrad och förändrad livssituation som får stå för förbättringen. Diagram 4 Orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det bättre 8

Sämre ekonomi främst p g a prisökningar, men utgiften för räntor är inte längre lika kännbar Närmare en femtedel, 18 procent, uppger att de har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste sex månaderna. Högre priser är den mest utbredda orsaken till att plånboken för många har blivit tunnare. Det anser 44 (48) procent av dem som fått det sämre. En annan vanlig orsak är att någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldra- eller sjukledig, 22 (19) procent. Lägre ersättning och/eller bidrag och högre skatt är även i år en av de vanligaste orsakerna till en sämre ekonomi, 26 (26) 1 procent. Trots uppräkning av den allmänna pensionen vid årets början anger en lika stor andel 12 procent att deras försämrade ekonomi beror på att pensionen sänkts. Inte heller höjda bidrag som bostadstillägg för pensionärer eller höjt bostadsbidrag till barnfamiljer har resulterat i att färre anger lägre ersättning eller bidrag som anledning till att ekonomin blivit sämre. 2010 svarade hela 38 procent att lägre ersättning/bidrag eller högre skatt beroende på regelförändringar lett till en sämre ekonomi, då förmodligen beroende på striktare ersättningsregler i både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Färre hushåll anger högre låneräntor som skäl till att de har mindre pengar.16 procent i vår jämfört med 26 procent för ett år sedan. Om man bara tittar på den korta tremånadersräntan så har den det senaste halvåret både höjts och sänkts, medan den motsvarande period för ett år sedan höjdes från 2,48 till 3,78 procent. En större andel jämfört med för ett år sedan uppger att man har ökat sin konsumtion det senaste halvåret och därigenom har fått mindre pengar i plånboken, 14 (7) procent. Andra skäl till att ekonomin blivit sämre är i nämnd ordning högre kommunala avgifter, förändrat boende, satt av mer till sparande och gått ner i arbetstid. Diagram 3 Orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det sämre *) inklusive sänkt pension 1 Förutom lägre bidrag och ersättning, 9%, ingår även lägre pension,12%, och högre skatt, 5%. 9

En lika stor andel som förra våren har problem med att få pengarna att räcka månaden ut, men färre har haft problem varje månad Trots lågkonjunktur och relativt hög arbetslöshet har en lika stor andel av hushållen som för ett år sedan haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut. Totalt sett har 16 procent av hushållen haft svårigheter. Sedan 2004 har andelen successivt minskat men ligger i år på samma nivå som förra året. Däremot har man inte haft svårigheter lika ofta. 6 procent har nu haft problem varje månad jämfört med 8 procent förra våren. Ensamstående såväl med som utan barn är de hushåll som har haft det svårast att få pengarna att räcka. Drygt 40 procent av dem har haft problem det senaste kvartalet. En stor andel av pensionärerna upplever att deras ekonomi blivit sämre. Trots det har sammanboende/gifta seniorer inte haft några svårigheter med att få sina pengar att räcka, däremot har de ensamstående pensionärerna haft det, 17 procent (18). Diagram 5 Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Fyra av tio har dragit ner på sin konsumtion, vilket är något fler jämfört med för ett år sedan Fyra av tio hushåll uppger att de av ekonomiska skäl tvingats dra in på sin konsumtion någon gång det senaste kvartalet. Flest har dragit in på restaurang- eller pubbesök, 19 procent. Men många har också dragit in på dyrare mat, nödvändiga inköp av skor eller kläder och på nöjen, kultur eller fritidsaktiviteter. Utgifter för nöjen, kultur eller fritidsaktiviteter prioriteras trots att fler totalt sett minskat sin konsumtion. Färre än vid någon mätning tidigare har valt att dra in på detta, i år 16 procent. En positiv notering är att enbart 4 procent av hushållen har tvingats dra in på vardagsmaten, vilket är den lägsta andelen sedan mätningarna startade 2004. 15 (13) procent har dragit in på bilkörningen. Jämfört med förra våren är det dock något fler hushåll som dragit ner och reagerat på att bensinpriset har stigit med cirka femton procent sedan januari 2011. Grupper som dragit ner i störst/minst utsträckning på sin konsumtion: I störst utsträckning har ensamstående med barn tvingats dra ner på sin konsumtion det senaste kvartalet, sex av tio. Generellt har yngre dragit ner mer än äldre. Av 20-29 åringarna har 59 (40) procent minskat sin konsumtion det senaste kvartalet, bland ålderspensionärerna är det 35 (30) procent. 10

