Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Regional certifieringsansökan Beslutad av regional styrgrupp 2015-11-20 Sammanställd av: Processledare Esbjörn Grandalen
Innehållsförteckning Varför Vård- och omsorgscollege - Bakgrund...3 Beskrivning av förstudier...3 Anställning av processledare...3 Politiska beslut...3 Styrgrupperna formas...3 Uppstart...3 Styrgruppernas arbetsmodell...3 Aktiviteter under 2015...4 Nuläge och statistik...4 Uppgifter för Kalmar län...6 Varför Vård- och omsorgscollege?...10 Vision...10 Övergripande mål...10 Regionala mål...11 Samverkan...11 Samverkande parter...11 Organisationsstruktur...12 Exempel på samverkan...14 Hälsoperspektiv...16 Infrastruktur för utbildningen...17 Vård och omsorgsutbildningar bedrivs inom de flesta av länets kommuner...17 Regionalt perspektiv...18 Kvalitetsarbete/Uppföljning...19 Målmatris...20 Bilagor Bilaga 1) Samverkansavtal för vård- och omsorgscollege i Kalmar län Bilaga 2) AVTAL om arbetsplatsförlagt lärande och handledning Bilaga 3) Avsiktsförklaring Linnéuniversitetet
Varför Vård- och omsorgscollege - Bakgrund Beskrivning av förstudier Västerviks kommun tog i slutet av 2013 initiativ till att genomföra en förstudie som syftade till att undersöka möjligheterna att arbeta för att inrätta ett Vård- och omsorgscollege (VO-College) i Kalmar län. Intresset hos de tillfrågade organisationerna var stort och bedömningen var att det finns goda förutsättningar för att påbörja en samverkan. De tillfrågade organisationerna var i ett inledningsskede länets kommuner, Landstinget, Kommunal och Kalmarsunds gymnasieförbund. Anställning av processledare I förstudien var förslaget att en processledare skulle vara på plats från och med augusti 2014 men rekryteringsprocessen drog ut på tiden och Esbjörn Grandalen blev anställd som processledare från och med den 1 november 2014. Politiska beslut Vid årsskiftet 2014/2015 hade alla tillfrågade organisationer fattat politiskt beslut om deltagande samt finansiering för de kommande tre åren. Arbetet för en certifiering av VO-College i Kalmar län har ett stort stöd både politiskt och hos tjänstemännen. Styrgrupperna formas En av de första arbetsuppgifterna för processledaren var att se till att representanter utsågs till de fyra styrgrupper som skapades. Det skapades en regional styrgrupp och tre lokala styrgrupper. Under våren 2015 beslutade dock den regionala styrgruppen att ändra strukturen för de lokala VO-Collegen. Beslutet innebär att de lokala styrgrupperna NORR och MITT slås samman och bildar en lokal styrgrupp. Det medför att Kalmar län nu arbetar för att certifiera ett regionalt och två lokala VO-College. De två lokala styrgrupperna är lika stora till antalet kommuner, dvs. sex kommuner i varje lokalt VO-College. Anledningen till beslutet var, bland annat, att skapa en större dynamik i styrgruppsarbetet, genom att göra gruppen större och därmed mindre sårbar. Beslutet leder också till en effektivisering av tid och ekonomi. Uppstart Den 18 december 2014 hölls det första regionala styrgruppsmötet. Det var ett introducerande möte där det primära syftet var att lära sig mer om konceptet VO-College samt att sätta ramarna för det kommande arbetet. Till mötet hade Anneli Backman på Nationella kansliet, Catarina Lindahl-Petäjä som är regional processledare i Kronoberg och Yvonne Lindbom som är regional processledare på Höglandet bjudits in. Mötet blev mycket lyckat och styrgruppen fick möjlighet att fördjupa sig i konceptet samt att höra om hur processen fram till en certifiering har sett ut i andra regioner. På mötet beslutades också datum för kommande styrgruppsmöten. Eftersom tidsplanen anger att målet är att nå en regional certifiering kring årsskiftet 2015/2016 krävdes ett intensivt arbete där styrgruppen träffas ofta. Vid mötet beslutades om totalt 25 styrgruppsmöten under 2015. Styrgruppernas arbetsmodell I förstudierna för arbetet var den inledande planen att först arbeta för att nå en regional certifiering och därefter påbörja arbetet för de lokala certifieringarna. Redan vid det inledande styrgruppsmötet beslutades att lägga om strategin och istället arbeta parallellt med de lokala styrgrupperna. Arbetsmodellen har ett inkluderande perspektiv och tillåter ett processbetonat arbete med en hög delaktighet. Den huvudsakliga strategin för styrgruppsarbetet kan därför beskrivas som att det är genom delaktighet arbetet ska nå framgång. För att på bästa sätt ta tillvara all den kompetens som finns i våra samverkande organisationer behöver strukturer för utmanande möten och reflektion utvecklas. Att processa de aktuella frågorna mellan styrgrupperna skapar delaktighet och legitimitet, och leder till att organisationerna befinner sig på samma plats i processen. 3
Aktiviteter under 2015 Förutom ett intensivt styrgruppsarbete under våren och hösten 2015 genomfördes ytterligare aktiviteter. Nedan listas några av de aktiviteter som genomförts. Studiebesök i region Skåne Studiebesök i region Kronoberg VO-College rikskonferens Nätverksmöten med processledare från södra Sverige Nationella processledarträffar Nationell arbetsgrupp för kvalitet och uppföljning Tylösandsdagarna med fokus VO-College Ett stort antal informationsmöten i de samverkande organisationerna Språkkonferens Möjligheterna att göra en gemensam ansökan om att starta ett projekt från socialfonden där VO-College samverkar med Teknik-College i Kalmar län har undersökts. VO-Collegeveckan Representanter från samverkan besöker konferens om handledarutbildning inom ramen för VO-College. Nuläge och statistik Att intresset är stort för att certifiera VO-College i länet har flera orsaker men inte minst den utmaning arbetsgivarna inom vård och omsorg står inför när det gäller framtida rekryteringar. Sveriges befolkning kommer fortsätta att öka, och samtidigt sker omfattande förändring av den demografiska strukturen. Nedan visas två diagram som illustrerar denna förändring i Sverige. 1 Det vänstra diagrammet visar att samtliga grupper ökar i antal, men att gruppen 65+ ökar kraftigast. Det högra diagrammet visar hur denna utveckling förhåller sig som andel av befolkningen. Prognosen visar att gruppen 20-64 år kommer att minska kraftigt i relation till gruppen 65+ som ökar kraftigt. I det högra diagrammet illustreras utvecklingen (i tusental) för de olika åldersgrupperna från 1960 och fram till idag. De streckade linjerna visar prognosen för hur åldersgrupperna kommer att utvecklas fram till 2060. 1 www.scb.se 4
