Förändrade indikationer för f elektiva sectio- finns evidens för f



Relevanta dokument
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm

Primärt kejsarsnitt och risk för sfinkterskada vid efterföljande vaginal födsel

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors

Fostervatten, placenta och cervix. Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska

Induktion efter tidigare snitt

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Obstetrik. Interventionell radiologi. Ann J:son Wigelius, överläkare, IR rtg NUS, Umeå

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Vår tids skandal dödsfall varje dag på grund av dålig mödrahälsa

Vägledning angående kejsarsnitt på kvinnans begäran

Extrem prematuritet. Obstetrisk handläggning

Under graviditeten kommer blodflödet att öka till uterus pga en minskad perifer resistens Det kan gå så högt som 800mL/min (normalt runt 200mL/min)

Hemförlossningar i Sverige

Handläggning av hotande förtidsbörd och nyfödda barn vid gränsen för viabilitet

Fokusrapport. Kejsarsnitt

Obesitas och graviditet. Marie Blomberg Docent Förlossningsöverläkare Kvinnokliniken Linköping

Underburenhet - definitioner

Kostnadsminimeringsanalys av antibiotikaprofylax vid elektiva sectio

Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening Pro/Con

DIABETES OCH GRAVIDITET

TO SCREEN FOR PREECLAMPSIA

ungdomar i en västsvensk population med IBD

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

Prehospital gynekologi och obstetrik. Carina Bejlum Obstetriker NU-Sjukvården NÄL Trollhättan

Rekommendationer Placenta Previa och Invasiv Placenta

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Behandling av myom är alltid mer än hysterektomi! Myomenukleation Barbro Edén Enheten för reproduktionsmedicin SU

Trombos under graviditetmortalitet

Kejsarsnitt och mödrakomplikationer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Obstetriska plexus brachialisskador

Mödradödlighet i Sverige

Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD

Sophiahemmet Högskola. Ingela Rådestad

Placenta Previa och Invasiv Placenta

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

Snusning under graviditeten ett säkert alternativ till rökning?

Evidensgrader för slutsatser

Missfall och misstänkt X

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Värkhämmande behandling

Influensa och graviditet

Placenta accreta när ska den lämnas kvar?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Kejsarsnitt vid högriskförlossningar effekter på hälsa, fertilitet och arbetsmarknadsutfall

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Induk&on 26:e augus& 2015

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Rekommendationer Placenta Previa och Invasiv Placenta

Screening för erytrocy.mmunisering referensgruppens rekommenda.oner. Gunilla Ajne, MD Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Handläggning Placenta Previa och Invasiv Placenta

Symposium Ätstörningar och reproduktion


Sjukvårdens processer och styrning

Preeklampsi anestesiperspektiv. Arbetsgrupp i SFOAI

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Uppföljning efter sfinkterruptur; rekommendation enligt riktlinjer och praktiska exempel

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

Vikten av vikten under graviditet och förlossning

Vilken fortbildning är r effektiv?

Kejsarsnitt kvinnans val eller läkarens ansvar?

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer

Hur kan vi förbättra säkerhet vid VE? Gammal skåpmat och pågående utveckling. PhD Student Kristina Pettersson Supervisor Gunilla Ajne

Alder og perinatalt utfall. Ulla Waldenström Jordmor Professor Emerita

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Ina May Gaskin. Winner of the Right Livelihood Award 2011

Handläggning av hotande förtidsbörd och nyfödda barn vid gränsen för viabilitet

Vem skall operera kvinnan med ovarialcancer?

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Falls and dizziness in frail older people

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Kvinna med obstetrisk bäckenbotten-/sfinkterskada

Infektioner och graviditet

Gunnar Dahlgren. Anestesi och intensivvårdskliniken Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Hysteroskopisk kirurgi & Uterusmissbildningar

Underburenhet = För tidig födsel = Prematur förlossning = Preterm birth

Barnmorskan i förlossningsvården

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Transkript:

Förändrade indikationer för f elektiva sectio- finns evidens för f denna förändring? f Ylva Vladic Stjernholm,, MD, PhD, Eva Eneroth, MD, PhD, Karin Pettersson MD, PhD Institutionen för f r kvinnors och barns hälsah Kvinnokliniken Karolinska universitetssjukhuset Karolinska Institutet

Historik Förkristen tid i Egypten, Indien, Persien m fl länder Först utfört i situationer där d r kvinnan avlidit Romarriket Lex caesarea 715 BC Begrava barnet separat och rädda r barnets själ Schweiz år r 1500 Kejsarsnitt påp levande kvinna 1800-t Förbättrad operationsteknik och aseptik

