BARA BILDER? En media analys 1 BARA BILDER? En analys av hur kvinnor och män skildras i gotländska tidningar och turistbroschyrer

BARA BILDER? En media analys 1 BARA BILDER? En analys av hur kvinnor och män skildras i gotländska tidningar och turistbroschyrer Länsstyrelsen på Gotland oktober 2004

2 BARA BILDER? En media analys BARA BILDER? En analys av hur kvinnor och män skildras i gotländska tidningar och turistbroschyrer Oktober 2004, Enheten för arbetsmarknad och näringsliv OMSLAGSBILD Lars Bäckman LAYOUT Lars Bäckman TEXT Ida Holmgren, Länsstyrelsen på Gotland UTGÅVA 500 ex. Rapporten finns även tillgänglig på vår hemsida www.i.lst.se

BARA BILDER? En media analys 3 Förord Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rätttigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Länsstyrelsen har ett uppdrag att regionalt i länet verka för detta mål. Det innebär bland annat att vi ska bedriva ett kunskapsuppbyggande jämställdhetsarbete. Som ett led i arbetet ger vi kontinuerligt ut rapporter som synliggör kvinnors och mäns skilda villkor i det gotländska samhället. Jämställdhetsarbetet måste också, för att bli framgångsrikt, vara integrerat i alla slags verksamheter som formar samhället. Medierna har i dag en självklar plats i de flesta människors vardag och spelar därför en viktig roll i vårt arbete för ett jämställt samhälle. I nyhetsutbudet är andelen kvinnor fortfarande liten. Samtidigt får vi dagligen, genom alla medieformer, budskap som förmedlar stereotypa könsroller. Kvinnor och flickor, men även män och pojkar, framställs som objekt och exponeras på fördomsfulla sätt. Utvecklingen går, tvärtemot vad många tror, mot alltmer stereotypa bilder och budskap. Samhällets jämställdhetssträvanden riskerar att motverkas av en sådan utveckling. I Länsstyrelsens kartläggning om mäns våld mot kvinnor på Gotland 2004 framkom att många av de intervjuade kände en oro inför vad de upplevde som en ökad sexualisering av mediebudskapen. Arbetet mot Sexualiseringen av det offentliga rummet är också ett av fem områden som regeringen prioriterar i jämställdhetspolitiken under mandatperioden. Som ett led i detta arbete har vi valt att undersöka hur kvinnor och män skildras i gotländska tidningar och turistbroschyrer. Vår förhoppning är att denna rapport ska bidra till en ökad medvetenhet och diskussion om kvinnors och mäns skilda förutsättningar i gotländska media.