Denna demografiska förändring får många konskevenser exempelvis: Försörjningskvoten ökar. Allt färre personer i arbetsför ålder ska försörja fler personer. Livslängden ökar och andelen av befolkningen blir allt äldre vilket leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Många personer i arbetsför ålder står inför pensionering vilket innebär att arbetsgivarna inom vård och omsorgssektorn står inför ett omfattande rekryteringsbehov. Denna demografiska förändring påverkar givetvis många andra sektorer och branscher vilket innebär att arbetsgivarna i stor utsträckning framöver kommer att konkurrera om samma arbetskraft. Beskrivningen gäller för hela Sverige men inte minst för Kalmar län. Arbetet med att säkerställa det framtida rekryteringsbehovet är därför en mycket strategiskt viktig fråga för regionen. Detta tydliggörs också i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). 2 Samverkansparterna ser VO-College som en framgångsrik strategi för att möta dessa utmaningar. Värt att notera är att det idag råder en extraordinär flyktingsituation i världen som leder till att Sverige tar emot ett stort antal flyktingar. Om detta kommer att påverka befolkningsutvecklingen/strukturen i förhållande till prognosen är svårt att avgöra. Enligt Arbetsförmedlingen hade närmare 217 000 förvärvsarbetande i Sverige en utbildning inom vård och omsorg på gymnasial nivå år 2012. Av dessa arbetar 43 procent inom äldreomsorg, 17 procent inom hälsooch sjukvård och 14 procent inom övrig vård och omsorg. Kvinnodominansen är idag stor då cirka nio av tio i arbetskraften är kvinnor. Enligt arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern 2014 är arbetsmarknadsläget relativt balanserat för nyutexaminerade inom vård och omsorg på gymnasial nivå. Om intresset för vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå ligger kvar på nuvarande nivå beräknas i snitt knappt 3 000 personer examineras därifrån varje år. Därtill beräknas, om utbildningsvolymen ligger kvar på dagens nivå, ett årligt tillskott från framförallt komvux på drygt 5 000 personer med motsvarande utbildning. Närmare sex av tio bland de i arbetskraften är 45 år eller äldre och då gruppen är stor kan således ett stort antal personer väntas gå i pension under prognosperioden. Enligt prognosen väntas tillgången på vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå minska med knappt 15 procent fram till 2035. Efterfrågan på arbetskraft beräknas enligt prognosen att öka med drygt 65 procent vilket till stor del kan förklaras med den förväntade mycket kraftiga ökningen av äldreomsorgen. 3 Uppgifterna i stycket avser riket som helhet. 2 Regional Utvecklingsstrategi i Kalmar län 3 www.ams.se 5
Uppgifter för Kalmar län Under våren 2015 genomfördes en omfattande kartläggning av nuläget hos de samverkande organisationerna i Kalmar län. Exempel på frågor som VO-College i Kalmar län sökte svar på var: Hur många är anställda idag inom vårdens och omsorgens olika yrkeskategorier? Hur ser kommande rekryteringsbehov ut? Finns det områden där det saknas kompetenser idag och framåt? Vilka offentliga och privata arbetsgivare finns inom länet, avseende vård och omsorg? Vilka offentliga och privata utbildningsaktörer inom vård och omsorg finns i länet? Hur ser sökbilderna ut i länet till utbildningar inom vård och omsorg? Hur ser den demografiska utvecklingen ut i länet? Vilka samverkansformer finns idag mellan de deltagande organisationerna med fokus på vård och omsorg? Genom att ovanstående frågor besvarades skapades ett omfattande underlag för analys. Analysen i sin tur var ett viktigt underlag i processen för att formulera regionala mål och vision för arbetet. SCB-statistik. Befolkningsutvecklingen länsvis 1970-2030. Tusental 4 Län 1970 1980 1990 2000 2002 2010 2020 2030 Kalmar 241 242 241 235 235 230 225 217 Riket totalt 8081 8318 8591 8883 8941 9183 9505 9749 Län 2002 (andel män) 2002 (andel kvinnor) 2030 (andel män) 2030 (andel kvinnor) Kalmar 49,7 50,3 49,9 50,1 Riket totalt 49,5 50,5 49,8 50,2 Kommentar Tabellen ovan visar befolkningsutvecklingen över tid för Kalmar län samt riket totalt. Utvecklingen och prognosen framåt visar att befolkningen i länet minskar, medan utvecklingen är den motsatta för riket som helhet. SCB-statistik. Befolkningens åldersfördelning länsvis 1970, 2000 och 2030. Procent 5 1970 2000 2030 Län 0-19 år 20-64 år 65-79 år 80 år - 0-19 år 20-64 år 65-79 år 80 år - 0-19 år 20-64 år 65-79 år 80 år - Kalmar 27 57 13 3 24 56 14 6 21 50 19 10 Riket, totalt 28 59 11 2 24 59 12 5 22 54 16 8 Kommentar Tabellen ovan visar befolkningens åldersfördelning över tid för Kalmar län samt riket totalt. Utvecklingen och prognosen framåt visar att andelen i arbetsför ålder minskar och andelen äldre ökar. Utvecklingen är lika för riket som helhet men Kalmar län uppvisar större skillnader. Det faktum att Kalmar län har en av landets äldsta befolkningar är en av anledningarna till att VO-College behövs. 4 www.scb.se 5 www.scb.se 6
Personer med utbildning på gymnasial nivå inom vård- och omsorgsområdet, ex. undersköterskor. (Kalmar län) Nuläge Ca 5900 anställda idag Ca 920 går i pension inom fem år, vilket motsvarar ca 16 procent av de anställda. Ca 1720 går i pension inom tio år, vilket motsvarar ca 29 procent av de anställda. Rekryteringsbehovet för personer med gymnasial utbildning, exempelvis undersköterskor och skötare är redan idag stort. På fem år är det ca 920 som går i pension och på tio år ca 1720. Tabellen nedan visar antagningsstatistik för gymnasieskolornas vård- och omsorgsprogram i Kalmar län läsåret 2014/2015 Totalt antal platser Totalt antal sökande oavsett valrang (varav män) Totalt antal 1:a-hands-sökande (varav män) Västervik 25 47 (11) 20 (5) 17 (5) Oskarshamn 10 30 (5) 5 (1) 3 (0) Mönsterås 16 26 (6) 11 (3) 9 (2) Nybro 16 12 12 12 Kalmar (Jenny 32 Uppgifter saknas 34 (4) 30 (6) Nyströmsskolan6 och Kalmar Praktiska Gymnasium) Hultsfred 20 22 (2) 18 (1) 13 (1) Emmaboda 16 14 (5) 10 (4) 8 (3) Totalt 119 137 (24) 100 (14) 92 (17) Totalt antal antagna (varav män) Tabellen nedan visar antagningsstatistik för gymnasieskolornas vård- och omsorgsprogram i Kalmar län läsåret 2015/2016 Totalt antal platser Totalt antal sökande oavsett valrang (varav män) Totalt antal 1:a-hands-sökande (varav män) Totalt antal antagna (varav män) Västervik 25 53 (12) 23 (3) 13 (1) Oskarshamn 20 43 (4) 23 (4) 20 (2) Mönsterås 16 22 (3) 9 (1) 6 (0) Nybro 16 8 (1) 8 (1) 5 (1) Kalmar (Jenny 31+14 Uppgifter saknas 33 (6)+14 (0) 30 (7)+4(0) Nyströmsskolan7 & Kalmar Praktiska Gymnasium) Hultsfred 20 28 (3) 20 (2) 15 (2) Emmaboda 16 10 (5) 6 (3) 5 (3) Totalt 153 164 (28) 136 (20) 93 (16) Kommentar Värt att notera är att tabellerna ovan visar att antalet platser i länet har ökat men det totala antalet antagna ligger kvar på samma nivå. 6 Jenny Nyströmsskolan har även studenter från Borgholm, Mörbylånga och Torsås. 7 Ibid 7
