DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng Lars Hultman, vd för SSF och Carlota Canalas, professor tllämpad fysk vd KTH. Forsknng världsklass det tjänar v alla på Som ny forsknngsmnster har Matlda Ernkrans hamnat hetluften med den omdebatterade Styr- och resursutrednngen, där förväntnngarna är höga och åskterna många. 25 år av nyttg forsknngsfnanserng SSF fyller 25 år och har hunnt med många satsnngar. Men vd Lars Hultman vll nu utmana den spårbundenhet som ännu fnns systemet. Sda 5 Sda 6 Samverkan nyckeln tll framtdens lösnngar För lösnngar som är relevanta om 30 år måste man söka sg utanför sn slo, menar Jonas Gustavsson, vd ÅF, som ändå älskar att grotta ner sg ntressanta detaljer. Sda 9 Ingår som blaga Dagens ndustr jun 2019
RISE I ALMEDALEN 2019 Samhälle 5.0 Det nya samhället är ndvdanpassat, dgtalt asssterat och crkulärt. Den 2 och 3 jul är du välkommen att besöka RISE Almedalen. I semnarer, workshops och samtal utforskar v tllsammans Samhälle 5.0 vsonen om det smarta och hållbara samhället, och fokuserar på tre egenskaper hos det nya samhället: ndvdanpassat, dgtalt asssterat och crkulärt. Besök vår trädgård på Korsgatan 6 Vsby och nspreras av våra nbjudna gäster och egna experter. Eller ta chansen att själv nsprera. V ses! Mer om vårt program httar du på r.se/almedalen Mn vson är att forsk nngen ska hjälpa varje patent, genom hela sjukdomen. Anders Ullén, vetenskaplg sekreterare, Radumhemmets Forsknngsfonder och docent onkolog, Karolnska Insttutet. LÄS MER PÅ RAHFO.SE Swsha dtt stöd tll 123 90 06 909 Cancerförenngen Stockholm Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond
DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 3 Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng Samverkan effektvt verktyg för nyttggörande Sverge har under de senaste 20 åren ökat fnanserngen tll högskolesektorn och kraftgt utökat antalet utbldnngsplatser. Ändå tappar landet nternatonell ranknng. Åskterna om vad som är orsakerna bakom tappet går sär men de flesta bedömare är överens om att något måste göras. Förhoppnngen på den statlga Styr- och resursutrednngen har därför vart stora. Men utredarens förslag som kom våras har skapat en het debatt. Lars Hultman, vd för SSF, menar att utrednngen saknar lösnngar på problemen och efterlyser reformer som prorterar elt nom forsknng, undervsnng och nnovaton. Forsknngsmnster Matlda Ernkrans säger sg vara medveten om att det fnns olka synpunkter på hur lärosätenas verksamhet ska styras och fnanseras och har av den anlednngen skckat Styr- och resursutrednngens betänkande på en bredare remssrun- da. De flesta forsknngsaktörer verkar dock vara överens om en sak, nämlgen att samverkan är ett effektvt verktyg för nyttggörande och för att mnska avståndet mellan forsknng och nnovaton. Sofe Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunkatonsstrateg på SSF vll gärna se ett större fokus på just nyttgörandet. Hon framhåller att det gärna talas om den tredje uppgften som unverstet och högskolor har vd sdan om undervsnng och forsknng och det ngår nyttggörande. Samtdgt används väldgt trubbga verktyg när forsknngens samhällsnytta ska mätas, och ofta mäts den nte alls. Läs mer om detta och mycket mer, nne tdnngen. Välkommen tll ett nytt nummer av Framtdens Forsknng! 4 Vem ska leda svensk excellent forsknngen framtden? Gergana Hamberg, forsknngssekreterare SSF. 4 Mobltet akadem-närngslv omsätter kunskap nytta 5 25 år av nyttg forsknngsfnanserng Lars Hultman, vd SSF, om vad som gjorts och vad som nu behövs. 6 Alla tjänar på forsknng världsklass Matlda Ernkrans, ny forsknngsmnster, om bland annat den omdebatterade Styr- och resursutrednngen. 6 Undersöknng: KTH toppar forsknngschefernas lsta 7 Jättesatsnngen WASP postonerar Sverge nom AI Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program. 8 Nyttg forsknng prsas För andra gången delar SSF ut stt Nyttggörandeprs. 8 Almedalen: nytta fokus Vad får v egentlgen för forsknngspengarna? 9 Samverkan nyckeln tll framtdens lösnngar 11 RISE växer på alla fronter 2018 nnebar både förvärv och nya samarbeten. 12 Kvaltet måste genomsyra hela forsknngsprocessen Det menar Sven Stafström, gd Vetenskapsrådet. 12 Snabb evoluton för 5G 13 ÅF och ABB topp på forskarnas ranknglsta 14 Starka mljöer på regonala lärosäten Eva Scheln, ny vd för KK-stftelsen. Presenterade företag och organsatoner 15 Mstra Innovaton 16 ScLfeLab och AstraZeneca 18 ÅF 19 KTH 3D-laserskrvare 20 UU ABC rsk score 20 UU fotbollsmatematk 21 Chalmers laser: VCSEL 22 UU MAX IV Vertas 23 UU ancent DNA 23 Chalmers bränsleceller 24 Chalmers THz-kommunkaton 24 Chalmers bättre grafen 25 KI Alzhemers 26 LU ScanOats 27 LTU gröna metaller 27 KI tarmlymfocyter 28 KTH Treesearch 28 LU hemcellulosa 29 MdH ESS-H 30 SWERIM 31 KTH AdBIOPRO 31 MdH Cyber Securty 32 KI Medcal Nanoscence 32 SIP STRIM 33 HV företagsforskarskola 34 DU mkrodataanalys 34 LU materalteor 35 Jernkontoret 35 KTH Materalvetenska Framtdens Forsknng är producerad av NextMeda samarbete med Stftelsen för strategsk forsknng. SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger Larsson, Mats Fahlgren, Crstna Lefland, Ylva Sjönell FOTOGRAFER Patrk Bergenstav, Anders Forngren, Per Groth, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Emmy Jonsson, Patrk Lndström, Johan Marklund, Jan Nordén, Vveka Österman OMSLAGSFOTO Johan Marklund GRAFISK FORM Stellan Stål TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret FÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer E-post: carl.mejer@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM TEMA- OCH KUNDTIDNINGAR I DAGSPRESS KONTAKTA: Nklas Engman, Tel: 08-661 07 90, Mobl: 070-774 84 90 E-post: nklas.engman@nextmeda.se LÄS MER PÅ: WWW.FRAMTIDENSFORSKNING.SE Ta ett språng framåt Vll du göra något nytt? Sök Strategsk mobltet 2019! Programmet förenklar för forskare från ndustrn eller akademn/forsknngsnsttut att arbeta hos den andra parten genom att SSF fnanserar lönekostnaden för en perod av ett tll två år. Utlysnngen för Strategsk mobltet stänger den 5 september. Mer nfo och fullständg utlysnngstext fnns på vår hemsda. Välkommen med dn ansökan! www.strategska.se
4 DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 FRAMTIDENS FORSKNINGSLEDARE Vem ska leda svensk, excellent forsknng framtden? SSF:s program Framtdens forsknngsledare är specellt med stt fokus på både ledarskap och forsknng på högsta nvå. Vart tredje år utlyser SSF Framtdens forsknngsledare, där 20 yngre forskare fnanseras med 12 mljoner kronor vardera för projekt som löper fem år. Syftet är att fnansera unga talanger och ge dem förutsättnngar att utöva forsknng på högsta nvå och verktyg för att utöva ett gott ledarskap. Hård konkurrens I urvalsprocessen bedöms såväl den vetenskaplga nvån som den sökandes ledarskapskvalteter. Efter en första gallrng granskas ansöknngarna av utländska experter. I slutomgången ntervjuas 30 kanddater av en kommtté bestående av experter nom ledarskap. De som väljs ut är framstående forskartalanger, som hunnt arbeta några år efter sn doktorsexamen. De ska ha ett starkt ntresse Konkurrensen är stor och det är generellt väldgt hög kvaltet på ansöknngarna för ledarskap och gärna erfarenhet av att leda. Konkurrensen är stor och det är generellt väldgt hög kvaltet på ansöknngarna, berättar forsknngssekreterare Gergana Hamberg. Studeresa Precs som alla SSF:s program ska forsknngen Framtdens forsknngsledare handla om naturvetenskap, teknk eller medcn och den ska bedrvas vd ett svenskt lärosäte. Ledarskapsprogrammet är en oblgatorsk del som omfattar to två-dagars semnarer på olka teman, som att leda andra, självreflekton, komplexa fallstuder, kommunkaton, etk, samhällsnytta och stresshanterng. I slutet av ledarskapsprogrammet reser deltagarna på en längre studeresa utomlands för att besöka unverstet och företag, med goda möjlgheter att skapa nternatonella kontaktytor och nätverk. Ledarskapsprogrammet har en senor forskare som ordförande. Ordförande är alltd en mycket välrenommerad och nsprerande person, med hög trovärdghet och lång erfarenhet av forskarmljöer nom akadem och/eller närngslv, säger Gergana Hamberg. Gergana Hamberg, forsknngssekreterare på SSF. Foto: Johan Marklund Nylgen avslutades den sjunde utlysnngen och beslut fattas februar nästa år. Ledarskapsprogrammet för denna utlysnng förväntas komma gång början av 2021. TEXT: CRISTINA LEIFLAND STRATEGISK MOBILITET OCH INDUSTRIDOKTORAND Mobltet omsätter kunskap nytta Rörlghet mellan akadem och närngslv är en förutsättnng för att sprda kunskap och öka förståelse mellan sektorerna. Forsknngsprogrammen Strategsk mobltet och Industrdoktorand ger forskare möjlghet att arbeta en td en annan sektor och bygga broar. Fortfarande fnns en hel del okunskap, och kanske fördomar, nom såväl akadem som närngslv om den andra sektorn. SSF har därför två program för att öka moblteten och samverkan mellan sektorerna och förlängnngen skapa samhällsnytta. Överför kunskap Strategsk mobltet är nne på stt tolfte år. Syftet är att underlätta för anställda akademn eller forsknngsnsttut att gästforska nom närngslvet, sjukvården eller myndgheter och vce versa. Programmet, som tllåter deltdslösnngar, löper över max två år och SSF betalar hela lönen. Ett av de vktgaste krtererna för att komma fråga för fnanserng är att gästforskaren har goda förutsättnngar att sprda och nyttggöra kunskap mellan sektorerna. Forsknngen ska också ha strategsk relevans för Sverges framtda konkurrenskraft. Joakm Amorm, programchef vd SSF. Foto: Johan Marklund Det vktgaste sättet att överföra kunskap mellan olka samhällssektorer är att männskor rör på sg och tllbrngar td en annan sektor. Då skapas förståelse och man överbryggar kulturskllnader. Tyvärr har systemet flera hämmande faktorer med avseende Samverkan är ett effektvt verktyg för nyttggörande och för att mnska avståndet mellan forsknng och nnovaton på rörlghet, både ekonomskt och vad gäller karrärmöjlgheter. Det är vktgt att mobltet anses merterande nom alla olka sektorer, säger Joakm Amorm, programchef vd SSF. Starkt genomslag Industrdoktorandprogrammet har ett lknande slutmål. Bdraget löper under upp tll fem år och ska resultera en doktorsavhandlng. Under tden ska doktoranden tll 80 procent vara anställd på det medverkande företaget, vlket ger ett starkt nctament för ndustrn att satsa på projekt som man verklgen tror på. Doktoranden har en handledare på det medverkande lärosätet och en på företaget. Detta är ett sätt att utblda doktorer som är strategskt relevanta för både ndustr och akadem. V menar att personer som är forskarutbldade den här typen av samverkan har förutsättnngar att få ett starkt genomslag både ndustrellt och akademskt. Samverkan är ett effektvt verktyg för nyttggörande och för att mnska avståndet mellan forsknng och nnovaton. I takt med kunskapsuppbyggnaden samhället behövs också fler dsputerade ndustrn, säger Joakm Amorm. Httlls har de bägge programmen fallt väl ut och för närvarande görs en djupare utvärderng av effekter och resultat av nyttan med mobltet. TEXT: CRISTINA LEIFLAND
DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 5 STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 25 år av nyttg forsknngsfnanserng I år fyller Stftelsen för strategsk forsknng 25 år. Drvkraften har hela tden vart att fnansera forsknng av högsta kvaltet som stärker Sverges konkurrenskraft. Samverkan, förnyelse och tvärvetenskaplghet är grundpelare. Lksom de andra stftelserna som bldades samtdgt, med pengar från löntagarfonderna, fck v ett tydlgt uppdrag. Det har vart en satsnng som kraftfullt bdragt tll nydanande forsknng, säger Lars Hultman, vd på Stftelsen för strategsk forsknng, SSF. Lars Hultman menar att en vktg uppgft för SSF är att utmana den spårbundenhet som ofta fnns systemet och att bryta nlåsnngar. Det sker bland annat genom forsknngsprogram som uppmuntrar tll samverkan mellan sektorer, och genom att bygga tvärvetenskaplg forsknng. Koncentrerade nsatser och skapandet av nya forsknngsområden är sätt att drva förnyelsearbetet. Under mna snart sju år på stftelsen har fem mljarder kronor satsats på ndvdstöd tll unga forsknngsledare, nnovatörer och nyckelpersoner vd nfrastrukturer. V har också skapat program nom cybersäkerhet, Bg Data, smarta system och AI, nya materal för energtllämpnngar, bomarkörer, systembolog och medcnsk teknk, med mera, berättar Lars Hultman. Uppmuntra utlandserfarenhet SSF har även startat en forskarskola nom neutronsprdnng kopplad tll europeska ESS, och är en av landets största fnansärer av forskarutbldnng för ndustr- och nsttutdoktorander. Nytt för år är en utlysnng för att gästforska utomlands, så kallade sabbatcals, syfte att skapa korsbefruktnng och mobltet. Jag skulle gärna se att unverstet och högskolor värderar utlandserfarenhet högre bland sna anställda, och uppmuntrar tll samverkan för nyttggörande av forsknngsresultat. V vll stötta sådant som går utanför upptrampade stgar och ger erfarenheter som gagnar Sverge, säger Lars Hultman. Som en resonansbotten samtlga av SSF:s satsnngar fnns de globala hållbarhetsmålen. Exempelvs har SSF år rktat en satsnng mot mljövänlg batterteknk och planerar utlysnngar för fosslfr energteknk och växtförädlng för att få ner koldoxdhalten atmosfären och stärka lvsmedelsförsörjnngen. Lars Hultman menar att lösnngar på dessa krser fnns nom räckhåll, lksom för hur v ska kunna skydda oss männskor och Om v ska behålla och stärka nnovatonskraft och locka utländska nvesterngar svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande mljöer av den typ SSF drver jordens andra lvsformer mot pandemer och antbotkaresstens. V är optmster, men det fnns ngen td att förslösa. Nu gäller det att bryta ner väggarna en del åsktskorrdorer och styra resurserna dt där de ger störst effekt, säger han. Sverge tappar Sverge har under de senaste 20 åren ökat fnanserngen tll högskolesektorn och kraftgt utökat antalet utbldnngsplatser. Ändå tappar landet nternatonell ranknng. Forskare får allt mndre resurser eftersom forsknngspengar tenderar att sprdas tunt och brett. Samtdgt lägger närngslvet ökande grad sna nvesterngar forsknng utomlands. Sverge har dessutom låg utbldnngspreme och OM SSF: Stftelsen för strategsk forsknng, SSF, bldades 1994 samband med att löntagarfonderna avvecklades. Stftelsen tlldelades då sex mljarder kronor. Vd senaste årsskftet uppgck kaptalet tll drygt to mljarder kronor, samtdgt som SSF genom åren har delat ut 14 mljarder kronor forsknngsstöd tll 1 700 projekt. SSF stödjer högkvaltatv forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn som har potental att nyttggöras nom svensk ndustr och samhälle. studenter som påbörjar sna studer och etablerar sg på arbetsmarknaden senare än övrga OECD-länder. I våras kom den statlga STRUT-utrednngen med förslag om hur unverstet och högskolor ska styras, och hur resurser tll utbldnng och forsknng ska fördelas. Utrednngen saknar tyvärr lösnngar på dessa problem. Den föreslår tll och med att staten ska mnska på kvaltetsstyrnngen, och passar på frågan om hur samverkan och nnovaton ska stärkas. Efter decenner av satsnngar på bredd och regonalpoltk behövs stället reformer som prorterar elt nom forsknng, undervsnng och nnovaton, säger Lars Hultman. Hur blr nästa 25 år? Den snabba omställnngen samhället gör SSF:s roll som förnyare än vktgare. Om v ska behålla och stärka nnovatonskraft och locka utländska nvesterngar svensk FoU behövs fler excellenta, världsledande mljöer av den typ SSF drver. Genom forskarskolor, stöd tll tvärvetenskaplga mljöer och samverkansorenterade forskare har stftelsen bdragt tll att Sverge dag står starkt nom lvsvetenskaperna, t och materalutvecklng. På önskelstan står en återkaptalserng. Det behövs mer strategsk forsknng för att Sverge ska klara den allt hårdare och vassare nternatonella konkurrensen. TEXT: CRISTINA LEFILAND Lars Hultman, vd på Stftelsen för strategsk forsknng. Foto: Johan Marklund
DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 6 Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 FORSKNINGSMINISTERN Alla tjänar på forsknng världsklass En vktg anlednng tll att Sverge blvt en framstående forsknngsnaton är att forsknngen alltd kvaltetsgranskas, något som måste säkerställas även för framtden. Alla tjänar på att v har en forsknng världsklass, säger forsknngsmnster Matlda Ernkrans. Matlda Ernkrans, forsknngsmnster. Foto: Krstan Pohl/ Regerngskanslet Som ny forsknngsmnster har Matlda Ernkrans hamnat mtt hetluften. Den pågående Styr- och resursutrednngen, Strut, debatteras fltgt och har bland annat anklagats för att vara en partsnlaga från lärosäteslednngarna och att den försummat ta n perspektv från forskarkollegum och avnämarsda. Forsknngsmnstern säger sg vara medveten om att det fnns olka synpunkter på hur lärosätenas verksamhet ska styras och fnanseras. Högskolesektorn spelar en avgörande roll för hur v får fram ny kunskap nom forsknngen och är väldgt vktg för svensk kompetensförsörjnng. Förväntnngarna på Strut, både bland lärosäten och externa aktörer, är höga och åskterna många. Av den anlednngen har Struts betänkande skckats på en bredare remssrunda. Därtll har jag nterat och genomfört ett antal rundabordssamtal med bland annat representanter från arbetsmarknadens olka parter för att få n fler synpunkter. Måste granskas Ett omdskuterat förslag Strut är att basanslagen ska öka på bekostnad av råds- och konkurrensutsatt forsknngsfnanserng, utan kvaltetskrav och styrnng av resurstlldelnng. På frågan om det nte är rmlgt att ställa krav på att skattefnanserad verksamhet följs upp och kvaltetsgranskas, svarar Matlda Ernkrans att det absolut är rmlgt. En orsak tll att v har lyckats hålla så hög kvaltet svensk forsknng är just att den alltd kvaltetsgranskas. Forsknngsfnansärerna granskar och bedömer alla ansöknngar nnan de fnanseras. Även forsknngsanslagen som går tll unverstet och högskolor fördelas efter kvaltetsmått för att främja den forsknng som håller högst kvaltet. Samverkan För att Sverge ska vara en fortsatt ledande forsknngsnaton framhåller Matlda Ernkrans att alla måste hjälpas åt för att säkra tllgången tll forsknngsmljöer och forsknngsnfrastruktur världsklass. Både nuvarande och flera regerngar före oss har rktat satsnngar mot områden som kan lösa samhällets utmanngar, och Sverge har dag ett 40-tal forsknngscentrum med fokus Förväntnngarna på Styr- och resursutrednngen är höga och åskterna många på strategska forsknngsområden. I kommande forsknngsproposton måste v se över dessa satsnngar och bedöma om det behövs ytterlgare nsatser för att främja kvalteten dem. Om to år ser Matlda Ernkrans framför sg ett Sverge som har en fortsatt framstående plats bland världens främsta forsknngsnatoner. V behöver mer forsknng och kunskap för att kunna möta de stora samhällsutmanngarna, men även för att v är ett land som vll konkurrera med kunskap och kompetens och nte med låga löner. Det är också vktgt att v framtden kan erbjuda högre utbldnng och forsknng hela landet och att alla lärosäten kan utblda kvalfcerad personal tll närngslv, välfärd och offentlg sektor eftersom det bdrar tll företagsamhet och samhällsservce hela Sverge. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON FORSKNINGSCHEFERNA KTH toppar forsknngschefernas lsta Kunglga Teknska Högskolan, Chalmers teknska högskola och Lunds unverstet hamnar högst upp på lstan över vlka lärosäten som forsknngschefer närngslvet kan tänka sg att arbeta vd. Allra populärast är KTH; hela 61 procent av de tllfrågade har lagt en röst här. Chalmers som kom på andra plats fck röster från 48 procent av forsknngscheferna, medan Lunds unverstet samlade n 41 procent. Tätt npå topptron återfnns unversteten Uppsala, Lnköpng och Stockholm med 38, 30 respektve 26 procent. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON VILKA UNIVERSITET/HÖGSKOLOR VILL DU ARBETA HOS? Vlka av följande unverstet/högskolor skulle du kunna tänka dg att arbeta hos? Ange gärna flera. KTH Chalmers teknska högskola Lunds unverstet Uppsala unverstet Lnköpngs unverstet Stockholms unverstet Göteborgs unverstet Karolnska Insttutet Sverges lantbruksunverstet Luleå teknska unverstet Umeå unverstet Malmö unverstet Mälardalens högskola Lnnéunverstetet Mttunverstetet Bleknge teknska högskola Högskolan Väst Ingen av dessa 15% 15% 15% 12% 8% 7% 6% 5% 5% 5% 13% 30% 26% 23% 41% 38% 0 10 20 30 40 50 60 70 48% 61%
DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 7 ARTIFICIELL INTELLIGENS Jättesatsnng postonerar Sverge nom AI V står på tröskeln tll den fjärde ndustrella revolutonen, då automaton övergår autonom med hjälp av artfcell ntellgens. Sverge är stort behov av spetskompetens. Det handlar om avgörande nyckelteknk, säger Sara Mazur, tllträdande ordförande för WASP, Sverges ensklt största prvata forsknngsprogram, där fokus är autonoma system, mjukvara och AI. Sara Mazur, tllträdande ordförande för Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP. Foto: Gonzalo Irgoyen Det är Knut och Alce Wallenbergs Stftelse som står bakom WASP, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Stftelsen bdrar med tre mljarder kronor tll grundforsknng, och deltagande unverstet och ndustr med ytterlgare en mljard kronor. Lnköpngs unverstet är värd och de övrga medlemsunversteten är Chalmers, KTH, Umeå och Lunds unverstet. Även Örebro och Uppsala unverstet deltar satsnngen. Ett stort antal företag medverkar, bland annat genom att ta emot doktorander och ge forskare tllgång tll vktga ndustrella arenor. Möjlga framtda tllämpnngsområden för WASP är självkörande blar, ndustrella beslutssystem och robot ar som samarbetar med varandra och med männskor. Det fnns starka forsknngsmljöer Sverge och ledande forskare nom exempelvs datorseende, reglerteknk, fordonssystem och sgnalbehandlng. Men generellt har Sverge alltför få forskare nom detta vktga framtdsområde. Därför satsar v nu på ett antal nscher där Sverge verklgen har chans att ta en ledande poston, berättar Sara Mazur. Lockar toppforskare WASP, som startade 2015, bygger på fyra grundpelare. En är att rekrytera de bästa forskarna respektve område Sverge. Vdare arbetar man med strategska rekryterngar globalt, för att locka nternatonella toppforskare. Målet är att bygga 60 forskargrupper nom AI, autonoma system och mjukvara där akadem möter ndustr. Det fnns ett stort ntresse för programmet. Svensk ndustr är stark och många nternatonella toppforskare värdesätter möjlgheten att samarbeta med närngslvet och tllsammans htta ndustrella tllämpnngar, säger Sara Mazur. Bland annat har WASP rekryterat Arstdes Gons, professor vd Aalto unverstet, som är expert på datautvnnng, samt de båda nederländska forskarna Frank och Vrgna Dgnum, ledande nom AI-forsknng. Vrgna Dgnum leder den samhällsvetenskaplga och humanstskt nrktade AI-forsknngen vd Umeå unverstet. AI omfattar nte bara teknk och naturvetenskap. V måste också hantera de socala, etska, jurdska och ekonomska aspekterna av hur AI påverkar samhället och männskors lv. Det är enormt spännande, tvärvetenskaplg forsknng, säger Sara Mazur. Forskarskola WASP bygger också en forskarskola med målet att utblda 400 doktorer, varav mnst 100 ska vara ndustrdoktorander. En första grupp på närmare 180 personer har antagts och några av dem har redan dsputerat. En fjärde grundpelare är partnerskap med de ledande nternatonella unversteten Stanford och Unversty of Calforna Berkeley USA samt NTU Sngapore. Sverge är ltet och kan nte vara världsledande nom alla tllämpnngar. V har en msson att utveckla en världsledande plattform för akademsk forsknng som växelverkar med ledande företag Sverge nom nscher där v har potental att bl bäst. Vsonen är att skapa excellent forsknng nom AI, autonoma system och mjukvara som är relevant och tll gagn för all svensk ndustr, säger Sara Mazur och lknar satsnngen vd ett slott, där huvudbyggnaden är den breda basen, och tornen spjutspetsforsknng. Gränsland Sara Mazur har genom sn karrär rört sg gränslandet mellan akadem och närngslv. Utbldnngssektorn måste hänga med utvecklngen och förbereda unga för framtden Hon är docent elektroteknk och fusonsplasmafysk och arbetade 23 år på Ercsson, bland annat som forsknngschef, nnan hon kom tll Knut och Alce Wallenbergs Stftelse som ansvarg för stftelsens strategska satsnngar. Hon tllträder som ordförande för WASP vd årsskftet och ser mycket fram emot att drva satsnngen. Det är jättespännande och ett stort förtroende. Jag har vart med från början och är enormt stolt över det v redan har åstadkommt. Hon är hoppfull om att Sverge kan postonera sg framkant, men är oroad över att den svenska skolan nte följer med den snabba omvandlngen av samhället. Läroplanen är nästan precs densamma som när jag gck skolan för 40 år sedan. Utbldnngssektorn måste hänga med utvecklngen och förbereda unga för framtden. Var fnns ämnen som mjukvarukunskap och teknkutvecklng krng AI? TEXT: CRISTINA LEIFLAND FAKTA STIFTELSEN: Knut och Alce Wallenbergs Stftelse är en av Europas största prvata forsknngsfnansärer och stödjer huvudsak medcnsk, teknsk och naturvetenskaplg forsknng och utbldnng. Några av de större strategska programmen förutom WASP är Wallenberg Centre for Quantum Technology, Wallenberg Wood Scence Centre och Wallenberg centrum för molekylär medcn.
8 DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 SSF:S NYTTIGGÖRANDEPRIS Nyttg forsknng prsas För andra gången delar SSF ut stt Nyttggörandeprs. En av prstagarna år är Carlota Canalas, KTH, som prsas för stt arbete med frekvensomvandlare för lasrar, något som har omedelbar tllämpnng nom en rad områden, exempelvs kvantnformatonsteknk. Carlota Canalas, professor tllämpad fysk vd KTH, arbetar med att strukturera cke-lnjära krstaller för olka optska tllämpnngar, framför allt nom laserteknk. Användnngsområdena är många, nom bland annat boteknk, försvarsteknk, materalprocessnng, mljömätnng, rymdteknk och kvantnformatonsteknk. Icke-lnjär optk behövs för att lyfta lasrar tll nästa nvå och göra det möjlgt att använda dem för fler ändamål. Krstaller är ett bra verktyg för att ändra frekvensen eller spektrumet på laser. Vad v gör är att ändra krstallernas egenskaper nanoskala. Detta är en kombnaton av grundforsknng materalvetenskap och tllämpad forsknng, där grundforsknngen verklgen har kunnat få ett konkret och relevant användnngsområde, berättar Carlota Canalas. Startade företag Tack vare ett tdgare bdrag som Carlota Canalas forskargrupp fck av SSF, där en betydande del av pengarna var öronmärkta för Grundforsknngen är en förutsättnng för nyttggörande och det som är grundforsknng dag är tllämpad forsknng och nnovatva produkter morgon nyttggörande, kunde de starta företaget Talored Photons, som är ett spn-off-företag från KTH:s laserfyskgrupp. Där har de arbetat med att skala upp teknken för att kommersalsera den. Nu producerar och säljer Talored Photons energ- och kostnadseffektva frekvenskonverterngsenheter, som skräddarsys beroende på tllämpnngsområde. Överbrygga avstånd Ambtonen är att Talored Photons på skt ska växa och bl ett lönsamt hgh-techföretag, som bdrar tll Sverges nternatonella konkurrenskraft. Carlota Canalas framhåller vkten av att avståndet mellan grundforsknng och den tllämpade forsknngen överbryggas, så att grundforsknngen kan omvandlas nnovatoner som skapar nytta. Grundforsknngen är en förutsättnng för nyttggörande, och det som är grundforsknng dag är tllämpad forsknng och nnovatva produkter morgon, säger hon. De två andra mottagarna av SSF:s Nyttggörandeprs är Mara Strømme, som prsas för stt arbete med pappersbaserade batterer samt Håkan Engqvst som belönas för ett nytt koncept för benhäftande materal för vävnad. Båda är verksamma vd Uppsala unverstet. TEXT: CRISTINA LEIFLAND Carlota Canalas, professor tllämpad fysk vd KTH. Foto: Johan Marklund ALMEDALEN Nytta fokus på Almedalen Vad får v egentlgen för forsknngspengarna? Det är frågan som SSF ställer när stftelsen tllsammans med Patentoch regstrerngsverket håller semnarum Almedalen sommar. I fokus för semnaret står begreppet nytta, hur det defneras och mäts och om det överhuvudtaget mäts när forsknngspengar utvärderas. För första gången samarrangerar SSF stt deltagande Almedalen med Patent- och regstrerngsverket, PRV. Det talas gärna om den tredje uppgften som unverstet och högskolor har vd sdan om undervsnng och forsknng, och det ngår nyttggörande. Samtdgt används väldgt trubbga verktyg när forsknngens samhällsnytta ska mätas, och ofta mäts den nte alls, säger Sofe Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunkatonsstrateg på Stftelsen för strategsk forsknng, SSF. Sofe Pehrsson, vetenskapsredaktör och kommunkatonsstrateg på SSF. Foto: Johan Marklund Räkna patent Det vanlgaste är att använda antalet publcerngar eller cterngar som måttstock på forsknngens kvaltet. Men Sofe Pehrsson menar att man bör ha fler verktyg, bland annat att ttta på antal patent. Idag görs ngen systematsk genomgång av antal patent vd högskolor och unverstet och det saknas enkla tllvägagångssätt för att få fram sådana uppgfter. Det är nte så svårt att utveckla en metod för att ta fram sammanhållna data om patent och patentansöknngar vd våra lärosäten och om dessa patent sedan lett tll skapandet av nya företag. Det är värdefull nformaton, nte I SSF:s utlysnngar har v som krav att tre procent av bdraget ska användas tll nyttggörande, annars fryser de pengarna nne mnst för forsknngsfnansärer, säger Sofe Pehrsson. Skapa nctament Hon framhåller att det också alltför ofta saknas nctament för nyttggörande. Staten lägger drygt fyrto mljarder kronor per år på forsknng, men man kan ställa större krav på nyttggörande reglerngsbreven. I SSF:s utlysnngar har v som krav att tre procent av bdraget ska användas tll nyttggörande, annars fryser de pengarna nne. Att grundforsknng nte står något motsatsförhållande tll nyttggörande är också något som semnaret kommer att belysa. Bland annat kommer Agneta Rchter-Dahlfors, professor cellulär mkrobolog på Karolnska nsttutet och föreståndare för tvärvetenskaplga Swedsh Medcal Nanoscence Centre att tala om hur hon har vdareutvecklat grundforsknng tll nnovatoner och patent. TEXT: CRISTINA LEIFLAND SEMINARIUM SSF OCH PRV: SSF:s och PRV:s semnarum äger rum den 2 jul 11:00-12:30 på Wsby Strand.
DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 9 KONKURRENSKRAFT Samverkan nyckeln tll framtdens lösnngar Snart sagt alla sektorer står nför stora förändrngar de kommande åren. Innovatv FoU och nära samverkan mellan samhälle, ndustr och akadem är avgörande för att Sverge nte ska tappa konkurrenskraft. Det är gränssnttet mellan olka dscplner som v httar framtdens lösnngar, säger Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Jonas Gustavsson, vd på ÅF. Foto: ÅF ÅF levererar lösnngar för ett brett spektrum av verksamheter nom ndustr, energ och nfrastruktur, och nom samtlga områden sker dag stora, dsruptva förändrngar. Dgtalserng, robotserng, elektrferng och annat transformerar grunden hur v bygger våra städer, tllverkar produkter och utför tjänster. Samtdgt blr kraven på hållbarhet, såväl mljömässg som socal, allt högre. Inom alla verksamheter måste man ta höjd för att skapa lösnngar som håller och är relevanta om to, tjugo eller tretto år. Då gäller det att tänka nnovatvt och tvärvetenskaplgt och angrpa utmanngar utfrån olka perspektv, utan att fastna ett slotänkande. Forsknng och utvecklng framkant är avgörande för att Sverge och svenska företag ska behålla en ledande poston, säger Jonas Gustavsson. Medvetenhet Sverge Han tycker att Sverge generellt står sg väl en nternatonell jämförelse. Ingenjörsutbldnngarna landet håller hög nvå, och det fnns en stark medvetenhet om behovet av omställnng och utvecklng nom olka sektorer. V ser en snabb dgtalserng och utvecklng av processer och produkter nom tradtonella bas- och tllverknngsndustrer. Inom stadsbyggnad pågår en stark urbanserngstrend, vlket kräver ett stort mått av nytänkande för att skapa smarta, energeffektva städer, där männskor trvs. Dessutom har Sverge en rad framstående företag nom t och telekom, som bygger på stark FoU. Och man ska nte glömma fordonsndustrn, som verklgen drver forsknng och utvecklng av nya lösnngar som även kommer andra sektorer tllgodo, säger han. Jonas Gustavsson, som grunden är masknngenjör med examen från Luleå teknska unverstet, övervägde själv en forskarbana, men tackade slutändan nej tll en doktorandtjänst för att stället satsa på en karrär ndustrn, bland annat på ABB och Sandvk. Han tllträdde som vd för ÅF för två år sedan. Jag älskar att grotta ner mg beräknngar och rapporter och bär nog på en nördgen, Forsknng och utvecklng framkant är avgörande för att Sverge och svenska företag ska behålla en ledande poston som gllar det rktgt smala och djupa. Men jag blev stället generalst och kan den rollen drva förändrngsarbete och skapa nätverk och samarbeten för FoU, säger han. Komplexa lösnngar Som en ledande aktör konsultbranschen har ÅF under senare år alltmer gått från att hjälpa kunder med specfka lösnngar tll att leverera hela projekt och koncept. Det handlar ofta om mycket komplexa och mångfacetterade helhetslösnngar, som kräver nnovatvt tänkande över dscplngränserna. Därför är det vktgt att bygga starka nätverk för FoU och att samverka med andra aktörer samhälle, närngslv och akadem, menar Jonas Gustavsson. Bland annat har ÅF ett forsknngsprojekt om trafkplanerng samarbete med professor Claes Tngvall vd Uppsala unverstet, samt ett Vnnovafnanserat forsknngsprojekt med Volvo för att utveckla högkapactetstransporter. ÅF har även en stftelse, ÅForsk, för fnanserng av forsknng och utvecklng. Stftelsen är huvudägare ÅF och har sedan starten 1985 delat ut crka 460 mljoner kronor forsknngsanslag och stpender. I styrelsen stter bland annat representanter för IVA. Det blr allt vktgare att spela en aktv och tydlg roll, både nom olka nätverk och som självständg aktör. FoU är generellt ett område med hög prortet, där ÅF nu lägger allt mer td och kraft, säger han. Kompetensförsörjnng En av de vktgaste framtdsfrågorna är kompetensförsörjnngen. För att locka tll sg talanger är det vktgt att kunna erbjuda ndustrdoktorandtjänster och karrärvägar för specalster samt att vsa på möjlgheterna att arbeta gränsöverskrdande och kreatvt, framhåller Jonas Gustavsson: För ÅF handlar detta om allt från att bdra tll och delta avancerad forsknng och utvecklng tll att tydlggöra vår roll för studenter och elever på gymnaser och högstader, nte mnst tjejer. Mllennegeneratonen vll arbeta på nnovatva, värderngsstyrda arbetsplatser där man utvecklar morgondagens hållbara lösnngar. Då är FoU centralt. TEXT: CRISTINA LEIFLAND
DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 11 RISE Växer på alla fronter Förra året förvärvades delar av forsknngskoncernen SWEREA, vlket ytterlgare ökar vår kompetens och kapactet arbetet med att bdra tll svensk konkurrenskraft. 2018 var också året då v på allvar blev en känd aktör nnovatonssystemet, säger Pa Sandvk, vd för RISE. RISE växer så det knakar och är nu, sett tll antalet anställda, det fjärde största av Europas breda forsknngsnsttut. Förutom förra årets förvärv av SWEREA, som nnebar 350 nya medarbetare, växte verksamheten organskt med hela no procent. V är helt beroende av att få n bra kompetens. Det är en ständg utmanng att hålla kapacteten uppe eftersom v ser en kraftgt ökad efterfrågan på våra tjänster. Vårt varumärke har stärkts och fler känner tll oss vlket ökar efterfrågan på våra tjänster, konstaterar Pa Sandvk. Att SWEREA numera ngår RISE nnebär att verksamheten fått n välkommen kompetens nom produktons-, kompost-, gjuteroch korrosonsområdet. SWEREA utgör numera RISE dvson Materal och Produkton, en dvson som ger oss helt nya möjlgheter att arbeta med produktonsoch tllverknngsfrågor nom området smart ndustr. Det är gränslandet mellan olka teknologer och kompetenser som de nya landvnnngarna kommer. Ju bredare branschkunnande v har, en desto starkare spelare och attraktvare samarbetspartner blr v för ndustrn. Hållbarhet fokus Pa Sandvk påpekar att RISE under 2018 även tog flera vktga steg nom hållbar utvecklng. Pa Sandvk, vd för RISE. Foto: RISE Sverge är ett ltet land och det krävs samarbete för att nå den nödvändga krtska massan för avancerade teknska projekt V lägger ner mycket arbete på att förstärka våra processer och mål ytterlgare. Målet är att alla nya projekt ska vara hållbarhetscertferade och kopplade tll SDG-målen. V har även ett affärsmål som stpulerar att to procent av alla uppdrag och ansöknngar v får n ska komma på grund av vårt hållbarhetsarbete. Andra vktga händelser under 2018 är ett stärkt samarbete med olka nsttutskollegor. VTT Fnland är ett exempel. Lksom RISE har de gjort ett strategskt vägval form av att verka som en sammanhållen organsaton. Många nsttut ute Europa är paraplyorgansatoner bestående av en mängd små autonoma nsttut, men v tror på samarbete mellan olka dscplner och på att få olka teknologer att mötas. De utmanngar v ser går nte att lösa med enbart spetskunskap och djup teknolog nom ett område. Samhällskontrakt En nyhet är att RISE börjat arbeta med så kallade samhällskontrakt. V har sett att våra kunskaper att drva förändrngsprocesser och nom nätteknkområdet kommer väl tll pass arbetet med omställnng av ohälsotal nom sjukvården. Ett aktuellt exempel är Botkyrka och Örnsköldsvks kommuner som nom ramen för ett socalt utfallskontrakt för mnskad sjukfrånvaro nvesterar sn egen personals arbetsmljö och hälsa. Här fnns RISE, samarbete med Sverges Kommuner och Landstng, med som mplementerngsstöd tll kommunerna. Insatsen är en nvesterng på 40 mljoner kronor över tre år. Socala nvesterngar och socala utfallskontrakt går ut på att htta modeller som ger nblandade aktörer nctament att satsa på förebyggande och tdga nsatser med tydlgt utfallsfokus, bland med hjälp av nvesterare för att dela fnansell rsk. I det här projektet har det bara under det första året sparats to mljoner kronor form utav färre sjukskrvnngar. Krävs samarbete AI är ett annat högaktuellt område där satsnngen RISE AI samlar AI-forskare, företag och myndgheter. Sverge är ett ltet land och det krävs samarbete för att nå den nödvändga krtska massan för avancerade teknska projekt. Tllsammans ska v höja nvån på forsknngen krng tllämpad AI och göra dessa lösnngar tllgänglga för fler. Sverge har som mål att vara en ledande forsknngsnaton. För att nå och behålla en sådan poston krävs enlgt Pa Sandvk fortsatta satsnngar på forsknng och nnovaton. Det räcker nte med att göra det ena eller andra, v måste verklgen ha båda. Det har vart Sverges styrka hstorskt sett och det är vad som måste gälla även framtden. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON
12 DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 VETENSKAPSRÅDET Kvaltet måste genomsyra hela processen Forsknng har aldrg haft så stora möjlgheter som nu, men med det följer också ett stort ansvar för vetenskaplg kvaltet och utvärderng. V måste ha ett system där kvaltetstänk genomsyrar hela processen, säger Sven Stafström, generaldrektör för Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet stod förra året för 12 procent av lärosätenas ntäkter för forsknng och forskarutbldnng, och är den enda externa fnansären som stödjer fr grundforsknng nom alla ämnesområden. Ett vktgt uppdrag, menar Sven Stafström, som framhåller att fr, nyfkenhetsdrven forsknng kombnaton med hög kvaltet är avgörande för att Sverge ska kunna vara en nternatonellt konkurrenskraftg forsknngsnaton. Motsatsen tll fr det här sammanhanget är styrd. Då handlar det oftast om forsknng som ska fylla kunskapsluckor nom redan kända områden. Men Ensten tog nte fram sn relatvtetsteor på uppdrag av någon annan. Detta är naturlgtvs ett extremt exempel, men faktum är att de stora kunskapstegen tas en process där forskaren har sn frhet att tänka och utveckla déer. Med ett större fokus på kvaltet hela processen fnns alla förutsättnngar att utvecklas och bl en ännu bättre forsknngsnaton Vktgt är dock, påpekar Sven Stafström, att all forsknng kvaltetssäkras. Fnns potental Tllgång tll forsknngsnfrastruktur är en annan förutsättnng för nnovatv forsknng av högsta kvaltet. Vetenskapsrådet fnanserar anläggnngar både och utanför Sverge. V betalar tll exempel Sverges andel CERN och andra nternatonella forsknngsnfrastrukturer. Här har ökade kostnader och svag kronkurs blvt en utmanng. V lägger Sven Stafström, generaldrektör för Vetenskapsrådet. Foto: f8 studo mer och mer pengar på nternatonella forsknngsanläggnngar och får allt mndre pengar över tll att fnansera de natonella. Framtden för svensk forsknng tycker han ändå ser ljus ut. Sverge lägger, jämfört med många andra länder, mycket pengar på forsknng. Med ett större fokus på kvaltet hela processen fnns alla förutsättnngar att utvecklas och bl en ännu bättre forsknngsnaton, fastslår Sven Stafström. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON 5G Snabb evoluton för 5G Sverge är väl rustat för att ta en ledande poston nom 5G, automaton och artfcell ntellgens, AI. Men det gäller att satsa offensvt. Utvecklngen går oerhört snabbt och det går nte att komma kapp om man tappar tempo. Det säger Magnus Frodgh, forsknngschef på Ercsson. I det strategarbete som forsknngsavdelnngen gjort har man defnerat några vktga fokusområden för Ercsson de närmaste sex tll åtta åren. Ett är att fortsätta evolutonen av 5G, som är nyckeln tll dgtalserngen av alla sektorer av samhället. Kopplat tll detta är den explosonsartade utvecklngen av sakernas nternet, IoT, där allt fler produkter, hem och städer blr uppkopplade och smarta. Det är en utmanng för forsknngen att skala upp nätkapacteten så att mljontals enheter kan kopplas upp samtdgt, och att säkerställa att beräknngskraften täcker den stora mängd data som skapas. På skt kommer också olka dgtala färdgheter, Internet of Sklls, med funktoner som exempelvs känselfeedback produkter. Systemen ska också Magnus Frodgh, forsknngschef på Ercsson. Foto: Danel Roos kunna nteragera med varandra, och näten ska anpassas efter mer decentralserade molnplattformar takt med att molnjättarna som Google och Amazon vll komma närmare slutanvändarna, säger Magnus Frodgh. Realtdsegenskaper AI-teknolog kan sedan applceras för att automatsera näten och de olka applkatonerna. Ercsson har som mål att bl ledande att tllhandahålla nät med de realtdsegenskaper som krävs för AI. Det är avgörande för all svensk ndustr att v håller oss täten av den här utvecklngen Detta allt mer dgtalserade och automatserade samhälle kräver forsknng så att den dgtala nfrastrukturen alltd matchar de krav på tllförltlghet som de olka användnngsområdena ställer. Därför är säkerhet ett vktgt forsknngsområde för Ercsson. Det är avgörande att nfrastrukturen är robust och att näten verklgen fungerar för allt de kommer att användas tll. Krtska samhällsfunktoner rskerar annars att slås ut, säger han. Bred samverkan Magnus Frodgh framhåller att forsknngssamverkan med såväl akademn som närngslvet är central. Ercsson samverkar med andra företag nom en rad områden där företagets teknolog används. Det kan gälla självkörande blar eller smarta fabrker, som båda kräver uppkopplng tll 5G. Akademn å sn sda behöver tllgång tll relevant dgtal nfrastruktur, som Ercsson kan tllhandahålla. Sverge har en fn tradton av samverkan och en stor kreatvtet. Men nu sker utvecklngen exponentellt. Det är avgörande för all svensk ndustr att v håller oss täten av den här utvecklngen. Annars kommer v att snabbt tappa konkurrenskraft, som blr svår att ta gen. TEXT: CRISTINA LEIFLAND
DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 13 FORSKARE I NÄRINGSLIVET ÅF och ABB topp på forskarnas ranknglsta Mer än en tredjedel av forskare verksamma nom akademn svarar ÅF eller ABB på frågan om var närngslvet de skulle kunna tänka sg att arbeta. Det vsar Framtdens Forsknngs undersöknng där 600 forskare svarat på frågor om alltfrån yrkesval tll forsknngsklmat och framtdsutskter. Jag tror att många forskare vll arbeta med saker som tllämpas och verklgen gör nytta samhället Det är förstås jätterolgt att så många skattar ÅF högst, men jag är nte förvånad. ÅF är ett bolag teknkens framkant som arbetar och utvecklas tllsammans med kunder och samarbetspartners. Utbytet av kompetens sker naturlgt en ständgt pågående växelverkan, säger Maln Frennng, dvsonschef för ÅF Infrastruktur. Att ÅF har fokus på utmanngar som är kopplade tll samhällsomställnngen menar hon kan vara en vktg orsak tll topplacerngen. En gemensam nämnare för våra verksamhetsområden är att v arbetar med samhällsnära frågor som rymmer ett brett spektrum med specalteter. Här möter man det mesta nom stort sett alla teknker. Maln Frennng lyfter även fram ett nära samarbete med akademn som en vktg faktor bakom undersöknngsresultatet. Samverkan är helt avgörande för att kunna bryta ny mark och htta rätt väg framåt. ÅF har en strateg som går ut på att omsätta kunskap och forsknngsresultat paketerade lösnngar för kunderna. Jag tror att många forskare vll arbeta med saker som tllämpas och alltså verklgen gör nytta samhället. ÅF tog hem förstaplatsen även förra årets undersöknng, en placerng som förplktgar. V kommer att fortsätta på den nslagna vägen och sträva efter att lgga framkant. Ett led det arbetet är vår nterna nnovatonsplattform som skapats för att kunna tllvarata alla våra 17 000 medarbetares déer och kompetenser. ÅF är toppen för att stanna. ABB topp Även ABB kan se tllbaka på flera års toppplacerngar. Det är jättekul och jag känner mg stolt som ABB:are över att verksamheten har en sådan bra relaton med akademn. Vårt mål är att vara en forskarpartner världsklass, säger Mkael Dahlgren, forsknngschef för Corporate Research ABB. Det faktum att ABB har en egen forsknngsenhet Sverge är enlgt Mkael Dahlgren en av förklarngarna bakom den höga rankngen. Här har v ett 20-tal personer som är aktva på unversteten, antngen som adjungerade som professorer eller form av forsknngssamarbeten på olka fakulteter. Det nära samarbetet hjälper oss att verka teknkens framkant. ABB har strategska samarbetsavtal med Chalmers, Mälardalens högskola, KTH, Uppsala unverstet och Lnköpngs unverstet, något som nnebär samverkan hela vägen från forskarnvån upp tll rektor. Avtalet nnebär bland annat gemensamma forsknngsprojekt att v erbjuder examensarbeten och doktorandplatser. Det nnebär också att våra medarbetare kan verka som doktorander, adjungerade professorer eller föreläsare på dessa lärosäten. Sedan samarbetar v även med en rad andra unverstet och högskolor, medverkar flera doktorandskolor, Mkael Dahlgren, forsknngschef för Corporate Research ABB. Foto: ABB forsknngskonsorter och är en del av några av landets vktgaste kompetenscentrum. Prorterade områden Vad gäller prorterade forsknngsområden för ABB handlar det dag mycket om dgtalserng. I grunden handlar det om robotk, kraft och autonoma system. AI är ett område som kommer att bl allt större, sedan är kraftelektronk fortfarande väldgt vktgt många av våra produkter. Vssa delar materalforsknngen samt den elektromagnetska forsknngen är andra stora fokusområden. V försöker lgga framkant och hela tden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologska framsteg. Samverkan med akademn är en oerhört vktg del av den strävan, fastslår Mkael Dahlgren. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON VILKA FÖRETAG KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA HOS? Vlka av följande forsknngsntensva företag skulle du kunna tänka dg att arbeta hos? Ange gärna flera. Maln Frennng, dvsonschef för ÅF Infrastruktur. Foto: doff.se ÅF ABB Astra Zeneca Volvo Group Semens Ercsson Scana Volvo Cars Sandvk Tetra Pak SAAB Group Atlas Copco Alfa Laval Akzo Nobel Electrolux GKN Aerospace Bombarder BAE Systems Voneer (Autolv) Semcon Teto Ingen av dessa 21% 20% 18% 18% 16% 16% 15% 13% 11% 11% 11% 33% 31% 28% 28% 28% 27% 27% 27% 25% 29% 36% 0 5 10 15 20 25 30 35 40
14 DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng www.framtdensforsknng.se jun 2019 KK-STIFTELSEN Starka mljöer på regonala lärosäten De nya unversteten och högskolorna spelar en vktg roll för att stärka FoU och utveckla närngslvet Sverges alla regoner. KK-stftelsen bygger starka forskarmljöer på dessa lärosäten, nära samverkan med det lokala närngslvet och samhället. Det blr en enorm kraft när aktörer från olka sektorer alla samverkar för att möta utmanngar, säger Eva Scheln, nytllträdd vd för KK-stftelsen. KK-stftelsen är en av de no oberoende forsknngsfnansärer som bldades samband med att löntagarfonderna avvecklades 1994. KK-stftelsens uppdrag är att stärka Sverges konkurrenskraft genom att fnansera forsknng och utbldnng vd 22 högskolor och nya unverstet runt om Sverge. Alla projekt kräver samfnanserng och en aktv medverkan av närngslvet. Tll skllnad från andra aktörer styr nte KK-stftelsen bdragen genom att bestämma nnehållet forsknngen eller hur lärosätena ska utvecklas. Medel från KK-stftelsen är långsktga och används för att bygga mljöer som gör läro sätena starka nom sna respektve nscher. Lärosätena och närngslvet vet själva vlka behov de har och dsponerar bdragen på det sätt som bäst gagnar deras syften utfrån det v kommt överens om avtalen. Många forsknngsfnansärer är mer tematska stt upplägg och har styrda utlysnngar, men v kompletterar alla varandra och skapar en helhet. Tllsammans bdrar v tll att bygga ett starkt kunskapssamhälle, säger Eva Scheln. Medel från KK-stftelsen är långsktga och används för att bygga mljöer som gör lärosätena starka nom sna respektve nscher nellt konkurrenskraftg forsknngsprofl nom ett avgränsat område. KK-stftelsen har även 16 pågående forskarskolor med över 200 ndustrdoktorander, som sn tur utvecklar och stärker hela branscher med sn höga kompetens. Flera av KK-stftelsen program löper två tll fyra år, men KK-mljöer är rktgt långsktga program som spänner över åtta tll to år. Ett sådant program ger möjlghet för lednngen vd lärosätet att långsktgt och systematskt arbeta med strateger för att utveckla kompletta mljöer där forsknng och utbldnng på avancerad nvå samspelar. Eftersom närngslvet samverkar samtlga av våra program och projekt fnns alltd en avnämare med konkreta behov. Det är aldrg forsknng för forsknngens egen skull, utan allt v gör är tydlgt behovsmotverat och relevant, säger Eva Scheln. Skev fördelnng Nya unverstet och högskolor tar emot 40 procent av alla studenter Sverge men får endast elva procent av statlga forsknngsmedel. 2018 bevljade KK-stftelsen 500 mljoner kronor nya projekt, vlket realteten betyder en mljard kronor nräknat närngslvets samfnanserng. Det är ett rejält tllskott, och Eva Scheln menar att KK-stftelsen fyller ett vktgt behov som nte tllgodoses på annat håll. Enlgt högskolelagen ska högre utbldnng Sverge grundas på forsknng och vetenskap och då är det nte rmlgt att fördelnngen av de statlga medlen är så skev. V gör stor skllnad genom att bdra tll att högskolorna och de nya lärosätena kan uppfylla kraven. Det stärker hela systemet, säger hon. Eva Scheln tllträdde som vd för KK-stftelsen mars år. Hon är cvlngenjör masknteknk med examen från Chalmers och en lcentatexamen från Lnköpngs unverstet. Genom sn karrär har hon arbetat med samhällsbyggnad på ett eller annat sätt. Närmast kommer Eva Scheln från tjänsten som vd på IQ Samhällsbyggnad. Det är väldgt spännande att få fortsätta att verka för ett gott samhälle mtt nya uppdrag. Högskolorna och de nya unversteten är enormt vktga för närngslvet och den offentlga sektorn våra olka regoner. V bygger starka forsknngs- och utbldnngsmljöer som gör stor nytta för Sverges konkurrenskraft och samhället stort. TEXT: CRISTINA LEIFLAND Skapar starka mljöer KK-stftelsen har en rad olka pågående program och projekt runt om Sverge, som bdrar tll starka mljöer och korsbefruktnng mellan akadem, närngslv och övrga samhället. Expertkompetensprogrammet, exempelvs, är ett program för yrkesverksamma där akademn och närngslvet gemensamt skapar förutsättnngar för ett avancerat lvslångt lärande genom skräddarsydda, kvaltetssäkrade kurser. Forsknngsprofler är ett program som ger lärosätena möjlghet att samverkan med närngslvet utveckla en rktgt stark, nternato- Eva Scheln, nytllträdd vd för KK-stftelsen. Foto: Johan Olsson FAKTA KK-STIFTELSEN: KK-stftelsen bdrar tll forsknng och utbldnng vd Sverges nya unverstet och högskolor för att bygga nternatonellt konkurrenskraftga, kompletta mljöer. Alla projekt bedrvs nära samarbete med närngslvet, som också står för hälften av fnanserngen. KK-stftelsens kaptal uppgår tll crka 9 mljarder kronor, och varje år delas crka en halv mljard kronor ut tll olka projekt.
15 Långsktg fnanserng tll småföretag skapar nya produkter Innovaton är avgörande för svensk ndustrs konkurrenskraft. Men små företag saknar ofta resurser för mer långsktg FoU. Mstra Innovaton ger dem förutsättnngar att utveckla nyskapande déer tll kommersalserbara produkter och processer som är bättre för mljön. Lars Frennng, programchef på Mstra Innovaton. Syftet med Mstra Innovaton är att svara mot ett behov hos svenska små och medelstora företag att kunna arbeta mer långsktgt med FoU för att ta fram konkurrenskraftga och nnovatva produkter och processer. Tll skllnad mot storföretagen saknar de mndre företagen ofta både ekonomska muskler och akademska nätverk för att omsätta bra déer marknadsmässga produkter. När Mstra Innovaton nu går n en ny programperod är det med ett dgert fact av framgångsrk forsknng och produktutvecklng hos deltagande företag. Av de 24 projekt som har fnanserats nom ramen för programmet har nu 18 avslutats och 14 av dessa har resulterat konkreta produkter som nu fnns på marknaden. Ytterlgare fyra projekt har resulterat koncept som är på god väg att kommersalseras, berättar Lars Frennng, som är programchef. Jag är enormt mponerad av nnovatonskraften och kreatvteten hos företagen. Det är väldgt hög kvaltet på projekten och det är glädjande att v kan ta vara på det nytänkande som fnns många småföretag och på så sätt stärka den svenska konkurrenskraften och skapa arbetstllfällen, säger han. Höga krav Programmet rktar sg tll företag med högst 250 anställda och även om storföretag också kan medverka ett projekt, så ska det mndre företaget vara ansvargt och leda projektet. Anslagen nom Mstra Innovaton är genomsntt 3-5 mljoner kronor per projekt och krtererna är höga. Vsonära förslag med hög potental och högt rsktagande premeras. Ett vetenskaplgt och ett ndustrellt råd ansvarar för urvalet. Det är ett nålsöga som ska passeras, men erfarenhet vsar att det ger mycket större effekt med färre projekt som får en rejäl summa, snarare än att sänka kraven och dela ut mndre summor tll ett större antal projekt. Då är rsken stor att det nte mynnar ut någontng alls, säger Lars Frennng. Bygger på samverkan Ett grundläggande krav är att projekten ska ha ett hållbarhetsfokus och syfta tll att skapa en mljöförbättrande produkt eller process. Ofta rör det sg om att mnska energförbruknng eller materalåtgång, eller att utveckla en alternatv produkt. Därutöver ska det vara en dé som verklgen har potental att relatvt snabbt kunna fnna en konkret tllämpnng, att projektet ska samfnanseras av deltagande företag samt att det görs samarbete med högskola, unverstet eller forsknngsnsttut. Den här typen av samverkan mellan ndustr och akadem är enormt gynnsam för båda parter. Företagen får ett nätverk av kvalfcerade forskare och kanske möjlghet att anställa en ndustrdoktorand, som bdrar med stt kunnande. Akademska forskare får jobba med ett verklgt projekt, som har en omedelbar tllämpnng och som kan lgga tll grund för vetenskaplga artklar av hög relevans. Det blr wn-wn för bägge parter, framhåller Lars Frennng. Mstra, eller Stftelsen för mljöstrategsk forsknng, har fokus på forsknng över dscplngränser, där akadem, ndustr och offentlga aktörer samverkar. Mstra Innovaton fnanserar FoU på små och medelstora företag för att skapa marknadsmässga och mljöanpassade produkter. Programmet och har nu förlängts med ytterlgare en perod, som löper tll och med 2023. De nya anslagen lgger på 50 mljoner kronor och alla projekt ska samfnanseras med mnst 50 procent. Utlysnngen pågår tll den 2 oktober. Läs mer vår annons samt på www.mstra.org samt www.mstrannovaton.se Sverge behöver produkton Mstra Innovaton har sna rötter ProVkng, som Stftelsens för strategsk forsknng, SSF, startade början av 2000-talet för att motverka att produkton flyttade ut från Sverge och att Sverges ställnng som ndustrnaton därmed försvagades. Lars Frennng var med som programdrektör även då. Det fanns på den tden en mssuppfattnng om att Kna skulle vara världens fabrk och att Sverge gck mot ett postndustrellt samhälle. Samtdgt såg v hur företag flyttade ut och att Sverge förlorade vktga arbetstllfällen och konkurrenskraft. Nu vet v att framgångsrk produkton på hemmaplan är enormt vktgt. Lars Frennng betonar vkten av långsktghet för att FoU mndre företag ska lyckas. De flesta projekten nom Mstra Innovaton pågår två tll fyra år och det kan bl flera projekt efter varandra. Innovatoner och upptäckter byggs upp successvt och kräver td. Sverges välstånd byggdes nte med någon quck fx, utan med målmedvetet och framåtblckande arbete. Det är så våra små och medelstora företag kan stå starka nför framtden.