4 BARA BILDER? En media analys Inledning Det offentliga rummet Det offentliga rummet är vad som en gång i tiden var samtalen på torget. Idag är det framför allt mediernas, men också de politiska partiernas och andra offentliga aktörers gemensamma arena. Det offentliga rummet är också de faktiska platser gator, passager, gallerior, torg och parker som vi alla delar. Det är, eller borde i alla fall vara, ett rum för människor att utbyta information, komma till tals och mötas för att kunna delta i, påverka och förändra samhället. Vem som har inflytande i det offentliga rummet är därför en oerhört viktig fråga i ett demokratiskt samhälle. I dagens stora informationsflöde är den bild av verkligheten som media förmedlar alltmer avgörande för vår verklighetsuppfattning. De händelser, skeenden och människor som presenteras för oss genom medias texter och bilder ger intryck av att utgöra den väsentliga delen av verkligheten. Genom dessa berättelser förmedlas vissa sätt att se på och förstå samhället och oss själva, medan andra förbises. Det finns inga enkla samband mellan mediebudskapen och hur vi påverkas av dem de är komplexa och svåra att mäta men att vi påverkas råder det inga tvivel om. Som exempel kan nämnas en nyligen publicerad enkät från Lunarstorm, beställd av Socialdepartementet. Enkäten besvarades av över 100 000 ungdomar. Endast 16 procent av flickorna respektive 28 procent av pojkarna uppgav att de ansåg sig opåverkade av reklam och media. Om man skulle gå enbart efter nyhetsflödet skulle man lätt kunna dra slutsatsen att kvinnor är mindre viktiga än män. Globala studier visar att endast omkring 20 procent av alla medverkande i nyheterna är kvinnor. Trots det svenska samhällets jämställdhetssträvanden visar flera mätningar att antalet kvinnor även i det svenska nyhetsutbudet ännu är lågt. Av alla som intervjuas och förekommer på bild är mellan 25 och 35 procent kvinnor. I reklam, fiktion, mode, herr- och damtidningar är kvinnor däremot i majoritet. Om man undantar nyheter är kvinnor under 30 år den största gruppen i medieflödet. De skildras vanligen i privata och personliga sammanhang. Ofta handlar det om kropp, sexualitet och utseende. Den näst största gruppen är medelålders män. De skildras vanligen i sin yrkesposition. Sexualiseringen av det offentliga rummet En stor del av medieutbudet formas utifrån idéer om vad kvinnor och män kan tänkas vilja se, läsa eller höra om. Genom att adressera sina läsare som antingen kvinnor eller män produceras föreställningar om vad det innebär eller bör innebära att vara man eller kvinna. Så här beskriver journalisten Kristina Hultman processen: Män får sin styrka och sin dominans bekräftad via reklam och media, redan från när de är mycket små. Kvinnor vittnar å sin sida om hur de internaliserar en syn på sig själva som passiva objekt för en mans sexualitet en negativ kroppsuppfattning återfinns t ex idag även hos små flickor. Journalisterna och mediekritikerna Maria Edström och Maria Jacobson menar att mediebruset bekräftar snarare än ifrågasätter gamla värderingar. Manligt och kvinnligt skildras som varandras motsatser eftersom mediernas dramaturgi bygger på motsats och kontrast. Men manlighet och kvinnlighet är inga av naturen givna kategorier. De är vi som skapar och upprätthåller dem. Vad som ses som manligt respektive kvinnligt förändras över tid och

BARA BILDER? En media analys 5 rum. I vår kultur är maskulinitet förknippat med aktivitet, makt och handlingskraft. Vi får därför ofta se och läsa om vad män gör eller har gjort. Kvinnor skildras däremot i allmänhet som passiva, tillgängliga och tillmötesgående, såväl i nyheterna som i reklamen. Detta mönster återfinns överallt i TVs nyhetssändningar, i månadsmagasin och dagstidningar. Ändå är det kanske framför allt reklambudskapen som brukar förknippas med konstruerandet och upprätthållandet av könsstereotyper. Kanske för att det här blir extra tydligt. Kvinnors och flickors kroppar används för att sälja varor eller tjänster. Bildspråket lånas ofta från pornografins värld vilket lett till att gränserna mellan pornografi och sexualiserade budskap och bilder i reklam och massmedia är flytande. Det blir också allt vanligare att barn och ungdomar framställs med sexualiserade budskap, direktöverförda från vuxenreklamen. Genusforskaren och historikern David Tjeder hävdar att då män sexualiseras i reklamen är bilderna i första hand framställda för att tilltala andra män, som en maskulinitetsmåttstock, medan de sexualiserade bilderna av kvinnor förmedlar ett budskap om att kvinnan är tillgänglig för varje man. Det underliggande budskapet är mäns överordning och kvinnors underordning. Det är viktigt att understryka att det inte är sexualiseringen i sig som är problematisk, utan de budskap den för med sig. Det handlar inte om någon slags moralpanik över en ökad nakenhet, utan om maktrelationen mellan kvinnor och män och hur den tar sig uttryck i det offentliga rum vi alla delar. Sexualiseringen av det offentliga rummet är sedan en tid en etablerad politisk fråga, både i Sverige och internationellt. På FN: s kvinnokonferens i Peking 1995 enades världssamfundet om att motverka stereotypa könsskildringar i media. Även EU: s ministerråd har uppmärksammat frågan och antog 1995 en resolution som slog fast att: Reklambranschen och media skulle kunna bidra till förändring av samhällsattityder, särskilt genom att återge kvinnors och mäns olika roller i det offentliga och privata livet. I Sverige är yttrandefriheten en medborgerlig rättighet, varför vi valt att undvika en lagstiftning som begränsar mediernas frihet. Vårt system bygger istället på att mediebranschen själv granskar sina produkter. ERK Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande Reklam och Pressens Opinionsnämnd, finns för att fylla denna funktion. Dessutom är det självklart fritt fram för var och en som så önskar att själva bidra till att skapa ett mer jämställt samhälle, det gäller såväl för den enskilda individen som för medieproducenten. Källor www.flicka.gov.se www.lunarstorm.se Allt är möjligt. En handbok i mediekritik, Allt är möjligt, 2004 Edström, Maria & Maria Jacobson, Massmedias enfaldiga typer. Kvinnor och män i mediebruset den 17 mars 1994, Institutionen för Journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet., 1994 Hirdman, Anja, Tilltalande bilder. Genus sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt, Atlas, 2002 Hultman, Kristina, Sexualiseringen av det offentliga rummet en förstudie, Näringsdepartementet, 2003 Jämt och ständigt. Regeringens handlingsplan för Jämställdhetspolitiken 2003 en sammanfattning, Näringsdepartementet, 2003 Toth, Elizabeth L. & Linda Aldoory, The Gender Challenge to Media. Diverse voices from the field, Hampton Press, 2001

