Framtidens Forskning

Transkript

1 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng Mara Genander, asssterande professor vd KI och Lars Hultman, vd för SSF. Mstra stöder strategsk forsknng för god lvsmljö Att Sverge går spetsen nom mljö och hållbarhet gynnar oss på den nternatonella marknaden, och gör att v bdrar tll en bättre utvecklng globalt. Sda 6 Strategsk forsknng stärker konkurrenskraft Tvärvetenskap, nyttggörande och rörlghet är en röd tråd SSF:s fnanserngar. Under året som gått har flera nya utlysnngar ntroducerats. Sda 5 Mängden forsknng har ökat, nu måste kvalteten höjas Både nuvarande och förra regerngen har höjt anslagen, vlket gett mer forsknng. Men kvalteten måste nu höjas, menar forsknngsmnster Helene Hellmark Knutsson. Sda 10 Ingår som blaga Dagens ndustr jun 2018

2 almedalen jul, , Clematshuset, Strandgatan 20, Vsby. Plast, thalandsresor och vår långsktga överlevnad Ryms plast ett hållbart kretslopp och hur ofta kommer v kunna flyga tll Thaland? Välkomna tll en eftermddag där forskare dskuterar konsumton, mljö och affärsmöjlgheter. Medverkar gör bland andra Klas Eklund, ledamot Mstras styrelse, Susanne Sweet, Mstra Future Fashon, Mattas Lndahl, Mstra REES, Anna Kajser och Ann-Sof Kall, The Seed Box, Flp Johnsson, Mstra Carbon Ext, Tobas Dan Nelsen, Mstra STEPS, Åsa Svenfelt, Mstra Sustanable Consumpton och Örjan Sjöberg, Msum Konsumtonens skuggplatser Hur påverkar vår konsumton andra platser och andra delar av världen? Lfe n plastc, s t fantastc? Ett hållbart system för plast tll 2030 Vlka problem skapar plasten och vlka lösnngar fnns? Thalandsresa och kravmärkt om hållbar konsumton Varför konsumerar v så mycket? Vad kan förändra detta och hur ser en verklgt hållbar konsumton ut? Affärsmöjlgheter utan ökad konsumton V tttar framåt på Kan forsknng, ndustr och samhälle skapa en mer resurseffektv, crkulär och konkurrenskraftg ekonom? Moderator: Patrk Hadenus Mn vson är att forsk nngen ska hjälpa varje patent, genom hela sjukdomen. Anders Ullén, vetenskaplg sekreterare, Radumhemmets Forsknngsfonder och docent onkolog, Karolnska Insttutet. LÄS MER PÅ RAHFO.SE Swsha dtt stöd tll Cancerförenngen Stockholm Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond

3 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng Mervärden skapas genom en övergrpande samverkan 4 Nytt SSF-program medcnsk teknk I Med-X möter medcn t-, teknk- eller materalforsknng. 5 Strategsk forsknng stärker konkurrenskraft SSF har ntroducerat flera nya utlysnngar. 5 Mobltet mellan verksamheter hävstång för kunskapssprdnng 6 Mstra stöder strategsk forsknng för en god lvsmljö Sverge spetsen nom mljö och hållbarhet bdrar globalt. 7 Mstra ponjär hållbara placerngar 7 Ny spelplan för landets högskolor och unverstet Starka forsknngsmljöer fnns dag även på mndre lärosäten. 8 Sverge behöver ett starkt nsttut med fokus på tllämpnng 9 Goda samarbeten vktga för långsktg forsknng 10 Forsknngsvolymerna har ökat nu måste kvalteten höjas Intervju med Helen Hellmark Knutsson, forsknngsmnster. 11 V måste forska fortare 12 Kunskap mmateralrätt en framgångsfaktor 13 Chalmers och KTH topprankas av landets forskare Spännande forsknngsmljöer en av de gemensamma nämnarna. 14 Stärk samverkan där v är världsledande Intervju med Erk Ekudden, CTO på Ercsson. Sverge som forsknngsnaton står sg bra nternatonella jämförelser, men konkurrensen hårdnar och forsknngsmnster Helene Hellmark Knutsson understryker att fortsatta satsnngar på FoU är ett måste. Under året som gått har SFF ntroducerat en rad nya utlysnngar där tvärvetenskap, nyttggörande och rörlghet löper som en röd tråd genom de slutlga projekten. Under 2017 lanserades bland annat programmet Cybersäkerhet som ska stmulera utmanngsdrven forsknng om cyber- och t-säkerhet med relevans för det svenska samhället och närngslvet. Andra nyheter är ITM (nstrument-, teknk- och metodutvecklng) samt programmet Med-X vars syfte är att ge förutsättnngar för konvergerandeforsknng där medcn möter t-, teknk- eller materalforsknng. Ett vktgt område enlgt SFF:s vd, Lars Hultman, som ser vetenskapsdrven nnovaton nom medcnsk teknk som nyckeln tll framtda marknader nom hälso- och sjukvården. Även Mstra är en aktv forsknngfnansär som gör stora satsnngar på Sverges strategska områden. Enlgt stftelsens vd, Åke Iverfeldt, är det faktum att Sverge går spetsen nom mljö och hållbarhet något som gynnar närvaron på den nternatonella marknaden och bdrar tll en bättre utvecklng globalt. En framgångsfaktor, menar han, är ett uttalat tvärvetenskaplgt angreppssätt som grundar sg dscplnär vetenskaplg kompetens av hög nternatonell klass och fruktbara samarbeten mellan dscplnerna. Mervärden skapas också genom en övergrpande samverkan mellan snsemellan mycket olka projekt. Välkommen tll ett nytt nummer av Framtdens Forsknng! Presenterade företag och organsatoner 15 LU 5G MIMO-antenner 15 Chalmers THz-kommunkaton 16 KI Petzold Lab, RNA-struktur 16 LU Lungstamcellsterap 17 Chalmers WebSec 18 KaU AT-LAB 18 Chalmers Fotonk: blå laser 19 KTH TrustFull 19 Chalmers Dstrbuted Computng 20 ScLfeLab Molecular Interactons 21 KTH CyberSec SURPRISE 21 Chalmers IoT: Octop 22 GU Immunolog 22 GU Centre for Cellular Imagng 23 SU Protenkvaltetskontroll 23 UmU CAMP 24 SSF Bg Data 24 Mstra 25 Chalmers kolnanoelektronk 25 UU Blddata: HASTE 26 Aalto Unversty FCAI 27 KI Epdermala stamceller 27 KTH Tdskrtska molntjänster 28 KTH Materalvetenskap 28 GU Bomateral 29 LU Sustanable Plastcs 29 Jönköpng Unversty SPARK 30 KTH ICT: 3D-kretsar 30 Jernkontoret 31 LU Materal för energ 31 Chalmers Nanostål Framtdens Forsknng är producerad av NextMeda samarbete med Stftelsen för strategsk forsknng och Mstra. SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Mats Fahlgren, Peter Johansson, Crstna Lefland, Annka Whlborg FOTOGRAFER Patrk Bergenstav, Jeanette Dahlström, Lasse Hejdenberg, Gonzalo Irgoyen, Dan Pettersson OMSLAGSFOTO Gonzalo Irgoyen GRAFISK FORM Stellan Stål TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer E-post: carl.mejer@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM TEMA- OCH KUNDTIDNINGAR I DAGSPRESS KONTAKTA: Nklas Engman, Tel: , Mobl: E-post: nklas.engman@nextmeda.se LÄS MER PÅ: A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A A N N O N S Framtdens Forsknng Mstra stöder strategsk forsknng för god lvsmljö Att Sverge går spetsen nom mljö och hållbarhet gynnar oss på den nternatonella marknaden, och gör att v bdrar tll en bättre utvecklng globalt. Mara Genander, asssterande professor vd KI och Lars Hultman, vd för SSF. Strategsk forsknng stärker konkurrenskraft Tvärvetenskap, nyttggörande och rörlghet är en röd tråd SSF:s fnanserngar. Under året som gått har flera nya utlysnngar ntroducerats. Sda 5 Vänlgen hör av er tll oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Sda 6 Mängden forsknng har ökat, nu måste kvalteten höjas Både nuvarande och förra regerngen har höjt anslagen, vlket gett mer forsknng. Men kvalteten måste nu höjas, menar forsknngsmnster Helene Hellmark Knutsson. Sda 10 Ingår som blaga Dagens ndustr jun 2018 Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Forsknng.

4 ANNONS 4 DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun 2018 Inger Florn, forsknngssekreterare och Lars Hultman, vd på SSF. Foto: Gonzalo Irgoyen TVÄRVETENSKAPLIG FORSKNING Medcnsk teknk nytt SSF-program Idag fnns mljontals medcnsk-teknska produkter globalt och Sverge lgger topp tre när det gäller att söka patent nom området. Därför fnns goda möjlgheter för Sverge att öka sn marknadsandel och få ett stort exportöverskott. Programmet Med-X vll ge förutsättnngar för konvergerande forsknng där medcn möter t-, teknk- eller materalforsknng och skapar helt nya kraftfält, där Sverge kan ta en ledande poston. Vetenskapsdrven nnovaton nom medcnsk teknk är nyckeln tll framtda marknader nom hälso- och sjukvården. Tvärvetenskaplg forsknng är ett av stftelsens kännemärken och med det här programmet går v ett steg längre, säger Lars Hultman, vd på SSF. En vktg poäng med programmet är att hålla öppet för alla de olka déer som forskarna har för nya kombnatoner av forsknngsdscplner. Medcnsk teknk är ett område som är av stor strategsk betydelse och där Sverge har förutsättnngar att utveckla framgångsrka produkter och tjänster. SSF lanserar därför Med-X, ett nytt program som bygger på tvärvetenskaplg forsknng. Vetenskapsdrven nnovaton nom medcnsk teknk är nyckeln tll framtda marknader nom hälsooch sjukvården V utgår från medcn, övrgt är nnehållet nte specfkt defnerat. Områdena skulle kunna vara bo-elektronk, bo-nanosystem, bo-mjukvara, bo-robotk eller bo-materal. Den här forsknngen ska föra samman forsknngsområden som tdgare ofta vart åtsklda, vlket skapar ett stort mervärde, berättar forsknngssekreterare Inger Florn. Nya tllämpnngar Förebyggande hälsoarbete, dagnostserng, kontroll eller behandlng av sjukdomar är tänkbara tllämpnngar. Ytterst handlar det om att förbättra lvskvalteten för männskor som lder av olka sjukdomar och funktonsnedsättnngar med hjälp av moderna och effektva tjänster och produkter nom hälsooch sjukvården. Det handlar om oss alla, att v ska må bra och att svensk ekonom utvecklas, menar Inger Florn och Lars Hultman. De framhåller att med denna breddnng av begreppet tvärvetenskap vll SSF även uppmuntra forskare att våga sg utanför den vanlga komfortzonen och söka nya samarbeten. Förutom akademska forskare knutna tll unverstet, högskola eller forsknngsnsttut ska varje projekt nnefatta samarbete med ndustrn, myndgheter eller andra relevanta organsatoner, exempelvs sjukhus. Tll skllnad mot andra SSF-program fnns krav på en mndre del medfnanserng för dessa samarbetspartner. Det är en strategsk faktor att få med ndustrn och v vll uppmuntra dem och andra partner att ta en mer aktv roll, förklarar Lars Hultman. Varje projekt måste också ha både kvnnlga och manlga sökande och varje projekt ska ha ett dubbelt ledarskap, en från vardera vetenskaplg dscpln. Inger Florn och Lars Hultman uppmuntrar forskarna att knyta tll sg partner från praktk och tllämpnngar, som sjukhus och företag. Knyta nya band Utlysnngen av Med-X lgger nu ute på SSF:s hemsda. Bdrag bevljas på mellan 20 och 35 mljoner kronor, fördelade på fem år. Ssta ansöknngsdag är 20 november år och projektstart beräknas tll september Projekten ska nnehålla vetenskaplg kvaltet och relevans för ett trolgt genomslag samhället och förhålla sg tll utmanngar och möjlgheter med det dubbla ledarskapet. Man ska engagera och ntegrera de olka grupperna och ntressenterna mot projektmålen. Här gäller det att se utanför sna upparbetade nätverk för att htta kompletterande kolleger och nte mnst att bygga n upptäckarlusta och nnovatonsanda. TEXT: CRISTINA LEIFLAND

