Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Relevanta dokument
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

ovarialcancer EFTERLÄNGTADE 32 onkologi i sverige nr 6 17

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Fas 3- studien CheckMate -238 visar att Opdivo ger förbättrad återfallsfri överlevnad (RFS) jämfört med Yervoy för patienter med högriskmelanom

Välkomna till Tumör-arg 5 oktober 2012

Ovarialcancer REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR EPITELIAL OVARIALCANCER, TUBAR- OCH PERITONEALCACNER GÄLLANDE FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

ENDOMETRIECANCER -VAD HÄNDER EFTER KIRURGIN?

LAPAROSCOPI - GYNONKOLOGISK KIRURGI. Kjell Schedvins Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Presentation av Nationellt Vårdprogram Äggstockscancer (Del 2)

Ovarialcancer. Pernilla Dahm Kähler. Överläkare, Med.Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Onkologisk behandling av Cervixcancer

- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund

Lättillgänglig sammanställning av kontrollrutiner för patienter som behandlats för gynekologisk

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Två pivotala studier med Opdivo visar förbättrad treårsöverlevnad hos patienter med tidigare behandlad, avancerad icke-småcellig lungcancer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Fakta äggstockscancer

Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

ovarialcancer EFTERLÄNGTADE 32 onkologi i sverige nr 6 17

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Gastrointestinal cancer

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Välkomna till Tumör-arg 11 maj 2012

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Icke epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Sektionen för gynekologisk onkologi och bröstcancer Radiumhemmet

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Svenska Gynekologiska CancerGruppen (SweGCG) en nationell multidisciplinär forskningsgrupp

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Patientens Egen Registrering (PER)

HCC-övervakning (surveillance)

Registerbaserade PROM-studier

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Diana Zach

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Lynparza (olaparib) underhållsbehandling vid platinumkänslig recidiverande ovarialcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Bilaga 2. Endometrios. Underlag till Förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Regionala tillämpningar för södra regionen av nationellt vårdprogram för ovarialcancer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Pancreascancer -onkologisk behandling

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Epitelial ovarialcancer: U-CAN-databasens generaliserbarhet samt prognos för neoadjuvant behandlade patienter i Uppsala

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Prostatacancer och hälsorelaterad livskvalitet

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Avastin (bevacizumab)

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

BOFs konsensus för.llämpning av bröstonkologi i den kliniska vardagen

Äggstockscancer. Regional tillämpning för södra sjukvårdsregionen av nationellt vårdprogram. Version: Version 2.0

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Transkript:

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk cancer, KS angelique.floter-radestad@sll.se

Jag har inget jäv/intressekonflikter att deklarera

Ovarialcancer incidens 720 fall/år 5 års överlevnad 48% 60% diagnos vid spridd sjukdom 75% recidiv inom 2 år recidivbehandling kronisk sjukdom livskvalitet

Prognos och behandling olika - samma kontrollprogram

Syfte med ett kontrollprogram Upptäcka recidiv tidigt och därmed öka behandlingsmöjligheter och överlevnad. Handlägga behandlingsrelaterade biverkningar och ge psykosocialt stöd, vb remitteras till palliativ enhet. Följa upp behandlingsresultat, ev inkluderas i studier med nya läkemedel, erbjudas recidivkirurgi. Standard att kontrollera CA125 om man står på underhållsbehandling med bevazizumab.

Finns evidens för att ha kontrollprogram? Ingen evidens för ökad överlevnad? Ökar stress/oro? Kostnadseffektivt?

Värdet av att följa CA 125 efter avslutad primär behandling CA 125 bra vid diagnos och för att följa behandlingseffekt men värdet vid uppföljning har diskuterats. CA 125 kan diagnosticera recidiv flera månader innan symptom. Cochrane identifierar en randomiserad studie (n=529) som utvärderat värdet av att följa CA 125 hos patienter efter avslutad primärbehandling (Rustin et al. Lancet 2010) Ingen överlevnadsvinst med tidig upptäckt av recidiv via stigande CA 125 och insatt behandling, jämfört med patienter som endast behandlades vid symptom (HR 0,98, 95 % CI 0,80 1,20).

Värdet av att följa CA 125 efter avslutad primär behandling Gruppen som randomiserades till uppföljning med CA125 fick i genomsnitt fem fler månader med cytostatika, och deras livskvalitet skattades sämre (HR 0,71, 95 % CI 0,58 0,88). Studien har inte tagit hänsyn till betydelse av recidivkirurgi

De flesta recidiv är asymtomatiska vid diagnos n=412 80 % av alla recidiv var asymtomatiska 15 % upptäcktes vid klinisk undersökning 27 % efter DT-undersökning 24 % stigande CA 125 34 % CA 125 i kombination med DT-undersökning. ingen skillnad i total överlevnad mellan patienter med/utan symtom vid recidiv utfallet för patienten är oberoende av typ av kontroll. Are Surveillance Procedures of Clinical Benefit for Pa6ents Treated for Ovarian Cancer?: A Retrospec6ve Italian Mul6centric Study. Gadducci et al terna-onal Journal of Gynecological Cancer. 19(3): 367-374, April 2009.