Antagningsstatistik för vuxenutbildningens vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå i Kalmar län Utbildningen till undersköterska inom vuxenutbildning pågår vanligtvis 1,5 år men studietiden kan variera beroende på kursomfattning och studietakt. Tabellen nedan visar antagningsstatistik för vård- och omsorgsutbildning inom vuxenutbildning i Kalmar län 2015 (v)=vår (h)=höst Totalt antal platser 2015 i reguljär utbildning Antal antagningar 2015 Totalt antal sökande 2015 Totalt antal antagna 2015 Antal antagna män Studieform Borgholm 24(v) 1 (vår) 16(v) 26(v) 2 Flexdistans Emmaboda 20(v) 1 (vår) 20(v) 20(v) Flexdistans Hultsfred* 33 Distans, inkl. enstaka kurs Högsby* kontinuerligt Distans Kalmar, Axel Weüdelskolan Kalmar, Kunskapsnavet* 32+32 2 103 32+32 19 Reguljär - kontinuerligt 160 23 Distans, inkl. enstaka kurs Mönsterås* 24 (h) 1 (höst) 27(h) 24(h) - Reguljär Nybro* 47(v) 1 (vår) var tredje termin 47(v) 47(v) 5(v) Reguljär/flex Oskarshamn* 25 1 25 25 - Reguljär Vimmerby* 17 1 (eller i mån av sökanden) 20 17 - Reguljär Västervik* 25(v) + 25(h) 2 (vår, höst) 39(h) + 57(h) 25(v) + 25(h) 3(v) + 6(h) Reguljär * Dessa kommuner erbjuder även i individuella fall kurser inom Vård- och omsorg via distansutbildning. Tabellen nedan visar antagningsstatistik för vård- och omsorgsutbildning inom vuxenutbildning i Kalmar län 2014. (v)=vår (h)=höst Totalt antal platser 2015 i reguljär utbildning Antal antagningar 2015 Totalt antal sökande 2015 Totalt antal antagna 2015 Antal antagna män Studieform Borgholm 24(v) 1 (v) 22(v) 21(v) 1 Flexdistans Emmaboda 20(v) 1(v) 20(v) 20(v) - Flexdistans Hultsfred* 17(h) 1(h) - Reguljär Högsby* - kontinuerligt - - - Distans Kalmar, Axel Weüdelskolan Kalmar, Kunskapsnavet* 32+20+32 3 142 84 27 Reguljär och lärling kontinuerligt - 120 - Distans, inkl. enstaka kurs Mönsterås* 23(h) 1 (höst) 23(h) 23(h) - Reguljär Nybro* - 0, startar var tredje termin - - - Reguljär/ flex Oskarshamn* 25 1 25 25 - Reguljär Vimmerby* 17 1 (eller i mån av sökanden) 22 17 - Reguljär Västervik* 25(v) + 25(h) 2 (vår, höst) 40(v) + 43(h) 23(v) + 18(h) 3(v) + Reguljär 6(h) * Dessa kommuner erbjuder även i individuella fall kurser inom Vård- och omsorg via distansutbildning. 8
Personer med YH-utbildning inom vårdoch omsorgsområdet, ex. specialistundersköterskor och medicinska sekreterare (Kalmar län) Det har varit svårt att få en rättvisande bild av hur många som är anställda i länet. En av svårigheterna är att uppgifterna inte registreras i alla parters personalsystem och att flera utbildningar är relativt nya. En stor grupp anställda med YH-utbildning är de medicinska sekreterarna. En del av dessa har istället folkhögskoleutbildning. I dagsläget har Landstinget 405 anställda medicinska sekreterare. Av dessa går 74 i pension inom fem år och 148 inom tio år. Rekryteringsbehovet är redan idag stort. Inom tandvården är rekryteringsbehovet också stort 32 av ca 200 tandsköterskor kommer gå i pension fram till 2020. Behovet i länet ser olika ut men i ett regionalt perspektiv ser vi ett behov av specialistutbildningar inom flera områden. Det finns behov av en gymnasial vårdutbildning på YH-nivå alternativt en påbyggnadsutbildning med fördjupning inom somatisk och psykiatrisk omvårdnad. Kända rekryteringsbehov idag är vård och omsorgspersonal med fördjupade kunskaper inom barnsjukvård, demens, psykiatri, neuropsykiatri och pedagogik. Ett alternativ till YH-utbildningar kan vara att inom ramen för VO-college i Kalmar län ta fram egna utbildningar enligt de behov som beskrivits. Exempel på YH-utbildningar som idag bedrivs i länet är specialistundersköterska äldre i Kalmar och Oskarshamn, Behandlingspedagog i Vimmerby, Tandsköterska i Vimmerby och Hälso- och vårdadministratörer i Nybro. Utbildningar Utbildningsplatser årligen Examinerade totalt Tandsköterska 25 64 Hälso- och 24 77 vårdadministratörer Specialistundersköterska 69 äldre Behandlingspedagoger 24 ca 200 Medicinska sekreterare 18 175 Personer med utbildning på högskole-/universitetsnivå inom vård- och omsorgsområdet, ex. sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter (Kalmar län) I denna grupp är det i dagsläget ca 2200 personer anställda. Av dessa går 323 i pension inom fem år och 596 inom tio år. Det är redan idag ett stort rekryteringsbehov. Det är en stor brist på både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. 9
Varför Vård- och omsorgscollege? Statistiken i föregående stycke visar att Sverige står inför omfattande utmaningar när det gäller att rekrytera kvalificerad personal inom vård och omsorg. Den visar att utmaningarna i Kalmar län är ännu större än för riket som helhet. Redan idag saknar Kalmar län personal inom i princip alla yrkeskategorier inom vård och omsorg, även om skillnader lokalt förekommer. Redan idag finns samverkansformer inom länet som fungerar bra. Det innebär att det finns goda förutsättningar att bygga vidare på, men en formaliserad och utökad samverkan leder till bättre möjligheter att kraftsamla mot den enorma utmaning regionen står inför. Genom att arbeta med VO-College-konceptet tror samverkansparterna att den fulla potential som kopplingen mellan arbetsliv och utbildning kan skapa kan uppnås. I dagsläget är det mycket svårt att rekrytera behöriga yrkeslärare. En problematik som Kalmar län delar med stora delar av Sverige. Det är viktigt att inom VO-College Kalmar län analysera och ta fram strategier för att kunna anställa ett tillräckligt stort antal behöriga yrkeslärare. Inom VO-College i Kalmar län är strategin att först och