5 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Strategsk forsknng stärker konkurrenskraft Tvärvetenskap, nyttggörande och rörlghet löper som en röd tråd genom forsknng som fnanseras av SSF. Under året som gått har flera nya utlysnngar ntroducerats. Vår forsknngsportfölj är tydlgt strategsk, genom val av både forsknngsområde och bdragsform, berättar vd Lars Hultman. SSF är Sverges största oberoende offentlga forsknngsstftelse, med utbetalnngar på över 600 mljoner kronor om året. Fokus är på forsknng som är av särskld strategsk betydelse för Sverge och det svenska närngslvet, och som bdrar tll att lösa olka samhällsproblem. Genom att skapa starka forsknngsmljöer och bygga broar mellan grundforsknng och nyttggörande av forsknngsresultat lyckas stftelsen stärka Sverges konkurrenskraft. Under 2017 lanserades bland annat programmet Cybersäkerhet, för att stmulera utmanngsdrven forsknng om cyber- och t-säkerhet med relevans för det svenska samhället och närngslvet. En annan nyhet är ITM (nstrument-, teknk- och metodutvecklng), vars syfte är precs enlgt namnet. Det är ett rktat ndvduellt Lars Hultman, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. V vänder oss tll nnovatörer med smarta déer som systemet har svagt gehör för stöd och kompletterar därmed SSF:s program för rambdrag tll ett större centrum. V vänder oss tll nnovatörer med smarta déer, som systemet har svagt gehör för, säger Lars Hultman. Neutronsprdnng Neutronforsknng är ett annat vktgt område. I Lund pågår bygget av den stora sameuropeska forsknngsanläggnngen ESS, som när den står klar blr världens mest kraftfulla neutronkälla. SSF satsar på en forskarskola, som ska utblda 40-talet doktorer neutronsprdnng. V förstärker även våra satsnngar på den nordska marknaden genom ett partnerskap med Nordska mnsterrådet nom neutronsprdnng. Det får stor strategsk betydelse för Sverge, berättar Lars Hultman. Under förra året delades SSF:s nyttggörandeprs ut för första gången. Det är ett stpendum som forskare som redan fått bdrag från SSF kan söka och menngen är att prset ska uppmuntra nyttggörande av forsknng. Nytt för år är också att SSF sponsrar KIT Framsteg; vetenskapsnyheter lättsamma och korta flmklpp på Facebook. Här är målgruppen yngre personer och syftet är att skapa ntresse för naturvetenskaplg och teknsk forsknng. Under bara no månader har klppen fått 2,3 mljoner vsnngar. SSF släpper också kontnuerlgt egna forskarflmer på Youtube för att nå ut tll en bredare allmänhet. TEXT: CRISTINA LEFILAND SSF: Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF, stödjer forsknng nom teknk, naturvetenskap och medcn med förutsättnngar att stärka svensk konkurrenskraft. SSF gör också rktade satsnngar mot nformatons- och kommunkatonsteknk, materalutvecklng och lvsvetenskap med dess teknker. ALMEDALEN 2018: AI, Artfcell ntellgens, är temat för ett semnarum som SSF arrangerar Almedalen den 3 jul kl på Wsby Strand & Congress. Temat behandlas även utfrån olka perspektv en längre rapport utgven av SSF skrven av to frstående skrbenter. STRATEGISK MOBILITET Mobltet mellan verksamheter blr hävstång för kunskapssprdnng Rörlghet mellan akadem och närngslv är en hävstång för att sprda kunskap och nyttggöra forsknng. Strategsk mobltet ger forskare möjlghet att gästarbeta en annan sektor och därmed bdra tll utvecklng och förståelse för sektorernas olka vllkor. SSF utlyser för tolfte året rad bdrag för stt nnovatva program Strategsk Mobltet. Det förenklar för forskare från ndustrn eller akademn att under en perod arbeta hos den andra parten. Stftelsen avsätter årlgen 15 mljoner kronor tll programmet vlket brukar räcka tll crka 15 bdrag. Bdraget fnanserar mellan fyra och tolv månaders forsknng, som även kan förläggas på deltd, med motsvarande förlängnng av projektet. Programmet har under de gångna åren gett såväl stora som små företag möjlghet att med hjälp av en gästforskare på plats vässa sna produkter eller tjänster ytterlgare syfte att öka sn konkurrenskraft. Det fungerar också åt andra hållet, så att en ndustrforskare spenderar td på ett lärosäte som därmed kan höja relevansen sn akademska forsknng, säger Joakm Amorm, programchef hos SSF. Står för lönekostnad Programmet förenklar för forskare från ndustrn eller akademn att arbeta hos den andra parten genom att SSF fnanserar lönekostnaden för den som byter. Nytt för år är att även forskare från offentlg sektor utanför akademn kan söka. Myndgheter, landstng, sjukhus och kommuner kan räknas som närngslvspart de fall den sökande kan motvera hur det stärker Sverges framtda konkurrenskraft. För att vara behörg sökande ska gästforskare under vstelsen bedrva strategsk forsknng nom något av stftelsens ansvarsområden som är naturvetenskap, teknk och medcn. TEXT: ANETTE BODINGER Programmet har under de gångna åren gett såväl stora som små företag möjlghet att vässa sna produkter eller tjänster ytterlgare Joakm Amorm, programchef hos SSF.

6 ANNONS 6 DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun 2018 MILJÖSTRATEGISK FORSKNING Mstra stöder strategsk forsknng för en god lvsmljö Mstra, Stftelsen för mljöstrategsk forsknng, nvesterar årlgen runt 200 mljoner kronor för att skapa starka forsknngsmljöer av hög nternatonell klass, med fokus på att lösa komplexa mljöproblem och att stärka svensk konkurrenskraft. Åke Iverfeldt, vd för Mstra, Stftelsen för mljöstrategsk forsknng. Foto: Anette Andersson Då Mstra grundades, 1994, var det med kaptal från de nylgen avvecklade så kallade löntagarfonderna. Målet var att utveckla den mljöstrategska forsknngen och lösa samhällsvktga mljöproblem genom stora och långsktga programsatsnngar. Startkaptalet på 2,5 mljarder var tänkt att räcka drygt 10 år. Idag har Mstra nvesterat över fyra mljarder kronor mljöforsknng och förvaltar ett kaptal på dryga tre mljarder. Således en mycket kostnadseffektv forsknngssatsnng. Den röda tråden för Mstra har alltd vart hållbarhet. V försöker leva som v lär och resurseffektvtet är en kärnfråga. V är också övertygade om att en långsktg och hållbar kaptalförvaltnng betalar sg bättre och att detta förlängnngen bdrar tll en bra samhällsutvecklng, säger Mstras vd, Åke Iverfeldt. Hållbarhet och långsktghet Mstra är en aktv fnansär som gör stora satsnngar på för Sverge strategska områden; stftelsen har ett genomsnttlgt tdsperspektv på åtta år för sna program, vlket möjlggör mycket forsknng och lång td för att skapa samhällsnytta. Hållbarhet är en komplex fråga, något som syns nte mnst på de 17 hållbarhetsmål och den stora mängd delmål som FN formulerat och söker adressera tll Komplexteten gäller självklart också mer specfkt när marknaden och det fnansella systemet ska bl mer hållbart. Detta är utgångspunkten när Mstra fnanserar Msum (Mstra Centre for Sustanable Markets) och programmet Mstra Fnancal Systems på Handelshögskolan Stockholm. Åke betonar att Mstras forsknng generellt ska vara lösnngsnrktad och leda tll samhällsnytta samt vara pådrvande för en hållbar utvecklng och en stark svensk konkurrenskraft. Att Sverge går spetsen nom mljö och hållbarhet gynnar vår närvaro på den nternatonella marknaden och gör att v bdrar tll en bättre utvecklng även globalt. Det är vktgt att den svenska rösten får nflytande nom EU och nternatonella förhandlngar som syftar tll en hållbarare värld. Att Sverge går spetsen nom mljö och hållbarhet gynnar vår närvaro på den nternatonella marknaden och gör att v bdrar tll en bättre utvecklng även globalt LÄS MER: Vll n läsa mer om Mstra och deras forsknngsprogram, besök: Tvärvetenskaplghet en framgångsfaktor En framgångsfaktor som Mstra har drvt ända från början är ett uttalat tvärvetenskaplgt angreppssätt, som grundar sg dscplnär vetenskaplg kompetens av hög nternatonell klass och fruktbara samarbeten mellan dscplnerna. Inom ramarna för sna forsknngsprogram stmulerar stftelsen därför just sådana samarbeten. Fungerande tvärdscplnära samarbeten tar dock ofta td att etablera. Olka områden präglas av olka språk och olka sätt att arbeta och mertera sg. Sktar man på att åstadkomma samhällsnytta, som ofta är komplext och kräver kompetens nom många områden, gäller det därför att ha ett långsktgt perspektv. Faktabaserad kunskapssprdnng Förutom forsknngsfnanserng och kaptalförvaltnng står Mstra också på ett tredje ben: dé- och kunskapssprdnng. Åke betonar att Mstra nte räds påverkan, snarare tvärtom. V vll skapa en hävstångseffekt för att drva på samhällsutvecklngen och v uttalar oss bland nom olka mljö- och hållbarhetsfrågor, men gemensamt för alla våra tre verksamhetsben är att det baseras på fakta. Sverge är ett föregångsland nom hållbar utvecklng, och Mstra vll stödja och stärka detta. Därför försöker v utlysa program där samhället har ett stort behov av kunskap, så att de resultat som produceras redan är efterlängtade och efterfrågade. Kan v sedan själva genom att sprda kunskap stmulera denna efterfrågan gör v det gärna. Många framgångsrka program Åke ger flera exempel på framgångsrka forsknngsprogram, bland annat det avslutade forsknngsprogrammet Mstra Indgo, som leddes av IVL Svenska Mljönsttutet samarbete med Handelshögskolan vd Göteborgs unverstet och ledande amerkanska forsknngscentrumet Resources for the Future Washngton. Programmet följde förhandlngsarbetet och gav stöd tll den nternatonella klmatpoltken och tog fram verktyg och nstrument. Ett annat nylgen startat exempel är Mstra Geopoltcs, som stödjer Sverges ambtoner nom FN och säkerhetsrådet. Programmet har som mål att krtskt utforska samspelet mellan geopoltk, säkerhet och globala klmat- och mljöförändrngar. Ytterlgare ett exempel v är stolta över är programmet Mstra Innovaton, där små och medelstora företag samverkar med forskare på unverstet, högskolor och nsttut konkreta projekt och därmed kan drva på sn nnovatonsprocess. Ett mervärde skapas genom att det också sker en övergrpande samverkan mellan de snsemellan mycket olka projekten. Denna programform för att nvolvera små och medelstora företag är något v verklgen tror på, avslutar Åke. TEXT: SANDRA AHLQVIST