Värdet av radiologi vid kontroller? Inga studier visar fördelar med regelbundna DT vid uppföljning av asymtomatiska patienter ESUR (European Society of Urogenital Radiology) rekommenderar DT efter avslutad primärbehandling och därefter först vid misstanke på recidiv (Forstner et al European Radiology 2010) Om regelbundna DT kontroller är till nytta för ev recidivkirurgi har man ej värderat i studierna. Regelbundna DT kontroller för rektalcancer har påvisat ökad överlevnad,cochrane, Jeffery et al 2007

Nationellt vårdprogram för epitelial ovarialcancer Patienter som genomgått primärbehandling för ovarialcancer och är i komplett remission bör kontrolleras regelbundet var 3:e 4:e månad de första 2 3 åren och därefter var 6:e månad under sammanlagt 5 år. Värdet av att regelbundet kontrollera CA 125 är oklart och en individuell bedömning får göras utifrån en diskussion med patienten. Kontroll med bild- och funktionsmedicinska undersökningar utförs vid tecken till sjukdomsrecidiv. Patienter som genomgått fertilitetsbevarande kirurgi följs med tumörmarkör, klinisk och gynekologisk undersökning inklusive ultraljudsundersökning. För patienter som inte är i komplett remission vid avslutad primärbehandling blir uppföljningen individualiserad med avseende på kontrollintervall och innehåll.

Vad önskar patienterna själva? I en enkätstudie svarade 89 % av alla patienter med ovarialcancer att de upplever en trygghet med att gå på regelbundna kontroller hos specialistläkare (Kew et al. J Obstetrics and Gynaecology 2009). En majoritet ansåg att kontroll av CA 125 var den viktigaste åtgärden i samband med besöket. De flesta önskade veta så tidigt som möjligt om de hade recidiv eller inte, även om denna vetskap inte innebar någon överlevnadsvinst.

Kontroller kan öka oro/ångest Studier har visat att kontroller och provtagning för CA 125 ger en ökad oro/ångest Parker et al Gynecol Oncol 2006 Reid et al Clin J Oncol Nurse 2011 Kvinnor med ovarialcancer värderar livskvalitet lika högt som förlängd överlevnad (Havrilesky Lancet Oncol 2017 ICON7).

Är patienterna nöjda med nuvarande kontrollprogram? - Önskar mer stöd för sin oro/ångest och mer hjälp med livskvalitet. - I en RCT föredrog de flesta uppföljning via telefon av sjuksköterska och kontroll av CA 125 istället för konventionell uppföljning med motiveringen att de fick mer tid att prata om psykosociala problem. (Cox et al European journal of oncology nursing 2008) - Bättre livskvalitet, tillfredsställelse, lägre kostnad med individualiserad sjuksköterskeledd kontroll. Ingen skillnad i oro. (Jacobs et al IJGC 2017)

Danska vårdprogrammet för uppföljning efter cancer Individualiserat kontrollprogram efter patienternas önskemål eftersom evidens saknas för överlevnadsvinst med tidigare kontrollprogram. Mer fokus på biverkningar och livskvalitet Forskning om PREM (patient reported experience measures) patientens upplevelser och tillfredsställelse PROM (patient reported outcome measures) systematisk mätning av livskvalitet, symtom och funktion

Ökar recidivkirurgi överlevnad? Retrospektiva studier har visat att recidivkirurgi ökar total överlevnad vid makroskopisk tumörfrihet (Desktop I). Störst chans att utföra komplett kirurgisk resektion är att operera i optimalt skede. Detta innebär kontroller eftersom de flesta recidiv är symtomfria. survival probability 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0 12 24 36 48 months

AGO-OVAR DESKTOP III Randomiserad multicenterstudie med syfte att jämföra effekten av tumörreducerande kirurgi i kombination med kemoterapi mot enbart kemoterapi vid recidiv av platinum-sensitiv ovarialcancer 1a Platinum-sensitivt recidiv/ recidiv hos kemonaiva FIGO I + Positive AGO score PS ECOG =0 Ingen resttumör efter primär kirurgi ascites < 500ml R A N D O M n=204 cytoreduktiv kirurgi n=203 ej kirurgi platinumbaserad kemoterapi (87% vs 88%)

ASCO maj 2017 AGO-OVAR DESKTOP III interimresultat 407 kvinnor randomiserade 2010-2014 Komplett kirurgisk resektion uppnådd hos 67% Primär endpoint: Total överlevnad ännu ej analyserad Sekundär endpoint: - Konklusion; Recidivkirurgi vid 1:a återfallet hos platinumsensitiva patienter och selekterade enligt AGO score resulterade i klinisk meningsfull ökning av PFS (5 månader) med acceptabel morbiditet.

Konklusion Fler randomiserade studier Individualiserade kontrollprogram Betydelsen av recidivkirurgi? Nya läkemedel vid recidivbehandling Revidering av nationellt VP pågår