främst arbeta med det som direkt kan påverkas, samtidigt som det är viktigt att föra upp frågor till nationell nivå för att kunna påverka i ett större och mer långsiktigt perspektiv. Idag är yrken inom vård och omsorg ett av de områden på arbetsmarknaden där det råder störst obalans mellan andelen män och kvinnor som är yrkesverksamma. I dagsläget är cirka en av tio av arbetskraften män. Nulägesbeskrivningen visar att länet har en gemensam problembild som också delas med stora delar av Sverige. Kalmar län ser konceptet med VO-College som strategiskt viktigt för att klara de utmaningar regionen står inför. Nulägesbeskrivningen leder fram till följande vision, syfte och mål. V ision Människa till människa tillsammans skapar vi vård och omsorg av högsta kvalitet i livets alla skeden. S yfte Genom samverkan skapa bästa möjliga förutsättningar för att kunna erbjuda en vård och omsorg av högsta kvalitet i livets alla skeden, idag och i framtiden Övergripande mål Ambitionerna och målsättningarna i det processbetonade arbetet bygger på en progression. VO-College i Kalmar län tar fasta på begreppet förändring som tillstånd och tankarna kring en lärande organisation. I takt med att kunskapen inom samverkan utvecklas behöver målen och strategierna för att nå dessa kontinuerligt ses över. När samverkansparterna når en certifiering behöver VO-College samtidigt arbeta konkret på en verksamhetsnära nivå, exempelvis med handledarutbildning, kompetensutveckling, validering, bedömning av APL, nätverk, marknadsföring etc. samtidigt som VO-College på en mer övergripande nivå behöver lägga fokus på att utveckla strategier och strukturer för att befästa samverkan. VO-College behöver hitta en balans mellan en formaliserad samverkan som lämnar tillräckligt stort utrymme för att utvecklas och skapa kvalitet inom angivna ramar. De angivna ramarna är VO-Colleges nationella riktlinjer, regional vision och fastställda regionala mål. 10
Övergripande mål: Att genom strategiskt arbete skapa en samverkan som leder till att arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft säkerställs så att länets invånare erbjuds en vård och omsorg av högsta kvalitet, nu och i framtiden. Det övergripande målet, visionen och syftet är formulerade på ett sådant sätt att det inte är möjligt att sätta en fast punkt för när målet och visionen är uppfyllda. Även om bedömningen görs att målet är uppfyllt är det formulerat på det sättet att det alltid går att ta ett steg till i utvecklingen. Det är strategiskt viktigt att inte formulera mål som blir begränsande. I arbetet mot visionen och det övergripande målet har ett antal regionala mål formulerats. Målen är konkreta och mätbara. Abstraktionsnivån är, trots mätbarheten, tillräckligt hög för att fungera styrande mot det gemensamma övergripande målet och visionen samtidigt som de lämnar ett tillräckligt stort friutrymme för de lokala styrgrupperna att arbeta vidare utifrån sina mer lokala förutsättningar. Regionala mål Arbetsgivarna har tillgång till personal med den kompetens de behöver. Eleverna får en modern utbildning av hög kvalitet som ger en anställningsbarhet och en god grund för vidare studier. Öka andelen män som arbetar inom vård och omsorg. Genom samverkan får utbildningsanordnarna en större efterfrågan på sina utbildningar. Det arbetsplatsförlagda lärandet (ex LIA och APL) håller en hög kvalitet. Kompetensutvecklingsinsatser samordnas till en följd av samverkan inom VO-College. Arbetsgivarna inom samverkan är attraktiva arbetsgivare med goda möjligheter till yrkesutveckling för de anställda. Samverkan Samverkande parter De samverkande organisationerna som omfattas av den regionala ansökan om att bilda ett VO-College är: Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Kalmarsunds gymnasieförbund Kommunal Landstinget i Kalmar län Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Regionförbundet Kalmar län Torsås kommun Västerviks kommun Vimmerby kommun 11
Organisationsstruktur VO-Colleges organisation i Kalmar län utgörs av en regional och två lokala styrgrupper. I styrgrupperna har arbetsgivarna majoritet och ordförandeposterna innehas av en representant från arbetsgivarsidan. Den regionala styrgruppen består av representanter från arbetsgivarna, utbildningsanordnare, fackliga representanter, Linnéuniversitetet, Regionförbundet och Arbetsförmedlingen. Styrgruppen ansvarar för att arbetet med VO-Colleges bedrivs inom ramen för VO-College nationella styrdokument samt regionala och lokala mål. 12
13
Exempel på samverkan Nätverk och forum Den regionala styrgruppen har ett övergripande ansvar för att samverkan fungerar både regionalt och lokalt i länet. Ett av de forum som idag används är lokala programråd och ledningsgrupper med representanter från utbildningsanordnare, arbetsliv och facklig organisation. Ett annat forum är nätverksmöten som förekommer med vårdlärare och grupper hos arbetsgivare. Här finns möjligheter att tillsammans utveckla och forma utbildningar och inriktningar efter arbetslivets behov och också att kvalitetssäkra APL-platser hos länets arbetsgivare. Dessa forum kan vidareutvecklas än mer och spridas hos fler deltagare inom VO-College. Nätverket för vårdlärare kommer att formaliseras inom ramen för VO-College. H andledarutbildning En viktig uppgift är också att kvalitetssäkra handledarutbildningen. Handledarutbildning bedrivs redan idag av utbildningsanordnarna och hos några arbetsgivare. En organisation och struktur för upplägg och spridning behövs ur ett länsperspektiv där man också behöver se över hur Vårdpedagogik och handledningskursens innehåll ser ut hos olika utbildningsanordnare, samt hur tidigare utbildning kan behöva kompletteras eller valideras. Detta kommer att bli ett uppdrag för en arbetsgrupp och till nätverket med vårdlärare. Efter kartläggningen kommer den regionala styrgruppen att besluta om strategier för att genomföra handledarutbildningen. M arknadsföring Marknadsföring av vård och omsorg är en viktig del exempelvis för att få fler sökande till de utbildningar som finns. Tillsammans kan VO-College i Kalmar län arbeta med att hitta former för att fånga ungdomars intresse för vård och omsorg hos olika åldrar med studiebesök, information i skolor, sociala medier, kontakter med studie- och yrkesvägledare och att arbeta aktivt med