7 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun GRÖN KAPITALFÖRVALTNING Mstra ponjär hållbara placerngar På Mstra handlar kaptalförvaltnng nte bara om att få pengarna att växa. Det ska också ske på ett sätt som är långsktgt hållbart. Våra nvesterngar ska gynna den gröna ekonomn och omställnngen tll ett hållbart samhälle. Det säger Klas Eklund, ledamot Mstras kaptalförvaltnngskommtté och senorekonom på advokatbyrån Mannhemer Swartlng. När Mstra grundades 1994 med pengar från de avvecklade löntagarfonderna fck stftelsen ett kaptal på 2,5 mljarder kronor och det var tänkt att kaptalet skulle räcka to femton år. Tack vare strategska och kloka placerngar och ett gott börsresultat har Mstra dag tre mljarder kronor, samtdgt som man genom åren har fnanserat forsknng med fyra mljarder kronor. Placerngspolcyn har vart att nte bara få en bra avkastnng, utan att nvesterngarna också ska bdra tll en god och hållbar samhällsutvecklng. På så sätt uppnår v dubbel effekt, både genom placerngarna och genom forsknngsprojekten. Mstra har vart en ponjär när det gäller hållbar kaptalförvaltnng och nu ser v Klas Eklund, ledamot Mstras kaptalförvaltnngskommtté och senorekonom på advokatbyrån Mannhemer Swartlng. Foto: Joachm Lundgren Photography 2017 Mstra har vart en ponjär när det gäller hållbar kaptalförvaltnng att många andra börjar tänka samma banor, vlket är väldgt glädjande, säger Klas Eklund. Flera krav Mstra nvesterar framför allt akte- och oblgatonsfonder men gör även en del alternatva placerngar exempelvs fastgheter och prvate equty. Placerngarna är långsktga och flera krterer ska uppfyllas. Hållbarhet är ett brett begrepp och nnefattar såväl mljö och klmat som jämställdhet, arbetsförhållanden och mänsklga rättgheter. Konkret kräver v att fonderna stödjer FN-konventoner och är transparanta redovsnng och rapporterng. V ser gärna nvesterngar mljövänlg teknk. Kompetensen hos förvaltarna är avgörande och v tackar nej tll nvesterngar som är tveksamma ur ett hållbarhetsperspektv. För Klas Eklund har hållbarhetsfrågor löpt som en röd tråd genom karrären. Bland annat drev han som poltskt tllsatt på Fnansdepartementet på 1980-talet den då kontroversella frågan om ekonomska styrmedel för att nå mljömål. När han senare blev chefekonom på SEB var också ekonomsk analys kopplat tll klmatfrågan vktg. Jag är glad att få ha vart en del att drva en grönare fnansmarknad. Jag hade hoppats att det skulle gå snabbare, men det fnns tyvärr en splttrng på global poltsk nvå. Ofta går närngslvet före poltkerna mljötänkande. Det fnns många utmanngar och bakslag men dag ser v alltmer att både teknkutvecklng och ekonomska drvkrafter drar åt samma håll och att hållbarhet anses såväl lönsamt som självklart. TEXT: CRISTINA LEIFLAND KK-STIFTELSEN Ny spelplan för landets högskolor och unverstet Landskapet för unverstet och högskolor har förändrats; starka forsknngsoch utbldnngsmljöer fnns dag även på mndre högskolor och nya unverstet. Nu gäller det att se och ta vara på dem som den starka resurs de är, säger Madelene Sandström, vd för KK-stftelsen. KK-stftelsen fnanserar projekt nom forsknng och kompetensutvecklng vd Sverges högskolor och nya unverstet. Under senare år har det utvecklats en rad starka strategska forsknngsmljöer ute landet vlket lett tll att landskapet för unverstet och högskolor förändrats. V ser nu förutsättnngar för en ny spelplan. Ingen kan säga att de mndre lärosätena är ontressanta och att det bara är de stora unversteten som gäller. Rent deologskt är det säkert många som vll se framtden på ett sådant sätt, men då talar de faktskt emot fakta. Högskolorna och de nya unversteten måste nu ses som den resurs de är, säger Madelene Sandström. Exempel på områden som blvt starkare under senare år är bland annat dgtalserng, bg data och artfcell ntellgens. Högskolorna och de nya unversteten har redan från början haft en dragnng åt t eftersom de ofta skapades samtdgt som t-utvecklngen började ta fart. Det har gjort att de kunnat arbeta vdare och utvecklas samklang. Dessutom har samproduktonen med företag bdragt tll att det drvts fram nya områden utfrån närngslvets behov. Det tror jag är kärnan att de lärosäten v stöttar nu kommer ut så bra, både relevans och kvaltet. Nytt läge Hon påpekar att den rådande högkonjunkturen kräver att landets lärosäten kan leverera. Då talar jag både om nykläckta studenter, om kompetensutvecklng av redan yrkesverksamma och om forsknngsmöjlgheter. Allt detta fnns de lärosäten v stödjer. Att tänka banor om att det är de stora unversteten som ska stöttas eftersom de ska fxa bffen för framtden, då pratar man hstorskt. Strategn för framtden, menar hon, måste utgå från dagens stuaton. Det håller nte att hänvsa tll ett gammalt dokument från 2008 och säga att v fortsätter samma rktnng. Om v ska ttta framåt måste v utgå från nuläget och se vad landets Ingen kan säga att de mndre lärosätena är ontressanta nya branscher, nya företag, nya lärosäten och nya unga forskare nnebär, både för högskolelandskapets utvecklng och Sverges förutsättnngar för att stå sg konkurrens och utvecklng. TEXT: ANETTE BODINGER Madelene Sandström, vd för KK-stftelsen. Foto: Johan Olsson

8 ANNONS 8 DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun 2018 SAMVERKAN Sverge behöver ett starkt nsttut med fokus på tllämpnng V vll vara en aktör som säkerställer att alla forsknngsresurser som plöjs ner landets nnovatonssystem kommer tll nytta. Sverge behöver ett starkt nsttut som samverkar med unverstet och företag säger Pa Sandvk, vd för RISE, Research Insttutes of Sweden. Pa Sandvk, vd för RISE, Research Insttutes of Sweden. Foto: RISE Inom RISE fnns ett brett spektrum av spetskompetenser, forsknngs- och nnovatonstjänster samt ett hundratal testoch demonstratonsmljöer. En av Sverges styrkor är att v har förmågan att ta tllvara forsknngsresultat och göra något av dem, och det är här som RISE kommer n blden. Det svenska nnovatonssystemet behöver en aktör som verklgen har fokus på tllämpnng och nytta, säger Pa Sandvk. För att klara det arbetar RISE brett nom prncp alla teknkområden, numera även kombnaton med samhällsvetenskap. V har fokus på nnovatonsprocesser och vad det är som skapar nnovaton ur flera perspektv. Innovaton för ett ltet företag är nte samma sak som för ett globalt bolag, men v ska kunna vara en aktör och samarbetspartner för hela spektrumet, fastslår Pa Sandvk. RISE tllhandahåller bland annat ett hundratal test som är öppna för ndustr, akadem och offentlg sektor. Här kan framtdens produkter och processer skalas upp och testas under verklga betngelser. Våra testbäddar är en vktg nfrastruktur för nnovaton som nte är kopplade tll ensklda ndvder utan är långsktga satsnngar där v både bygger kompetens och hjälper tll med analyser, berättar Pa Sandvk. Hållbar utvecklng Hållbar utvecklng är en central del av verksamheten. Många av de samarbeten v går n har en tydlg nrktnng mot hållbarhet. Ett exempel är det stora elektromobltetslabb som ska sättas upp tllsammans med Chalmers och fordonsndustrn och har fokus på utvecklng och test av ny teknk för elektrferng av fordon. Ett annat hållbarhetsprojekt handlar om lvsmedel och vad offentlga måltder har för klmatpåverkan. Andra exempel är våra anläggnngar längs Norrlandskusten som syftar tll att använda skogen som råvara och alternatv tll fossla bränslen. Lstan kan göras lång. En vktg förutsättnng för att skapa nnovaton är, enlgt Pa Sandvk, gränsöverskrdande samarbeten. Jag är övertygad om att det nte räcker med att bl oerhört duktg på ett smalt område, ta självkörande blar tll exempel. Förutom fordonsteknk krävs ICT-kompetens, stadsplanerng, beteendevetenskap och en rad andra samhällsvetenskaplga kompetenser för att lyckas fullt ut. Samma sak när det gäller förpacknngar. Idag används sensorer som kan känna av tll exempel temperatur för att få vtala förpacknngslösnngar. Här krävs djupa kunskaper om förpacknngsteknolog och utvecklng men det behövs även spetskompetens på sensorsdan. Det är gränslanden mellan olka dscplner som helt nya spännande produkter och lösnngar kan uppstå. V har fokus på nnovatonsprocesser och vad det är som skapar nnovaton ur flera perspektv Framtd För framtden vll Pa Sandvk att RISE ska fortsätta på den nslagna vägen och vara med och stärka Sverges konkurrenskraft. Det betyder att v ständgt måste vara rörelse och vara en aktör som nte bara fnns en natonell, utan även en nternatonell, kontext. Jag ser stora möjlgheter att de projekt v stödjer kan utveckla hållbara lösnngar som både kan skapa tllväxt och efterfrågas globalt. TEXT: ANETTE BODINGER