Jämfört med förra våren har något fler hushåll tvingats att dra åt svångremmen, 40 jämfört med 35 procent. Under finanskrisen 2008 och 2009 uppgav närmare hälften att de dragit ner på sin konsumtion, så i den jämförelsen har hushållen ändå lättat lite på bromsen. Diagram 6 Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet Trenden visar att vissa av dem med mest trängd ekonomi har fått större marginaler Sammantaget tyder några resultat på att vissa av de mest trängda hushållen trots allt upplever att de har fått större marginaler den senaste åttaårsperioden. Trenden sedan mätningarna började 2004 är att fler och fler får inkomsterna att räcka månaden ut, i år liksom de två tidigare åren är andelen som allra lägst. Även andelen hushåll som av ekonomiska skäl tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion har successivt minskat. Det här året är det visserligen en viss ökning vilket innebär ett hack på kurvan, men även här kan en nedåttrend utläsas. I år är dessutom andelen som har tvingats dra in på det allra nödvändigaste som inköp av vardagsmat lägre än i någon tidigare mätning, 4 procent. Diagram 7 Andelen hushåll som det senaste kvartalet inte fått inkomsterna att räcka och dragit ner sin konsumtion 60 50 40 30 20 10 0 2004 vår 2006 vår 2008 vår 2010 vår 2012 vår Inkomsterna har inte räckt månaden ut Ja, vi har dragit ned på någon konsumtion 11

Färre hushåll än tidigare har lånat till konsumtion 11 (14) procent av hushållen uppger att de har lån för konsumtion. Konsumtionslån är nu inte vanligast bland unga vuxna utan i gruppen 30-49 år. 16 procent av dem uppger att de har ett sådant lån. För första gången sedan 2005 då frågan ställdes första gången har andelen med konsumtionslån sjunkit från att de senaste åtta åren legat stabilt mellan 15 och 13 procent. Framförallt är det unga mellan 20-29 år som löst sina lån och inte tagit nya, 24 procent av dem hade lån förra året, 13 procent i år. Men även ensamstående med eller utan barn samt övriga barnfamiljer har i mindre utsträckning konsumtionslån idag. Svaren talar dock inte om hur mycket man har lånat eller hur beloppet har förändrats. Enligt SCB:s statistik har konsumtionskrediterna beloppsmässigt stadigt ökat de senaste åren. Förra året bromsade tillväxttakten in betydligt, men är i nu tillbaka på en årlig ökningstakt på närmare 7 procent. I Hushållsbarometern ställdes frågan om man har lån för konsumtion första gången hösten 2005. Andelen hushåll som har konsumtionslån har sedan dess förändrats väldigt lite. Sedan september 2005 har konsumtionslånen i belopp stigit med drygt 50 procent enligt SCB, vilket andelen låntagare enligt Hushållsbarometern alltså inte har gjort. Det visar att konsumtionskrediterna per konsumtionstagare/hushåll idag är klart större än vad de var för sex och ett halvt år sedan, vilket det senaste året ytterligare förstärkts. Det tyder på att de som faktiskt har lånat i genomsnitt har lån för ännu större belopp. Optimismen om den egna framtida ekonomin är stark och har dessutom förstärkts Det kommande året tror en stor andel att det egna hushållets totala ekonomi kommer att bli bättre. Optimisterna är i övervägande majoritet, 35 procent jämfört med 12 procent pessimister. Trots att konjunkturen och tillväxten i Sverige har försvagats kraftigt, har optimismen ökat jämfört med förra våren. Nettotalet, dvs skillnaden mellan andelen optimister och pessimister, var våren 2011 +19 och har nu stigit till +23. Hushållens värsta farhågor kring hur ekonomin i omvärlden ska påverka den egna plånboken verkar ha bedarrat, trots att osäkerheten kring skuldkrisen i framförallt Sydeuropa fortfarande är stor. Framförallt har pessimisterna jämfört med för ett år sedan minskat. Optimismen är störst bland 30-49 åringarna, 52 (46) procent. Framtidsutsikterna om den egna ekonomin faller sedan med åldern och pensionärerna har den absolut lägsta tron på några framtida förbättringar, bara 6 procent av dem räknar med det. De unga vuxna 20-29 år är mindre optimistiska än för ett år sedan. 45 (60) procent av dem tror att den egna ekonomin kommer att bli bättre. Diagram 8 Nettoandel optimistiska hushåll om den egna ekonomin de närmaste 12 månaderna Andelen som tror på en bättre ekonomi minus de som tror på en sämre 12