6 BARA BILDER? En media analys Om undersökningen Bakgrund Vi har valt att undersöka hur kvinnor och män skildras i gotländska dagstidningar och turistbroschyrer. Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur förhållandet mellan jämställdhet och media ser ut på Gotland. Rapporten är tänkt att användas som underlag vid diskussioner och utbildningar. Vi hoppas också kunna inspirera till andra liknande undersökningar eftersom det finns stora kunskapsluckor inom detta område som kräver fler och mer omfattande undersökningar för att kunna fyllas. Att analysera något ur ett jämställdhetsperspektiv innebär dels att undersöka hur makt och inflytande fördelas mellan kvinnor och män i samhället dels att problematisera innebörden av stereotypa könsroller. Vår undersökning av jämställdheten i media har därför två dimensioner: o Hur många män respektive kvinnor förekommer på bild i materialet? Var återfinns män respektive kvinnor? o Hur skildras män och kvinnor på bild? Skiljer sig dessa skildringar åt i något avseende? Material Vi har valt att granska Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda under vecka 22, 2004 samt ett urval av länets turistbroschyrer inför sommarsäsongen 2004. Vi valde en godtycklig vecka ur lokaltidningarna under icke-turistsäsong, då ingen större händelse dominerade nyhetsflödet. o Gotlands Allehanda 24, 25, 26, 27, 28 samt 29-31 Maj 2004 o Gotlands Tidningar 24, 25, 26, 27, 28 samt 29-31 Maj 2004 Turistbroschyrerna har valts ut efter upplaga och spridning. o Gotland Just Nu! nr 1, 2 och 3 o GotlandsGuiden, sommaren 2004. o Gotland Upptäckarlandet, Gotland Golfön samt Gotland Se & göra. Samtliga från Gotlands Turistförening. Annat tänkbart material såsom lokalradio, lokala TVsändningar eller gotländska internet-sidor har valts bort eftersom vi bedömde att en sådan undersökning hade blivit alltför omfattande för denna rapport.