9 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun INDUSTRIN Goda samarbeten är vktga för långsktg forsknng En stor andel av aktörerna nom ndustrn har fortsatt valt att satsa på nterna forsknngsavdelnngar, men Pontus de Laval, teknkchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt är genom fördjupade samarbeten med akademn. Pontus de Laval, teknkchef på Saab, är övertygad om att vägen framåt för ndustrn är genom fördjupade samarbeten med akademn. Med en så bred produktportfölj som vår skulle det bl både för kostsamt och för komplext att ha sn forsknng nom företaget, något som blr tydlgt när man väger för- och nackdelar med att satsa på samverkan. Därför har v valt att ntegrera forsknngsfrågorna vår ordnare utvecklngsorgansaton och etablera samarbeten med forsknngsmljöer på unverstet och högskolor runt om Sverge, berättar Pontus de Laval. Han poängterar att dylka samarbeten kan bl avgörande för ndustrns framtda konkurrenskraft, nte mnst på grund av att huvuddelen av aktörernas kompetensförsörjnng kommer från unverstet och högskolor. Samarbeten blr därmed vktga både ur rekryterngs- och ur kompetensperspektv, men även som ett sätt att hålla koll på var forsknngsfronten lgger, så att v kan hålla oss à jour. Drver nternatonella samarbeten Saabs samarbeten med akademn omfattar både små och stora projekt nom allt från elektromagnetsk fältteor, datavetenskap, radar- och sensorverksamhet tll strukturell mekank, energteknk och hur man kan effektvsera utvecklngen av nya strdsflygplan. Det bästa verktyget för samverkan är ndustrdoktorander, något v verklgen har tagt fasta på genom att låta vår personal ha chansen att doktorera på arbetstd. Grundregeln är att man doktorerar under omkrng 80 procent av sn td och ägnar resterande 20 procent åt ordnare arbete för att nte tappa sna nätverk och sn kopplng tll verksamheten. För att ha nskt relevanta frågeställnngar är det lämplgt att ha några års erfarenhet nnan man söker en sådan poston. För närvarande har Saab 36 ndustrdoktorander runt om Sverge. Utöver dem har försvars- och säkerhetsföretaget knutt ett dussntal adjungerade professorer tll sg, vlkas arbetsfördelnng är en speglng av ndustrdoktorandernas crka en dag veckan tllbrngas ute akademn och övrg td tllbrngas med aktuella utvecklngsprojekt hos Saab. Idag tttar v på att etablera fler samarbeten även utanför Sverge. Det beror dels på att v på senare år kraftgt har utökat våra affärer V vll och kan vsa på praktsk nytta och konkreta resultat, men utan grundforsknng får v ngen tllämpad forsknng nternatonellt och dels på att det fnns ett uttalat ntresse för att v ska etablera oss starkare flera av de länder där v har verksamhet. Banbrytande teknologer Såväl KTH och Chalmers som Lnköpngs och Lunds unverstet tllhör Saabs samarbetspartner. Därutöver drver företaget också forsknngsprojekt samråd med Försvarshögskolan. Dessutom har Saab nylgen stärkt stt redan exsterande forsknngssamarbete med Aaltounverstetet Helsngfors avseende långvarg forsknng nom sensorteknk samt tecknat samarbetsavtal med Nanyang Technologcal Unversty Sngapore, Asens främsta unverstet och ett av de to bästa världen. Det handlar många fall om helt banbrytande teknologer; ett exempel är Wallenbergsstftelsens 3 mljarder kronor stora satsnng på automaton och AI, som är den största forsknngssatsnngen Sverge dag. Där tar v bland annat fram demonstratonsarenor för att kunna testa den allra senaste teknologn tllsammans med forskarna. Ett annat är ndustrforsknngscentrumet SMaRC (Swedsh Martme Robotcs Centre), som fnanseras av SSF och vars mål är att utveckla nästa generatons undervattensrobotk. Angeläget med långsktghet Saab är dagsläget nvolverade olka forsknngsprojekt, något som stöttas av såväl Saabs vd Håkan Buskhe som styrelseordförande Marcus Wallenberg. Båda uppmuntrar långsktghet och Pontus understryker att det nte på någon nvå nom företaget fnns någon upplevd konflkt mellan grundforsknng och tllämpad dto. V vll och kan vsa på praktsk nytta och konkreta resultat, men utan grundforsknng får v ngen tllämpad forsknng. Det framförs bland krtk mot ndustrns nverkan på akademn forsknngssammanhang, men v har snarare sett att både kvalteten och engagemanget ökar. Det borgar för fortsatt nnovatv forsknng, avslutar han. TEXT: SANDRA AHLQVIST

10 ANNONS 10 DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun 2018 REGERINGEN Forsknngsvolymerna har ökat nu måste även kvalteten öka Förra regerngen höjde forsknngsanslagen med 30 procent, nuvarande regerng har nvesterat ytterlgare tre mljarder. Forsknngsmnster Helene Hellmark Knutsson konstaterar att satsnngarna lett tll ökade forsknngsvolymer medan kvalteten fortfarande står och stampar. Helene Hellmark Knutsson, forsknngsmnster. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet För att behålla vår framskjutna poston som forsknngs- och nnovatonsland krävs fokus på att få ut mer nnovaton, fler nnovatva tllväxtföretag och fler jobb ur de nvesterngar som görs forsknng och utvecklng, säger Helene Hellmark Knutsson. Vktgt det här sammanhanget, menar mnstern, är också en större samverkan mellan forsknng och högre utbldnng. Det behövs både för att stärka kvalteten utbldnngen och för att få studenterna ntresserade av en fortsatt forskarkarrär nom stt ämne. Samverkan mellan forsknng och högre utbldnng är enda vägen om v nte bara vll vara bland de länder som nvesterar mest, utan även bland dem som får ut mest av sn forsknng. Överlag tycker Helene Hellmark Knutsson att Sverge som forsknngsnaton står sg väl en nternatonell jämförelse, men att konkurrensen hårdnar. Allt fler länder som nvesterar forsknng klättrar olka rankngar, lte beroende på hur man mäter. Med tanke på att v bara är to mljoner nvånare och ändå har så framstående forsknng nom många områden och flera starka forsknngsunverstet, står v oss än så länge bra. Men v kan nte räkna med att vara kvar toppen om v nte fortsätter att utveckla och nvestera. Om Sverge ska vara en ledande kunskapsnaton där v konkurrerar med kompetens och nnovaton måste hela skolsystemet leverera Utmanngar Sverge står nför stora samhällsutmanngar. Här menar Helene Hellmark Knutsson att olka forsknngsområden samt ndustr och akadem måste kraftsamla för att tllsammans med andra länder ta sg an dessa utmanngar. De områden v har prorterat den poltska forsknngspropostonen är klmatforsknng, hälsoutmanngen och dgtalserngen. De är som jag ser det de största samhällsutmanngarna. Här kan Sverge ta en framskjuten poston, nte mnst kraft av en lång forsknngstradton nom dessa områden. Idag dsputerar ungefär var hundrade högskolestudent, crka per år. Det blr alltså en professor av 600 studenter. Men frågan är hur återväxten ser ut och hur den påverkas av dagens dålga skolresultat. Om Sverge ska vara en ledande kunskapsnaton där v konkurrerar med kompetens och nnovaton, och nte med låga löner och brstfällga arbetsvllkor, måste hela skolsystemet leverera. Därför har v pekat ut stärkandet av skolresultaten och ett starkt utbldnngssystem som en natonell utmanng. V klarar nte att 15 procent av grundskoleeleverna nte når gymnasebehörghet eller att 30 procent av gymnaseleverna hoppar av skolan. Stärka MINT För att komma tllrätta med dagens stuaton vll Helene Hellmark Knutsson att elevernas ntresse för de så kallade MINT-ämnena, matematk, ngenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknk ska väckas tdgt. Sverge är tll stora delar ett ngenjörsland, mycket av det som produceras är beroende av att v har ngenjörer och teknsk forsknng. Om v nte klarar att tdgt väcka ntresse för dessa ämnen och se tll att både kllar och tjejer väljer utbldnngsområden nom MINT kommer v på skt att få svårt med kompetensförsörjnngen tll centrala delar av det v vll vara bäst på. För framtden hoppas Helene Hellmark Knutsson på ett tydlgt trendbrott både vad gäller skolresultat och forsknngskvaltet. Om to år hoppas jag att de stora satsnngar som görs på utbldnngssystem och forsknng gett resultat form av såväl bättre skolresultat som högre kvaltet. TEXT: ANETTE BODINGER