Bättre ekonomi framöver främst genom högre lön men också genom högre sysselsättning En dryg tredjedel tror på en förbättrad privatekonomi de kommande tolv månaderna. Höjd lön p g a löneförhöjning eller i samband med ett nytt arbete är liksom förra våren det vanligaste skälet. Dessutom har något fler förhoppningar om det, 45 (43) procent. Den näst vanligaste förhoppningen är att någon i hushållet ska öka sin sysselsättning. Antingen från att gå från bidrag till arbete, 14 procent (17). Eller att någon familjemedlem kommer att gå upp i arbetstid, 7 procent (9). Fler tror att ekonomin kommer att förbättras p g a en förändring av livssituationen 13 (8) procent. En liten andel tror att låneräntorna kommer att sjunka och förbättra ekonomin det kommande året, 5 (2) procent. De som svarar alternativet annat, 14 (24) procent, förväntar sig enligt de öppna svaren att få lägre lånekostnader genom att betala av på sina lån, att det egna företaget ska gå bättre eller en skatteåterbäring. Få nämner bättre konjunktur eller bättre avkastning på sparande. Bara 4 procent tror att några politiska reformer eller regelförändringar i form av högre bidrag/ersättningar eller lägre inkomstskatt kommer att stärka den egna ekonomin. Diagram 9 Orsaker till att 35 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer förbättras de kommande 12 månaderna 13

Hushåll som tror på en försämring räknar med prishöjningar, däremot inte längre med högre låneräntor 12 procent av hushållen tror att hushållets ekonomi kommer att försämras det närmaste året. Framförallt därför att man tror man att priserna ska stiga, 31 (30) procent. Även de som svarar annat handlar om stigande priser, men då särskilt om högre bensinpriser. I år nämner fler fortsatt lågkonjunktur och Europakrisen som skäl till att den egna ekonomin kommer att försämras. Totalt svarar 18 procent Annat. Fler tror att ekonomin kommer att försämras p g a en förändrad livssituation, 18 (13) procent. Det kan vara att man t ex slutat/börjat studera, separerat/blivit sambo, barn flyttat hemifrån eller att någon i hushållet gått i pension. I flera av frågorna går förändrad livssituation igen som starkare skäl till att ekonomin har eller kommer att förändras 1. Resultaten tyder på att fler personer än tidigare nu har en förändring i sina liv som också påverkar privatekonomin. En tiondel tror att de egna tillgångarna kommer att minska i värde. Från att ingen förväntade sig det våren 2010, steg andelen snabbt till 14 procent våren 2011. I år befarar fortfarande 11 procent att botten på tillgångspriserna ännu inte är nådd vilket kommer att försämra ekonomin. Att någon i hushållet kommer att bli arbetslös/sjukskriven/föräldraledig är ett lika starkt skäl som förra våren till att privatekonomin kommer att bli sämre, 11 (11) procent. En farhåga som stigit den här våren är att man kommer att få lägre lön men oförändrad arbetstid, 7 (1) procent, en lösning som många företag använde bara för några år sedan för att möta en sämre efterfrågan. Färre hushåll än för ett år sedan tror att högre låneräntor kommer att försämra den egna ekonomin, 7 procent (16). Hushållen verkar medvetna om att prognosen för reporäntan har sänkts. 1 Fler anger även det som skäl till att ekonomin det närmaste året kommer att förbättras 13 (8) procent. Och fler än förra våren anger det som skäl till att de har fått mer pengar till löpande utgifter 27 (15) procent. 14

Diagram 10 Orsaker till att 12 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer försämras de kommande 12 månaderna Trots ökad optimism är andelen konsumtionsvilliga hushåll oförändrad Lika stora andelar som förra våren planerar att öka respektive minska sin konsumtion det närmaste året. Nettotalet eller skillnaden mellan dem som planerar att konsumera mer respektive mindre är -10 (-11). 8 procent räknar med att öka sin, medan 18 procent planerar att minska. Det negativa nettotalet ska dock inte tolkas som dåligt. Sedan våren 2004 har nettoandelen inte varit positivt något år. Hösten 2006 var det som högst, -3, då flest hushåll var villiga att spendera. Som lägst var nettoandelen våren 2009 på -23. Hushållen planerar alltså inte någon liknande inbromsning av sin konsumtion det närmaste året. Resultaten talar inte om hur mycket hushållen beloppsmässigt kommer att förändra sin konsumtion, utan istället hur stor andel av hushållen som planerar vad. Diagram 11 Nettoandel av dem som planerar att förändra sin konsumtion de kommande 12 månaderna Andel som planerar att konsumera mer minus de som planerar att konsumera mindre 15