BARA BILDER? En media analys 7 Om bildanalys Att betrakta och tolka bilder är något vi alla gör hela tiden, ofta utan att tänka på det. De flesta av oss kan se vad en bild föreställer och beskriva vad det är vi ser. När vi gör detta gör vi också mer eller mindre medvetet en tolkning av bilden. Vi sätter in den i ett större sammanhang, jämför den med andra liknande bilder och ger på så sätt bilden en mening. Alla sådana tolkningar påverkas av vem det är som gör den. Därför är det oerhört viktigt att man tydligt redogör för hur en tolkning görs, så att den förhoppningsvis kan göras om av en annan person med samma eller åtminstone liknande resultat. Vi kommer här att så noggrant som möjligt redogöra för hur våra undersökningar har genomförts. Var skildras vi? För att besvara frågan: Hur många män respektive kvinnor förekommer på bild i materialet? har vi delat in bilderna i följande kategorier: o Bilder på män o Bilder på kvinnor o Kollektiva bilder Bilder utan personer har inte räknats, inte heller bilder på familjesidorna eller bild-bylines. I dagstidningarna behandlas nyhetsplats, sport och reklam separat. I turistbroschyrerna räknas samtliga bilder samman. Bilder på män är bilder på enbart män eller där en eller flera män spelar tydliga huvudroller. Bilder på kvinnor är bilder på enbart kvinnor eller där en eller flera kvinnor spelar tydliga huvudroller. Kollektiva bilder är bilder på både kvinnor och män. En bild med en man och en kvinna räknas således till denna kategori, såtillvida ingen av dem spelar en tydlig huvudroll. Hur skildras vi? Vi har också försökt besvara frågorna: Hur skildras män och kvinnor på bild? och Skiljer sig dessa skildringar åt i något avseende?. Vi har här gjort en tolkning av bilderna utifrån ett antal kriterier. Dessa kriterier har vi hämtat från genus- och medieforskning som visat att skildringar av kvinnor och män ofta skiljer sig åt just i dessa specifika avseenden. På en porträttbild är personen på bilden enbart i färd med att bli fotograferad och ägnar sig inte åt någon annan aktivitet. Det tydligaste exemplet på en sådan bild är ett vanligt passfoto. Även bilder där en person står rakt upp och ner framför sitt hus eller liknande, men personen är i fokus, räknas till denna kategori. Vi skiljer här mellan porträttbilder där personen ler och porträttbilder där personen inte ler. På en aktivitetsbild fångas personen när den håller på med något annat. Personen på bilden ägnar sig åt en aktivitet eller utför någon typ av handling. Ett tydligt exempel är en sportbild där någon sparkar en boll, men även en bild på någon som till exempel blir intervjuad med en mikrofon eller håller ett tal räknas till denna kategori. Det avgörande är att man ägnar sig åt något utöver att bli fotograferad.

8 BARA BILDER? En media analys Möjliga brister i metoden Som med alla metoder finns ett antal brister som bör nämnas för att om möjligt undvika att resultaten misstolkas. o Kategorin kollektiva bilder kan komma att innehålla väldigt olika typer av bilder. En bild med en kvinna och tio män eller tvärtom en man och tio kvinnor bedöms lika som en bild med en man och en kvinna. o Vår metod fångar inte upp vilken slags aktivitet det rör sig om. Det är möjligt att typen av aktivitet skiljer sig åt mellan könen på bilderna, men det kommer i så fall inte att framgå av våra resultat. o Gränsfall, som inte tydligt faller inom endera kategorin, kan komma att påverka utfallet av undersökningen, om än endast marginellt. Detta gäller de ganska få bilder som både kan tolkas som porträttbilder och aktivitetsbilder. Vi har i dessa fall försökt göra en bedömning om huruvida personen uppfattas som ett objekt eller inte. I det förra fallet hamnar bilden i porträttkategorin, i det senare i aktivitetskategorin.