yrkesambassadörer. En arbetsgrupp kommer att skapas som får till uppgift att föreslå strategier och aktiviteter som på bästa sätt stödjer syftet och målen med samverkan. Jämställdhet och mångfald Mångfald innebär att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur ett genusperspektiv är målsättningen 14 för VO-College i Kalmar län att aktivt arbeta för jämställdhet inom området. Som nämnts tidigare är i dagsläget 1 av 10 inom vård och omsorg män. Detta är ett problem ur flera perspektiv och samtidigt en möjlighet. Det är ett problem eftersom det saknas arbetskraft inom vård och omsorg, och med tanke på att det är så få män anställda inom sektorn är detta en framtida målgrupp för att bidra till att lösa rekryteringsproblematiken. Detta faktum leder också till att vård- och omsorgssektorn idag är en av de allra mest könssegregerade. Forskning visar att arbetsgrupper med olikheter såsom exempelvis kön, ålder och etnicitet är effektivare, mer välfungerande och välmående. Sverige har idag en stor andel människor i samhället med utländsk härkomst. Inom VO-College i Kalmar län ses denna grupp som mycket betydelsefull för att nå målen. Att arbeta för att denna grupp i större utsträckning kan utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg är oerhört viktigt. Det bidrar till att skapa arbetsplatser med mångfald och bidrar till att lösa rekryteringsproblematiken. Eftersom Sverige idag och i framtiden har allt fler med utländsk bakgrund som är i behov av vård och omsorg är det också mycket viktigt att det finns personal som kan möta dessa människor med andra språk än svenska men också med en kulturell förståelse. En större mångfald i personalsammansättningen med olika kompetenser kommer därför att bidra till att höja kvaliteten för den vård och omsorg som bedrivs. I så väl vårt samhälle som bland studerande, vårdpersonal och vårdtagare ökar den etniska mångfalden. Det innebär ökade krav på transkulturell kunskap, språk och värderingar. Språkliga brister hos vård och omsorgspersonal medför svårigheter i den muntliga och skriftliga kommunikationen. För personer med utländsk bakgrund finns ibland bristande språkkunskaper inom det egna modersmålet vilket även leder till svårigheter att utveckla kunskaperna i svenska. En god kommunikation och ett ömsesidigt förtroende är grundläggande förutsättningar för arbeten inom vård och omsorg. Språkets betydelse är en fråga som är aktuell inom VO-College i ett nationellt perspektiv. VO-College i Kalmar län följer utvecklingen och deltar aktivt i arbetet för att nå en samsyn på språkkunskaper för arbete inom vård och omsorg. Det är viktigt att det finns en samsyn kring språkfrågan, inte minst för att personer som utbildat sig inom
området ska vara anställningsbara. Som nämnts tidigare är kunskaper i det svenska språket är oerhört viktigt men det bör betonas att andra språk än svenska är en stor tillgång för att bedriva en vård- och omsorg av hög kvalitet. V årdkoll Teknikcollege i Kalmar län har arbetat med en aktivitet som de kallar Teknik-koll. Där får tjejer i högstadiet under några veckor på sommaren prova på gymnasial utbildning med inriktning teknik. Det är en del i satsningen för Teknik-college att få fler tjejer att söka teknisk utbildning på gymnasial nivå. VO-College i Kalmar län tycker att satsningen är intressant och har för avsikt att undersöka möjligheten närmare om att göra en liknande aktivitet, där killar på högstadiet under några veckor får möjlighet att prova på gymnasial utbildning inom vård och omsorg. Det primära syftet skulle vara att attrahera fler killar att söka vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet. U ngdomsinformatör Under 2015 har styrgrupperna inom VO-College fått möjlighet att ta del av många goda exempel på aktiviteter inom ramen för VO-College runt om i Sverige. Ett sådant gott exempel är arbetet med ungdomsinformatörer som bland annat Örebro har arbetat med. VO-College i Kalmar län tycker att satsningen är intressant och har för avsikt att undersöka möjligheten närmare om att göra en liknande satsning. A mbassadörer Kronobergs län har arbetat med att följa goda ambassadörer för vård- och omsorgyrken. De har dokumenterat arbetet i form av artiklar som de presenterar på en rad olika sätt, exempelvis via sociala medier och sin hemsida. Detta är ytterligare ett gott exempel som VO-College Kalmar län tycker är intressant och har för avsikt att undersöka möjligheten närmare om att göra en liknande aktivitet. Ansökan om projektmedel Ambitionerna med VO-College i Kalmar län är stora. När VO-College i Kalmar län är certifierade behövs tid för att analysera och besluta om vilka våra prioriterade aktiviteter/strategier ska vara i riktning mot att nå uppställda mål. En viktig förutsättning är vilka ekonomiska resurser som finns att tillgå för arbetet. Redan tidigt i samverkan beslutade den regionala styrgruppen att VO-College ska göra ansökan om projektmedel, exempelvis från socialfonden. VO-College i Kalmar län gör bedömningen att, mot bakgrund av den analys och problembild som utkristalliserats, det finns goda förutsättningar att, lyckas med en projektansökan. ehälsa och IT som en resurs IT är idag en naturlig och viktig del av vård- och omsorgssektorn. Säkert är att IT kommer att fortsätta att bli en allt större och viktigare del i arbetet med att erbjuda en vård och omsorg av högsta kvalitet. Det är viktigt att människa och teknik utvecklas tillsammans. VO-College i Kalmar län kommer att följa utvecklingen på nationell nivå, men också arbeta för att Kalmar län ska ligga väl till i arbetet med att utveckla vården och omsorgen med stöd av IT. Det finns idag en nationell strategi för ehälsa. Titeln är: Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Fokus i strategin är på införandet, användningen och nyttan av tekniken snarare än den tekniska utvecklingen. I förordet till strategin står följande: En säker och enkel tillgång till relevant information som rör en individ är nyckeln till att personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser av hög kvalitet. Information är nyckeln till egenmakt och kvalitet. Genom att frigöra potentialen i den information som samlas in och lagras på otaliga ställen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan vi erbjuda individen helt nya möjligheter att få en bättre insyn och delaktighet i de insatser man får. Samtidigt kan personalen erbjudas användarvänliga beslutsstöd där nödvändig information presenteras på ett begripligt sätt och finns tillgänglig när livsviktiga beslut ska fattas. Beslutsfattare som arbetar med styrning och uppföljning av verksamheten får ett mer heltäckande och aktuellt underlag för det löpande förbättringsarbetet, liksom för forskning och utveckling av nya behandlingsmetoder och arbetsrutiner. 15