16 ScLfeLab and AstraZeneca use Unravelng molecular detals of cell sgnalng could help develop new therapeutcs. Usng a new generaton mcroscope, scentsts pave the way towards the next potental breakthrough n a collaboratve effort. The electron mcroscope, Ttan Kros, s more than three meters tall and weghs a ton. It s desgned to operate at a temperature of up to -200 degrees Celsus n order to protect fragle bologcal specmen from the heat generated by electrons. That s why the technque s called cryo electron mcroscopy, or cryo-em. Cryo-EM enables drect vsualzaton of bomolecules at atomc resoluton, ncludng drug targets, where t has the promse of beng especally powerful. It works by shootng a beam of electrons through a carefully prepared very thn layer of frozen bologcal specmen. Deflected electrons are then recorded by another game changng nventon: an ultra-fast and senstve camera that drectly detects almost each sngle electron and consequently produces an mage. Ths mage s called a mcrograph, and snce the detected sgnal s low, to enable extractng a suffcent amount of meanngful nformaton, scentsts collect thousands of mcrographs and combne them. Then usng ntensve computng, a 3D molecular structure s reconstructed to decpher the mechansm of acton. It s ths exquste level of detal that can support the desgn of potental new medcnes. ScLfeLab dentfed the opportunty n cryo-em early on, and acqured ts frst Ttan Kros durng 2015-2016. Gunnar von Hejne from Sample preparaton process for cryo-em at ScLfeLab. Stockholm Unversty was the ntator. He says: We were lucky enough to realze the promse of cryo-em shortly after the new technology of the drect electron detectors frst came on the market. And a great deal of preparaton was necessary to brng t to Sweden. Erk Lndahl, a group leader at Stockholm Unversty, jontly wth Sjors Scheres from Cambrdge developed accelerated software for 3D reconstructon that was readly appled. Then experts from abroad, ncludng Marta Carron, were recruted to enable the Swedsh academc communty to start beneftng from the advances. Wth support from the Knut and Alce Wallenberg Foundaton, the Famly Erlng Persson Foundaton, ScLfeLab and Stockholm Unversty we managed to get the frst Scandnavan cryo-em faclty up-and-runnng promptly, says Gunnar. Thanks to the well-planned organzaton, t got off to a flyng start. Oll Kallonem, the drector of ScLfeLab, says: Demand for access to the technology and servces has quckly exceeded capacty. Collaboratve hub A young group leader Alexey Amunts was recruted from the MRC Laboratory of Molecular Bology n Cambrdge through the ScLfeLab fellows Structure of the extracellular regon of the receptor tyrosne knase RET n complex wth ts proten partners. A new generaton electron mcroscope at ScLfeLab allows scentsts from Astra Zeneca to learn more about essental bomedcal proten archtectures n the human body. program to establsh the cryo-em research. The ScLfeLab fellows program s key for our nfrastructure and the natonal research communty to Photo: Swedsh Foundaton for Strategc Research be at the cuttng-edge globally, explans Oll. Young group leaders have been recruted to brng the latest technologcal expertse from the leadng nsttutons, and Alexey Amunts s a prme example of ths n the cryo- EM feld. What does the program provde to the fellows? It provdes a supportve research envronment, and ScLfeLab beng a collaboraton hub for dfferent unverstes, offers unque opportuntes to set up nterdscplnary partnershps wth scentsts from other nsttutons and ndustry. Therefore, beng a Sc- LfeLab fellow, one can commt to longterm goals and bg open questons, as well as technology development, says Alexey. One such partnershp was launched wth a promnent bopharmaceutcal company, AstraZeneca, whose leaders beleve that cryo-em s set to become ncreasngly mportant n the dscovery of novel drug targets and the desgn of canddate molecules. Tove Sjögren, head of the Proten Structure secton at AstraZeneca R&D, who s supervsng the partnershp, descrbes t as an opportunty for her group. Thanks to cryo-em, the structural bology feld has seen an ncredble development over the past few years. By establshng a collaboraton wth the Amunts group
17 Cryo-EM to advance bomedcne Photo: Swedsh Foundaton for Strategc Research ScLfeLab ScLfeLab s a jont enterprse of Swedsh unverstes, that ams to provde frontlne technologes for the Swedsh academc communty and develop cuttng-edge research programs. Stuated on the expandng Stockholm bomedcal campus, ScLfeLab offers the opportunty to work n an nternatonally compettve and synergstc envronment. The center combnes techncal expertse wth advanced knowledge of translatonal medcne and molecular boscence. www.sclfelab.se Researchers at ScLfeLab nterpretng the molecular data from the Ttan Kros and buldng an atomc model. AstraZeneca AstraZeneca s a global, scence-led bopharmaceutcal company. Its R&D s concentrated mostly n Gothenburg (Sweden) and Cambrdge (UK). Astra- Zeneca has a portfolo of products for major dsease areas ncludng cancer, cardovascular, gastrontestnal, nfecton, neuroscence, respratory and nflammaton. www.astrazeneca.se from ScLfeLab, we have expanded our ablty to access know-how and nfrastructure n Sweden, whch has provded a valuable advantage for us n our endeavours to advance drug dscovery. Cryo-EM for drug dscovery The collaboraton resulted n a study publshed n Scence Advances, where scentsts from AstraZeneca and Sc- LfeLab used cryo-em to determne the structure of a proten complex ncludng the extracellular regon of the receptor tyrosne knase RET. Jenny Sandmark, a prncpal nvestgator from AstraZeneca and the leadng author on the publcaton explans: Ths study s about the mechansm by whch the receptor tyrosne knase RET can ncrease neuronal survval n degeneratve dseases. Detaled molecular understandng of ths sgnallng complex helps us reveal key nteractons and selectvty of the proten components. Targetng those components n a drug dscovery context may mprove the survval of neurons. For the frst tme, cryo-em showed how the proten lgand Neurturn can cause structural rearrangements to enable downstream sgnallng. We revealed that the two large RET monomers only come together at the last few resdues before the transmembrane helces and dmerse on the membrane facng surface of Neurturn, says Jenny. Ths s an nteracton that has not been observed before and explans why the assembly of sx protens s requred for proper placement of the transmembrane helces, whch s requred for ntracellular autophosphorylaton of RET and sgnallng. In addton, ths led us to propose mechansms for how selectvty between dfferent RET lgands s obtaned and how these have the potental to gve dfferent cellular responses by trggerng dfferent sgnallng pathways. Alexey Amunts and hs postdoctoral researcher Shntaro Abara performed the cryo-em analyss: The key was havng good access to the Ttan Kros, because t allowed us to test new approaches more easly. Ths ultmately led to the development of a techncal soluton that resulted n more effcent data collecton and processng, specfcally talored to the RET receptor that Jenny and her colleagues have been workng on. Stmulaton of neurons and mproved neuronal survval by targetng RET sgnallng s one potental route to prevent progresson of neurodegeneratve dseases such as Alzhemer s and Parknson s. In addton, the current research could be extended to addtonal dsease areas, where mproved cell survval s essental. Jenny emphasses the crtcal role of the cryo-em technque n pursung those drectons. Ths structure of the RET extracellular complex already suggests that some of the molecular nteractons wll dffer between the homologous sgnallng complexes, whch may trgger studes of varous effects nduced by the dfferent lgands. Accordng to Tove Sjögren, the establshed partnershp wll be a great advantage n ths regard. We are currently n a phase where we are explorng the best use of cryo-em for drug dscovery. The present collaboratve study s a good example where nsght nto the proten complex provdes hypotheses for how to modulate the sgnallng usng a therapeutc agent. Kaushk Sengupta, a scentfc drector at AstraZeneca, who was nvolved n settng up the partnershp, descrbes why t has worked well: Both collaboraton partners are open and communcate effectvely wth each other, and establshed a trustful relatonshp early on. At AstraZeneca, we have bochemcal expertse and ths coupled wth Alexey s techncal cryo-em expertse s a perfect partnershp. Alexey also supported the tranng of our former postdoc and the frst author on the publcaton, Janna Bgalke, n hs laboratory. It s the shared scentfc focus and open collaboratve approach that drves our projects forward. What future brngs? Cryo-EM s expected to accelerate the successful enterprse of drug desgn and structural bology. The collaboraton wth AstraZeneca s an early step n ths drecton, and we are fortunate to be nvolved n such a promsng growth, says Alexey. The collaboratve research wll also have wder natonal mplcatons. Ratan Bhat, head of strategy and external nnovaton wthn Cardovascular, Renal and Metabolsm at AstraZeneca added: Workng wth ScLfeLab enables us to access novel technology and nnovatve scence. And t s the nteracton wth ther scentsts that we partcularly value, because t often provdes an nnovatve thought pathway to address our scentfc queres. Oll Kallonem emphaszes that t also llustrates how ScLfeLab fellows program contrbutes to technology development, collaboratons and new servce capabltes, It further ncreases the crtcal mass and nternatonal standng of cryo-em at ScLfeLab and n Sweden as a whole. And we wll soon see major update and upgrade of the ScLfeLab cryo-em faclty, he summarzes. Intervewed by Vasleos-Evrpds Kyrakds
18 ÅF en aktv partner forsknng Kan drönarteknk hjälpa renar att htta mat på vntern? Och hur mycket mkroplast läcker egentlgen ut från våra avfallsdeponer? Det är två av de forsknngsprojekt där ÅF bdrar med experts för att skapa nnovatva och hållbara lösnngar. Martjn van Praagh, chef för FoU nom mljö på ÅF Tomas Gustafsson, senorkonsult och expert på drönarteknk på ÅF och Nns Rosqvst, professor geograf vd Stockholms unverstet och chef för Tarfala forsknngsstaton vd Kebnekase. Foto: Thomas Henrkson ÅF lgger framkant när det gäller forsknng och medverkar ett stort antal olka forsknngsprojekt, ofta samarbete med akademn och andra sektorer. I ett aktuellt projekt samverkar ÅF med Stockholms unverstet, Uppsala unverstet, SMHI, Laevas sameby och Svenska Samernas Rksförbund för att med hjälp av sensorförsedda drönare kartlägga och analysera snöförhållanden på renarnas betesmarker. Klmatförändrngarna är redan väldgt märkbara den arktska regonen och de slår hårt mot rennärngen. Vädret varerar enormt och snöförhållandena är oförutsägbara. Det gör att renarna kan ha mycket svårt att htta bete på vntern, berättar Nns Rosqvst, professor geograf vd Stockholms unverstet och chef för Tarfala forsknngsstaton vd Kebnekase. Multspektral kamera Tomas Gustafsson, som är senorkonsult och expert på drönarteknk på ÅF utvecklar metoder för att utnyttja drönare tll att samla n stora mängder data om snöförhållanden, som sedan kan användas som underlag tll forsknng och detaljerade snöprognoser om snödjup, stäcke etc. Syftet är att det sedan ska bl lättare för renskötarna att välja bästa möjlga betesmarker. V använder en multspektral kamera, som fotograferar ett annat spektrum än ögat kan se. Detta är en annorlunda teknkanvändnng för drönare och det är väldgt spännande att kombnera denna högteknolog med samernas djupa kunskap om djur och natur, säger han. Att på detta sätt mäta och förutspå snökvaltet är också vktgt för exempelvs skdtursmen och vattenkraftndustrn. Drönare är relatvt bllga och enkla, men kan endast täcka mndre arealer. Nästa steg kan bl att koppla mätresultaten från drönarna tll resultat från satelltmätnngar. Nns Rosqvst och Tomas Gustafsson framhåller att exploaterngen av norra Sverge är hård och att det är av stor vkt att genom forsknng öka vår kunskap om den känslga mljön för att nte förlora stora kultur- och naturvärden. Ett av Sverges klmatmål är en storslagen fjällmljö. Detta kräver ett aktvt renbete. Renskötseln är en del av en tusenårg tradton och den hotas dag. Mkroplaster Mkroplaster uppmärksammas alltmer för deras roll att förorena vår mljö, nte mnst hav, sjöar och vattendrag, men det är mndre känt vlka de största källorna faktskt är. Avfallsdeponer har msstänkts, men trots att stora mängder plastavfall hamnade deponer för några decenner sedan vsar en stude som ÅF gjort på uppdrag av Nordska mnsterrådet att dessa trolgtvs är en ganska lten källa tll mkroplaster naturen. Studen vsar att betydlgt mndre mängder läcker ut från deponer än vad som tdgare befarats. Exempelvs har mycket högre halter uppmätts avloppsvatten. Dessutom tycks ganska enkla metoder att fltrera lakvatten från deponerna vara effektva, berättar Martjn van Praagh, chef för FoU nom mljö på ÅF, samt adjungerad lektor på Centrum för mljö- och klmatforsknng på Lunds unverstet. Samtdgt ska man komma håg att vår stude återspeglar stuatonen vd ett mättllfälle och v vet nte hur mycket halterna varerar över td med väderleken. Mörka partklar I projektet har Martjn van Praaghs team lått Österrkes mljönsttut Wen analysera lakvattnet från elva deponer Norge, Fnland och Island. Nu går ÅF vdare samarbete med Lunds unverstet för att mäta halterna av ännu mndre partklar av plast lakvatten. När det gäller de allra mnsta partklarna vet v fortfarande nte hur stora halterna är. Det gäller även mörka partklar, från exempelvs däck och asfalt. Dessa är svårare att mäta och analysera och v kan msstänka att de fnns större omfattnng än de större partklarna. V behöver också mer kunskap om även mycket små mängder mkroplast har en negatv mljöpåverkan angränsande vattendrag, säger han. Det är väl känt att mkroplastpartklar har vsat sg ha negatv nverkan på fsk och andra vattenlevande organsmer laboratorestuder. Martjn van Praagh framhåller att den här typen av forsknng är vktg så att v kan rkta resurserna där de bäst behövs. V behöver fokusera på rätt rsker. För att effektvt angrpa problemet med mkroplaster måste v lokalsera de största källorna. ÅF Pöyry är ett ledande nternatonellt företag nom teknk, desgn och rådgvnng. V skapar lösnngar åt våra kunder utfrån ett hållbarhetsperspektv och globala trender såsom urbanserng och dgtalserng. V är mer än 16 000 hängvna experter nom nfrastruktur, ndustr och energ som arbetar globalt för att skapa hållbara lösnngar för nästa generaton. www.afconsult.com
19 Mchael Fokne, unverstetslektor nom laserfysk, Fredrk Laurell, avdelnngschef på laserfyskavdelnngen och Ursula Gbson, afflerad professor nom optska materal på KTH. Foto: Johan Marklund KTH utvecklar 3D prntnng av glas Inom det femårga SSF-fnanserade projektet Laserbaserade 3D-prntnng och processnng utvecklar laserfyskforskare på KTH nya egenskaper hos optska materal, nklusve nya strukturer glas, optska fbrer samt metoder för att bearbeta dem. Mer precst handlar forsknngen om att utveckla laserbaserade tllverknngsmetoder för glas och glaskomposter. De möjlga tllämpnngsområdena för de nya materalen är många, men nkluderar bland andra tllverknng av ntegrerad fotonk, 3D-skrvare för bokompatbelt glas, optska sensorer och system för medcnska dagnoser. V har lärt oss mycket om hur man kan forma och ändra sammansättnngen fber av olka materal, både vad gäller hybrdmateral och hybrdstrukturer av glas. Httlls har v framförallt utvecklat system och nstrument, som v nu kan använda för att göra specella strukturer såsom solceller och avancerade fbrer. Det rör sg om en helt ny generaton av fbrer samt laserformnng av glas, säger Mchael Fokne, unverstetslektor nom laserfysk på KTH. Integrerar halvledare glasfbrer Projektet har olka nrktnngar som överlappar varandra och skapar synergeffekter, tll exempel genom att ntegrera halvledare glasfbrer. Inlednngsvs arbetade gruppen främst med ksel, men nu används även germanum. Med våra nya fbrer med kärnor av halvledare kan v exempelvs leda ljus med längre våglängder, vlket nom medcnen ger möjlghet tll helt nya teraper och dagnosmetoder. De fbrer som kan användas för långvågg IR-transmsson dag görs med gftga materal, men med våra fbrer kan det göras både ofarlgt och bllgt med ksel. I kselfbrer kan man dessutom ntegrera elektronk med optken, vlket är helt unkt, berättar Ursula Gbson, afflerad professor nom optska materal. Uppnår nya strukturer Förhoppnngen är att etablera en mljövänlg, laserbaserad tllverknngsplattform Sverge. Det är förvsso ett KTH-projekt, men gruppen har flera nternatonella samarbeten, synnerhet när det gäller halvledarfbrer med Clemson Unversty South Carolna. Inom det SSF-fnanserade projektet utvecklar laserfyskgruppen bl.a. en ny 3D-skrvare för glas. Möjlga tllämpnngsområden nkluderar tllverknng av ntegrerad fotonk, optska sensorer eller system för medcnsk dagnos, s.k. lab-on-a-chp-teknk. Målet med projektet är att etablera en mljövänlg, laserbaserad tllverknngsplattform för glas Sverge för tllämpnngar nom områden som medcn och energ. E-post: fl@laserphyscs.kth.se, mf@laserphyscs.kth.se Tel: 070-166 74 48, 070-166 74 76 www.aphys.kth.se/groups/laserphyscs Glas är ett komplext materal, nte mnst eftersom det kräver mycket höga temperaturer och har en utmanande vskostet. V arbetar huvudsak med två olka prntteknker och olka former av materalet: pulver, vätska och fast form. Syftet är att göra glas mer flexbelt och uppnå nya strukturer samt att kombnera olka materal. Det är något helt nytt, med enorma tlllämpnngsmöjlgheter, avslutar Fredrk Laurell, avdelnngschef på laserfyskavdelnngen.
20 Det fnns nga generella patenter Antalet strokefall mnskar men det fnns utrymme för förbättrng. V kan behandla fler och v kan behandla mer rätt, säger Agneta Segbahn som leder ett forsknngsprojekt med fokus på mer ndvdanpassad behandlng och säkrare rskbedömnng vd hjärtnfarkt och förmaksflmmer. Agneta Segbahn, professor klnsk koagulatonsvetenskap vd Uppsala unverstet. ABC rsk score-projektet går ut på att med hjälp av bomarkörer ta fram klnskt användbara redskap för att göra rskbedömnngar av patenter med hjärt- och kärlsjukdom. De rskmodeller (rsk scores) som används dag är nämlgen enbart baserade på klnska faktorer som tll exempel ålder, högt blodtryck, dabetes och hjärtsvkt. För att öka träffsäkerheten har Agneta Segbahn, professor klnsk koagulatonsvetenskap vd Uppsala unverstet, och medarbetare ABC-projektet arbetat med att ta fram nya, bomarkörbaserade rskmodeller. Jonas Oldgren, hjärtläkare och professor koagulatonsforsknng förklarar att de verktyg som används dag är väldgt generella. Men som läkare behandlar du nte en statstskt generell patent utan en ndvd. Därför vll v förfna verktygen för att med mycket bättre precson kunna säga hur stor rsk varje enskld patent har för att drabbas av stroke eller av blödnng vd blodproppsförebyggande behandlng. Klnsk stude Under projektets fyra första år har forskargruppen publcerat fyra bomarkörbaserade rskmodeller. Just nu pågår en klnsk stude där patenter med förmaksflmmer randomseras tll behandlng utfrån antngen konventonella eller bomarkörbaserade verktyg. Foto: Staffan Claesson Jonas Oldgren, hjärtläkare och professor koagulatonsforsknng. Agneta Segbahn betonar att syftet med studen är att vsa värdet av de bomarkörbaserade rskmodellerna för skräddarsydd behandlng baserad på balansen mellan rsk för stroke och död utan att orsaka blödnngar. Studen startade förra året och fram tll 2022 ska 6 500 patenter från 40 sjukhus Sverge nkluderas. Om studen faller väl ut kommer resultatet att snabbt kunna mplementeras klnsk rutn och komma patenter tll nytta. Att få en stroke är förödande för både ndvd och samhälle. Om v kan Foto: Magnus Laupa ABC rsk score-projektet bygger på bomarköranalyser stora nternatonella materal av patenter med etablerad hjärt-kärlsjukdom. I projektets expermentella del har avancerad molekylärbologsk teknk bdragt tll att dentfera nya bomarkörer vd hjärt- och kärlsjukdom. Just nu utvärderas nyttan av bomarkörbaserad skräddarsydd behandlng genom en stor klnsk stude. Studen utförs av Uppsala Clncal Research Center (UCR) samarbete med AURICULA förmaksflmmerregster. Uppsala unverstet Box 256 751 05 Uppsala Tel: 018-471 00 00 www.uu.se ge varje enskld patent bästa möjlga behandlng med lägsta möjlga rsk kommer det att, förutom mnskat ldande och död, även ge postva hälsoekonomska effekter, fastslår Agneta Segbahn och Jonas Oldgren. Tllämpad matematk fotbollens tjänst Davd Sumpter var en av dem som alltd valdes sst tll klassens fotbollslag. Det har nte hndrat honom från att göra karrär nom sporten. I ett nyskapande SSF-fnanserat projekt ska han samarbete med Hammarby IF htta nya användnngsområden för fotbollens matematk. Avancerad dataanalys nom fotboll Projektledare: Davd Sumpter Start- och slutdatum: 190101 210331 Bevljat belopp: 1 445 864 kr Forsknngsområde: Beräknngsvetenskap och tllämpad matematk Mn forsknng handlar om att använda matematk för att bättre förstå och beskrva världen. Sedan starten för 20 år sedan har jag tllämpat mn forsknng på allt från fskstm och myrvägar tll samhällsfrågor och socala meder, berättar Davd Sumpters, professor tllämpad matematk vd Uppsala unverstet. Hans forsknng om fotbollens matematk har väckt stort ntresse runt om världen. Hans eget fotbollsntresse väcktes på allvar när sonen började spela knattefotboll. Precs som många andra pappor fck jag axla rollen som tränare. Det var då jag började fundera på om det gck att använda matematk för att beskrva olka aspekter av fotboll. Tankarna resulterade så smånngom boken Fotbollens matematk som blvt något av en koskvältare nom fotbollsvärlden. Davd har kontaktats av fotbollsklubbar på alla nvåer och har bland annat vart Spanen och presenterat sn forsknng för FC Barcelonas analytker. Det stora ntresset ledde fram tll att jag sökte SSF-bdrag för att börja jobba med Hammarbys allsvenska lag. Datanalys Projektet har precs satt gång och under de kommande två åren ska Davd studera Davd Sumpters, professor tllämpad matematk vd Uppsala unverstet. Foto: Mkael Wallerstedt spelets geometr, analysera spelarens prestanda, hur laget rör sg tllsammans och hur spelarna fattar beslut ute på planen. Med hjälp av statstk kommer v att bygga matematska modeller av spelarnas nteraktoner. Dataanalysen ger en annan synvnkel och mer vetenskaplg nvå på dskussoner som tll exempel handlar om huruvda en spelare skulle ha passat bollen eller gått drekt på mål. Med hjälp av trackngdata kan v ta fram sannolkheten för att göra mål från en vss placerng och ett vsst avstånd och på så vs svara på frågan om spelaren fattade rätt beslut eller nte. I slutänden är tanken att fotbollens matematk ska leda tll ett mer ntellgent spel. Davd påpekar dock att slumpens makt är stor och att det nte går att förutsäga matcher. Det fnns tll exempel ngen matematsk formel för hur Hammarby ska slå AIK. Men genom att analysera kunskap och data som v redan har ges spelarna en värdefull möjlghet att förbereda sg på bästa sätt, fastlår Davd.