BARA BILDER? En media analys 9 Sammanfattning av resultaten o Män förekommer betydligt oftare än kvinnor på nyhetsplats och i sporten. På nyhetsplats i dagstidningarna är bilder på män nästan dubbelt så vanliga som bilder på kvinnor. 52 procent av samtliga bilder är på män, 29 procent är på kvinnor. o Kvinnor och män förekommer i stort sett lika ofta i samtliga turistbroschyrer och i dagstidningarnas reklam. o Den vanligaste bilden på en kvinna på nyhetsplats i dagstidningarna är ett leende porträtt. 59 procent av bilderna på kvinnor är leende porträtt. 17 procent av bilderna på män är leende porträtt. o Män skildras istället vanligen under en aktivitet. 57 procent av bilderna på män i dagstidningarna är aktivitetsbilder. 26 procent av bilderna på kvinnor är aktivitetsbilder. o På sportsidorna är kvinnor och män i ungefär lika hög grad skildrade under en aktivitet. Detsamma gäller turistbroschyrerna från Gotlands Turistförening samt GotlandsGuiden. Gotland Just Nu! avviker här då 74 procent av bilderna på män skildrade aktivitet och endast 39 procent av bilderna på kvinnor. o Kvinnor ler oftare än män på porträttbilder i samtliga undersökta material. Tendensen är i de flesta fall markant. I dagstidningarna ler kvinnor på 79 procent av porträttbilderna på kvinnor. Män ler på 40 procent av porträttbilderna på män. o I turistbroschyrerna från Gotlands Turistförening är bilder på män och bilder på kvinnor lika vanligt förekommande. Över 90 procent, både av bilderna på kvinnor och av bilderna på män, är aktivitetsbilder. Kommentarer och reflektioner Hur ska man tolka dessa resultat? För det första är det viktigt att poängtera att materialet är litet och man ska vara restriktiv med generaliserande slutsatser. Men det finns några tydliga tendenser. Kvinnor finns i reklamen i lika hög grad som män, men i betydligt mindre utsträckning än män i nyheterna. Bilderna på nyhetsplats tenderar dessutom att visa män som aktörer medan kvinnor skildras på porträttbilder. Turistbroschyrerna har en jämn fördelning av bilder på män och kvinnor och i de flesta fall ett mer nyanserat bildval. Ett föredöme just i detta avseende är de tre broschyrerna från Gotlands Turistförening som visar att det är fullt möjligt att ta intressanta och bra bilder av människor av båda kön. Våra resultat är på intet sätt överraskande, utan bekräftar tidigare forskning. Men förhoppningsvis kan de väcka frågor om vilka bakomliggande faktorer som skapar dessa mönster. Varför ler exempelvis kvinnor på bild betydligt oftare än män? Är det en inlärd reflex? Förstärks den av bildredaktörernas val? Vad i bedömningen om vad som är en nyhet gör att en man oftare blir en nyhet än en kvinna?

10 BARA BILDER? En media analys Bilderna ger naturligtvis bara en del av sanningen. Helhetsintrycket skapas genom en samverkan mellan text och bild. Tyvärr fanns det inom ramen för denna undersökning inte utrymme för en mer omfattande textanalys. En kartläggning över antalet intervjuade och omnämnda kvinnor och män hade gjort undersökningen mer komplett. Här följer dock några exempel på hur kvinnor och män skildras i materialet, såväl i text som i bild. Kvinnor, män och sport Inför fotbolls-emsommaren 2004, året efter Sveriges damlandslag tagit silver i fotbolls - VM, väljer GotlandsGuiden att beskriva barutbudet i Visby så här: Sportbarer. SPORTBARER. Det bästa av två världar (för killar alltså )! För många killar är sportbarer det närmaste himlen man kan komma. Möjligheten att vara ute på krogen samtidigt som man kan se sportsändningarna på (oftast) storbildstv. [ ] Annars är travkvällarna ett säkert tips om man vill ta en öl och få spänning på samma gång! Ett annat killigt ställe är Enzo Steakhouse. Under parollen kött, bärs och musik erbjuds bl a rejäla köttbitar [ ]. (GotlandsGuiden, sommaren 2004, s.146) Den självklara motbilden att män inte sällan är vegetarianer, många kvinnor älskar trav, massor av män hatar sport och att en god kall öl eller en fin biff till en fotbollsmatch i EM knappast är något som gör bara män lyckliga förbises för en förlegad manlig stereotyp som sannolikt inte ens tilltalar den kundkrets man är tänkt att locka. En artikel som däremot är föredömligt jämställd i all sin enkelhet är en skildring av Gotlands bästa damlag respektive herrlag i fotboll i Gotland Just Nu!. (nr 2., 2004, s.22) Gotlands bästa lag! lyder rubriken till en intervju med lagledaren i Dalhems IF och tränaren i VIF Gute. Samma frågor ställs till de båda, en kvinna och en man, och deras svar illustreras med bilder på respektive lag under en match. Svårare än så behöver det inte vara. Bara bilder? Materialet innehåller få bilder på lättklädda människor. Anmärkningsvärt är att den enda stereotypa bikinibilden en mycket ung mager kvinna skildrad som ett tillgängligt leende objekt återfinns som stor färgbild i de annars reklamglesa dagstidningarna. I både turistbroschyrer och dagstidningar återkommer två mindre reklambilder för badkläder, där en kvinna i bikini och en man i badshorts spelar volleyboll respektive jagar en boll i vattnet. De är magra och unga, enligt rådande skönhetsideal, men är skildrade under aktiviteter där badkläder vanligen används. Dessa bilder visar att schabloniserade bilder av passiva kvinnor är allt annat än nödvändiga för att kunna sälja badkläder. Om det nu var någon som trodde det. En annons från en stor klädkedja, också den införd i dagstidningarna, utgör ett tydligt exempel på hur även barn sexualiseras. En pojke i tolvårsåldern, iförd snickarbyxor, skjorta och gymnastikskor är i mitten