Kejsarsnittsfrekvens Sverige 1970 5% 1990 10% 2005 17% Europa 2005 20% USA 2005 29%

Material och metoder Retrospektiv granskning av diagnoser och journaler för f r samtliga elektiva sectio Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna 1992 och 2005

Resultat Karolinska Huddinge 1992 Förlossningar 4206 Sectio totalt 9% Sectio elektiva 50% Diagnoser Bäckenträngselngsel 14% Patologiskt lägel 37% Tid sfinkterskada - Uterusfaktor 29% Oro mor 7% Sjukdom mor 5% Sjukdom barn Stort barn - 1% Flerbörd rd 6.5%

Resultat Karolinska Huddinge 2005 Förlossningar 4612 Sectio totalt 18.3% Sectio elektiva 42% Bäckenträngselngsel 2% Patologiskt lägel 15% Tid sfinkterskada 9% Uterusfaktor 21% Oro mor 36.5% Sjukdom mor 11% Sjukdom barn Stort barn 1% 3.5% Flerbörd rd 0.5%

Resultat Karolinska Solna 1992 Förlossningar 4790 Sectio totalt 14% Sectio elektiva 39% Journaler Bäckenträngselngsel 27.5% Patologiskt lägel 26.5% Tid sfinkterskada 2.7% Uterusfaktor 11.4% Oro mor 12.5% Sjukdom mor 9.4% Sjukdom barn Stort barn 2.4% - Flerbörd rd 7.5%

Resultat Karolinska Solna 2006 Förlossningar 5122 Sectio totalt 22% Sectio elektiva 52% Journaler Bäckenträngselngsel 2.1% Patologiskt lägel 19.8% Tid sfinkterskada 5.6% Uterusfaktor 16% Oro mor 41.6% Sjukdom mor 8.2% Sjukdom barn Stort barn 3.5% - Flerbörd rd 3.8%

Indikation oro mor Karolinska Huddinge 1992 7% av ES 0.3% av samtliga förl 2005 36% av ES 3% av förl Karolinska Solna 1992 12%v ES (n=39) 0.7% av samtliga förl 2006 42% av ES (n=260) 5% av förl År 1992 0-P - Ej tid sectio 4% Tid sectio 3% 2005 6% 9% 22% 1992 25% n=8 2006 12% n=60 28% n=9 17% n=61 47% n=15 24% n=139

Medicinsk evidens Kejsarsnittsfrekvens >7% räddar r ej liv Rekommendation: Kejsarsnittsfrekvens population som helhet 10%, för r högriskpopulation h 15% World Health Organization. Appropriate technology for birth. Lancet 1985; ii: 436 437 437 Konsensuskonferens deltagare > 20 länderl

Konsekvenser för f r modern I. Kortare perspektiv Blödning Trombos Infektioner Skada av bukorgan II. Längre L perspektiv Placenta previa/accreta accreta blödningsrisk Uterusruptur Skada av bäckenorgan b - inkontinens Fertilitet Risk för f r IUFD

Maternell mortalitet Definition 42 d postpartum WHO International statistical classification of diseases and related health problems. Geneva,, 1992. Confidential Enquiries into Maternal Deaths (CEMACH) 1980-talet 8.2 av 100 000 kejsarsnitt 1.7 av 100 000 vaginala förlossningarf 2000 2002 Risk 2.8 ggr efter elektiva sectio Risk 4.3 ggr efter akuta sectio National Institute for Clinical Excellence. Why mothers die 2000-2002. 2002. Sixth report on confidential enquiries into maternal deaths in the United Kingdom. London, RCOG Press, 2004.

Placenta previa Placenta previa (föreliggande placenta) Risk 3-44 ggr efter sectio Risk exponentiellt för f r varje sectio Placenta previa accreta Risk 20 ggr efter sectio Clark SL, et al. Obstet Gynecol 1985; 66: 89 Silver RM, et al. Obstet Gynecol 2006; 107: 1226 Lavender T, et al. Cochrane Database Syst Rev 2006, 3: CD00660

Placenta accreta Andel placenta acceta av placenta previa Decidua basalis saknas Trofoblaster prolifererar till och i myometriet 1950-t 2 per 1000 1970-t 40 per 1000 1980-t 101 per 1000 Kistner RW, et al. Surg Gynecol Obstet 1952; 94: 141 Read JA, et al. Obstet Gynecol Surv 1972; 27: 475 Clark SL, et al. Obstet Gynecol 1985; 66: 89