21 Fr. v: Anders Larsson, Ewa Smpanen, Alexander Grabowsk, Mehd Jahed och Johan Gustavsson. Foto: Patrk Bergenstav Chalmers rekordsnabba laser datahallar, blar och mobler Laserforsknngen vd Chalmers Göteborg är förmodlgen den främsta världen. Det har lett tll världsrekord för data fberoptska kablar, både vad gäller energeffektvtet och överförngskapactet. Sådana framsteg är guld värt för företag med enorma datahallar som lagrar nformaton för molntjänster och socala meder, tll exempel Facebooks datacenter Luleå. För när världens datakommunkaton ökar explosonsartat är det optska kablar som gäller, alltså data som överförs med laserljus. Och utvecklngen går mycket snabbt. När v började vårt projekt för fem år sedan var den högsta kommersella datahastgheten 10 Ggabt per sekund. Många trodde att det var stopp där, att det nte gck att köra fortare, säger Anders Larsson, professor vd nsttutonen Den typ av laser som förfnats projektet kallas VCSEL (Vertcal-cavty surfaceemttng laser) och tllverkas stor skala världen dag, främst för datakommunkaton och konsumentelektronk. Forsknngen har utförts vd centrumet FORCE på Chalmers och har fnanserats av Stftelsen för strategsk forsknng (SSF) och av EU genom projektet MERLIN. Kontakt: anders.larsson@chalmers.se www.chalmers.se www.optgot.com för Mkroteknolog och Nanovetenskap på Chalmers teknska högskola. Flera världsrekord Idag är det vanlgt med 25 Ggabt/s och ndustrn tar de första stegen mot 50 Ggabt. Men på Chalmers har man redan klarat världsrekordhastgheten 100 Ggabt/sek en fber med en kärna, vlket öppnar för flera Terabt parallella fbrer. Eller också använder man sg av flera kärnor varje fber, något Chalmersforskarna gjorde redan för tre år sedan: 240 Ggabt per sekund en fber med sex kärnor! Anders Larsson tror att 100 Ggabt/s är lanserat ndustrellt nom två tre år. Fokus forsknngen har legat på att utveckla den laser som fnns på sändarsdan fberkabeln och som omvandlar elektrska sgnaler tll optska. Men energbesparng har vart vktg också. Tll exempel har forskarna lyckats utveckla en så energeffektv laser att den gör av med bara 0,1 pcojoule per bt även det ett världsrekord! Hundratals sensorer Och dessa lasrar kan användas tll mycket mer än dataöverförng, tll exempel sensorer mobltelefoner eller självkörande blar. Redan dag har mobltelefonerna mängder av laser-sensorer. De mäter avståndet för autofokus på kameran och de känner av om man lägger knden mot kameran, då stängs skärmen för att man nte ska trycka på knappar när man pratar, säger Anders Larsson. Och nya telefoner, med ansktsgenkännng, har en matrs av flera hundra lasrar som läser av ansktet ett prckmönster. Så marknaden är stor och blr allt större.
22 Strålröret Vertas redo att avslöja molekylernas hemlgheter Just nu läggs ssta handen vd Vertas, strålröret som projektletts från Uppsala unverstet och vars uppgft är att fånga ljuset från MAX IV. I samma takt som forsknngsstegen blvt större har strålen blvt mndre och framtden för expermentanläggnngen allt ljusare. MAX IV-laboratoret Lund är Sverges största satsnng på en natonell forsknngsnfrastruktur genom tderna. Synkrotronljusanläggnngen har bland det mest brljanta röntgenljuset världen vlket gör att materal större utsträcknng än tdgare kan synlggöras ner på atomnvå. Den specella magnetteknk som krävs för att generera det ntensva ljuset har desgnats på ett helt nytt sätt vlket gör MAX IV tll en världsledande anläggnng nom synkrotronljuskällor. Vertas är ett av strålrören vd acceleratorn där man kan studera atomer, molekyler, fasta och flytande materal på atomnvå med hjälp av RIXS-teknk, resonant nelastsk röntgensprdnng. Jan-Erk Rubensson, professor fysk vd Uppsala unverstet, berättar att VERITAS är ett strålrör vd synkrotronljuslaboratoret MAX IV som utgör Sverges httlls största satsnng på forsknngsnfrastruktur och där man kan studera atomer, molekyler, fasta och flytande materal på atomär nvå med hjälp av resonant nelastsk röntgensprdnng, RIXS. Spektrometern och expermentstatonen på Vertas har tll stora delar tllverkats på Ångströmverkstaden vd Uppsala unverstet. Sammarbetet mellan Uppsala unverstet och MAX IV har genomsyrat hela projektet och vart en vktgt del dess framgång. Uppsala unverstet Box 256 751 05 Uppsala Tel: 018-471 00 00 www.uu.se RIXS är en teknk som började spra Uppsala mtten av 1980-talet då forskare försökte lösa ett problem nom röntgenspektroskopn. V tog med oss spektrometern tll en synkrotron för att testa om v kunde få ett renare spektrum och en mer klar bld av hur elektroner beter sg lokalt materal och molekyler. Att kombnera spektrometern med en synkrotron vsade sg föra forsknngen framåt betydlgt längre än vad forskarna kunnat ana. V hade trott att energupplösnngen begränsades av en fundamental prncp, osäkerhetsrelatonen. Men v nsåg efter ett tag att det vd användnng av synkrotronljus nte fnns någon fyskalsk gräns för hur fna detaljer man kan se. Den begränsnng som fnns är alltd expermentell. Ju bättre man gör de här expermenten, desto bättre precson och detaljrkedom. Växte storlek Marcus Agåker, forskare och projektledare för bygget av Vertas, berättar att spektrometern på 1980-talet var ett ganska ltet nstrument som forskarna kunde ta med tll olka anläggnngar för att genomföra sna experment. Själva teknken fungerar som ett prsma, ljus kommer n nstrumentet för att sedan brytas upp olka våglängder. Ju större avstånd från ljuskällan tll detektorn, desto längre kommer lnjerna från varandra och ju fnare detaljer kan man se. När spektrometern gck från att vara en pryl på en halvmeter tll ett nstrument på fem meter tog teknken fart på allvar. Idag byggs alla synkrotroner med självrespekt med mnst ett långt nstrument. Vertas som byggts på plats här Lund är hela to meter långt. Unkt för Sverge är att det här fnns lång erfarenhet av att tllämpa teknken nte bara på högtemperatursupraledare utan även på solceller, batterer, kem, katalys och korroson. Med Vertas har v byggt en spektrometer som även kan hantera den sortens mljöer, vlket nnebär att användnngen breddas på allvar, säger Conny Såthe, forskare vd MAX IV som ska ansvara för den daglga drften vd Vertas när strålröret tas drft. Fler användare Bygget av Vertas har basfnanserats av Knut och Alce Wallenbergs stftelse samt de svenska unversteten. Ett senare anslag från SSF är rktat mot att vdareutveckla nstrumentet med nya provmljöer, möjlghet att mäta polarsatonen hos det sprdda ljuset etc. En Marcus Agåker och Conny Såthe vd Vertas, ett av strålrören vd acceleratorn där man kan studera atomer, molekyler, fasta och flytande materal på atomnvå med hjälp av RIXS-teknk. Foto: Jan Nordén vktg del av Vertas och själva grunden tll anslaget är att få n fler användare och göra teknken mer tllgänglg för en vdare krets. V vll få ht forskare från olka vetenskaper som tll exempel kem och bolog och med mer tllämpade problem eftersom den här teknken också lämpar sg väldgt bra för det applcerade, säger Marcus Agåker. Just nu läggs ssta handen vd monterngen av strålröret. Målet är att forskare ska kunna börja boka n sg på Vertas expermentstaton under andra, alternatvt tredje kvartalet 2020. V står på tröskeln tll en helt ny era nom användnngen av RIXS-teknken, konstaterar Conny Såthe. För Jan-Erk Rubensson som vart med sedan ponjärtden Uppsala är färdgställandet förstås extra stort. Snart kan v studera saker med en helt ny detaljrkedom vlket säkert kommer att nnebära en hel del överrasknngar. Jag brukar jämföra med Hubbleteleskopet; när forskarna kunde se to gånger längre ut rymden blev de förbluffade över alla nya upptäckter. V kommer på lknande sätt att kunna se to gånger längre n våra ämnen och få nformaton om vad molekylerna egentlgen håller på med. Det känns enormt spännande.
23 Internatonella genombrott vd ScLfeLab 2017 presenterades forsknngsresultat som skakade om världen. De vsade att männskan av dag nte bara dateras tllbaka crka 180 000 år, som tdgare vart känt, utan har funnts mer än 300 000 år. Forskargruppen bakom resultaten, med professor Mattas Jakobsson spetsen, är knuten tll ScLfeLab Uppsala, ett natonellt center för molekylära bovetenskaper med fokus på forsknng nom hälsa och mljö. V har byggt upp ett forsknngslaboratorum här där v med hjälp av avancerade molekylära teknker kan ursklja DNA från många tusenårga skelett som v sedan sekvenserar. På det vset kan v bestämma skelettets genetska hstora. Mattas Jakobsson och hans forskare utgår från kärn-dna som kommer ur cellkärnan och som är fullpackad med de A, T, C och G som utgör ett mänsklgt genom. För to år sedan kunde v bara få ut små snuttar genetskt materal, och även det tog mycket lång td. Idag kan v läsa av hela arvsmassan på några månader. Det är mycket tack vare de nyutvecklade avancerade metoderna som läser av DNA:t. Här på Uppsala unverstet har v byggt upp ett sådant laboratorum, och det fnns bara 4-5 labb världen som klarar av de tester v utför. Professor Mattas Jakobsson, ScLfeLab Uppsala. Foto: Mkael Wallerstedt Öppnar hstorska dörrar Mattas Jakobssons forskargrupp slog världen med häpnad redan 2012 då de presenterade forsknngsresultat som vsade hur jordbruket kom tll Skandnaven. Det blev mycket uppmärksammat då det gck på tvärs med vad arkeologer hävdat sedan länge. Tdgare har det vart arkeologer som med hjälp av kol 14-metoden tdsbestämma åldern på fyndplatser. Med hjälp av genomteknken kan v dag läsa av DNA-molekyler från skelett man httar vd utgrävnngar och därgenom ScLfeLab är en natonell resurs som drvs av Karolnska Insttutet, KTH, Stockholms unverstet och Uppsala unverstet. De erbjuder möjlgheter för alla ntresserade forskare att nyttja deras laboratorer. Den utrustnng Mattas Jakobsson och hans forskare använder fnns nu också allmänt tllgänglg vd ScLfeLabs nystartade ancent DNA faclty. www.sclfelab.se beskrva den genetska hstoren för de männskor som levde då. Det sker genom att det fnns en molekylär klocka varje DNA-molekyl som fungerar lte som kol 14-metoden. Den molekylära klockan utgår från antalet mutatoner man kan se att molekylen genomgått. Sådana mutatoner förekommer med jämna tdsntervall och ger forskarna möjlgheten att avgöra hur långt bakåt tden exempelvs DNA:t hos dagens männska har haft samma grundstruktur. Bränslecellen nytt fokus på Chalmers Bränsleceller har potental att bl en vktg del av ett hållbart transportsystem, men dag är de kostsamma att tllverka. Anna Martnell forskar om att ta fram smartare materal med hjälp av vad hon kallar superfunktonella jonvätskor. Anna Martnell, docent på Insttutonen för kem och kemteknk på Chalmers. Foto: Emmy Jonsson Transport- och energförsörjnngen står för hela 39 procent av växthusgasutsläppen och behovet är stort av nya, hållbara lösnngar. Bränsleceller har funnts länge och baseras på en tyst och helt ren teknolog de är utsläppsfra då endast vatten blr kvar som restprodukt. De kan användas för att drva fordon och maskner, och som portabla laddare för exempelvs mobltelefoner. Trots detta har bränsleceller ännu nte slagt genom, eftersom de kräver dyra och sällsynta materal och en mycket kostsam produktonsprocess. Forsknngen Superfunktonella jonvätskor för hållbar och ren energ är ett SSF-fnanserat projekt på Chalmers teknska högskola. Det syftar tll att ta fram kostnadseffektva materal för användnng bränsleceller, samt att få upp bränslecellernas verknngsgrad och robusthet. Fokus lgger på att utveckla alternatv tll dagens dyra materal och processer genom att ersätta dessa med nanoporös slka, som fylls med en så kallad superfunktonell jonvätska. www.chalmers.se www.stratresearch.se Nanoskala Vår forsknng syftar tll att få fram nya, bättre presterande materal för användnng bränsleceller och få upp deras verknngsgrad, så att de blr effektvare och mndre känslga för uttorknng än dag. Det är forsknng på nanoskala, som länkar grundforsknng tll tllämpad forsknng, berättar Anna Martnell, som är docent på Insttutonen för kem och kemteknk på Chalmers. Idag används den sällsynta och extremt dyra metallen platna som katalysator bränsleceller. Som membran för att leda protoner används en polymer som kallas Nafon, som också den är mycket kostsam att ta fram. Inom ramen för Stftelsen för Strategsk Forsknngs program Framtdens Forsknngsledare (FFL) undersöker nu Anna Martnell och hennes team på Chalmers hur man kan skapa alternatva protonledande materal. Använder slka Specfkt undersöker de hur slka, eller kseldoxd, där ksel är det näst vanlgaste grundämnet jordskorpan efter syre, skulle kunna utvecklas tll ett extremt starkt och bärande nanoporöst membran. Denna nanoporösa slka fylls sedan med en så kallad superfunktonell jonvätska, som består av endast joner och kan potentellt leda protoner, så att elektrsk ström skapas. Gruppen undersöker även möjlgheten att använda specaldesgnade jonvätskor för att styra upp den nanoporösa strukturen gjord av slka. Det är ett komplext och utmanande arbete, men med potental att revolutonera synen på slka som ett tllgänglgt, bllgt och effektvt materal för bränsleceller. Det är unkt att använda jonvätskor på det här sättet. V har fått väldgt bra prelmnära resultat och sett att jonvätskor med långa kolkedjor bdrar med nya funktoner, berättar Anna Martnell. På skt hoppas v att bränslecellen med dessa nya materal kan bl en vktg och effektv lösnng arbetet mot ett hållbart och utsläppsfrtt transportsystem.
24 Chalmers länkhopp blr allt längre Snabb, trådlös datatrafk ett rekordhopp över Göta älv på nästan tre klometer! Det är ett av målen för ett forsknngssamarbete mellan Chalmers och Ercsson och som redan har ett världsrekord på området. Världsrekordet sattes 2014, när Herbert Zrath, professor höghastghetselektronk på Chalmers Göteborg, och hans kollegor labbmljö nådde en trådlös datatrafk på 40 Gbt/sekund det så kallade D-bandet 110-170 GHz. Nu har v putsat upp vårt eget rekord tll 55 Gbt/sekund. Och så vtt v vet har ngen annan forskargrupp nått högre det frekvensbandet, säger Herbert Zrath. Under det senaste året har man testat även ute verklgheten; mellan två av Ercssons hus på Lndholmen 200 meter från varandra skckas data va radolänk ett så kallat länkhopp. Och det har fungerat bra, enlgt noggranna utvärderngar för att se om sgnalerna påverkas av tll exempel temperatur och regn. Längre hopp planeras Bara vd extremt mycket regn kan man se en markant nedgång effekten. Nu ska v gå ett steg längre och sätta upp en länk mellan Ercsson Research på Lndholmen och Chalmers här Johanneberg, en sträcka på 2,7 km. Det är ett relatvt stort mål, så v satsar mycket på att paketera kretsen på ett bra sätt, mnska förlusterna och höja uteffekten. Om v kan nå 10 Gbt/ sekund det långa hoppet, med den begränsade bandbredd som står tll buds, är jag rätt nöjd, säger Herbert Zrath. Säker, trådlös datakommunkaton höga hastgheter och med bara några mllsekunders fördröjnng blr allt vktgare. Inte mnst när självkörande blar kommer på allvar och när krurger ska operera på dstans. Frda Strömbeck, Herbert Zrath och Ahmed Hassona. Foto: Patrk Bergenstav När 5G-teknken kommer på bred front, Sverge kanske under 2020, kan lknande länkhopp bära datatrafken från basstatonen tll höghastghetsnätet, oftast fberkabel. Idag skckas den trafken oftast lägre frekvenser, upp tll 70-80 GHz. Forsknngen vd Chalmers och Ercsson tar skte på ett stort outnyttjat område mellan 100 och 500 GHz. Ersätter med ksel Jag skulle tro att det tar 5 7 år nnan det v forskar på nu är kommersellt tllgänglgt, säger Herbert Zrath. En vktg faktor är halvledarmateralen de pyttesmå kretsarna datachpen crka 1 mm x 1 mm. Hundratals GHz bandbredd är dag outnyttjat och tllgänglgt för trådlös kommunkaton, radar och sensorapplkatoner frekvensområdet 100 GHz tll 500 GHz (det s.k. THz-området). Tradtonella komponenter för detta frekvensområde är dyra, otymplga och energkrävande. Detta multdscplnära projekt tar fram en helt ny teknologplattform som kombnerar kunskapen att konstruera komplexa kretsar för detta frekvensområde med desgn av antenner, kapslng och system. Projektet stöds av Stftelsen för strategsk forsknng och har förlängts ett år, tll och med jun 2020. Chalmers teknska högskola 412 96 Göteborg Tel: 031-772 10 00 www.chalmers.se Tdgare har v använt ndumfosfd, som är relatvt dyrt och kommer från USA, något som kan göra det svårt att få exportlcenser. Men på sstone har v kunnat ersätta den med ksel som tllverkas Europa, vlket v ser som en framgång. Supertunna materal med bred tllämpnng Grafen har unka egenskaper, men också vssa nackdelar. På Chalmers utvecklas helt nya, förbättrade materal nsprerade av grafen och vssa har redan fått praktsk tllämpnng. Grafen, vars utforskande belönades med nobelprset 2010, är ett tvådmensonellt materal som består av ett enda lager av kolatomer. Det är det tunnaste materal som v känner tll och har potental att revolutonera materalvetenskapen. Httlls har emellertd en bredare tllämpnng hämmats av vssa begränsnngar hos tradtonell grafen. Bland annat saknar det bandgap, som är nödvändgt för elektronk, och det bryts sönder snabbt då det utsätts för vssa gaser, vlket gör det olämplgt för kemska sensorer. Sergey Kubatkn, professor på nsttutonen för kvantfysk på Chalmers, tacklar tllsammans med stt team dessa utmanngar och skapar omedelbara applkatoner för nya, tvådmensonella materal, som nsprerats av grafen. Det SSF-fnanserade projektet Nya tvådmensonella system från utvecklng tllväxt tll tllämpnngar syftar tll att utveckla nya grafenlknande materal med tllämpnng nom bland annat produktonsteknolog, sensorer, katalys och nanoteknk. Forsknngen leds av professor Sergey Kubatkn, Chalmers. Övrga forskare är: Samuel Lara Avla, Chalmers devce fabrcaton and electronc charactersaton. Rostsa Yakmova, Lnköpng Unversty materal growth, Jens Erksson, Lnköpng Unversty sensors, Alexe Zakharov, MAX IV, Lund materal charactersaton, Karn Larsson, Uppsala Unversty frst prncple calculatons, Magnus Skoglund, Chalmers understandng of catalyss wth two-dmensonal materals. www.chalmers.se www.stratresearch.se Enkrstall Inom ramen för ett forsknngsprojekt som fnanseras av Stftelsen för Strategsk Forsknng, utvecklar de nya grafenlknande materal baserade på högren enkrstall av halvledarmateralet kselkarbd (SC). I gruppen ngår toppforskare från Chalmers och unversteten Lnköpng, Uppsala och Lund. Det fnns även ett nära samarbete med MAX IV-laboratoret Lund. V testar en rad olka enkrstaller, som v växer kontrollerat och stor skala på kselkarbd. Httlls har v framgångsrkt kunnat samla hop organska molekyler på grafen och sedan förändra vssa egenskaper hos det tvådmensonella materalet. På så sätt kan v också skapa nya tvådmensonella materal som nte har grafenets nackdelar, berättar Sergey Kubatkn. Sergey Kubatkn, professor och Samuel Lara Avla, docent på Chalmers. Elektronsk klo En tllämpnng är nom kvantmetrolog, eller mätteknk. Där kan tvådmensonella materal användas för att förenkla och förfna kalbrerngsprocessen och exempelvs har enheten klogram nu fått en elektronsk defnton. Ytterlgare applkatoner är nom astronom, för att räkna ndvduella fotoner (kvantum av elektromagnetsk strålnng), samt kemska sensorer, som bland annat används för att mäta luftkvaltet, berättar Samuel Lara Avla, docent på Chalmers. Projektet, som spänner över totalt fyra år, har nått halvvägs. Det har httlls resulterat flera patent och det fnns ett ntresse hos flera kommersella aktörer för teknologn.