BARA BILDER? En media analys 11 av bilden. Han dansar med ett lite kaxigt, allvarligt uttryck i ansiktet. På var sida om honom står en flicka i samma ålder, i tighta kläder och korta kjolar. Den ena försöker leende ge pojken en blomma, vilket han ignorerar, medan den andra flickan ler och poserar mot kameran, också hon med en blomma. Outtalade budskap Några citat ur GotlandsGuiden: Som den självständiga och målmedvetna person hon är började hon redan tidigt ställa ut sin konst Där ställer ett gäng kvinnliga konstnärer ut hela sommaren en seglare jobbar hårt och det gäller att hålla hans humör uppe med god och varierad mat när han väl är i hamn Kanske låter det bara som spridda meningar, men ofta är det först när man vänder på det som det framträder hur olika män och kvinnor skildras. Tänk efter själv Vad tror du? Skulle en man beskrivas som självständig? Skulle det påpekas att det var ett gäng manliga konstnärer som ställde ut tavlor? Finns det inga kvinnliga seglare? Behöver de inte äta? Vad händer om den seglande mannen inte får sin goda och varierade mat serverad? Dessa bilder som målas upp för oss kan tyckas harmlösa, och i de enskilda fallen är de kanske det. Men det är det återkommande mönstret som är viktigt. Vad ger det för signaler att kvinnor inte är viktiga nyheter, men passar utmärkt som leende skyltdockor? Genom att vi ständigt matas med samma slags bilder och budskap förmedlas till oss en känsla av att detta är det normala, så som det borde vara. En positiv motbild helt befriad från irrelevanta utläggningar om könstillhörighet, utseende, ålder och privatliv är en artikel om akvarellmålaren och diakonen Ingrid Gahne. I fokus för artikeln är Gahnes arbete och ingenting annat. Hon beskrivs som en kompetent målare och hennes kunskaper bedöms som tillräckligt intressanta för att fylla hela artikeln. Självklarheter kan tyckas, men ändå sällsynt när en kvinna intervjuas. Bilden, en porträttbild på Gahne framför hennes akvareller, hade dock kunnat göra texten mer rättvisa. (GT 24 maj 2004, s.26) Osynliggörande Nära kopplad till frågor om jämställdhet finns andra typer av diskriminering. En viktig del av turismen på Gotland utgörs av äldre människor. En stor del av Sveriges befolkning har sitt ursprung någon annanstans. Och mängder av människor passar inte perfekt in i den snäva mall som är normen i samhället idag. Ändå tycks den gotländska turistnäringen, av bilderna att döma, endast vända till traditionellt svenska barnfamiljer, strosande heterosexuella par och partysugna ungdomsgäng. Visst finns det en och annan bild, text eller artikel som vittnar om en annan historia, men helhetsintrycket är entydigt. Vägar framåt Vår förhoppning är att denna rapport ska kunna bidra till en ökad medvetenhet om kvinnors och