11 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun INDUSTRIN V måste forska fortare En nära samverkan mellan akadem och ndustr är avgörande för Sverges framtda konkurrenskraft. Vktgt är också att snabbt kunna omsätta det som kommer ut från unversteten praktsk tllämpnng. V måste forska fortare, säger Mkael Dahlgren, forsknngschef på ABB Sverge. Sverge står sg generellt sett bra som forsknngsnaton den globala konkurrensen. Det menar Mkael Dahlgren, som dock skulle önska något kortare ledtder. Då talar jag dels om att det måste gå fortare från utlysnng tll att komma gång med projekt, dels om att snabbare kunna dra nytta av nya forsknngsresultat. V lever en snabbfotad värld, och då måste även dessa processer kunna gå fort. Han konstaterar att Sverge har ett antal områden där forsknngen är framkant och står sg bra den globala konkurrensen. Sedan fnns det en del andra områden med utvecklngspotental. Det postva är den öppna dalog som fnns krng dessa frågor, både på unversteten och nom ndustrn. Det gör det lättare att göra satsnngar och bl bättre. Ett område som Mkael Dahlgren menar behöver ett lyft är dgtalserng allmänhet och AI, artfcell ntellgens, synnerhet. Det fnns duktga personer på området men v har nte rktgt den massan som behövs för att kunna lgga framkant. Nu har Knut och Alce Wallenbergs stftelse avsatt VILKA FÖRETAG KAN DU TÄNKA DIG ATT ARBETA HOS? Vlka av följande forsknngsntensva företag skulle du tänka dg att arbeta hos? Ange gärna flera. Astra Zeneca ÅF ABB Semens Volvo Group Volvo Cars Tetra Pak Scana Sandvk SAAB Group Ercsson Akzo Nobel Alfa Laval Atlas Copco GKN Aerospace Bombarder BAE Systems Electrolux Semcon Veoneer (Autolv) Teto Ingen av dessa 20% 20% 19% 19% 18% 17% 16% 16% 14% 13% 12% 11% 11% 11% 9% 9% ytterlgare en mljard kronor för en utöknng av WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software program, genom en bred satsnng på artfcell ntellgens. Även regerngen har presenterat satsnngar på området vlket nnebär att v kan förflytta oss framåt. Nära samverkan Som forsknngschef på ABB gäller det att leva som man lär. Mkael Dahlgren berättar att företaget samverkar längs hela kedjan från akadem, forsknngsnsttut, start-ups, ndustrpartner och kunder. Ett exempel är vår tllväxthubb Syner- Leap, ett ekosystem som ska ge företag möjlgheter att växa och expandera nom ndustrautomaton, robotk och energ. V arbetar också allt mer med ndustrpartners och kunder för att snabbare komma tll ploter och demonstratorer nom olka områden. ABB är ett teknkdrvet företag, vlket Mkael Dahlgren tror är en vktg förklarng tll att verksamheten är en attraktv arbetsplats för landets forskare. Verksamheten toppar tllsammans med ÅF och Astra Zeneca Framtdens Forsknngs senaste undersöknng. V försöker lgga framkant och hela tden spränga gränser med nya produkter som bygger på teknologska framsteg. Hos oss kan forskare omsätta stt arbete produkter, de kan ta nästa steg sn forsknng och det tror jag är vktgt. V har också ett stort antal adjungerande professorer ute på unversteten vlket förstås bdrar tll den postva blden av ABB som forsknngsföretag. Eget 20-årsjubleum Själv frar han dagarna 20-årsjubleum som ABB-anställd. 29% 29% 29% 27% Om undersöknngen: Undersöknngen är gjord mot ett slumpmässgt urval av forskare akademn 7 9 maj Statstsk felmargnal: 2,5 4,0 procentenheter. 23% 37% Mkael Dahlgren, forsknngschef på ABB Sverge. Foto: ABB Hos oss kan forskare omsätta stt arbete tll produkter, de kan ta nästa steg sn forsknng och det tror jag är vktgt Jag började på Corporate Research 1998 och upptäckte att det var en fantastsk plats för en forskare. Här fck jag arbeta applkatonsnära och med samma möjlgheter tll förkovrng som på unverstet. Att det blvt hela 20 år företaget hänger också samman med bra arbetsklmat och ständgt nya utmanngar. Så fort jag känt att utvecklngen gått lte stå har jag fått ett nytt jobb med större ansvar takt med att kunskap och erfarenhet ökat. Mkael Dahlgren har under sna år på ABB vart med om en svndlande dgtal utvecklng. När jag började var mobltelefonn fortfarande sn lnda. Men de kommande åren kommer att bl ännu mer ntressanta. De som börjar dag kommer tll exempel att vara med om en utvecklng nom autonoma system som nnebär en större nterakton mellan männska och teknk, och där männskan allt större utsträcknng tar hjälp av artfcell ntellgens för att skapa och fatta rätt beslut. En fantastsk resa som v bara sett början på. Dagens nyblvna forskare går en spännande framtd tll mötes. TEXT: ANETTE BODINGER OM MIKAEL DAHLGREN Mkael Dahlgren läste fysk på Chalmers och har en teknologe doktorsexamen från Venna Unversty of Technology Wen nom Expermental Physcs. Sedan 2014 är han forsknngschef för ABB Corporate Research.

12 ANNONS 12 DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun 2018 IMMATERIALRÄTT Kunskap mmateralrätt en framgångsfaktor Att ha kontroll på sna mmaterella tllgångar är nödvändgt för att lyckas på natonell nvå, och en förutsättnng för att nå den globala marknaden. Hanterngen av de mmaterella tllgångarna är därför en vktg del framgångsrka företags strateger och affärsmodeller säger Peter Strömbäck, generaldrektör på Patent- och regstrerngsverket, PRV. Peter Strömbäck, generaldrektör på Patent- och regstrerngsverket, PRV. Foto: PRV På PRV:s webbplats beskrvs mmaterella tllgångar som de tllgångar som nte går att ta på. Det kan tll exempel vara patent, varumärke, desgn, upphovsrätt eller företagshemlgheter. Men att tllgångarna nte går att ta på betyder nte att de är mndre värdefulla än de fysska, tvärtom. Ofta fnns ett företags största värde bland de mmaterella tllgångarna. Det har gjorts uppskattnngar om att värdet av ett företags mmaterella tllgångar ofta utgör 80 procent av hela bolagets värde. Tll saken hör också att mmateralrättsntensva verksamheter står för 40 procent av vår BNP. Det fnns alltså stora värden de mmaterella tllgångarna, konstaterar Peter Strömbäck. En utmanng för verksamheter som går från forsknng tll kommersalserng är att redan från början tänka mmateralrättslga banor. Mn bedömnng är att man ofta tänker på detta för sent vlket kan bero på att man felbedömt hur vktga de är. PRV har uppdrag att kompetensutveckla och nformera verksamheter om hur mmateralrättslga frågor spelar n affärsskapandet. Det fnns en utvecklngspotental för kunskapen krng detta. Globala företag har hela avdelnngar som jobbar med mmateralrätt, men bland små och medelstora företag är kompetensen mer tunnsådd. Här fnns en tydlg kunskapslucka nnovatonssystemet. Nära kopplng mellan teknkutvecklng, forsknng och patent En av de mmaterella rättgheter som det kan fnnas stora värden, och som har nära kopplng tll såväl teknkutvecklng som forsknng, är patent. Under 2017 ökade antalet bevljade patent Sverge med 16 procent. Under året bevljades 1031 patent, att jämföra med 2016 då 866 patent bevljades. Och trenden ser ut att fortsätta. Ett område som verkar koka rejält är telekom. Httlls år har v fått n 80 procent fler ansöknngar än jämförbara månader förra året. Öknngen beror sannolkt på att det gjorts stora satsnngar på forsknng nom området och att det skett ett antal avknoppnngar från större företag vlket v nu ser resultatet av, säger Peter Strömbäck. Själv har han en bakgrund som cvlngenjör masknteknk, och ett stort engagemang för t- och dgtalserngsfrågor. Dgtalserng skapar en massa möjlgheter, och mn bedömnng är att säkerhet och tllgänglghet är de största utmanngarna på det området. AI är ett annat spännande område som ger avtryck form av nya handelsmönster, ny teknk och kanske också nya möjlgheter för oss som myndghet att serva våra kunder. Det är ett område v följer väldgt noga. Utvecklngen går snabbt och nom fem år tror Peter Strömbäck att AI kommer att vara en naturlg del av PRV:s verksamhet. AI skulle tll exempel kunna vara en hjälp arbetet med söknngar olka nternatonella patentregster. Vsonen är att v nom PRV ska se en utvecklng lknande den nom bankväsendet. De flesta bankkunder går dag nte tll ett kontor utan sköter bankärenden med hjälp av dator eller mobltelefon. Det har lett tll att kunderna har större överblck, bättre precson och snabbare leveranstd. Detta är En utmanng för verksamheter som går från forsknng tll kommersalserng är att redan från början tänka mmateralrättslga banor ett område som jag hoppas att PRV ska ta ordentlga klv så att v om fem år är en onestop-shop för all tänkbar mmateralrätt. Peter Strömbäck påpekar att AI även för med sg en del nya utmanngar, nte mnst när det gäller mmateralrätt. Idag fnns 3D-skrvare som kan användas för att skrva ut och pratkopera produkter. Men vem äger rätten tll produkten som skrvts ut av 3D-skrvare? Och vad nnebär det om en AI-robot skckar n en patentansökan, är det då roboten som äger rättgheterna tll produkten? Ny teknk skapar nya möjlgheter men även nya utmanngar, nte mnst på det jurdska området. Helt klart är att v går en spännande framtd tll mötes. Fnns det slutlgen något medskck tll forskare när de ger sg ut och ska söka patent? Jag skulle vlja råda forskare och doktorander att använda sg av patentnformaton som komplement tll nuvarande omvärldsbevaknng. En del teknska framsteg publceras nte vetenskaplg ltteratur. Här kan ensklda forskare och doktorander få ett försprång genom att även söka efter lkande uppfnnngar en patentdatabas när de gör sn omvärldsbevaknng. TEXT: ANETTE BODINGER