Aldrig tidigare har tekniken givit oss sådana möjligheter att strukturera, hantera och använda information för olika ändamål som vi kan i dag. Den ger oss också möjligheter att erbjuda en god vård och omsorg med individens behov i centrum. Nationell ehälsa handlar om hur vi med gemensamma ansträngningar från sektorns alla aktörer nu arbetar för att förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till gagn för individen, personalen och beslutsfattarna inom hela sektorn. Därför är ledorden för vårt fortsatta arbete med Nationell ehälsa införande, användning och nytta. Samsyn i ett nationellt perspektiv En av styrkorna med konceptet VO-College är möjligheten att nå samsyn i viktiga frågor. Där möjliggör nätverket arenor för att nå sådan samsyn. VO-College i Kalmar län har uppfattningen att VO-College i ett nationellt perspektiv har en hög legitimitet och därmed möjlighet att påverka beslutsfattare på de områden där det behövs. VO-Colleges strategi, är som tidigare nämnts, att först och främst fokusera på de aktiviteter/strategier som direkt kan påverkas. Samtidigt kommer VO-College att arbeta aktivt för att bidra till en nationell samsyn samt för att påverka frågor som parterna anser behöver förändras på en mer övergripande nivå. Hälsoperspektiv Folkhälsoperspektivet finns på agendan såväl nationellt, regionalt och lokalt. Med en vilja att förbättra folkhälsoarbetet och i en förlängning folkhälsan i Kalmar län, har Landstinget och de tolv kommunerna i länet beslutat om ett regionalt styrdokument 2015: Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och ska få ta del av vård och omsorg av hög kvalitet utifrån sina behov. För att klara av framtidens välfärd i länet och bidra till en sammanhållen vård och omsorg för varje enskild individ krävs att huvudmännen än mer utvecklar, förbättrar och stärker länets samverkan. Under 2015 är ett identifierat uppdrag att göra samverkansområdena kända i länet. Utvecklingsområden för 2015 är folkhälsa, barn och ungdomsvård, missbruk och beroendevård, äldre, psykisk hälsa, funktionshinder och ehälsa. Olika nätverk inom länets kommuner och landsting finns inom folkhälsoområdet såsom exempelvis folkhälsosamordnare inom kommunerna och nätverk för hälsobefrämjande skolor. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ligga till grund för VO-College Kalmar län och ska genomsyra både utbildningar och arbetsplatser som ingår i samverkan för att kunna ge länets medborgare en vård och omsorg av hög kvalitet. VO-Colleges regionala styrgrupp har till uppgift att skapa förutsättningar för att utbildningar och arbetsplatser ska kunna ha ett hälsobefrämjande förhållningssätt där medborgarens egna resurser och förmågor tas tillvara vid behandling och omsorg. Den regionala styrgruppen är lyhörda för de lokala styrgruppernas behov av stöd för att uppnå god hälsa för alla samverkansparter inom VO-College och har också till uppgift att följa upp arbetet som sker lokalt. Landstinget i Kalmar läns vision är Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv - det vill säga Landstinget ska vara ett föredöme för hälsoarbetet i länet. Sedan våren 2015 är Landstinget medlem som hel organisation i det nationella nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 16
Infrastruktur för utbildningen Vård- och omsorgsprogram på gymnasiet, vård- och omsorgsutbildningar inom vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar kommer initialt att vara de utbildningar som är parter i samverkan inom VO-College i Kalmar län. Linnéuniversitetet är en betydelsefull aktör i samverkan inom VO-College, även om utbildning på högskolenivå än så länge inte är med i certifieringsansökan. Utbildningarna kommer inom ramen för VO-College utvecklas och stärkas i arbetet att skapa utbildningar av hög kvalitet som ger en god grund för fortsatta studier samt anställningsbarhet inom yrkesområdet. Möjligheter skapas också för att fortbilda redan anställda med möjlighet till nya karriärvägar. Inom ramen för VO-College i Kalmar län kommer arbetet med handledarutbildningar och att skapa goda förutsättningar för arbetsplatsförlagt lärande vara av vikt för att säkerställa kvalitén på både utbildning och arbetsplats. Lärandemiljöer både hos utbildningsanordnare och i arbetslivet är viktiga för att inspirera till lärande. Vård och omsorgsutbildningar bedrivs inom de flesta av länets kommuner Borgholm: Gymnasie- och vuxenutbildning. Emmaboda: Gymnasie- och vuxenutbildning. Hultsfred: Gymnasie- och vuxenutbildning. Högsby kommun: Gymnasie- och vuxenutbildning. Kalmar: Gymnasie- och vuxenutbildning samt YH. Kunskapsnavet samordnar uxenutbildning i Kalmar, Mörbylånga och Torsås kommuner. Mönsterås: Gymnasie- och vuxenutbildning. Nybro kommun: Gymnasie- och vuxenutbildning samt YH. Oskarshamn: Gymnasie- och vuxenutbildning samt YH. Vimmerby: Gymnasie- och vuxenutbildning samt YH. Västervik: Gymnasie- och vuxenutbildning. 17