12 BARA BILDER? En media analys mäns skilda förutsättningar i medierna idag. Vi vill väcka frågor och bjuda in till diskussion. Varför ser det ut så här idag? Hur vill vi att det ska se ut i framtiden? Gotlands två lokaltidningar når över 90 procent av alla gotlänningar. Turistbroschyrerna trycks upp i 100 000 tals exemplar. Möjligheterna att påverka är således stora. Att det finns ett intresse för dessa frågor visade inte minst den intensiva debatt om porrfria hotell som fördes på lokaltidningars debattsidor våren 2004. Ett annat exempel är att det Lokala Brottsförebyggande rådet redan uppmärksammat frågan i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor. Där har man i år valt att koncentrera sig på de värderingar och attityder som sprids i det offentliga rummet. När åtgärder mot stereotypa könsroller i medierna diskuteras i Sverige ställs de ofta i ett motsatsförhållande till den svenska tryckfrihetslagstiftningen. Ibland hävdas också att allt som inte faller inom lagstiftningens ramar skulle handla om människors personliga moral eller preferenser. Det finns ingen som helst anledning att låsa sig i sådana förenklingar. Självklart finns det massor av åtgärder som varken skulle inskränka tryckfriheten, kräva lagändringar eller begränsa människors personliga frihet. Målet är en fri och öppen offentlig sfär, ett rum där alla människor kan delta, påverka och förändra samhället. Jämställdhet mellan kvinnor och män och en etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald borde vara självklarheter som återspeglades i alla delar av samhället. Idag leder den ständiga exponeringen av ensidiga budskap till en normalisering, där vi alla riskerar att avtrubbas. Det finns andra sanningar och det hade kunnat vara annorlunda. Det är viktigt att inte glömma det.

BARA BILDER? En media analys 13 Resultat bilaga DAGSTIDNINGAR (GT+GA) Nyhetsplats Antal bilder 343 Bilder på män 178 52% Bilder på kvinnor 99 29% Kollektiva bilder 66 19% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 101 57% 26 26% Leende porträtt 31 17% 58 59% Icke leende porträtt 46 26% 15 15% Aktivitet 57% 26% Porträtt 43% 74% Sporten Antal bilder 62 Bilder på män 42 68% Bilder på kvinnor 15 24% Kollektiva bilder 5 8% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 32 76% 12 80% Leende porträtt 7 17% 3 20% Icke leende porträtt 3 7% 0 0% Aktivitet 76% 80% Porträtt 24% 20%

14 BARA BILDER? En media analys Reklam Antal bilder 115 Bilder på män 46 40% Bilder på kvinnor 50 43% Kollektiva bilder 19 17% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 10 22% 10 20% Leende porträtt 20 43% 26 52% Icke leende porträtt 16 35% 14 28% Aktivitet 22% 20% Porträtt 88% 80% GOTLANDS ALLEHANDA Nyhetsplats Antal bilder 179 Bilder på män 103 58% Bilder på kvinnor 44 25% Kollektiva bilder 32 18% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 53 51% 13 30% Leende porträtt 19 18% 27 61% Icke leende porträtt 31 30% 4 9% Aktivitet 51% 30% Porträtt 49% 70%