13 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Chalmers och KTH topprankas av landets forskare Chalmers och KTH hamnade topp när Framtdens Forsknng genomförde en undersöknng bland Sverges forskare vlka lärosäten de kan tänka sg att arbeta hos. Gemensamma nämnare för de båda teknska högskolorna är spännande forsknngsmljöer och en nära samverkan med närngslv och offentlg sektor. Anna Dubos, prorektor vd Chalmers, är förstås glad över att verksamheten ses som en attraktv arbetsplats av landets forskare. Den framskjutna placerngen tror hon kan bero på Chalmers envetna betonng både på samverkan med närngslv och offentlg sektor och på samarbeten forskare emellan. Att v har många spännande forsknngsmljöer spelar förstås också en roll. Även relevansaspekten har betydelse. Här, lksom på KTH, arbetar man med att fnna lösnngar på de globala utmanngarna. Detta görs förstås även av andra lärosäten landet, men kanske bl det mer tydlgt hos oss än på de bredare unversteten. Själv har hon med undantag för kortare utflykter vart Chalmers trogen sedan Jag började med att läsa tll masknngenjör, fortsatte med doktorandstuder och blev professor ndustrell marknadsförng och nköp Under de gångna åren har jag även vart bland annat vce rektor och arbetat med att bygga upp våra styrkeområden som lanserades Sedan årsskftet är jag prorektor med ansvar för styrkeområdena och för att samordna jämställdhetsfrågor Chalmers lednng. I ljuset av hstoren konstaterar hon att samverkan blvt allt vktgare med åren. Här, lksom på KTH, arbetar man med att fnna lösnngar på de globala utmanngarna Utvecklngen har gått från lokala samarbeten mellan ensklda forskare akademn och ndustrn tll att v byggt upp ett ramverk där v med hjälp av våra sju styrkeområden skapar ngångar tll hela Chalmers. Kompetenscenter, forsknngsprogram, projekt och nfrastrukturer får därmed också större sammanhang att verka. KTH Även Annka Stensson Trgell, vcerektor för forsknng vd KTH, lyfter fram samverkan och spännande forsknngsmljöer som en trolg anlednng tll att lärosätet topprankas av Sverges forskare. V, lksom Chalmers, har fokus på teknk vlket nnebär att v ofta står nära forsknngens nyttogörande. Mycket av den kunskap v tar fram syftar tll att fnna lösnngar på de stora samhällsutmanngarna, vlket nnebär en nära samverkan med kommuner, myndgheter och närngslv. För att främja samverkan har KTH elva strategska samverkanspartners från närngslv och offentlg sektor. Det övergrpande målet är att höja kvalteten på utbldnng och forsknng vd KTH och att stärka nnovatonsförmågan hos studenter, lärare, forskare och partners. Själv har jag ansvarat för Scana sedan Skllnaden nu mot då är att samarbetet dag har förankrng allra högsta lednng, både på KTH och på företagen. Samverkan handlar tll stor del om personutbyten, att få männskor att gå emellan akadem, ndustr och offentlg sektor. För att ständgt kunna utveckla undervsnngen måste våra lärare och professorer ha bra kunskap om behoven som studenterna kommer att ha stt fortsatta arbetslv. Men utbytet är vktgt också för att vår forsknng ska kunna fokusera på de vktgaste frågorna samt att den snabbare ska komma tll nytta. Samverkan sker även åt andra hållet form av adjungerade professorer och afflerad fakultet. Dessutom görs en stor andel av våra ex-jobb ndustrn, vlket skapar en naturlg samverkan för oss som undervsar och handleder studenterna. Utvecklande mljöer Annka Stensson Trgell har en bakgrund som cvlngenjör masknteknk från Luleå Teknska unverstet, och sedermera en doktorsexamen datorstödd masknkonstrukton. Vd mllennumskftet blev hon rekryterad tll KTH och professuren fordonsdynamk. Jag fck ett erbjudande jag nte kunde motstå. Att jag blvt kvar alla år beror på att KTH är ett nternatonellt framstående lärosäte som ständgt erbjuder nya utmanngar. Arbetsuppgfterna har hela tden varerat, utvecklats och förändrats över td. Anna Dubos ger en lknande förklarng tll sna snart 40 år på Chalmers. Ju fler männskor och verksamheter man lär känna nom organsatonen, desto rolgare blr det. Att jobba på Chalmers har aldrg känts nstängt eller tråkgt, tvärtom, och det är nog också förklarngen tll att jag blvt kvar här alla år. TEXT: ANETTE BODINGER VILKA UNIVERSITET/HÖGSKOLOR VILL DU ARBETA HOS? Vlka av följande unverstet/högskolor skulle du kunna tänka dg att arbeta hos? Ange gärna flera. Foto: Anna-Lena Lundqvst KTH Chalmers teknska högskola Lnköpngs unverstet Lunds unverstet Uppsala unverstet Stockholms unverstet Göteborgs unverstet Luleå teknska unverstet Karolnska Insttutet Umeå unverstet Mttunverstetet Malmö högskola Mälardalens högskola Lnnéunverstetet Örebro unverstet Jönköpng Unversty Bleknge teknska högskola Karlstads unverstet Högskolan Halmstad Högskolan Dalarna Högskolan Skövde Ingen av dessa 12% 10% 9% 9% 8% 8% 8% 8% 7% 6% 5% 4% 12% 26% 25% 24% 19% 46% 46% 44% 62% 61% Anna Dubos, prorektor vd Chalmers teknska högskola. Annka Stensson Trgell, vcerektor för forsknng vd KTH. Om undersöknngen: Undersöknngen är gjord mot ett slumpmässgt urval av forskare närngslvet 7 9 maj Statstsk felmargnal: 2,5 4,0 procentenheter.

14 ANNONS 14 DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Forsknng jun G-UTVECKLING Stärk samverkan där v är världsledande Erk Ekudden, CTO på Ercsson, ser den samverkande forsknngen från närngslv och akadem som en stor anlednng tll den snabba 5G-utvecklngen. En samverkan som utan tvekan kan nyttjas ännu mer framtden. Sedan jul fjol är Erk Ekudden CTO för Ercsson. Under hans karrär som bland annat CTO, teknkstrategansvarg och forsknngsenhetschef har han vart aktv nom områden som forsknng, teknolog, ndustralserng, standardserng och teknkstrateger. Erk Ekuddens kompetens är stor vlket mått man än använder. Jag har egentlgen hela tden jobbat gränslandet mellan teknk och kund, eftersom jag under lång td jobbat nära både kunder och partners. Det har gett mg kunskap om teknk och utvecklng på både djupet och bredden, säger han. Idag stter han centrum av 5G-utvecklngen. Och här är det full fart. Forsknngen nleddes för nte mer än åtta år sedan och det senaste ett och halvt åren har utvecklngen tagt sg från forsknng tll standardserng och vdare tll kommersalserng. I december 2017 landade den första standarden som våren 2018 blev komplett. Under hösten 2018 rullas de första kompletta 5G-systemen ut och redan 2020 förväntas utbyggnaden komma gång mer globalt. Det är en väldg accelererng både av utvecklngen och tdsplanen för att komma gång på de ledande marknaderna. Den starkaste drvkraften för en tdg lanserng kommer från Nordamerka som har stora publka planer för teknken, men även Kna, Korea och Japan drver på. Stark tradton av samverkan En stor del av utvecklngen skulle nte vara möjlg utan de effektva och framgångsrka forsknngssamverkansprojekt som pågår mellan svenskt närngslv och akademn. V har alltd haft en väldgt stark tradton av att bygga vår forsknng på unverstetsnära samarbeten. V har vart väldgt måna om att samarbeta med unverstet både Sverge och andra ledande regoner världen som en del av vårt teknkledarskap, så det har v haft en väldgt stor nytta av, säger Erk Ekudden. Samverkan både säkerställer återväxten av kompetens och gör det lättare att täcka upp alla områden som har en fot utvecklngen, menar Erk Ekudden. För det första skapar det en grogrund för rätt kompetens så att v kan anställa de absolut bästa och få en bättre och effektvare utvecklng av systemen. För det andra är 5G en tvärgående utvecklng beroende av flera olka V har alltd haft en väldgt stark tradton av att bygga vår forsknng på unverstetsnära samarbeten Erk Ekudden, CTO för Ercsson. Foto: Gonzalo Irgoyen fält. Samverkar v med andra branscher och områden täcker v större delar av utvecklngen. Exempel på aktuella samarbeten är Dgtal Demo Stockholm, där Ercsson, Tela och KTH gemensamt bygger upp förutsättnngar (såsom 5G) för att htta dgtala lösnngar för en smartare stad. Ett lknande exempel är vårt samarbete med Kng s College London där man bldat ett spännande partnerskap med skte på att förbättra lvskvalteten och arbete samhället genom teknologsk nnovaton nsprerad av fördelarna med 5G-teknk, säger Erk Ekudden. Världsledande Utvecklngen drver fram ett allt större behov av stora datamängder, och mycket av framtdens forsknng både närngslv och akadem kommer att handla om data knowledge. Mycket av framtdens nya kunskaper kommer att vara väldgt beroende av tllgång tll mycket och rätt data. Det fnns jättemycket man kan göra med ndustrella data, och här kan samverkan mellan akadem och närngslv rnga n lärdomar och nskter, säger Erk Ekudden och fortsätter: Jag tror att en del av kunskapen om hur man bygger autonoma och självlärande system kommer att växa fram ur väldgt konkreta samarbeten mellan akadem och närngslv. Med den ökande globala konkurrensen är det trolgt att vkten av samverkan mellan svenskt närngslv och akadem kommer att öka ytterlgare, menar Erk Ekudden. Det är en ökande konkurrens närområdet men självklart också globalt. Det fnns mycket att bygga på utfrån det som redan fnns, och det bästa v kan göra som naton, som företag och som akadem är att htta de områden där v är världsledande och stärka vår samverkan där. TEXT: PETER JOHANSSON

