Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av fem avdelningar, tre med barn 1-3 år och två avdelning med 4-5 åringar. På varje avdelning finns en grundbemanning på tre pedagoger. Det finns även en kock på förskolan. Profilering: Natur, matematik och idrott Nytt inriktningsmål 2013 I Danderyd ges varje barn i förskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.
Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. Vi fotograferar, observerar barnen under planerade aktiviteter och vid barnens övriga aktiviteter. Vi sätter upp dokumentationen (bilder och teckningar) tillsammans med barnens alster så att pedagogerna, barnen och föräldrarna kan reflektera och diskutera arbetet tillsammans om vad vi gjort. Barnen har var sin portfolio, där vi sätter in bilder och alster av det barnen gör. Här kan barn och föräldrar ta del av barnets lärande och utveckling. Vi har också en verksamhetspärm som alla är välkomna att titta i. Där finns det bilder och text på det vi gjort. Vi har en individuell utvecklingsplan på varje barn som vi upprättar tillsammans med föräldrarna utifrån våra observationer och barnets kompetens. Varje vecka skriver varje avdelning ett veckobrev till föräldrarna där information om verksamheten och lärandet finns. Analys Vi försöker låta barnen vara delaktiga i dokumentationen så mycket som möjlig. Målet är att alla barn ska vara delaktiga hela tiden i t ex valet av vilka bilder som ska finnas med i portfolion. Vi tycker oss märka att dokumentationerna på såväl väggar och i barnens portfolio leder till många samtal mellan såväl barnen och oss, som barnen emellan. Dokumentationen synliggör lärandet på ett tydligt sätt. Vi har dokumentationen på barnens nivå och vi pedagoger finns där för att synliggöra och ställa frågor så barnen själva kan komma på sin utveckling/vad de lärt sig genom att bara titta följa dokumentationen. Dokumentationen synliggör även om lärandet ligger på en utmanande nivå eller om den inte är utmanande nog. Alla barn blir erbjudna samma saker, samma miljö, blir tilltalade på samma sätt och får samma möjligheter oavsett kön/etnisk bakgrund. Vi låter barnen vara med i den dagliga verksamheten/rutinerna så mycket som möjligt När det gäller lärandet däremot är det viktigt att vi ser till varje barns kompetens. Vi kan också se barnens lärande genom uppföljningar och repetitioner i olika aktiviteter. Bra förhållningssätt avspeglar sig i barngruppen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill göra barnen mer delaktiga i vår dokumentation. Vi vill även bli bättre och snabbare på att synliggöra lärandet, både på väggarna och i portfolion. Vi vill bli bättre på att konkretisera våra mål för att kunna bli bättre på att se lärandet. Att avsluta verksamheten/aktiviteten med reflektion tillsammans med barnen. Vi vill involvera barnen mer i den dokumentation som sker kring temaarbetet.
Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskriv kortfattat hur ni arbetar Vi använder oss av bilder och benämner allt vi gör med ord. Bilder på vad som ska hända under dagen, ex samling, kissa, tvätta händerna, klä på sig, gå ut till skogen, klä av sig, tvätta händer, kissa, äta lunch m.m Vi använder också bilder på kläder och väder, vad vi ska ha på oss och i vilken ordning. Vi benämner också allt vi gör. Vi har material som utmanar barnens språkutveckling såsom sånger, böcker, rim och ramsor, spel med rim. Vi läser, sjunger och pratar mycket med barnen. De äldre barnen arbetar också mycket med att känna igen sitt namn och en början på att lära sig läsa. De äldre barnen arbetar med Läslandet, där vi leker med bokstäverna, arbetar med ljud och stavelser och använder rim och ramsor. Barnen får varje vecka ta med sig något hemifrån på veckans bokstav. Här får föräldrarna en viktig roll i att hjälpa barnen hitta något hemma som de kan ha med sig till förskolan. Vi arbetar också med dold korrigering, vi upprepar det barnen säger på ett korrekt sätt. Vi läser mycket böcker. Vi sjunger mycket. Vi samtalar mycket med barnen i de olika aktiviteterna och i de dagliga rutinerna. Vi använder även flanosagor, ibland på rim och är beskrivande. Och så klart samtalar vi med barnen varje dag. Dialoger och diskussioner. Analys Vi arbetar ofta i mindre grupper, så att vi kan stimulera barnens språkliga förmåga på ett mer tillfredsställande sätt, där alla barnen kommer till sin rätt. Vi märker att Läslandet har stor inverkan på barnen. Dels lär de sig i leken och intresset är stort. Våra samlingar är omtyckta av barnen. Vi skulle kunna läsa mer med och för barnen än vad vi gör idag. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi vill fortsätta dela in barngruppen i mindre grupper för att kunna anpassa innehållet till dem som ingår i den lilla gruppen. Vi vill bli bättre på att tydliggöra och synliggöra för barn och föräldrar hur vi arbetar med språket och med barnens språkutveckling. Vi tycker att barnen får ett bra första språk och lär sig språket på ett roligt sätt genom sång, rörelse, musik, lyssna på sagor och att vi pedagoger är nära barnen hela tiden och kan hjälpa till och medla och sätta ord på saker som händer i leken. Läsa mera böcker med och för barnen.
Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskriv kortfattat hur detta har gått till Vi arbetar mycket med matematiken i vardagen, dvs genom att synliggöra matematiken för barnen när vi är ute och går i trafiken eller när vi dukar. Vi använder oss av matematiska begrepp när vi samtalar med barnen t ex titta vilken lång pinne du har hittat, den är längre än Vi tänker på vårt förhållningssätt och pratar med matematiska termer och ger barnen utmaningar, stimulans och utveckling. På avdelningarna mäter vi barnen med jämna mellanrum. Vi har många matematiska stunder. Vi ser matematik som problemlösning. Att få barnen förstå antal och en matematisk uppfattning. Vi pratar om tredjedel eller halv och hel när vi delar frukten. Matematik är inte att kunna en räkneramsa utan vi utmanar barnen på ett mer lustfyllt sett genom leken där vi har allt sorterat efter antal, färger, material som plast/metal. På så sett lär sig barnen mycket utan att de vet om det. Vi kan höra fraser som vart är den andra dockan, det ska vara två stycken i sängen. Vi har mycket konstruktionslek där vi bygger och funderar på hur saker och ting kan fungera. Analys Vi ser barnens lärande i leken, i samtal med varandra och med pedagogerna. De räknar och använder många matematiska begrepp i sina dialoger. Via dokumentationen ser vi att barnen lättare tar till sig av vad vi gjort. Vi arbetar ständigt med matematik och lägesord. Vi har matematik i skogen när vi letar efter långa eller korta pinnar. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Utveckla fler begrepp för barnen så som vikt, mängd och tid. Leta fler mönster i vår närhet. Vi vill bli bättre på att dokumentera matematiken. Utmana barnen i mer problemlösning.
Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskriv kortfattat hur och ange konkreta exempel från verksamheten Vi använder oss ganska begränsat av dator och pedagogiska datorspel tillsammans med barnen men möjligheten finns. Vi har digitalkamera och laddar ner bilderna på datorer som sen spelar upp bildspel i korridoren både för barn och föräldrar. Analys Då vi tycker att den moderna tekniken är viktig så kommer vi att satsa extra på detta nästa läsår. Datorn ger bra möjligheter till socialt samspel och uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra. Barnen tycker att det är roligt att arbeta med datorn och vi märker att de här har väldigt lätt att lära sig. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att påbörja ett IT-projekt på förskolan, där vi kommer att mer konkret arbeta med tekniska medel tillsammans med barnen och där inköp/lån av olika digitala verktyg kommer att göras.
Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på förskolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi har planeringar, både individuellt och i arbetslaget varje vecka, där vi tydligt planerar upp våra aktiviteter och dagar med mål och syften. Vi följer upp dessa genom att diskutera, reflektera och utvärdera. Vi dokumenterar året genom olika dokument och utvärderingar. Analys Vi har diskussionsgrupper där vi diskuterar verksamheten, Vi reviderar den gemensamma verksamhetsplanen och den pedagogiska planen kontinuerligt, Det samma gäller verksamhetsplanen på respektive avdelning. Genom detta arbetssätt blir det naturligt att reflektera, utvärdera och utveckla verksamheten. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi har gjort årshjul inom många olika områden. Dessa kommer vi att återgå till hela tiden och revidera och utveckla. Genom dessa kan vi se hur verksamheten ska anpassas för att utmana barnen och även det enskilda barnet. Vi behöver strukturera upp våra planeringar och följa vår redan bestämda planeringsstruktur. Detta för att bli mer effektiva och strukturerade. Det fungerar bra idag men kan alltid bli bättre. Kontinuerligt behöver vi stämma av med läroplanen, pedagogiska planen och även med verksamhetsplanen så att vi vet att vi hela tiden kan utveckla verksamheten till det bästa.
Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Utav ca 32 anställda pedagoger på S2H Förskolor har vi idag 16 förskollärare och tre under utbildning. Vi har minst en förskollärare per avdelning. Vi uppmuntrar många till att vidareutbilda sig antingen genom längre utbildningar eller genom fortbildning. Kompetensutveckling är viktigt för oss. Analys På Prästkragen ser vi att föräldrar gärna ställer sina barn i kön efter besök på förskolan. Vi har en kö och det är roligt. Vi har ett bra rykte både i kommunen och i kranskommunerna, då vi även har barn från de närliggande kommunerna. Många av pedagogerna som arbetar inom S2H sprider ett bra rykte om arbetsgivaren vilket gör att nya pedagoger hör av sig och vill söka arbete hos oss. Vi får mycket positiv respons från föräldrar idag på vår verksamhet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Vi fortsätter att satsa på personalen och barnen i företaget. Det är viktigt med kompetensutveckling och att alla medarbetare får sin röst hörd. Vi kommer att påbörja ett Teknik/IT-projekt som sträcker sig över nästa läsår. Samarbete med Datateket och Naturens Hus är också på gång inför nästa läsår.
Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga På Prästkragen ligger procenten på 93-100% i föräldraenkäten. Vi upplever att barnen är trygga hos oss. Vi arbetar mycket med att få nya barn trygga hos oss och lägger ner mycket tid på det vid inskolningen. Vi försöker hela tiden vara en närvarande pedagog i verksamheten, som är med i barnens lek och utveckling. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning Det ovan är naturligtvis något som vi fortsätter att arbeta med hela tiden. Vårt mål är att få 100% på alla fem avdelningarna och på hela S2H Förskolor AB. Bilaga, tema, projektarbete eller portfolio Ett tema arbete Ett tema som skulle passa hela gruppen var lite klurigt att komma på. Vi hade barn i olika åldrar 1-3 år som alla skulle få tillfredställa deras intellektuella och kroppsliga behov. Utmaningar efter det egna barnets kompetens och något som är roligt då vi tror på att barn lär sig som mest genom lek. Vi observerade barngruppen under en vecka i deras lek och lyssnade till tankar och funderingar. En åldersgrupp var mycket intresserad av pojkar & flickor och deras likheter/olikheter. En annan grupp av att arbeta fysiskt med hela kroppen. Vi kunde se saker hos barnen som gjorde att vi kom med idén Kroppen & Knoppen. Barnen fick tänka en stund och vi pratade om vad det var för något. Pedagogerna planerar en Tema start där barnen får uppleva olika saker inom ämnet. Vi pedagoger tittar och lyssnar på barnen och efter deras intresse fortsätter vi temat där barnens intresse ligger. Starten Vi anordnad tre stationer och en reflektionsstation 1. Våra sinnen. Lukt, smak, känsel, syn och hörsel. 2. Hinderbana med olika händelser under vägen 3. Hur ser jag ut, hur är min kropp? 4. Reflektionsstund med frukt
Bilder från temastarten. Hinderbana och sinnen. (Balansgång & Känsel) Reflektionsstunden vi hade tillsammans med barnen gjorde att vi kunde gå vidare med temat där varje barn fick utforska och lära sig mer om det som de tyckte var mest intressant eller roligt. Vi har tillgodosett alla barnens önskningar och sett både individuellt på det enskilda barnet och i grupp. EX. Tre barn var extra intresserade av kroppens uppbyggnad, med blod, muskler, skelett och vårt hjärta där våra känslor finns som ett av barnen uttryckte. Vi frågade barnen hur vi skulle ta reda på mer om detta. Ett av barnen kom med idén att vi kunde låna böcker på biblioteket för där kunde man lära sig saker. En pedagog tog bussen med de tre barnen och åkte genast till biblioteket i Stocksund. Där frågade vi bibliotekarien efter böcker om kroppen. Hon visade var vi kunde hitta det och barnen fick välja fritt. Vi lånade med böckerna hem och visade resten av barngruppen vad vi fyndat för böcker. På så sett väckte de tre barnen resten av barngruppen deras intresse för kroppens uppbyggnad. Därifrån gick det sedan till vårt utseende. Vi är olika långa, har olika färger på ögonen men vi är också lika. Alla barnen har tio fingrar och tio tår men alla har inte lika stora händer och fötter. Hur kan det vara så?