25 Forskargrupp tar helhetsgrepp på Alzhemers sjukdom Ett forskarkonsortum under lednng av professor Agneta Nordberg, Karolnska nsttutet försöker ta ett helhetsgrepp på Alzhemers sjukdom. Sktet är nställt på att htta nya magngbomarkörer som tdgt kan upptäcka sjukdomen och därmed leda tll tdg dagnostk och utvecklng av nya läkemedel med mnskad rsk för nsjuknande. Längst bak Agneta Nordberg, professor KI (mtten), Hans Ågren, professor KTH (vänster), Erc Westman, docent KI (höger), och framför dem delar av forskargruppen projektet Nya bomarkörer vd tdg dagnos och behandlng av AD samlade tll möte på det nya forsknngshuset Neo på Karolnska nsttutet Campus Flemmngsberg. Foto: Thomas Henrkson Alzhemers sjukdom hör nte enbart tll ålderdomen, utan kan drabba männskor betydlgt tdgare lvet. I Sverge är mer än 10 000 av landets totalt crka 130 000 Alzhemer-patenter under 65 år. Idag fnns nget botande läkemedel och därför forskas det ntensvt för att förstå mekansmerna bakom sjukdomen och hur den kan upptäckas tdgt. Agneta Nordberg, professor vd Karolnska Insttutet leder SSF-forsknngsprojektet Nya bomarkörer vd tdg lllustraton av olka patologska förändrngar (tau, amylod, nflammaton, neurodegeneraton) vd Alzhemers sjukdom mätt med PET- och MRI-hjärnavbldnng. Utbrednngen av de patologska förändrngar llustreras med olka färger. dagnos och behandlng av Alzhemers sjukdom som är nrktat på att öka kunskapen om Alzhemers sjukdom och att dentfera nya spårmolekyler som kan studeras hos patenten sjukdomens tdga stader. De övergrpande målen är att kunna dentfera ndvder som har en ökad rsk för att utveckla Alzhemers och att htta orsakerna bakom. Om v klarar detta kan v förlängnngen kanske även förebygga sjukdomen säger Agneta Nordberg. Fokus på projektet Projektet har fokus på att förstå och utveckla nya dagnostska metoder för att tdgt upptäcka sjuklga förändrngar hos levande patenter. Projektet bedrvs ett konsortum som främjar nära forsknngssamarbete mellan Karolnska nsttutet (KI), Kunglga Teknska Högskolan (KTH) och Uppsala unverstet (UU). Forsknngen sträcker sg från teoretska datorsmulerngar av strukturer och funktoner hos olka patologska protener hjärnan tll utvecklng och kemsk syntes av spårmolekyler som studeras expermentellt och som slutlgen kan testas hos patenter. Vår forsknng skapar möjlghet tll mer optmal spårmolekylutvecklng, säger professor Hans Ågren, KTH. Vårt helhetsgrepp på utvecklng av nya undersöknngsmetoder utgör unk nternatonell framtdsforsknng som öppnar möjlgheter tll mer optmal spårmolekylutvecklng för studer med PET-teknk (postronemssonstomograf) säger Agneta Nordberg. Artfcell ntellgens används som ett verktyg för att samla n och sortera nformaton som vår forsknng genererar och ger möjlghet att karaktärsera olka typer av Alzhemers sjukdom, för att framtden kunna skräddarsy ndvduell behandlng för Alzhemerpatenter, tllägger docent Erc Westman, KI. Patentnära Forskargruppen har fått ett anslag på 33 mljoner från Stftelsen för Strategsk Forsknng för stt projekt som nu är nne på stt femte år, med opton på ett års förlängnng. Gruppen har som mål att vd projekttdens slut ha en utökad förståelse för sjukdomen och att ha utvecklat nya, förbättrade metoder som kan applceras klnk. V bedrver nte forsknng för forsknngens skull utan för att den ska nå patenten. Den här typen av forsknng är väldgt patentnära och det klnska arbetet är en stark drvkraft arbetet. Det är mnst sagt frustrerande att stta framför patenter som frågar vad det fnns för behandlng. Det v kan erbjuda dag är enbart symtomlndrande läkemedel. Jag brnner för att htta sätt att förbättra patenternas stuaton och tdg upptäckt är A och O, avslutar Agneta Nordberg. Exempel på expermentell datorsmulerng av en patologsk Alzhemer-taufbrll med llustraton av olka bndngsställen (rosa färg) där nya tau-pet-spårmolekyler kan bnda. Forsknngen ngår det femårga projektet Nya bomarkörer vd tdg dagnos och behandlng av Alzhemers sjukdom som bevljats 33 mljoner kronor av Stftelsen för Strategsk Forsknng (SSF). Kontakt: agneta.k.nordberg@k.se, k.se/nvs
26 ScanOats vässar den svenska havren ScanOats är ett ndustrellt forsknngscentrum som kombnerar ndustrella behov med akademsk forsknng nom molekylär växtförädlng. Syftet är att vässa den svenska havren och utveckla nya produkter med goda hälsoeffekter för ndustrell odlng. ScanOats är ett samverkansprojekt mellan Lunds Teknska Högskola, Sverges lantbruksunverstet, Lantmännen, Oatly och Swedsh Oat Fber. Verksamheten startade 2017 då Stftelsen för strategsk forsknng, SSF, bevljade ett anslag på 75 mljoner kronor tll havreforsknngen med en opton om ytterlgare 25 mljoner kronor. Det övergrpande målet är att bdra tll en konkurrenskraftg ndustr, ett uthållgt samhälle samt hälsosammare lvsmedel. Projektet har anslag fram tll 2025, med opton tll förlängnng, men redan nu har det hänt en del. V har lagt ner stora resurser på att med hjälp av modern IT-teknk studera havrens arvsmassa. All sekvensbestämnng är gjord och v är nu full gång med att placera ut generna de olka kromosomerna. Normalt sett kan projekt av detta slag ta upp tll to år, här gör v det på ett år, konstaterar Lef Bülow, professor tllämpad bokem vd Lunds Teknska Högskola och projektledare för ScanOats. Lef Bülow, professor tllämpad bokem vd Lunds Teknska Högskola och projektledare för Scan Oats och Mats Larsson, forsknngsdrektör på Lantmännen och ordförande Scan Oats. Foto: Jan Nordén ScanOats är ett forsknngscentrum vd Lunds unverstet som fått 75 mljoner kronor av Stftelsen för strategsk forsknng för att utveckla framtdens havre. Forsknngsprojektet ska löpa över åtta år och bedrvs samarbete med Sverges lantbruksunverstet, Lantmännen, Oatly och Swedsh Oat Fber. Senaste teknk Den höga forsknngstakten har möjlggjorts av hög kompetens kombnaton med tllgång tll den allra senaste teknken nom gensekvenserngsområdet. Projektet har gått framåt snabbare än vad någon hade kunnat föreställa sg. Sekvenserngen nnebär att v redan nu kan ta nästa steg och börja utveckla nya postva egenskaper havren, säger Mats Larsson, forsknngsdrektör på Lantmännen och styrelseordförande ScanOats. Han påpekar att svensk havre redan dag tllhör toppskktet på världens havremarknad. Nu kan v optmera sorterna ytterlgare vlket kommer att leda tll fördelar för konsumenterna, men även tll större betalnngsvlja och ökad export av svensk havre. Att framgångarna kommer just nu, när det råder en havreboom nom lvsmedelsndustrn kan ses som en lycklg slump. Men Mats Larsson menar att det nte fnns några lycklga slumpar. Lantmännen har jobbat länge med havreförädlng och följt trenden noga. Även SSF var förutseende och gav oss genom stt anslag möjlgheten att starta ett forsknngscentrum vlket är vad som behövs för att få saker och tng att hända. Samverkan För forskarna på Lunds Teknska Högskola har arbetet nom ScanOats nneburt en delvs ny stuaton. ScanOats Lunds unverstet 221 00 Lund Tel: 046-222 00 00 www.lu.se V jobbar betydlgt närmare ndustrn än tdgare, och att få tllgång tll de frågeställnngar som fnns närngslvet har vart mycket stmulerande. Samverkan har också gett rngar på vattnet och väckt ntresse för vår forsknng långt utanför landets gränser, säger Lef Bülow. Just nu är flera av forskarna på ScanOats sysselsatta med fältförsök där olka havrelnjer testas genom odlng på olka platser. V är ntresserade av att se skllnader tll exempel protenprofl, protenmängder, fettsyrasammansättnngar och fbernnehåll. Ofta pratar man om havre som havre men det fnns många sorter som har olka egenskaper och uppträder lte olka när man odlar och processar dem. För oss gäller det nu att få fram en bra mx, berättar Lef Bülow. Httlls har verksamheten nom ScanOats gått framåt över förväntan och Mats Larsson ser postvt på framtden. Om sex år är jag övertygad om att v fått fram nya fantastska havreprodukter som kan komma konsumenterna tll godo form av ännu fler och bättre havreprodukter på marknaden. Scan Oats kommer även att ha gett upphov tll nya jobb. V ser redan dag att många företag med kopplngar tll havre växer snabbt. Även Lef Bülow ser på framtden med tllförskt. Projektet är unkt den menngen att det sträcker sg från grundläggande genomk och nya havresorter tll odlngsteknk, processbehandlng och vdare tll slutprodukt. Samsynen mellan ndustr och akadem är stmulerande, och att v talar samma språk är en vktg framgångsfaktor för hela verksamheten, fastslår Lef Bülow.
27 Gröna metaller hett ämne svensk berggrund Sverge har en lång hstora av gruvbrytnng. Oftast har det handlat om att bryta ett fåtal metaller gruvor som genererat stora mängder restprodukter. Mn forsknng är nrktad på att nyttja dessa resurser på ett smartare och mer hållbart sätt, säger Chrstna Wanhanen, professor malmgeolog vd LTU. Batterer, vndkraftverk, solceller och elblar kräver sällsynta metaller som kobolt, ndum, neodym och rhenum. I Sverge täcks behovet av energkrtska, så kallade gröna, metaller tll stor del genom mport från länder som Kna och Kongo, där brytnngen ofta är kraftgt mljöbelastande och arbetsmljön farlg. Men gröna metaller fnns även den svenska berggrunden. Ofta är de dessutom redan uppe ur backen och fnns gamla varphögar och sanddeponer ntll mängder av gruvor, berättar Chrstna Wanhanen, som konstaterar att de gröna metallerna också har tagt sg upp på samhällets agenda och blvt ett hett ämne debatten. Kartläggnng Själv började hon arbeta med dessa frågor redan för 15 år sedan. Tllsammans med Chrstna Wanhanen, professor malmgeolog vd LTU. Foto: Vveka Österman stt team har hon under de gångna åren byggt upp ett laboratorum där forskarna med hjälp av bland annat olka kombnatoner av mkroskop och laserteknk kan kartlägga, analysera och kvantfera de nu så eftertraktade spårmetallerna. Laboratoret är ett av endast två Europa som är dedkerat tll just malmforsknng. Med hjälp av spjutspetsteknolog och olka analysmetoder kan v förse mneralteknker och metallurger med detaljerade blder över malmen. Denna nformaton kan de nästa steg använda tll att utveckla processer med fokus på att utvnna gröna metaller ur våra svenska malmer och dess restprodukter. Hennes vson är att man Sverge ska ha full kunskap om vad berggrunden, och specfkt malmerna, består av detalj samt att mobla anrknngsverk ska användas för att tllvarata de gröna metallerna både producerande och hstorska gruvor. Det är absolut ngen utop, scenarot kommer förr eller senare att bl ekonomskt och/eller mljömässgt lönsamt. Luleå teknska unverstet är centrum för ledande forsknng och utbldnng nom gruvområdet. Forsknngen omfattar hela bergskedjan från prospekterng, brytnng, anrknng och metallurg tll mljöfrågor och samhällsrelaterade aspekter på gruvdrft. Luleå teknska unverstet Tel: 0920-492401 E-post: Chrstna.Wanhanen@ltu.se www.ltu.se På skt hoppas Chrstna Wanhanen att hennes forsknng ska bl ett bdrag tll den gröna omställnngen. De energkrtska metallerna är en förutsättnng för att skapa ett mer hållbart samhälle. Om v kan använda den svenska berggrunden och restprodukter från den svenska gruvbrytnngen för att ta fram dessa metaller så anser jag att v har en moralsk skyldghet att göra det. Ledande forsknng om tarmlymfocyter vd KI Vd Karolnska nsttutet bedrver Jenny Mjösbergs forskargrupp banbrytande forsknng om medfödda lymfoda celler (ILC) för att kartlägga de gener som styr tarmens lymfocyter, med syftet att htta nya mål för behandlng av nflammatorsk tarmsjukdom (IBD). Jenny Mjösberg nledde sn bana nom bomedcnsk kem Kalmar och har sedan dess både hunnt delta SSF:s bomedcnska forskarskola, doktorera Jenny Mjösberg och hennes forskargrupp på Karolnska nsttutet studerar en celltyp som kallas för ILC, som tros spela roll vd nflammatorsk tarmsjukdom, IBD. Forsknngen är genomgående translatonell och adresserar komplexa mmunologska spörsmål unka vävnadsmateral från patenter med nflammatoner eller tumörer tarmen. Jenny Mjösberg Tel: 070-547 29 56 E-post: jenny.mjosberg@k.se nom reproduktonsmmunolog och göra sn postdoc Amsterdam med att karaktärsera nya celltypers funktoner mmunsystemet. Idag leder hon med anslag från SSF sn egen forskargrupp vd Karolnska nsttutet. V har valt att fokusera huvudsak på tarmmukosan och ILC-cellernas roll både vd nflammaton och den frska tarmen. Ena delen av forsknngen är deskrptv sn natur, där v karaktärserar ILC-celler va RNA-sekvenserng på sngelcellsnvå, både tarmvävnad och blod, lunga och tonsller. Det hjälper oss att htta nya subgrupper som gör att v kan kategorsera och förstå cellernas funkton bättre. Jenny Mjösbergs forskargrupp bedrver banbrytande forsknng med syftet att htta nya mål för behandlng av nflammatorsk tarmsjukdom. Foto: Gonzalo Irgoyen Predkterar mmunologska sgnaturer Andra delen av forsknngen följer upp de mekansmer som dentferats va sekvenserng genom en mer tydlgt hypotesdrven forsknng. Därutöver drver gruppen studer där fokus lgger på att analysera och predktera mmunologska sgnaturer relaterade tll respons på bologska läkemedel, baserat på såväl ILC-celler som T-lymfocyter. Framöver avser v att nte bara analysera ILC-celler hel tarmmukosa, utan också försöka förstå paralleller och skllnader mellan ILC-celler och T- celler olka delar av tarmens slemhnna. Immunsystemet är uppdelat olka specalserade områden tarmen, och det vet man väldgt lte om männska. Samarbete är oumbärlgt Forskargruppen har nylgen publcerat den första transkrptonella karaktärserngen av humana ILC-celler på sngelcellsnvå, och den har kommt att utgöra en resurs för hela forskarsamhället. Jenny betonar dock starkt att arbetet nte hade vart lka framgångsrkt utan de väldgt nära samarbeten gruppen har, både nom Karolnska nsttutet och med klnker och doktorer hela Stockholmsområdet. Goda samarbeten är av yttersta vkt; translatonell forsknng är helt nödvändg för oss, eftersom v måste ha utförlg nformaton om de patenter vars materal v studerar, annars kan v nte dra några slutsatser. Därför är v väldgt tacksamma för våra samarbetspartner, avslutar hon.