15 NextMeda 15 Knäckte koden som ger 5G obegränsad kapactet V har vsat att MIMO-teknken som används för framtdens 5G-nät nte har någon övre begränsnng. I takt med att moblanvändandet ökar handlar det bara om att sätta upp fler antenner, säger Eml Björnson, btr. professor kommunkatonssystem vd Lnköpngs unverstet. MIMO står för Multple Input, Multple Output, teknken nnebär att hundratals centmeterstora antenner kopplas samman. Forskare har httlls trott att det fnns en övre gräns för hur mycket data det är möjlgt att överföra med MIMO-teknk. Eml Björnson och hans forskargrupp har vsat att den gränsen nte exsterar. Mobltelefonanvändnngen ökar lavnartat vlket ställer krav på större kapactet näten. Lösnngen har fram tll nu vart att sätta upp fler basstatoner på hustak och master. När gränsen är nådd måste man stället ha smartare teknk på varje basstaton, och det är här vår forsknng kommer n blden, säger Eml Björnson. Dagens basstatoner täcker ett brett område, ungefär som en strålkastare sprder stt ljus. V arbetar med MIMO-teknk där basstatonerna består av många centmeterstora antenner stället för en stor. Med dagens teknk turas moblanvändarna om den breda sgnalen, samtalen bryts, omärkbart för användaren, varje mllsekund. Med MIMO-teknkens rktade sgnaler kan ett obegränsat antal personer Eml Björnson, btr. professor kommunkatonssystem vd Lnköpngs unverstet, här med en antennprototyp. Foto: Lasse Hejdenberg vara gång samtdgt. Sgnalerna behöver bara göras smalare med hjälp av fler antenner per basstaton när antalet personer ökar. Detta gör att kapacteten ett moblnät kan öka många gånger om. De förestående 5G-näten nnehåller de första fröna tll teknken. V forskar på teknker som kommer att behövas om fem-to år, medan företagen ska klara av den öknng som sker nästa år. Vår horsont är längre men v har redan kommt långt arbetet med att få företag och unverstet världen att förstå att det är MIMO-teknken som måste n framtdens nät. Lnköpngs unverstet Lnköpng Tel: Energeffektvt Det som sannolkt kommer att vara begränsnngen för framtdens moblnät är ekonom och energåtgång. Ett annat forsknngsspår är därför energeffektvtet framtda moblnät, som studeras ett projekt fnanserat av Stftelsen för Strategsk Forsknng. Eftersom v gör näten mycket effektvare blr de också mer energeffektva, säger Eml Björnson, som år fck prestgefyllda Marcon Prze Paper Award för stt arbete på detta område. Om fem-to år hoppas han att teknken som forskargruppen utvecklar ska ha börjat användas på allvar. Den här smarta sgnalbehandlngen är det avgjort bästa sättet att lösa framtdens kapactetsproblem på. Vårt yttersta mål är att trådlös kommunkaton ska fnnas överallt och att mobltäcknng blr en cke-fråga. När v nått dt är v klara och jag får börja forska på något annat! NextMeda Länkhopp ny framgång för Chalmersforskare För fyra år sedan väckte forskarna på Chalmers nternatonell uppmärksamhet med stt världsrekord snabb, trådlös datatrafk. Rekordet håller de fortfarande och nu har de tagt steget från labbet ut verklgheten. Sedan vntras stter två anonyma antenner på varstt hus på Ercsson på Lndholmen Göteborg. De sänder och tar emot data va radolänk med en mponerande hastghet: 5 Gbt/s, vlket är 50 gånger mer än de flesta av oss har va fbertråd. Och det är 200 meter mellan husen. Ett stort steg att v nu tllsammans med våra forsknngspartners på Ercsson Research har lyckats med ett långt länkhopp, det var ett av våra mål, säger Herbert Zrath, professor höghastghetselektronk på Chalmers teknska högskola Göteborg. Verklg trafk Och detta är datatrafk realtd, alltså blder eller samtal som verklgen går mellan punkterna A och B, nte att man mäter datatakten genom att spela n sgnalerna och analysera efterhand, vlket är det normala vårt forsknngsfält, säger han. Professor Herbert Zrath på Chalmers, här tllsammans med medlemmar av forsknngsgruppen (Smon, Ahmed, Vessen, Snng, Sona, Neda). Chalmersforskarnas världsrekord är på hela 40 Gbt/s, men uppmätt labbmljö och med användnng av frekvenser hela det så kallade D-bandet, ( GHz). En sådan bandbredd är nte kommersellt ntressant för telekomoperatörerna, som oftast får sg tlldelat en bredd på någon enstaka GHz. Därför fokuserar v nu på smalbandg kommunkaton realtd, med så stora datatakter som möjlgt. Och här tror jag att v leder utvecklngen, säger Herbert Zrath. Forsknngen bedrvs av Chalmers hop med Ercsson Research. Och nyttan för gemene man är mycket tydlg: Allt fler vll se flm och vdeoklpp mobler och pads, TV-bolag vll producera en fotbollsmatch England på dstans från Stockholm och snart är självkörande blar och krurg va nternet en del av vardagen. För allt detta krävs mycket snabb och tllförltlg trådlös överförng av stora mängder data. Operera på dstans Nu växer 5G explosonsartat, med högre datatakter och mycket mndre fördröjnngar näten. Idag har v fördröjnngar på mllsekunder, men för att kunna operera säkert på kanske to mls avstånd får fördröjnngen nte vara mer än någon mllsekund, säger Herbert Zrath. En vktg nyckel tll framgång är halvledarmateralen de ytterst små Foto: Patrk Bergenstav Hundratals GHz bandbredd är dag outnyttjat och tllgänglgt för trådlös kommunkaton, radar, och sensorapplkatoner frekvensområdet 100 GHz tll 500 GHz (s.k. THz-området). Tradtonella komponenter för detta frekvensområde är dyra, otymplga och energkrävande. Detta multdscplnära projekt tar fram en helt ny teknologplattform som kombnerar kunskapen att konstruera komplexa kretsar för detta frekvensområde med desgn av antenner, kapslng och system. Projektet stöds av Stftelsen för strategsk forsknng. Chalmers teknska högskola Göteborg Tel: kretsarna, chpen, några mllmeter stora. V jobbar både med ndumfosfd, en ganska avancerad struktur, och med en kselbaserad halvledarprocess som är lättare att tllverka mljontals exemplar och som fnns tllgänglg Europa, säger Herbert Zrath.

16 16 NextMeda Katja Petzold tänjer på gränserna nom RNA-forsknng Katja Petzolds forskargrupp använder sg av bland annat NMR (nukleär magnetresonans) och andra bofysska teknker för att undersöka den molekylära mekansmen bakom hur RNA förändrar sn struktur för att uppnå nya funktoner och för att utveckla metoder som ger svar på dessa frågor. Då funktonerna hos RNA kartläggs öppnas dörrar för unka nya behandlngsmetoder och rktade läkemedel. Jag var en del av den första forskargrupp som lyckats påvsa excterade tllstånd RNA och vsat att det är avgörande för dess funkton. Idag arbetar mn egen forskargrupp med två huvudsaklga system: mcrorna 34a och rbosom- RNA. Fram tlls nylgen har man enbart kunnat få korta glmtar av molekylerna, och därmed har v nte kunnat studera deras funktoner eller rörelser. Men de metoder v har utvecklat ger oss helt nya möjlgheter; nu kan v granska hur RNA reglerar hela organsmer, baserat på vlken struktur de antar, berättar Katja. Forskar på den levande cellen De senaste åren har Katja fått flera omfattande anslag för sn forsknng, bland Katja Petzold är Assstant Professor vd Karolnska Insttutet och Ragnar Söderbergforskare medcn. Hon är verksam vd Insttutonen för medcnsk bokem och bofysk vd Bomedcum fck hon som en av Framtdens forsknngsledare ett anslag från SSF på 12 mljoner kronor, något som möjlggjort stort avancemang för hennes forskargrupp. Katja Petzold E-post: katja.petzold@k.se annat från Knut och Alce Wallenbergs stftelse och från Stftelsen för strategsk forsknng, vlket har gjort det möjlgt för forskargruppen att ta avsevärda klv stt arbete. Kan v påverka RNA-molekylers rörelse kan v också reglera deras funkton. Fram tlls för ett par år sedan studerade v RNA-dynamken vattenlösnngar, men tack vare dessa anslag har v vågat ta nästa steg dag är vår forsknng nrktad på den levande cellen och det är ett enormt framsteg. Har gjort stora framsteg Än så länge har brsten på fullgoda metoder lagt hnder vägen för forskargruppen, men detta har snarast sporrat Katja Petzold, Assocate Professor vd Karolnska Insttutet. Foto: Gonzalo Irgoyen forskarna tll att öka sna ansträngnngar att utveckla verktyg som ger bättre nformaton. V har fått tänja på gränserna. Ett exempel är att kombnera NMR med andra metoder för att orsaka rörelse hos RNA för att få större detaljrkedom och nå utanför dagens ramar. V har redan gjort stora framsteg och fått ntressanta resultat, men det fnns mycket kvar att uppnå. V vet tll exempel ännu nte exakt hur mcrorna påverkar mrna eller hur rbosom-rna rör sg, och heller nte hur manpulerng av deras rörelser med nya läkemedel kan påverka bakterer utan att påverka mtokondrer. Det är frågor som v hoppas få svar på genom denna forsknng, avslutar Katja. NextMeda V vll hjälpa lungan att laga sg själv Vår forsknng handlar om att med hjälp av cellterap tllsammans med cellaktva bndvävskomponenter styra reparatonen av skadad lungvävnad så att lungan kan laga sg själv, säger Gunlla Westergren-Thorsson som samverkan med tre forskare fått 32 mljoner från SFF för stt projekt. För ett par år sedan upptäckte professor Gunlla Westergren-Thorsson och hennes forskargrupp vd Lunds unverstet Projektet Matrx- och stamcellsterap vd kronsk lungsjukdom har fått 32 mljoner kronor bdrag från Stftelsen för Strategsk Forsknng. Projektledare är Gunlla Westergren-Thorsson. Start- och slutdatum: Förvaltande organsaton: Lunds unverstet Forsknngsområden: Boteknk, medcnsk teknk och teknk för lvsvetenskaperna Lunds unverstet Lund Tel: s.k. mesenkymala stamceller lungvävnad från patenter som genomgått lungtransplantatoner. Innan dess var uppfattnngen att stamceller lungorna kommer från benmärgen eller blodet. Våra resultat vsade att lungstamcellerna har en rad karaktärstska och lungspecfka egenskaper som bl.a. dämpar mmunförsvaret. Det nnebär att lungstamcellen är en lovande kanddat för cellteraper. Upptäckten har banat väg för ett stort forsknngsprojekt som har en vson att på skt med hjälp av cellterap laga skadade lungor. V tror att mkromljön, eller lungans byggställnng, s.k. bndväv, styr cellernas aktvtet och har stor betydelse för lungans förmåga att laga sg själv. V har studerat lagnngsprocessen och tror oss ha funnt vktga markörer för denna reparaton. Bota KOL Den nya kunskapen används för att utveckla metoder som ska styra vävnadsprocessen och va stamceller och bndväv skapa nya behandlngsmöjlgheter. Forsknngen sker på patentmateral där v bl.a. mkroskop undersöker hur vävnaden ser ut och vlka markörer som fnns. I steg två görs massspektrometr där v ser alla celler på protennvå. Sammantaget ger detta en översktlg bld som gör att v t.ex. kan följa patentens återhämtnng efter en lungtransplantaton eller vd sjukdomar som KOL eller lungfbros och se om utvecklngen går åt rätt eller fel håll. I nästa steg vll forskarna lära sg mer vad som händer wndow of opportunty, ett stadum sjukdomen där förloppet kan sägas stå och väga mellan förbättrng och försämrng. I dessa vävnadsområden fnns många faktorer som har en postv effekt på reparaton och som man nu börjar förstå och kunna påverka. V vll nu mer detalj se vlka celler som drver vlka tll att göra vad, och har byggt en artfcell lunga syfte att studera hur samspelet fungerar, för att nästa steg kunna styra sjukdomsförloppet postv rktnng. Målet är att bdra tll utvecklng av ett nytt läkemedel eller stamcellsterap som kan bota kronska sjukdomar som KOL. Gunlla Westergren-Thorsson, professor och projektledare vd Lunds unverstet. Om to år kommer det sannolkt att fnnas cellterapeutska metoder som kan hjälpa skadade lungor att reparera sg själva. Vårt arbete ska förhoppnngsvs bdra med en vktg pusselbt tll den utvecklngen, avslutar Gunlla Westergren-Thorsson.