Däremot har andelen sparbenägna hushåll stigit Hushållens vilja att spara ökade betydligt mellan 2010 och 2011. Andelen hushåll som planerade att spara mer var båda åren på den högsta nivån sedan mätningarna startade. I år har nivån stigit ytterligare och 26 (23) procent vill spara mer det kommande året. Dessutom planerar nu något färre hushåll jämfört med för ett år sedan att spara mindre, 7 procent (11). Detta gör att nettotalet stiger rejält, från +12 till +19. Mellan 2006 och 2009 minskade andelen sparbenägna hushåll, samtidigt som makrostatistik visar att sparkvoten steg. En förklaring är att de som sparat mer har sparat större belopp, vilket Institutet för Privatekonomis Spara-rapport från 2009 också bekräftar. Sedan 2009 ser sparviljan ut att ha blivit mer utbredd bland hushållen. Det är däremot oklart om det verkligen är fler hushåll som också realiserat sina planer. Diagram 12 Nettoandel för dem som planerar att förändra sitt sparande de närmaste tolv månaderna Andel som planerar att spara mer minus de som planerar att spara mindre men amorteringsviljan ökar inte, många är dock villrådiga Förra och förrförra våren gick i sparsamhetens tecken och fler hushåll planerade att spara och/eller amortera mer. Det gäller fortfarande, men skillnaden för i år är att något färre planerar att amortera mer samtidigt som fler säger att de kommer att öka sitt sparande. Av alla hushåll (inklusive dem utan lån) planerar 10 (12) procent att amortera mer och 4 (3) procent att amortera mindre de kommande tolv månaderna. Jämfört med förra våren planerar alltså en något mindre andel av hushållen att amortera mer på sina lån. Samtidigt är så många som en dryg tiondel (av samtliga hushåll) osäkra om de ska amortera mer eller mindre och tveksamheten om hur man ska göra har dessutom ökat de senaste åren. Fler planerar att utöka årets semesterbudget Våren 2009 fick semesterplanerna stryka på foten för många hushåll, men 2010 och 2011 tog sig fler sig råd igen. I år planerar ännu något fler att utöka årets semesterbudget. Nettoandelen mellan dem som planerar att spendera mer respektive mindre är +8, 24 procent planerar att ha en större semesterkassa i år jämfört med förra året, och 16 procent räknar med att dra in på semesterutgifterna. 16

De grupper som planerar att utöka sin semesterbudget är framförallt unga 20-29 år, med en nettoandel på +18. Även i åldersgrupperna upp till pensionsåldern räknar en större andel med att lägga mer pengar på semester. Merparten av pensionärerna räknar med en oförändrad semesterkassa. Bland dem som förändrar sin utgift för semester är däremot andelen som kommer att hålla igen större än andelen som planerar att spendera mer. Diagram 13 Nettoandel med förändrad semesterbudget jämfört med föregående år Andelen som planerar att spendera mer på semester minus de som planerar att spendera mindre 17

Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tiden. Den första undersökningen gjordes våren 2004. Våren 2012 är det trettonde mättillfället. Hushållsbarometern visar hur stor andel av hushållen som t ex anser att de fått förbättringar eller försämringar av sin privatekonomi samt hur stor andel som kommer att förändra sina privatekonomiska beslut framöver. Barometern visar däremot inte hur stora förändringarna beloppsmässigt är eller kommer att bli. Det går alltså inte att dra slutsatser om hur mycket bättre eller sämre hushållen har fått det i kronor eller hur mycket man kommer att spara eller konsumera i framtiden, utan enbart hur stora andelar av hushållen som berörs av de olika frågeställningarna. Frågorna omfattar: Hur man upplever att hushållets löpande ekonomi förändrats. Varför man anser att hushållet fått mer eller mindre pengar till löpande utgifter. Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Hur man planerar att förändra sina utgifter för semester jämfört med förra året. Hur man upplever att hushållets ekonomiska situation förändrats totalt sett. Om hushållet ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Hur man tror att hushållets totala ekonomi kommer förändras framöver. Varför man tror att hushållets ekonomi kommer att bli bättre eller sämre. Hur hushållets konsumtion och sparande förväntas att förändras framöver. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av SIFO Research International på uppdrag av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden 26-29 mars 2012. Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har 1 197 personer svarat. Hushållsbarometern som index Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (även med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, hushållsindex ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi 18