Regionalt perspektiv På regional nivå ska VO-College i Kalmar län vara en gemensam resurs och garantera samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Ordföranden i de lokala styrgrupperna finns också med i den regionala styrgruppen och kan därmed överbrygga information och aktiviteter som sker regionalt respektive lokalt. För att säkerställa kvalitén på utbildning både hos utbildningsanordnare och på länets arbetsplatser, kommer olika nätverk med representanter från VO-Colleges olika styrgrupper bland annat att arbeta med struktur och upplägg kring handledarutbildning, innehåll i vård- och omsorgsutbildningarna och arbeta för att de dokument som används i utbildning och på APL ska vara gemensamma för hela VO-College. Omvärldsbevakning är viktigt där samordning av utbildningsinsatser är till nytta för både utbildningsanordnare och arbetsliv. De olika arbetsgivarnas organisationer arbetar kontinuerligt med personal och kompetensförsörjning, och dessa bedömningar och analyser av framtida rekryteringsbehov ska också ligga till grund för utbildningsutbud hos utbildningsanordnarna. Med regionala informations- och marknadsföringsinsatser ska aktiviteter samordnas i länet men också vara stöd för lokala aktiviteter. En gemensam kommunikationsplan ska tas fram för att kvalitetssäkra information som lämnas och vara stöd i arbetet med att höja kvalité och status på arbetet inom vård och omsorg samt verka för att göra arbetet mer attraktivt. För att göra länets arbetsplatser än mer attraktiva behöver också samverkan ske kring yrkesutveckling och kompetensutveckling för redan anställda medarbetare. Kalmar län är ett förhållandevis litet och avlångt län. Med den tekniska utvecklingen som varit och pågår är det viktigt att inom samverkan nyttja de IT-stöd som finns idag förutom de fysiska möten som också behövs. 18
Kvalitetsarbete/Uppföljning Det systematiska kvalitetsarbetet för VO-College i Kalmar län sker processorienterat och revideras därför kontinuerligt. Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbete mot de regionala målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ska bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över tid. Inom VO-College i Kalmar län kommer det systematiska kvalitetsarbetet att redovisas i kvalitetsredovisningen. Det blir ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Samtliga uppföljningar och utredningar, både interna och externa, utgör underlag för bedömning och analys av måluppfyllelsen. Analysen i kvalitetsredovisningen blir därmed i stor utsträckning en metaanalys, vilket innebär att analysen av delarna bildar en analys av helheten. Det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt ur många olika perspektiv. Det är strategiskt viktigt eftersom kvalitetsarbetet i sig är ett effektivt sätt att styra mot målen. VO-College i Kalmar län är en stor satsning med en bred politisk enighet. Det ligger i allas intresse att kunna visa på effekterna av samverkan. Ett av syftet med kvalitetsarbetet är att skapa en röd tråd mellan resultat, analys, åtgärder och budget. Nedanstående bild illustrerar arbetets olika faser. 8 De lokala VO-Collegen redovisar årligen sin verksamhet i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning de regionala och lokala målen har förverkligats och vilka åtgärder som planeras för att öka måluppfyllelsen. Den regionala styrgruppen ansvarar för den övergripande kvalitetsredovisningen som är en sammanfattande bedömning av hur långt våra olika samverkansorganisationer har kommit när det gäller att förverkliga de regionala målen. Kvalitetsredovisningen blir en samlad lägesbedömning som bygger på omfattande uppföljning och utvärdering av samverkansparternas egna systematiska kvalitetsarbete samt det uppföljningsarbete som bedrivs inom ramen för VO-College. 8 www.skolverket.se 19
Målmatris Nedanstående matris visar de regionala målen, vem som ansvarar för dem samt hur och när de ska följas upp. Mål Ansvar Uppföljning Arbetsgivarna har tillgång till personal med den kompetens de behöver Regional styrgrupp Sammanställning och analys en gång per år. Metod: Arbetsgivarnas professionella bedömning, Kvalitetsseminarium, Sammanställning av rekryteringsbehov, Utvärdering av befintliga strategier för att nå målet. Eleverna får en modern utbildning av hög kvalitet som ger en anställningsbarhet och en god grund för vidare studier. Öka andelen män som arbetar inom vård och omsorg. Genom samverkan får utbildningsanordnarna en större efterfrågan på sina utbildningar. Den arbetsplatsförlagda verksamheten (APL och LIA) håller en hög kvalitet. Kompetensutvecklingsinsatser samordnas till en följd av samverkan inom VO-College. Arbetsgivarna inom samverkan är attraktiva arbetsgivare med goda möjligheter till yrkesutveckling för de anställda. Regional styrgrupp Regional styrgrupp Regional styrgrupp Regional styrgrupp Regional styrgrupp Regional styrgrupp Sammanställning och analys en gång per år. Metod: Arbetsgivarnas professionella bedömning av anställningsbarheten, Kvalitetsseminarium, Behörigheter för studier på högskola och universitet, Genomströmning på utbildning, Betygsstatistik. Fördjupad utvärdering sker över tid där elevens upplevelse av utbildningen är i fokus. Utvärdering av befintliga strategier för att nå målet. Sammanställning och analys en gång per år. Metod: Statistik som visar andelen män/kvinnor som söker vård- och omsorgsutbildning, Statistik som visar andel män och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Utvärdering av befintliga strategier för att nå målet. Sammanställning och analys en gång per år. Metod: Statistik som visar söktryck samt antal platser, Kvalitetsseminarium. Utvärdering av befintliga strategier för att nå målet. Sammanställning och analys en gång per år. Metod: Självskattning, Kvalitetsseminarium, Urvalsundersökning till elever vartannat år. Utvärdering av befintliga strategier för att nå målet. Sammanställning och analys en gång per år. Metod: Självskattning, Kvalitetsseminarium, kvalitativa beskrivningar av genomförda aktiviter. Utvärdering av befintliga strategier för att nå målet. Sammanställning och analys en gång per år. Metod: Utifrån parternas egna system för uppföljning göra en övergripande bedömning av utvecklingen. Fördjupning sker över tid. Utvärdering av befintliga strategier för att nå målet. 20
Bilaga 1) Samverkansavtal för vård- och omsorgscollege i Kalmar län P arter De samverkande organisationerna som omfattas av detta avtal är: Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Kalmarsunds gymnasieförbund Kunskapsnavet i Kalmar Kommunal Landstinget i Kalmar län Linnéuniversitetet Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Regionförbundet Kalmar län Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Regional styrgrupp Den regionala styrgruppen består av representanter från arbetsgivarna, utbildningsanordnare, fackliga representanter, Linnéuniversitetet och arbetsförmedlingen. Styrgruppen ansvarar för att arbetet med vårdoch omsorgscollege bedrivs inom ramen för nationella styrdokument samt regionala och lokala mål. V ision Människa till människa tillsammans skapar vi vård och omsorg av högsta kvalitet i livets alla skeden. S yfte Syftet med ett vård- och omsorgscollege i Kalmar län är: Genom samverkan skapa bästa möjliga förutsättningar för att kunna erbjuda en vård- och omsorg av högsta kvalitet i livets alla skeden, idag och i framtiden Regionala mål Arbetsgivarna har tillgång till personal med den kompetens de behöver. Eleverna får en modern utbildning av hög kvalitet som ger en anställningsbarhet och en god grund för vidare studier. Öka andelen män som arbetar inom vård och omsorg. Genom samverkan får utbildningsanordnarna en större efterfrågan på sina utbildningar. Det arbetsplatsförlagda lärandet (ex LIA och APL) håller en hög kvalitet. Kompetensutvecklingsinsatser samordnas till en följd av samverkan inom VO-College. Arbetsgivarna inom samverkan är attraktiva arbetsgivare med goda möjligheter till yrkesutveckling för de anställda. 21