28 Treesearch en del av vägen tll den framtda boekonomn Nya materal från skogen är en vktg pusselbt en framtda boekonom, där v lämnat vårt fosslberoende och övergått tll förnybara råvaror. Forsknngen har vsat på stora möjlgheter, men ökad forsknng och kompetens behövs för att möta de utmanngar som fnns. Sverge är en av de ledande natonerna nom forsknngen på nya materal från skogen. Under de senare åren har flera uppmärksammade forsknngsresultat gjorts, som det genomsknlga träet och världens starkaste bobaserade trådar. Samverkansplattformen Treesearch grundades från en gemensam nskt hos akadem och ndustr om behovet av en omställnng tll en ännu mer högteknologsk ndustr baserad på skogsråvara. Med samverkansplattformen Treesearch ska Sverges forsknng krng materal och specalkemkaler från skogen stärkas genom bland annat ökad samordnng och uppbyggandet av ny kompetens. Treesearch startade 2017 och har som syfte att samordna och stödja den forsknng som bedrvs nom området, öka nteraktonen mellan ndustr och akadem runt forsknngsfrågor samt att bdra tll kompetensuppbyggnad genom utbldnng av unga forskare som kan drva området framåt. Inom 10 år ska Treesearch ha tllgänglggjort 250 forskarutbldade doktorer för den svenska ndustrn nom allt från materalvetenskap, kem och fysk tll mekank och elektronk. Den kunskap och kompetens dessa representerar är nödvändga för att drva utvecklngen nom både akadem och ndustr. Treesearch är alltså med och Tahan Kaldéus, forskare på Treesearch. Foto: Thomas Henrkson skapar förutsättnngar för den framtda boekonomn, vlket är väldgt spännande, säger Danel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen. En långsktg satsnng Verksamheten plattformen samfnanseras av deltagande unverstet, framträdande ndustraktörer, forsknngsnsttut, Knut och Alce Wallenbergs stftelse och staten genom det strategska nnovatonsprogrammet BoInnovaton och Vnnova. Satsnngen har ett unkt långsktgt perspektv, där parterna ett första skede ngått avtal fram tll 2028. Det är oerhört vktgt med långsktghet forsknngssammanhang och det är fantastskt att v kan blcka så långt framåt. Httlls har Treesearch samlat över 250 forskare från akadem och ndustr, och över 60 pågående projekt har anslutt. Den största verksamhet som plattformen stöder är det mycket framgångsrka Wallenberg Wood Scence Center, ett forsknngscentrum nom nya materal från skogen, med Knut och Alce Wallenbergs Stftelse som huvudfnansär. Alla forskare och forskargrupper nom området har en självklar plats plattformen och är välkomna att ansluta. Och det fnns en stor vlja att samverka krng forsknngen. Den vljan Danel Söderberg, föreståndare för samverkansplattformen Treesearch. Foto: Thomas Henrkson vsades nte mnst nu maj, när v hade vår första konferens om forsknngen och resultat nom Treesearch. Konferensen samlade runt 200 deltagare, varav en fjärdedel från ndustrn. Det var oerhört värdefullt för att stärka våra nätverk och presentera olka framsteg. Forsknng för en hållbar framtd Danel berättar att forsknngsområdet är vktgt ur flera perspektv: dels ur samhällsekonomskt perspektv och dels ur mljöperspektv. Skogsndustrn är en vktg arbetsgvare Sverge och utgör en väsentlg del av landets export. Sett ur ett mljöperspektv är det få råvaror som har större potental tll klmatvänlga produkter, då skog bnder koldoxd när den växer och är en förnybar råvara. Och än har forskarna bara skrapat på ytan av alla de möjlgheter och materal som fnns att göra från skogen. Att nyttja naturens materal bättre kan skapa stor samhällsnytta såväl som ekonomsk värdeöknng. Forsknngen kan bland annat leda tll att v framtden kan ersätta plastbaserade produkter och nom många områden helt övergå tll förnybara råvaror. Vsst fnns det utmanngar, men den här typen av samverkan som v får med Treesearch banar väg arbetet mot att nå FN:s hållbarhetsmål och en framtda boekonom, konstaterar Danel Söderberg. Leder tll forsknngsgenombrott BllerudKorsnäs är en av projektets vktga samarbetspartner och har vart engagerade Treesearch från ett mycket tdgt stadum. På frågan Vad ser du att Treesearch kan bdra med för skogsndustrn och varför har BllerudKorsnäs vart med att drva fram utvecklngen av Treesearch? svarar vd Petra Enarsson: V på BllerudKorsnäs har vart starkt engagerade redan från déstadet och har dag ett flertal forsknngssatsnngar nom Treesearch verksamhet. Förutom forsknngsgenombrott som bdrar tll våra nnovatoner så förväntar v oss också att det kommer fram forsknngstalanger som v kan rekrytera. Vdare ser v att v får ett mer fokuserat och strategskt samarbete med offentlga forsknngsfnansärer när en ndustrell sektor går hop och talar om vlka områden som är vktgast för oss. Treesearch är en samverkansplattform för forsknng och kompetensuppbyggnad för nya materal från skogen. Plattformen är en natonell satsnng där akadem, ndustr, prvata stftelser och staten skapar en världsledande öppen forsknngsmljö för framtdens boekonom. Treesearch samordnar och stödjer forsknngen på nya materal från skogen. Alla forskare och projekt vd svenska unverstet kan ansluta och ta del av Treesearch. Wallenberg Wood Scence Center utgör kärnan den forsknngsverksamhet som nyttjar plattformen. Treesearch E-post: nfo@treesearch.se www.treesearch.se
29 Skogsavfall blr nya gröna materal Hemcellulosa är en växtfber som tll stor del avlägsnas massaprocesser och nte används. Detta kan det nu bl ändrng på. Vd Lunds unverstet tas ny boteknolog fram för att förädla denna ntressanta vedkomponent. Det fnns ett enormt nternatonellt ntresse krng det man kallar boraffnaderer. V var tdgt ute med målsättnngen att förädla alla komponenter skogsråvara säger Henrk Stålbrand, professor bokem vd Lunds unverstet. Cellulosa är en välanvänd komponent sedan väldgt lång td. Men en fjärdedel av skogsråvaran består av hemcellulosa, som är en kort kolhydratfber med annan sammansättnng än cellulosa. I vår forsknng har v sedan ett antal år utvecklat enzymbaserad teknolog för att skräddarsy fbern, och möjlga tllämpnngar sträcker sg från bomedcnska formulerngar tll ytskkt och förpacknngsmateral, förklarar Henrk Stålbrand. För några år sedan sjösatte Henrk Stålbrand ett SSF-projekt tllsammans med företag och fyra avdelnngar vd Lunds unverstet (bokem, kemteknk, ytkem och polymerkem). Ett to tal forskare deltar projektet. Hela värdekedjan är med projektet från massaprocess och utvnnng av hemcellulosa, va enzymatsk bokatalys tll produktupprenng och egenskapstester. Kemteknker har skalat upp en ny separatonsprocess som kan blda kärnan ett framtda ntegrerat boraffnader. Grön katalys med enzymer En stor fördel med enzymatsk katalys är att den sker vd måttlg temperatur Hemcellulosa-projektet Lund Namn: Bokatalys för nya produkter baserade på hemcellulosa Projektledare: Henrk Stålbrand, henrk.stalbrand@bochemstry.lu.se Fnanserng: SSF, 21 mljoner SEK, 2015 2019 Henrk Stålbrand, professor bokem vd Lunds unverstet. Foto: Kennet Ruona vatten utan skadlga kemkaler. Med nyutvecklad enzymteknolog har man tagt fram flera potentella produkttyper. Dessa består av hemcellulosa som strukturellt förändrats för att erhålla användbara egenskaper. Tllsammans med kollegorna nom yt- och polymerkem har v påvsat fettlösande egenskaper, säger Henrk Stålbrand. Även grunden för en ny boplast har tagts fram. Projektet vsar vad som är möjlgt, men mer behöver göras för att etablera konceptet. Enzymutvecklng är vktgt för att öka utbytet processerna och få fram framtdens gröna kemkaler och materal från förnybar råvara. Det händer mycket även nternatonellt nom detta spännande område. V lgger helt rätt tden, och ett par steg före projektets centrala delar, avslutar Henrk Stålbrand. Utvecklar sensorsystem männskans tjänst ESS-H är en forsknngsprofl vd Mälardalens högskola som är nrktad på hälsoteknk. Målet är att genom utvecklng av nbyggda sensorsystem htta nya vägar att förebygga såväl sjukdomar som olyckor och bdra tll att männskor med svktande hälsa kan bo hemma längre. Mara Lndén, professor hälsoteknk och projektledare för ESS-H. Foto: Per Groth Embedded Sensor Systems for Health, ESS-H, som startade 2013 med stöd från KK-stftelsen, har precs avslutats. Under de gånga åren har det hänt en hel del. Förutom utvecklngen av en vktg forsknngsmljö, som omfattar mer än tjugo forskare vd Mälardalens högskola och flera företagsdoktorander, har projektet presenterat ett stort antal konkreta resultat. V har bland annat vdareutvecklat teknk som ska kunna upptäcka brösttumörer och stroke med hjälp av mkrovågor. Ett annat exempel är en moblapplkaton som kan mäta och uppmuntra tll fyssk aktvtet. V har även utvecklat teknk som kan användas för att upptäcka om förare har druckt alkohol eller är trötta och okoncentrerade, berättar Mara Lndén, professor hälsoteknk och projektledare för ESS-H. Samverkan Något som är en hörnsten, och genomsyrar all hälsoteknkforsknng nom ESS-H är samverkan med kommun, landstng och företag. Vår forsknng ska vara tll nytta för samhället. För att säkerställa att de system v utvecklar verklgen behövs har v fört en kontnuerlg dalog om hur verklgheten ser ut för olka yrkesgrupper nom hälso- och sjukvården. Projektet har nu förlängts ytterlgare tre år där fortsättnngen kommer att nnebära en satsnng på särsklt starka områden med hög vetenskaplg excellens. Fokusområdet ESS-H+ utgörs av Sensorsystem och montorerng av fysologska parametrar oberoende av td och plats, och handlar om att ta fram sensorsystem för att montorera männskor och deras hälsa. En vktg del av vår verksamhet är att vsa på de stora fördelar som den här typen av teknk kan föra med sg. Inom fem år hoppas jag att våra mätsystem tagt steget från labb tll vård och kommt tll nytta både för ensklda patenter och för hälso- och sjukvården stort, säger Mara Lndén. Mälardalens högskola är med sna 16 000 studenter en av Sverges större högskolor. Här bedrvs kvalfcerad forsknng nom sex forsknngsnrktnngar och där Inbyggda system räknas som nternatonellt och natonellt ledande. Mälardalens högskola IDT Box 883, 721 23 Västerås Kontakt: Mara Lndén E-post: mara.lnden@mdh.se www.mdh.se/forsknng/nrktnngar/nbyggda-system/ess-h
30 Forsknng för en fosslfr framtd Stål- och metallndustrn är en grundpelare för Sverges välstånd och det är avgörande att den behåller sn konkurrenskraft omställnngen tll en hållbar ekonom. Swerm är ett ledande metallforsknngsnsttut, vars mål är fosslfr metallframställnng, från gruva tll återvnnng. Pontus Sjöberg, vd för Swerm. Foto: Gonzalo Irgoyen Det är en otrolgt spännande och utmanande uppgft, som kräver forsknng och nnovaton den absoluta framkanten. Stålndustrn står nför en mycket stor omställnng de kommande decennerna, säger Pontus Sjöberg, nytllträdd vd för Swerm. Insttutet utför ndustrnära uppdragsforsknng och har laboratorer Stockholm och Luleå. Där erbjuder man avancerade, kundanpassade testbäddar och demonstratonsmljöer för att utveckla och verfera olka råmateral och metallurgska processer och optmera slutprodukterna. Swerm har crka 190 anställda, varav flertalet är forskarutbldade och/eller har lång ndustrell erfarenhet. Insttutet har omfattande nätverk både Sverge och nternatonellt och kunder från hela världen. Det övergrpande målet är en metall- och stålndustr som är helt fosslfr, koldoxdneutral och crkulär senast 2045. V har en stark helhetssyn och vår forsknng spänner över varje moment hela värdekedjan från råmateral tll färdg produkt. Det gäller allt från hur man utvnner metaller gruvndustrn Swerm är ett ledande metallforsknngsnsttut som bedrver ndustrnära forsknng och utvecklng krng metaller och deras väg från råmateral tll färdg produkt. V vll stärka ndustrns konkurrenskraft genom ökad produktkvaltet, högre resurseffektvtet och mer hållbara tllverknngsprocesser. Vår vson är en fosslfr och crkulär ndustr. Swerm har testanläggnngar Luleå och Stockholm och ägs tll 80 procent av ndustrn och 20 procent av svenska staten genom RISE, Research Insttutes of Sweden. www.swerm.se tll tllverknngsprocesser, optmerade slutprodukter och tll sst hur alla delar av produkterna kan återvnnas när deras lvscykel är slut. Hållbarhet och den crkulära ekonomn genomsyrar all vår forsknng och utvecklng, berättar Pontus Sjöberg. Omfattande verksamhet Swerm har en bred verksamhet och ett stort antal pågående forsknngsprojekt. På anläggnngen Luleå pågår tll exempel omfattande forsknng om gasreformerng, där CO 2 -utsläpp fångas upp och separeras för att därefter återanvändas, bland annat form av metanol, som används tll fartygsbränsle. Ett stort projekt på anläggnngen Stockholm är addtv tllverknng eller 3Dprntng. Där används lager på lager av metallpulver som med hjälp av laser formas tll komplexa konturer olka produkter. Det är ett sätt att skapa starkare och lättare produkter, som kräver mndre råmateral och är mer energeffektva såväl tllverknng som transport. Det många nte känner tll är att 25 procent av den globala marknaden för metallpulver som används för addtv tllverknng produceras Sverge. Det sker en enormt snabb utvecklng på det här området och svensk teknolog lgger framkant. Materalutvecklng och forsknng om hur metallska materal beter sg olka applkatoner är ett stort och vktgt område för Swerm. Den här kunskapen ger möjlghet att desgna materal som har de optmala egenskaperna för den specfka tllämpnngen, förklarar Pontus Sjöberg. Förädlade produkter Svensk stål- och metallndustr är kända för sna specalserade och högt förädlade produkter. Forsknngen på Swerm är anpassad efter detta och hjälper ndustrn att behålla sn konkurrenskraft och höga produktkvaltet. Som forsknngsnsttut utgör Swerm en länk mellan grundforsknngen och den ndustrella tllämpnngen. Det fnns också en betonng på branschöverskrdande forsknng med andra nsttut. Det ger korsbefruktnng och synerger. Ett exempel är forsknng om hur restprodukter från skogsndustrn kan komma tll nytta nom metallurg, berättar Pontus Sjöberg. Stora nvesterngar Han betonar att långsktga spelregler och kloka ekonomska nctament krävs från regerng och rksdag för att metall- och stålndustrns arbete mot fosslfrhet också ska vara ekonomskt hållbart. Omställnngen tll fosslfrhet kräver enorma nvesterngar och det är avgörande att dessa kan göras utan att den svenska ndustrns konkurrenskraft hotas. V arbetar med ett långt perspektv, hur metall- och stålndustrn kommer att se ut om to, tjugo år. När olka nnovatoner mplementeras avgörs tll stor del av ndustrn och de konkurrensmässga vllkoren. Pontus Sjöberg tllträdde som vd för Swerm februar, samband med att två tdgare metall- och materalforsknngsnsttut slogs hop. Han är teknologe doktor metallurg från KTH och kommer närmast från befattnngen som produktonschef på Vtkovce Steel Tjecken. Pontus Sjöberg har även lång erfarenhet av svensk stålndustr, bland annat på Sandvk och SSAB. Han har också forskat ett år Japan. Nu ser han fram emot att drva utvecklngen av svensk stål- och metallndustr. Swerm är en ledande aktör som bedrver nternatonellt erkänd forsknng. Det är väldgt rolgt att få vara med och bygga upp verksamheten och bdra tll en hållbar och konkurrenskraftg ndustr.
31 Omskapar boläkemedelsprodukton Kompetenscentret AdBIOPRO skapar nya kontnuerlga processer, to gånger mer effektva än stateof-the-art för odlng och renng av boläkemedel, samt nya renngsmetoder baserade på magnetska kulor eller på skonsammare lgander, och ndustrella processer för mmuncellsprodukton. AdBIOPRO samlar spetskompetens nom boprocessteknk för däggdjursoch humana celler, omcs-karaktärserng och protenrenng samt matematsk modellerng och reglerng krng tllverknng av terapeutska boläkemedel som protener, celler och vrala vektorer, med fokus på kontnuerlga processer. Samverkan med närngslvet se faktaruta krng forsknng, utvecklng och utrustnng, är väldgt vktgt. Kontnuerlga processer är mer teknskt utmanande men fördelarna är stora de är kostnadseffektva och tlllämplga för engångsmateral, vlket fördelaktgt nnebär mndre rsk för sterltetsproblem och korskontamnerng, säger Veronque Chotteau, föreståndare för VINNOVA:s Competence Centre for Advanced BoProducton by Contnuous Processng, AdBIOPRO. AdBIOPRO nkluderar sex grupper med ledande forskare från KTH, Lunds unverstet och Karolnska Centrum för Cellterap (Karolnska Insttutet), samt sju svenska företag nom boprodukton, Sob, GE Healthcare Lfe Scences, Cobra Bologcs, BoInvent, Valneva, CellProtect Nordc Pharmaceutcals och Lab on a Bead. Centret utgör en vktg resurs med en dynamsk mljö för forsknng där akadem och ndustr kan nteragera på ett fruktbart och effektvt sätt, samt tllföra spetskompetens. AdBIOPRO Albanova Center, KTH Tel: 08-790 96 28 www.kth.se/adbopro Intensferar produktonen Tll skllnad från tradtonell fed-batchprocess, kan forskarna med kontnuerlga processer nom perfusonsodlng och kontnuerlg renng, kraftgt effektvsera produktonen. Genom processntensferng mnskas utrustnngens boreaktorer och kromatografkolonner klmatpåverkan betydlgt, vlket nnebär att tllverknngsanläggnngar kan göras mycket mndre, blr betydlgt bllgare att bygga och är mer flexbla för att hantera olka typer av processer. Tll exempel har v va perfusonsodlng ntegrerat med kontnuerlg renng producerat samma mängd terapeutsk proten på en dag som v tdgare gjorde under tre veckor två veckor fed-batchodlng följd av en vecka batchrenng. Dessutom är perfusonsodlng tack vare stt kontnuerlga byte av odlngsmedum mycket gynnsammare för cellerna, vlket är centralt för produkton av känslga celler för teraper. Veronque Chotteau, föreståndare för AdBIOPRO. Foto: Gonzalo Irgoyen Fruktsamma samarbeten AdBIOPRO har redan hunnt långt stt arbete, nte mnst på grund av de fruktsamma samarbeten som är centrets bas. V skapar nya metoder för hög celltäthet nom perfusonsprocesser för produkton av terapeutska protener eller vrala vektorer. Dessa metoder når mer än 10 gånger högre produktvtet jämfört med state-of-the-art, ger en högeffektv kontnuerlg renngsprocess, nya renngslgander som är skonsammare för antkroppsrenng, nya renngsprocesser baserade på magnetska kulor, och ndustralserar en produktonsprocess av NK-celler för mmunterap. En vktg aspekt vår forsknng är matematska modellerng för optmerng samt att etablera effektva feedbackkontroller våra processer, avslutar Veronque. Plattformen som ska förebygga cyberattacker I projektet Serendpty vd Mälardalens högskola studeras hur säkerhetskrtska system som styr teknken samhället kan få bättre skydd. Målet är att utveckla plattformsteknk som tål såväl buggar systemet som cyberattacker, säger forsknngsledare Mkael Sjödn. Cyber Securty är ett forsknngsområde som vuxt takt med samhällets datorserng. Även utmanngarna har blvt större. Dagens samhälle är uppbyggt på teknk och cyberattacker kan orsaka mycket skada. Tradtonellt sett har lösnngen handlat om att stänga av kommunkatonen när systemet utsätts för en cyberattack. Men dagens affärskrtska system som säljs med argumentet att de fungerar 24/7 kan lksom flygplans- och autonoma blkörnngssystem nte stängas av när och hur som helst. De måste fortsätta fungera alla lägen. Och det är här som Mkael Sjödn och hans forskargrupp kommer n blden. V har fått ett femårgt anslag från Stftelsen för Strategsk Forsknng för att utveckla säkra och påltlga plattformar för autonom. Det övergrpande målet är att förbättra skyddet mot cyberattacker säkerhetskrtska system. Hög produktonstakt Arbetet startade för drygt ett år sedan. Sedan dess har det hänt en hel del. V har fått ut 14 publkatoner httlls, produktonen har kommt gång bra, konstaterar Mkael Sjödn. Krstna Lundqvst, professor, Elsabeth Uhlemann, docent, Marjan Srjan, professor och Mkael Sjödn, professor på Mälar dalens högskola. Foto: Anders Forngren Han berättar att forsknngen nom Serendpty har en något annorlunda nfallsvnkel på Cyber Securty. V ser nte på cyberntrång som enbart en attack utan som ett feltllstånd som det borde gå att skydda sg mot, på samma sätt som det går att skydda sg mot andra ofrvllga systemfel. Vårt mål är dels att förbättra ensklda produkter, dels att bdra tll att skapa ett robust samhälle som kan stå emot attacker från brottslngar och angrepp från andra natoner. Serendpty fnanseras av Stftelsen för Strategsk Forsknng och nnehåller tre delprojekt med fokus på kravhanterng, modellerng och upprätthållande av säkerhet även när system är under attack. Syftet är att förbättra skyddet mot cyberattacker säkerhetskrtska system. Mälardalens högskola Box 883, 721 23 Västerås Tel: 021-10 13 00 www.mdh.se Om fyra år räknar han med att projektet lett fram tll en plattform för säkra nbyggda system. Plattform detta sammanhang är en verktygslåda med teknska lösnngar som andra systembyggare kan ha nytta av. I lådan kan de plocka ut komponenter som de tycker passar tll den egna applkatonen och på så vs få ett säkert och robust system utan att själva behöva vara specalster på Cyber Securty, fastslår Mkael Sjödn.