BARA BILDER? En media analys 15 Sporten Antal bilder 34 Bilder på män 20 59% Bilder på kvinnor 10 29% Kollektiva bilder 4 12% Män Kvinnor Aktivitet 15 75% 9 90% Leende porträtt 4 20% 1 10% Icke leende porträtt 1 5% 0 0% Aktivitet 75% 90% Porträtt 25% 10% Reklam Antal bilder 59 Bilder på män 23 39% Bilder på kvinnor 26 44% Kollektiva bilder 10 17% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 5 22% 5 19% Leende porträtt 10 43% 14 54% Icke leende porträtt 8 35% 7 27% Aktivitet 22% 19% Porträtt 88% 81%

16 BARA BILDER? En media analys Gotlands Tidningar Nyhetsplats Antal bilder 164 Bilder på män 75 46% Bilder på kvinnor 55 34% Kollektiva bilder 34 21% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 48 64% 13 24% Leende porträtt 12 16% 31 56% Icke leende porträtt 15 20% 11 20% Aktivitet 64% 24% Porträtt 36% 76% Sporten Antal bilder 28 Bilder på män 22 79% Bilder på kvinnor 5 18% Kollektiva bilder 1 4% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 17 77% 3 60% Leende porträtt 3 14% 2 40% Icke leende porträtt 2 9% 0 0% Aktivitet 77% 60% Porträtt 23% 40%

BARA BILDER? En media analys 17 Reklam Antal bilder 56 Bilder på män 23 41% Bilder på kvinnor 24 43% Kollektiva bilder 9 16% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 5 22% 5 21% Leende porträtt 10 43% 12 50% Icke leende porträtt 8 35% 7 29% Aktivitet 22% 21% Porträtt 78% 79% TURISTBROSCHYRER Gotlands Turistförening Antal bilder 72 Bilder på män: 21 29% Bilder på kvinnor: 22 31% Kollektiva bilder: 29 40% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 20 95% 20 91% Leende porträtt 0 0% 2 9% Icke leende porträtt 1 5% 0 0% Aktivitet 95% 91% Porträtt 5% 9%

18 BARA BILDER? En media analys Gotland Just Nu! Antal bilder 233 Bilder på män: 88 38% Bilder på kvinnor 79 34% Kollektiva bilder 66 28% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 65 74% 39 49% Leende porträtt 11 13% 31 39% Icke leende porträtt 12 14% 9 11% Aktivitet 74% 49% Porträtt 26% 51% GotlandsGuiden Antal bilder 412 Bilder på män 156 38% Bilder på kvinnor 111 27% Kollektiva bilder 145 35% Av bilderna på män Av bilderna på kvinnor Aktivitet 87 56% 61 55% Leende porträtt 35 22% 38 34% Icke leende porträtt 34 22% 12 11% Aktivitet 56% 55% Porträtt 44% 45%

BARA BILDER? En media analys 19

20 BARA BILDER? En media analys BARA BILDER? En analys av hur kvinnor och män skildras i gotländska tidningar och turistbroschyrer I nyhetsutbudet är andelen kvinnor fortfarande liten. Samtidigt får vi dagligen, genom alla medieformer, budskap som förmedlar stereotypa könsroller. Kvinnor och flickor, men även män, framställs som objekt och exponeras på fördomsfulla sätt. Utvecklingen går, tvärtemot vad många tror, mot alltmer stereotypa bilder och budskap. Samhällets jämställdhetssträvanden riskerar att motverkas av en sådan utveckling. I Länsstyrelsens kartläggning om mäns våld mot kvinnor på Gotland 2004 framkom att många av de intervjuade kände en oro inför vad de upplevde som en ökad sexualisering av mediebudskapen. Arbetet mot Sexualiseringen av det offentliga rummet är också ett av fem områden som regeringen kommer att prioritera i jämställdhetspolitiken under mandatperioden. Som ett led i detta arbete har vi valt att undersöka hur kvinnor och män skildras i gotländska tidningar och turistbroschyrer. Vår förhoppning är att denna rapport ska kunna bidra till en ökad medvetenhet om kvinnors och mäns skilda förutsättningar i medierna idag. Vill Du beställa rapporten? Länsstyrelsen 621 85 VISBY Tfn 0498-29 21 00 vx E-post lansstyrelsen@i.lst.se