Ekonomi och ansvar En budget är fastställd för arbetet från och med den 1 november 2014 och tre år framåt. Det är en årlig kostnad på 900 000 kr. Budgeten avser lön för processledare samt mindre omkostnader. Kostnaden fördelas genom att Landstinget står för en tredjedel av kostnaden, Regionförbundet för en tredjedel och de deltagande kommunerna för resterande del. Utöver denna kostnad åtar sig avtalsparterna ekonomiskt ansvar för de beslut som fattas inom styrgruppen. Avtalsparterna åtar sig att följa de beslut, som rör vård- och omsorgscollege, och fattas av styrgrupperna. De lokala styrgrupperna kan endast fatta beslut som rör den lokala samverkan. Avtalsparterna visar genom undertecknandet av detta avtal en viljeinriktning att komma överens om en långsiktig finansiering för ett vård- och omsorgscollege inom Kalmar län. Tillkommande parter Nya vård- och omsorgsgivare eller utbildningsanordnare kan ges tillträde till vård- och omsorgscollege Kalmar län efter samråd och beslut av den regionala styrgruppen. Företrädare för utbildning eller arbetsliv inom vård och omsorg som tillkommer sedan detta avtal trätt i kraft ansluter genom att underteckna avtalet. För ny part som är utbildningsanordnare krävs dessutom särskild certifiering enligt vård- och omsorgscollege nationella regler. Den regionala styrgruppen ansvarar för att informera och säkerställa att nytillkomna regionala aktörer är införstådda med avtalets intentioner och förpliktelser. De lokala styrgrupperna ansvarar för att informera och säkerställa att nytillkomna lokala företrädare är införstådda med avtalets intentioner och förpliktelser. A vtalstid Avtalet gäller för perioden 2015-11-20-2017-10-30. Samtal om förlängning av avtalet ska påbörjas senast den 1 april 2017. Avtalet kan ej sägas upp under denna period. Förändringar inom samverkansavtalet Om förändringar sker under avtalsperioden ska detta diskuteras mellan avtalsparterna och beslutade ändringar läggas till i avtalet. Avtalet ska följas upp årligen i den regionala styrgruppen. Undertecknande av avtal Detta avtal är upprättat och undertecknat av parterna i var sitt likalydande exemplar. Parterna har tagit ett exemplar vardera. 22
Bilaga 2) AVTAL om arbetsplatsförlagt lärande och handledning P arter De samverkande organisationerna som omfattas av detta avtal är: Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Kalmarsunds gymnasieförbund Kunskapsnavet i Kalmar Kommunal Landstinget i Kalmar län Linnéuniversitetet Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Det arbetsplatsförlagda lärandet (ex APL och LIA) är en viktig del i gymnasial- och vuxenutbildning inom vård och omsorg. De samverkande organisationerna inom VO-College i Kalmar län har därför gemensamt ansvar och intresse av att det arbetsplatsförlagda lärandet håller hög kvalitet. Landstinget i Kalmar län och de berörda kommunerna ansvarar för att: Tillhandahålla APL-platser för elevers arbetsplatsförlagda lärande och att dessa APL-platser kvalitetssäkrats i samråd med utbildningsanordnaren samt att arbetet bedrivs enligt gällande lagstiftning inom arbetsmiljö och säkerhet. Tillgängliga utbildningsveckor fastställs med hänsyn till utbildningsanordnarnas samlade efterfrågan och den egna kapaciteten. Ge möjlighet till anställda att genomgå handledarutbildning, målet är att alla handledare ska ha handledarutbildning enligt VO-College nationella riktlinjer. Utse en handledare som genomgått handledarutbildning till varje elev. Ge eleverna en god introduktion på arbetsplatsen. Att tillhandahålla den utrustning (kläder, omklädningsmöjligheter, passerkort, m.m.) som krävs för genomförandet av arbetsplatsförlagt lärande. Ge stöd och tid för elevens kunskapssökande, reflektion och utvärdering tillsammans med handledaren. 23
Utbildningsanordnarna ansvarar för att: Tillhandahålla handledarutbildning vars omfattning överenskommits i regionala styrgruppen för Vårdoch omsorgs college. Tillgodose att det finns lärare som utgör pedagogiskt stöd till handledare, gör besök och medverkar i elevens lärprocesser samt bedömning av eleven under APL. Ta fram ett gemensamt bedömningsdokument för APL. Förändringar som påverkar APL bör kommuniceras med de samverkande organisationerna. APL-Samordnarna hos arbetsgivarna och utbildningsanordnarna ansvarar för att: En inventering med kommunerna och landstinget angående tillgängliga APL-platser genomförs minst två gånger per år. Fördela de av kommunerna och landstinget tilldelade APL-platserna mellan utbildningssanordnarna, med mål att tillgodose de olika behoven efter den årliga överenskommelsen. Delta i nätverksträffar med utbildningsanordnarna varje termin där dialog och information sker om antalet disponibla APL-platser och veckor. Följa upp kvalitet och relevans hos APL-platser inom de olika verksamhetsområdena. Externa utbildningsanordnare och externa vårdgivande företag Kan anslutas till detta avtal efter beslut av den regionala styrgruppen för vård- och omsorgscollege. Förändringar inom samverkansavtalet Om förändringar sker under avtalsperioden ska detta diskuteras mellan avtalsparterna och beslutade ändringar läggas till i avtalet. Avtalet ska följas upp årligen i den regionala styrgruppen. T vister Tvister på grund av detta avtal ska lösas genom förhandling mellan parterna. Avtalsperiod och undertecknade Avtalet gäller från 2015-11-20 till 2017-10-30. Avtalet kan inte sägas upp under denna tidsperiod. Samtal om förlängning av avtal ska påbörjas senast den 1 april 2017. 24