Många barn i gruppen tycker det är väldigt roligt att leka med kapplastavar. Så här blev en lek med kapplastavar som passade vårt tema utmärkt. En samling som utvecklades till en matematik stund där vi arbetar med strumpor. Vi lär oss färger, mönster, likheter och begreppet par. Detta skedde efter att barnen började ta av sig sina strumpor på en samling. Vi pedagoger snappade genast upp och fortsatte samlingen men som blev ett roligt lärande för barnen. De äldre barnen reflekterade till vårt tema och såg ett sammanhang, barnen började också rimma. STRUMPA-RUMPA, vi frågade om de kunde komma på något som rimmade på kroppen. Barnen kom på många olika saker Kroppen Knoppen Snoppen Koppen Lotten Kotten Fått-en Toppen I skogen fortsatte vi en dag att utforska längder, kan vi hitta en pinne som är lika lång som min fot? Tror ni det finns någon pinne som är längre än mig? Ett barn hittade ingen pinne men började bygga ihop stenar som en lika lång rad som barnets sko var. Vi har under terminens gång arbetat med barnen efter vårt tema kroppen och knoppen. Vi har vävt in tillsammans med barnen efter deras intresse alla de ämnen som vi på förskolan profilerar sig för, natur, idrott och matematik. Vi har med sång, instrument, musik, sagor och dramastunder utmanat barnens språkliga utveckling. Det som vi har varit noga med som pedagoger är att lyssna till barnen och verkligen följa deras intresse. Ibland kan ett tema dra åt ett annat håll en vad man tänkt sig från början och
då är det viktigt att låta det ske. Något som var tänkt att heta tema kroppen kan komma i slutändan att heta vatten tema. För att väva ihop temat i slutet på terminen hade vi en vernissage för alla föräldrar där barnen fick visa vad de arbetat med och gjort under terminen. Samt att vi gjorde ett äventyr för barnen. Pedagogiskt äventyr är något som vi vuxna lärt oss att utforma/göra under ett år tillbaka. Vi har själva fått gått ett äventyr gjorts av två förskollärare på företaget. De har berättat och lärt oss hur vi ska tänka och göra. Vi pedagoger har gjort både praktiska övningar och fått testa på att tänka ut egna. Vi har diskuterat och arbetat i små grupper och sedan reflekterat och pratat öppet med alla anställda i företaget. Pedagogiskt äventyr är något som vi alla på företaget håller på att lära oss om och kommer använda detta sett i barngrupperna. Det som vi gjorde nu efter vårt tema kroppen och knoppen blev mycket lyckat. Vi kommer spara äventyret och dela med oss av det till de andra avdelningarna om de är intresserade. När vi pedagoger på avdelningen hade vår egna/vuxna reflektionsstund och när vi gick igenom kvalitetsredovisningen började vi prata om hur temat varit under terminen och vad vi kan göra bättre till nästa år och vad vi tyckte var bra så vi kan ta med oss det i framtiden. Några bra saker att tänka på- Ha en temastart att utgå ifrån, fånga upp barnens tankar och spinn vidare på en gång. Det går inte att vänta till nästa vecka utan som exemplet ovanför, är de intresserade av strumpor, använd det då på en gång. Det finns ett lärande i det mesta bara man tittar och lyssnar med rätt ögon och öron. Avslutningen med både äventyr och vernissage kommer vi absolut att göra nästa år med. Vi vill till nästa år vara lite snabbare på att få fram bilder, använda bilderna och visa barnen. Det är mycket bra för de yngre barnen som inte kommit igång med talet. De kan då titta på bilderna och på så sett peka/visa vad de tycker om. Sätt också alla bilder som ska dokumenteras på barnens nivå. Lyssna på vad barnen säger när de tittar på bilderna som sitter uppe på väggen, fånga upp och spinn vidare. Låt barnen själva avgöra vad de vill göra, det viktigaste är att alla barnen blir erbjudna samma möjligheter, sen är det deras val om de vill rita/måla/gå till skogen eller liknande. Tema avslutning KROPPEN & KNOPPEN För att avsluta vårt tema Kroppen & Knoppen fick barnen gå ett äventyr. Alla småbarnsavdelningarna på S2H deltog. Barnen gick i mindre grupper. Varje barn fick en karta och en ramsa som vi skulle säga när vi klev in i sagoporten Slutuppdraget var att hitta hela Alfons. För varje station med ett nytt uppdrag fick barnen en kroppsdel för att kunna bygga ihop Alfons Åberg. Stationerna bestod av smaka, lukta, springa och en hinderbana. Äventyret började på Prästkragen och avslutades med Bamsegympa på Charlotteberg.
Alla grupperna hittade Alfons alla kroppsdelar. Det var ett mycket roligt äventyr där barnen fick göra saker vi arbetat med på olika sätt under terminen.