Placenta previa/accreta accreta Antal sectio 0 1 2 3 4 5 Placenta previa accreta 3.3% 11% 40% 61% 67% Placenta accreta 0.24% 0.31% 2.13% 2.33% 6.74% Hysterektomi 0.65% 0.42% 0.90% 2.41% 3.49% n=30 132 Prospektiv cohort antepartalt sectio 1999-2002 Silver RM, et al. Obstet Gynecol 2006; 107: 1226

Placenta previa/accreta accreta Antal sectio 0 1 2 3 4 Placenta previa n=286 Placenta previa accreta 0.26% 0.65% 1.8% 3.0% 10.0% 5% n=238 24% n=25 47% n=15 40% n=5 67% n=3 Retrospektiv studie n=97 799 1977-1983 1983 Clark SL et al. Obstet Gynecol 1985; 66: 89

Uterusruptur Prevalens Populationen totalt 0.05% efter 1 sectio 0.5-1% efter 2 sectio 2-3% Riskfaktorer Utdraget förlopp, ssk utdrivningsskede Malpresentation Vaginal förlossning efter ett tidigare sectio 1. Spontan förlossningsstart 5.5 per 1000 förlossningar 1. Induktion prostaglandin 24.5 per 1000 2. Induktion utan prostaglandin 7.7 per 1000 Hofmeyr GJ, et al. WHO systematic review of maternal mortality and morbidity. The prevalence of uterine rupture. BJOG 2005; 112: 1221 1228. 1228. Lydon-Rochelle M, et al. Risk of uterine rupture during labor among women with a prior caesarean delivery. NEJM 2001; 345: 3 8. 3

Skada av bäckenorganb Urininkontinens Kan reduceras från n 10% till 5% om samtliga barn föds f med sectio Ingen skillnad vid menopaus efter/ej barnafödande Riskfaktorer Graviditeten i sig Obesitas Fysiologiskt åldrande Trauma mot bäckenmuskulatur b och nerver Rortveit G, et al. NEJM 2003; 348: 900 Buchsbaum GM, et al. Obstet Gynecol 2002; 100: 226 MacLennan AH, et al. BJOG 2000; 107: 1460

Venös trombembolism Graviditet Risk 10 ggr till 1/1000 kvinnor Kejsarsnitt Risk 2-88 ggr Lägst risk vid elektiva sectio i regional anestesi (EDA, SPA) Högst risk vid akuta sectio i generell anestesi deswiet M. Oxford Blackwell Scientific Publications 1995; 116 Lindqvist P, et al. Obstet Gynecol 1999; 94: 595

Infektioner Endometrit (parametrit) Frekvens totalt 1.6% Primärt rt sectio innan värkstart v risk 10 ggr Akut intrapartalt sectio risk 20 ggr Sårinfektion Urinvägsinfektion Burrows LJ et al. Obstet Gynecol 2004; 103: 907 Riskfaktorer obesitas, chorioamnionit,, lång l vattenavgång ng

Skada av bukorgan Urinblåsa - incidens c:a 1% Ureterer Parametrier Tarm

Perinatal mortalitet Evidens saknas för att ES förhindrar perinatal mortalitet Ingen korrelation mellan sectiofrekvens och perinatal mortalitet över länderna Notzon F. JAMA 1990;263: 3286 Levine EM, et al. Obstet Gynecol 2001; 97: 439 http://www.euro.who.int www.euro.who.int/hfadb Tre gånger förhöjd neonatal mortalitet hos barn utan antenatala riskfaktorer efter ES jämfört med vaginal förlossning Macdorman MF, et al. Birth 2006; 33: 175

Perinatal morbiditet Risken för f r neonatal andningsstörning - persisterande pulmonell hypertension - respiratorisk distress - takypné ökar med fem gånger g till 0,37% efter elektivt kejsarsnitt jämfj mfört med vaginal förlossningf Levine EM, et al. Obstet Gynecol 2001; 97: 439

Risk för f r IUFD 120 000 andragångsgraviditeter ngsgraviditeter Fördubblad risk för intrauterin fosterdöd efter 39 veckor vid efterföljande graviditet Efter sectio 1.1/1000 Efter förlossning 0.5/1000 Smith GCS, Pell JP, Dobbie R. Caesarean section and risk of unexplained stillbirth in subsequent pregnancy. Lancet 2003; 362:1779 1784.