32 Avancerad forsknng mot kunskapsdrven nnovaton Trycket på akademn att omsätta forsknngsresultat samhällsnytta är stort. Men unga forskare som drver nterdscplnära projekt mot nnovaton har svårt att passa n den tradtonella akademska mallen. Grund- och tllämpad forsknng går hand hand den mljö Agneta Rchter- Swedsh Medcal Nanoscence Center Department of Neuroscence Karolnska Insttutet 171 77 Stockholm 08-524 874 25 www.medcalnanoscence.se Dahlfors skapat vd KI. Swedsh Medcal Nanoscence Center erbjuder en kultur som välkomnar forskare med olka bakgrund, och som premerar banbrytande grundforsknng lkaväl som nnovaton. Långsktg statlg och prvat fnanserng från tll exempel SSF och Getnge AB ger centrumet möjlghet att stödja en ny generaton forskare med nbyggd tvärvetenskaplghet. De bedrver forsknng som skapar ny kunskap, parallellt med applkatonsnsprerad forsknng med hög samhällsrelevans och nytta närngslvet. Doktorerna Onur Parlak, Susanne Löffler, Kera Melcan och Ferdnand Choong. Foto: Gonzalo Irgoyen Interdscplnära forskare Det nterdscplnära arbetssättet llustreras av forskarna på bträdande lektorsnvå där mkrobologen dr Kera Melcan utvecklar n vvo-modeller för att studera bakterenfektoner realtd kroppens organ, medan cvlngenjören dr Anna Herland utvecklar modellsystem som återspeglar mkromljön human hjärnvävnad. Dessa bolog- och teknologntegrerade projekt skapar ny kunskap och har stor relevans för att ta fram nya läkemedel. Även nästa generatons unga forskare drver grundforsknngsprojekt med stort fokus på nnovaton. dr Susanne Löffler är expert på organsk elektronk och gör sensorer för att upptäcka sjukdomsalstrande bakterer. dr Onur Parlak, expert boelektronk, fokuserar på dagnostk, personlg hälsovård och dgtal medcn, och utvecklar sensorteknologer för nfektonsstuder. dr Ferdnand Choong är nfektonsbolog som arbetar med translatonell forsknng och nnovaton. Han utvecklar Optotracng-metoden för detekton av bakterer och boflm, vlken gjorts kommersellt tllgänglg, och han deltar branschsamarbeten som mplementerar akademska upptäckter olka samhällssektorer. Projekten stödjer vsonen att drva spjutspetsforsknng mot tllämpnng. Mljöer byggda på tvärvetenskaplg kultur och nnovaton krävs för utbldnng av framtdens forsknngsledare med kapactet att drva avancerad forsknng mot kunskapsdrven nnovaton, samhällsnytta och ekonomsk tllväxt. Dgtalt och dsputerat dagens gruvbransch Svensk gruvnärng är världsledande nom teknk och hållbarhet och behövs för att klara klmatkrsen. Just nu utlyses 20 nya mljoner för nnovatoner nom en närng som ropar efter duktgt folk. Det behövs metallurger, gruv- och mljöngenjörer, men också data- och IT-ngenjörer. Och dem slåss v om med många andra branscher, säger Jenny Greberg, programdrektör för SIP STRIM, det strategska nnovatonsprogrammet för gruv- och metallutvnnande ndustr. Jenny Greberg är även ansvarg för forsknng och nnovaton på Svemn, gruv- och mneralnärngens branschorgansaton. Hon tror att många har en föråldrad bld av gruvbranschen som smutsg, mljöförstörande och omodern. Många doktorer Kunskapen om branschen är väldgt lten. Faktum är att Sverge är världsledande på att nföra ny teknk, v har redan 5G vssa gruvor, v har en hög grad av automaton, några av de mest produktva gruvorna världen, jobbar extremt mycket med mljöfrågor och Jenny Greberg, programdrektör för SIP STRIM. för att mnska branschens CO 2 -utsläpp, och har ett stort antal dsputerade våra gruvbolag, säger Jenny Greberg. Hon påmnner om att gruvor är nödvändga för att tllgodose samhällets behov av metaller och mneral. Det handlar om att bygga exempelvs nfrastruktur och blar, men också om att klara den gröna omställnngen där metaller och mneral behövs för de nödvändga teknklösnngarna, säger Jenny Greberg. I Sverge försöker v utvnna metaller och mneral på ett så hållbart sätt som möjlgt. Och det är v rktgt duktga på, ett globalt perspektv. SIP STRIM har funnts sedan 2013, ett nytt exempel på en stolt tradton av samverkan gruvnärngen mellan ndustr, akadem och nsttut. Mansdomnerad närng Hela vår ndustrtradton bygger på samverkan. Och regerngen har de senaste 15 åren aktvt försökt att stötta samverkan, eftersom det leder tll konkurrenskraft på lång skt, säger Jenny Greberg. I maj öppnade SIP STRIM:s sjätte utlysnng av nnovatonsmedel på totalt crka 20 mljoner kronor. Projekten ska gynna programmets prorterade mål, framför allt hållbarhet alla tre aspekterna: ekonomsk, socal och mljö mässg. SIP STRIM (Strategska nnovatonsprogrammet för svensk gruv- och metallutvnnande ndustr) är en del av Vnnovas, Energmyndghetens och Formas satsnng på strategska nnovatonsområden. Målet för SIP STRIM är att stärka konkurrenskraften för svensk gruv- och metallutvnnande ndustr, genom att främja forsknng, nnovaton och utbldnng där hållbara lösnngar för utvnnng av metaller och mneral utvecklas. SIP STRIM startade 2013 och har httlls fnanserat drygt 100 projekt. Kontaktperson: Jenny Greberg E-post: jenny.greberg@spstrm.se www.spstrm.se Gruvnärngen är en mansdomnerad bransch, ändå var 69 procent av projektledarna SIP STRIM:s förra utlysnng kvnnor. Det är fantastskt rolgt! I hela projektportföljen är motsvarande sffra 38 procent, och v strävar efter att nå 60-40 allt v gör, säger Jenny Greberg.
33 Forskarskolan som ska göra ndustrn smartare Just nu kraftsamlar fem lärosäten krng en ny natonell företagsforskarskola. Satsnngen rktar sg tll verksamheter som genom samverkan med akademn vll generera ny kunskap och stärka konkurrenskraften nom området Smart Industr. När dgtalserngen ändrar ndustrns förutsättnngar och möjlgheter behövs ny kunskap, nspraton och nnovaton. Detta har KK-stftelsen tagt fasta på. I programmet Företagsforskarskolor ges lärosäten möjlghet att bedrva forskarutbldnng nom områden med vetenskaplga styrkor och utvecklngsmöjlgheter för närngslvet. Med detta program ryggen har Högskolan Väst, Högskolan Skövde, Jönköpng Unversty, Högskolan Halmstad och Mttunverstetet gjort gemensam sak och planerar att blda den största företagsforskarskolan Sverge nom området Smart Industr. Det ssta formella beslutet tas slutet av året, och om allt går enlgt plan ska den nya företagsforskarskolan vara redo för start våren 2020. Nära samverkan Lennart Malmsköld, ansvarg för KKmljön PRIMUS på Högskolan Väst, berättar att Forsknngsskolan föregåtts av en sedan länge förd dalog mellan de fem lärosätena. Samtlga lärosäten är så kallade KK-mljöer som under en toårsperod stöttas av KK-stftelsen arbetet med att bygga upp strategskt kompletta akademska mljöer. Vår gemensamma strävan ledde fram tll en fördjupad dalog med ndustrn och landade det övergrpande temat Smart Industr, ett område där det fnns stort behov av teknkutvecklng både nom arbetssätt och dgtalserng samt av nya materal och nya processer. Totalt fnns ett 40-tal platser fördelade på de fem lärosätena. Även om en doktorand är nskrven hos ett av lärosätena hndrar nte detta att företaget lgger varsomhelst landet. Genom forskarskolan kan företagen bygga starka nätverk både sn bransch och med lärosätena och dessutom ta del av en stor mängd forsknngsresultat. Grunden är att ndustrn och akademn har en nära samverkan, säger Lennart Malmsköld. Lennart Malmsköld, ansvarg för KKmljön PRIMUS på Högskolan Väst. Mats Jägstam, vcerektor för samverkan på Högskolan Skövde. Unk bredd Forsknngsbredden forskarskolan blr unk stt slag med enorm potental eftersom fem lärosätens spetsforsknng nom smart ndustr sammanfogas. Företagsforskarskolan är nrktad på fem utvecklngsområden: Smarta och hållbara materal och tllverknngsmetoder, Smarta produkter och processer, Smart produktonsteknk för flexbla, agla och förändrngsbara produktonssystem, Smarta arbetssätt för snabb och effektv produktframtagnng/ndustralserng samt Effektv kvaltets-, underhålls- och produktvtetsutvecklng mot smart produkton. Just nu pågår förberedelserna för fullt. För att få de ssta pusselbtarna på plats krävs ett vsst antal företag som är vllga att gå n satsnngen. Företagen måste också avsätta en resurs på företaget som agerar ndustrell handledare för doktoranderna, ett nternt rekryterngsarbete som just nu pågår, säger Lennart Malmsköld. Det kommer att bl ett väldgt spännande nätverk att fnnas med, både för akadem- och ndustrrepresentanter. Om allt går som beräknat kommer Forskarskolan att om sex år att ha gett svensk ndustr ett stort kompetenstllskott form av 40 färdga doktorer som kommer att kunna stötta företagen och öka deras konkurrenskraft. Alla, såväl lärosäten, företag som samhället stort vnner på Forskarskolan som kommer att generera stärkt konkurrenskraft för Sverge. Det är en wn-wnwn-stuaton, fastslår Mats Jägstam. Våren 2020 startar den nya företagsforskarskolan på Högskolan Väst, Högskolan Skövde, Jönköpng Unversty, Högskolan Halmstad och Mttunverstetet nära samarbete med KK-stftelsen. Företagsforskarskolan blr den största Sverge nom området Smart Industr. www.hv.se Wn-wn-wn Mats Jägstam, vcerektor för samverkan på Högskolan Skövde, påpekar att Forskarskolan kommer att bdra starkt tll att utveckla djupare relatoner mellan forskargrupper på respektve lärosäte.
34 Forsknng med relevans för närngslvet Dalarna Vd Högskolan Dalarna bedrvs forsknng en tvärvetenskaplg mljö för en mer sofstkerad metodk förståelse av beteende och samhällsprocesser nom teman som transport och tursm såväl som sjukvård och ndustr. Forsknngsledare Martn Johanson berättar att forsknngen är organserad profler som vardera samlar ett antal olka klassska unverstetsämnen. I den han ansvarar för ngår exempelvs företags- och natonalekonom, statstk, datateknk, kulturgeograf med mera. Vd Högskolan Dalarna sker forsknng med relevans för närngslv och samhälle nom flera tematska profler. En del handlar om utvecklng av metoder och hanterng av stora datamängder och en annan om kunskapsutvecklng samverkan med närngslv och samhällsaktörer. Forsknngen sker oftast skarpa projekt som rör aktuella och verklga utmanngar samhället. Martn Johanson, Tel: 023-77 89 60, E-post: mjoh@du.se V är 70 75 personer som forskar tvärvetenskaplgt och nyttonrktat på både regonala, natonella och nternatonella sammanhang. Som forsknngsledare är jag ansvarg för att allokera och prortera nterna resurser för att stödja våra forskare, samt för att utveckla verksamheten och lyfta de entreprenörella möjlgheterna. För närvarande har proflen en forskarutbldnng mkrodataanalys med omkrng 16 doktorander, förutom ytterlgare ett halvdussn som genomför sn utbldnng på andra lärosäten. Nästa steg är att etablera en forskarutbldnng som fångar upp fler teman, och att www.du.se Susanna Heldt Cassel, professor kulturgeograf och Martn Johanson, forsknngsledare vd Högskolan Dalarna. Foto: Patrk Lndström stärka samverkan med de stora natonella forsknngsfnansärerna. Gränsytan mellan våra profler kan ge upphov tll många spännande ntatv. Det tror v är ntressant både för fnansärer, andra akademska aktörer och ndustrn, där v redan har en mängd gynnsamma samarbeten, säger Martn. Har fått stor uppmärksamhet Professor kulturgeograf, Susanna Heldt Cassel, är ämnesföreträdare för kulturgeograf och tursmforsknng på högskolan. Sedan tre år leder hon också samverkanscentrumet CeTLeR, Centrum för besöksnärngsforsknng. Det fnns en stark kopplng mellan forsknng nom samhällsplanerng och tursmutvecklng, där frågor om företagande och regonal utvecklng knyts samman. CeTLeR startades som svar på ett behov av att nå ut med våra forsknngsresultat och att htta en plattform för samverkan med närngslv och samhällsorgansatoner. V bedrver en mycket aktv forsknng som har fått stor uppmärksamhet, vlket jag tror beror på att v forskar krng frågor som samhällsaktörerna är ntresserade av, samtdgt som v har en balans mellan tllämpnng och akademsk relevans. V är övertygade om att det är rätt väg för att på allvar få upp dessa frågor på agendan. Kartlägger teor för materal med hjälp av superdatorer Björn Allng har med hjälp av superdatorer tagt fram en beräknngsmetod som vsar vad som händer magnetska materal när de utsätts för höga temperaturer. Ett vktgt framsteg som kan leda tll en mer beräknngsstyrd utvecklngsprocedur nom hela materalvetenskapsndustrn. Hstorskt sett har experment vart den defnerande metodologn nom materalvetenskapen, sedan har fyskens teorer använts för att förstå och förklara resultaten. V vll göra tvärtom, säger Björn Allng, forskare teoretsk fysk vd Lnköpngs unverstet. Han berättar att det senaste decennet fört med sg stora genombrott nom teoretsk materalforsknng. Forskarna vet dag vlka beräknngsmetoder som är de mest noggranna och har även fått tllgång tll superdatorkrafter för att göra beräknngarna. Det fnns dock fortfarande ett antal kunskapsluckor, nte mnst nom området magnetska materal. Det har nte funnts metoder för hur man utfrån kvantmekansk noggrannhet tar hänsyn tll såväl magnetska temperaturer som vbratonseffekter och andra typer av oordnng som fnns materalen. Det är här vår forsknng kommer n blden. Mlstolpe Resultaten har nte lått vänta på sg. I höstas publcerade forskargruppen en uppmärksammad artkel den ansedda vetenskaplga tdskrften Physcal Revew Letters. V har tagt fram en metod som förenar teorn för magnetsk och vbratonell oordnng vd höga temperaturer. Ingen före oss har fått beräknngarna att stämma med hur materalet fungerar verklgheten. Vår metod sätter nu standard för hur den här typen av beräknngar kan utföras med högsta möjlga ambtonsnvå. Forskargruppen arbetar nu vdare med metoden syfte att generalsera dess tllämpbarhet och göra den enklare att använda. Målet är att vår forsknng ska bdra tll att materalvetenskapen kan dra maxmal nytta av den revoluton som sker nom datorvetenskapen och på hårdvarusdan. På längre skt hoppas jag att vår forsknng kan vara en pusselbt arbetet med att skynda på de teknkomställnngar som krävs för att lösa de stora samhällsutmanngarna nom klmat och mljö, avslutar Björn Allng. Nya materal kan lösa många av de stora utmanngar som världen står nför. Björn Allng har 12 mljoner kronor forsknngsanslag från Stftelsen för strategsk forsknng där forsknngsnrktnngen är att med hjälp av superdatorberäknngar och kvantmekank skynda på utvecklngen av nya materal. Foto: Magnus Johansson, Lnköpngs unverstet Lnköpngs unverstet 581 83 Lnköpng www.lu.se Björn Allng, forskare teoretsk fysk vd Lnköpngs unverstet.
35 Materalvalen styr samhällsutvecklngen Utvecklng av nya materal har styrt männskans olka utvecklngssteg, från järn- och bronsåldern tll dagens avancerade materal. Vad nästa steg blr vet ngen, men säkert är att det är materalvalen som lägger grunden för utvecklngen. Det konstaterar Gert Nlson, teknsk drektör på Jernkontoret, den svenska stålndustrns branschorgansaton. Om to mljarder männskor om 50 år ska ha lka hög levnadsstandard som en mljard hade för 50 år sedan så nser man att jordens resurser behöver utnyttjas otrolgt mycket mer Jernkontoret tllvaratar stålndustrns ntressen genom att verka för bästa möjlga förutsättnngar för verksamheten Sverge. Jernkontoret Kungsträdgårdsgatan 10 111 87 Stockholm Tel: 08-679 17 00 E-post: offce@jernkontoret.se www.jernkontoret.se effektvt framöver, och det styrs framför allt av hur v utvecklar och väljer materal. Stålndustrns utmanng är större än många andra branscher då deras grundprocesser släpper ut mycket koldoxd. Det är mycket effektva processer v har Sverge, men koldoxden måste försvnna. Därför drvs bland annat HYBRIT, ett forsknngsprojekt med målet att tll 2035 ha utvecklat en helt fosslfr stålprocess, och det fnns en plan för de andra utsläppen också Efterlyser framtdens nnovatörer Redan nu har väldgt mycket gjorts som bdrar tll en hållbar ndustr och ett hållbart samhälle, nya materalkvalteter har utvecklats som gjort att betydlgt tunnare gods kan ge högre hållfasthet och sänka vkten på exempelvs en bl. Så v har nte gjort något fel httlls, tvärtom. V måste bara nse att v behöver helt andra lösnngar för att skapa en hållbar värld för de to mljarder männskor v är på väg att bl. Gert Nlson, teknsk drektör på Jernkontoret. Gert Nlson nämner olka utmanngar den klmatomställnng som nu sker. En är den ökade elektrferngen av produkter som skapar snabbt ökade behov av vssa sällsynta metaller tll batterer. Hur ska man kunna elektrfera världen utan att skapa lka stora problem som de man löser? Ska v lyckas behöver v göra samma resa som exempelvs datormnnen. För nte så länge sedan kunde ett usb-mnne bara lagra ett antal MB, dag är v uppe många GB tack vare avancerad materalteknk som skapat möjlgheter att packa mycket mer data på ett ltet chp. Motsvarande utvecklng måste ske nom många andra områden. För att lyckas med det behöver v unga nnovatva medarbetare som kan hjälpa oss htta nya angreppssätt som kan lösa framtdens utmanngar, avslutar Gert Nlson. Kvantforsknng tar klv n stålndustrn Steget mellan avancerad grundforsknng och dess tllämpnng på verkstadsgolvet behöver nte vara långt. Professor Levente Vtos och hans team på KTH vsar hur grundläggande kvantmekank kan omsättas smarta metoder och produkter stålndustrn. Levente Vtos, professor tllämpad materalfysk, leder den nylgen etablerade Enheten för egenskaper vd Insttutonen för materalvetenskap på KTH. Där arbetar han och hans tvärvetenskaplga grupp över ett brett fält, som spänner från kvantmekansk grundforsknng tll nyttggörande av de teoretska modellerna nom svensk ndustr. V är en av få grupper nternatonellt som kombnerar en så bred kompetens såväl grundforsknng som tllämpnng och samtdgt arbetar nära samverkan med ndustrn. Vår styrka är de synerger som uppstår det nterdscplnära arbetssättet, och tack vare det är våra resultat mycket robusta, säger han. Mångsdg samverkan Verksamheten nom enheten omfattar sammanfogad teoretsk-expermentell Från vänster: Song Lu, Valter Ström, Raquel Lzarraga, Claudo Lousada, Levente Vtos, Pavel Korzhavy, Xaoqng L, Stephan Schönecker och Stefan Jonsson (saknas gör Rolf Sandström). forsknng om de mekanska, kemska och magnetska egenskaperna hos högteknologska materal. De teoretska predktonerna verferas av laboratoretester n-house och därefter en ndustrell mljö. Tack vare bdrag från Stftelsen för strategsk forsknng, SSF, nom ramen för programmet Strategsk mobltet, har gruppen nära samarbetsprojekt med stålndustrerna Outokumpu samt Sandvk Coromant och Sandvk Materals Technology. Enheten har även samarbeten som går långt tllbaka med Scana och SKB. Interaktonen mellan akademn och ndustrn är avgörande för att nyttggöra vår forsknng och v vll utveckla detta ytterlgare, med nya samarbeten. Det är först de senaste 15 åren som de kvantmekanska modellerna vart tllräcklgt exakta för att kunna tllämpas ndustrn. V upplever en revoluton, säger Levente Vtos. Unga kvantsmeder Han framhåller att företagen är experter på sna produkter och produktonslnjer och har stor kunskap om vad de ska göra och hur det ska göras. V besvarar frågan om varför materal uppför sg på ett vsst sätt på atomnvån, så att ndustrn kan utveckla mer kostnads- och tdseffektv ntellgent desgn. En av Levente Vtos hjärtefrågor är att bdra med fler av det han kallar kvantsmeder som kan medverka tll Insttutonen för Materalvetenskap ansvarar för forsknng och undervsnng nom allt från konstruktonsmateral tll avancerade materal. Enheten för egenskaper forskar om förhållandet mellan mekanska, teknologska och magnetska egenskaper, lksom sammansättnng och mkrostruktur hos materal, både ur ett grundläggande och ett tllämpat perspektv Insttutonen är medlem Scentfc Group Thermodata Europe (SGTE). www.met.kth.se att lyfta den svenska stålndustrn tll nya postoner. Det är enormt värdefullt med unga forskarstuderande med en sold bakgrund kvantmekank som går n och bedrver forsknng samverkan med ndustrn. De är nyckeln för att svensk stålndustr ska kunna hävda sg den allt hårdare nternatonella konkurrensen.