Vårdgivarens attityd Olika modeller för f r relationen vårdgivare-vårdtagarerdtagare Kan signifikant påverka/motivera p vårdtagarens v val Avspeglas i de olika termer vårdgivaren v använder nder för f att beskriva relationen vårdgivare-patient Paternalistic Informative Interpretive (förklarande, uttolkande) Deliberative (medveten, avsiktlig) Emanuel EJ, Emanuel LL. Four models of the physician-patient patient relationship.. JAMA 1992; 267: 222

Vårdgivarens attityd Obstetrikers beredvillighet att utföra ES påp begäran efter okomplicerad fullgången graviditet Italien 55% Spanien 15% Frankrike 19% Nederländerna 22% Sverige 49% Luxemburg 57% Tyskland 75% Storbritannien 79% Habiba M, et al. BJOG 2006; 113: 647

Vårdgivarens attityd Obstetrikers beredvillighet att utföra ES pga förlossningsrädsla efter okomplicerad fullgången graviditet Italien 46% Spanien 10% Frankrike 14% Nederländerna 30% Sverige 79% Luxemburg 50% Tyskland 85% Storbritannien 76% Habiba M, et al. BJOG 2006; 113: 647

Juridisk evidens Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) HSL 2a Vården skall sås långt möjligt m utformas och genomföras i samråd med patienten HSL 3a När r det finns flera behandlingsalternativ som står r i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall landstinget ge patienten möjlighet m att välja v det alternativ som hon eller han föredrar. f Landstinget skall ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn h till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för f r behandlingen framstår r som befogat.

Juridisk evidens Lagen om yrkesverksamhet påp hälso- och sjukvårdens område (LYHS) LYHS 2:2 a När r det finns flera behandlingsalternativ som står r i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall den som har ansvaret för f r hälsoh lso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja v det alternativ som hon eller han föredrar. redrar. Kommentar jurister LF: Om endast ett alternativ står r i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall naturligtvis det alternativet väljasv

Etiska principer 1. Beneficence (välg lgörande) 2. Nonmaleficience (oskadlig) 3. Autonomy 4. Solidarity/justice (solidaritet/rättvisa) ttvisa) 5. Veracity (sanningenlighet) O Neill O. Autonomy in bioethics.. Cambridge University Press, 2002.

Etiskt uttalande FIGO Physicians have a duty to do no harm, an ethical duty to allocate health care servicies wisely,, and are not requested to perform an intervention where there is no clear medical advantage. Evidence suggest that vaginal birth is safer than elective cesarean section in the short- and longterm perspective for mother and child. Due to the lack of evidence of the benefits of elective cesarean, performing a cesarean for non-medical reasons is ethically not justified. International Federation of Gynecology and Obstetrics. Ethical aspects regarding cesarean delivery for non medical reasons. Vol 2003. London; FIGO 1998. Int J Obstet Gynecol 1999; 64: 317

Etiskt uttalande ACOG Autonomy and concern for allocation of health care resources, treating the patients fairly are principles that need to be taken into context with the principles of non- malfeasance and beneficence. Should autonomy outplace other ethical principles? If an acceptable balance cannot be reached by the patient and physician,, the patient may choose to continue care with another provider. American College of Obstetrics and Gynecology. ACOG Ethical statement,, 2003.

Etiskt uttalande NICE Att utföra kejsarsnitt utan medicinsk indikation är r inte etiskt försvarbart. f National Collaborating Center for Women s and Children s Health. Cesarean section.. Clinical Guideline 13. National Institute for Clinical excellence. www.niceorg.uk

Slutsatser De vanligaste indikationerna för f elektivt sectio (ES) 1992 var patologiskt läge l och bäckenträngsel. ngsel. De vanligaste indikationerna för f r ES Karolinska Huddinge 2005 och Karolinska Solna 2006 var oro hos modern. Denna indikation utgjorde 3% respektive 5% av totala antalet förlossningar. f

Slutsatser Evidens talar för f r att ES ökar maternell mortalitet och morbiditet. Risken ökar exponentiellt med varje sectio. Evidens saknas för f r att ES minskar perinatal mortalitet. Etisk evidens för f r ES utan medicinsk indikation saknas. Tydlig och saklig indikation krävs för f r beslut om ES. Klargörande rande av vårdgivarens v attityd till ES är r motiverad. Vi föreslf reslår r att bedömning sker vid psykosocial mottagning innan beslut tas om ES påp psykosocial indikation.