17 NextMeda 17 Tar helhetsgrepp på säkerhet webbdrvna system Cybersecurty är den största utmanngen för fortsatt dgtalserng, och webbsäkerhet spelar en vktg roll den strävan. Andre Sabelfeld, professor vd avdelnngen för nformatonssäkerhet på Chalmers och hans forskargrupp sktar på att bygga n säkerhet webben redan från början. Professor Andre Sabelfeld vd Chalmers teknska högskola leder det SSF-fnanserade forsknngsprojektet WebSec. Foto: Patrk Bergenstav I stort sett ngen har kunnat undgå att det dagsläget fnns stora brster säkerheten på webben. Meda har under senare år rapporterat om attacker på ett brett spektrum av företag, organsatoner och myndgheter. Ett av de allvarlgaste hoten mot webbsäkerhet är så kallad cross-ste-scrptng, där angrpare får skadlg programkod att användas av offrets webbläsare. I det SSF-fnanserade forsknngsprojektet WebSec som leds av professor Andre Sabelfeld vd Chalmers teknska högskola, sktar man på att möta utmanngen genom att bygga n säkerheten från start. Det stora problemet dag är att säkerheten är fragl. Nätet kontamneras av sårbara komponenter och säkerheten tenderar att sprcka gränserna mellan komponenterna. V vll htta vägar för nbyggd säkerhet så att v redan vd konstruktonen kan tllföra säkerhet. I förlängnngen ska man nte behöva arbeta daglgen med de säkerhetsproblem v ser dag. Behovet ökar Det fnns otalga exempel på vad som kan hända om nte nödvändga webbsäkerhetsmekansmer fnns på plats. Andre Sabelfeld berättar bland annat om den fnska bank som läste n kundnformaton va Google Analytcs. Deras syfte var att få n kunddata och statstk för att kunna rkta sna erbjudanden bättre. Men scrptet konfgurerades fel och läckte kundernas kontonummer på Google. I takt med att samhället blr allt mer beroende av webben, systemen omfattar dag såväl sjukvård som statlga och kommunala tjänster, ökar behovet av säkerhet. Den nya lagen, GDPR, som nfördes den 25 maj är ett sätt att komma fatt utvecklngen. Vårt projekt handlar snarare om att lgga före. Ramverk Projektet WebSec kommer att främja säkerheten på webben genom både akademska framsteg och genom att utveckla konkreta verktyg samarbete med flertalet partners från ndustrn. Det som skljer detta projekt från andra ntatv är att v vll ta ett helhetsgrepp och skapa ett ramverk som bland annat nte tllåter blandnng av data och kod. Ramverket kan sedan användas av utvecklare tll att skapa mjukvara så att denna typ av attacker nte längre är möjlga. I helhetsgreppet ngår även att utveckla nbyggda mekansmer som fångar upp säkerhetsluckor om något skulle ha glömts det ntala webbygget. Webbservrar och webbläsare skljer sg teknskt sett på många sätt, därför försöker många säkerställa webbläsare och servrar var för sg. Det är dock otllräcklgt många fall eftersom säkerhetshål oftast uppstår när man kopplar samman olka komponenter, som tll exempel en server och en webbläsare. WebSec ska därför utveckla ett holstskt ramverk, som gemensamt tar sg an både servrar och webbläsare, förklarar Andre Sabelfeld. Framtd Ett hett område är web-of-thngs där webbprotokoll och gränssntt används för att koppla tjänster tll näten. V har redan sett flera exempel på hur allt från blar tll kylskåp attackerats. I slutänden är det säkerhet som är den största utmanngen för fortsatt dgtalserng; utan den kommer v tyvärr ngenstans med våra vsoner och déer. Om fem år tror Andre Sabelfeld att forskargruppen har funnt lösnngar på många av de problem man dag brottas med. Jag är säker på att v kommer att nå våra mål, men ett längre perspektv kommer v att stöta på nya utmanngar. Vår forsknng handlar om att säkerställa säkerheten på webben och att förebygga attacker. Men nom säkerhetsområdet blr du aldrg rktgt färdg. Huvudmålet är därför att alltd lgga steget före. WebSec, Säkerhetsdrvna webbsystem, är forsknngsprojekt som kommer att främja säkerheten på webben genom såväl teoretska som akademska framsteg, samtdgt som konkreta verktyg utvecklas tllsammans med partners från ndustrn. Projektledare: Andre Sabelfeld, Chalmers teknska högskola. Övrga deltagare: Alejandro Russo och Davd Sands, Chalmers teknska högskola samt Phlpp Rümmer, Uppsala unverstet. Projektet fnanseras av Stftelsen för strategsk Forsknng med 30 mljoner kronor. Chalmers teknska högskola Göteborg Tel:

18 18 NextMeda Addtv tllverknng öppnar nya möjlgheter vd KaU Karlstads unverstet har startat ett forsknngslaboratorum för addtv tllverknng, AT-LAB, för att bedrva forsknng framkant, etablera en mötesplats, ntera kunskapsöverförng, och utveckla kunskap och produkter med regonens närngslv. Addtv tllverknng (AM) och 3D-prntng genomgår en explosonsartad utvecklng och erbjuder unka möjlgheter för resurseffektv tllverknng av både komplexa och ndvdanpassade metallprodukter, som är omöjlga att framställa på tradtonellt sätt. Vår ambton är att uppnå excellens nom AM och bedrva forsknng framkant vd KaU. Med vår nya 3D-prnter AM400 Renshaw, som är den första av stt slag Sverge, vll v ntroducera den här teknologn tll både SMF och stora företag nom den regonala verkstadsndustrn, och därmed vara med och drva utvecklngen av smart specalserng Värmland. I nuläget satsar v på att engagera företag för att vsa vlka enorma möjlgheter den här teknologn faktskt kan ge dem. Den är hållbar, resurseffektv och mljövänlg och kan starkt bdra tll såväl Värmlands som Sverges konkurrenskraft globalt, slår projektledaren Pavel Krakhmalev fast. Bjuder n regonens företag Kollegan och forsknngsansvarg nom AT-LAB, Gunnel Fredrksson, berättar att nästa steg omfattar att bjuda n företagen regonen tll laboratoret, för att prova på teknologn. Fram tlls nylgen har v fokuserat på att nförskaffa och nstallera laboratoret, och för närvarande djupdyker v forsknngsfrågor och materalkaraktärserng hur mkrostrukturen blr och vlka mekanska egenskaper som uppnås hos det som tllverkas. Nu är v väldgt spända på att få presentera våra framsteg och nyvunna kunskaper för företagen för att hjälpa dem att bedöma om addtv tllverknng passar för deras verksamhet. Flera starka samarbeten AT-LAB har redan flera natonella och nternatonella samarbeten, bland annat med världsledande verktygsståltllverkaren Uddeholms AB och med unverstet Sydafrka, Japan, USA, Tyskland och Frankrke. AT-LAB deltar också The Swedsh Arena for Addtve Manufacturng of Metals. Aktörer, specellt SMF, som deltar projektet kommer att kunna använda Inom projektet AT-LAB har Karlstads unverstet nstallerat och startat ett laboratorum för addtv tllverknng. Projektet är fnanserat av EU-medel va Tllväxtverket tllsammans med Regon Värmland och Karlstads unverstet. AT-LAB ngår Akademn för smart specalserng för förnyelse av värmländskt närngslv, offentlg sektor och forsknngen vd Karlstads unverstet. AT-LAB Karlstads unverstet Tel: E-post: at-lab@kau.se AT-LAB för att utveckla, testa och tllverka prototyper. Målet är att bdra tll regonens konkurrenskraft, förbättra Pavel Krakhmalev, projektledare och Gunnel Fredrksson, forsknngsansvarg nom AT-LAB. Foto: Jeanette Dahlström ndustrell och akademsk utvecklng samt bädda för ny kunskap och nya nnovatonsntatv. NextMeda Ny laserteknk öppnar en helt ny värld av möjlgheter Åsa Haglund och hennes forskargrupp vd Chalmers arbetar med att ta fram en ny ytemtterande laser som ska ge blått ljus. Teknken är efterlängtad eftersom en blå laser banar väg för nya användnngar nom en rad olka områden. Ända sedan den nfraröda ytemtterande lasern gjorde stt kommersella ntåg på 1990-talet har forskare försökt utveckla en blå laser. Problemet har vart att de försök som gjorts med lasertypen, kallad vertkalkavtetslaser, VCSEL, vsat stora energförluster och nte fungerat kontnuerlg drft. Att man nte bara har gett upp beror på att en blå laser ger en rad fördelar. En blå laser skulle tll exempel kunna ersätta LED-lampan, öka laserprntrars utskrftskvaltet samt öppna upp helt nya möjlgheter nom sjukvården. Forsknng pågår bland annat krng flourescens-baserad cancerdagnostk. Idag används dyra och effektförbrukande lasrar för att demonstrera koncept, men om detta ska ut patentledet krävs mndre och bllgare lasrar. Och det är här vår forsknng kommer n blden, säger Åsa Haglund, docent på avdelnngen för fotonk vd Chalmers. I ett SSF-fnanserat projekt fokuserar gruppen på belysnngstllämpnngar, där tanken är att ersätta LED-lampan med blå laser, som jämfört med en lysdod kan skcka ut mycket mer ljus från en lten yta. V får alltså mndre materalåtgång och förhoppnngsvs en bllgare lösnng. Genombrott För en kort td sedan kom genombrottet som alla väntat på: forskargruppen httade orsaken tll varför blå lasrar nte fungerar tllfredsställande. V upptäckte att det sätt som används för att styra strömnjektonen ger stora förluster för ljuset. V har därför föreslagt ett annat sätt att styra strömmen och därmed har nu rekordhöga uteffekter uppnåtts. Nästa steg blr att få tll hög energeffektvtet och lång lvslängd. Forskargruppen jobbar även med att ta fram ultravoletta lasrar. Åsa Haglund, docent på avdelnngen för fotonk vd Chalmers. Foto: Patrk Bergenstav Här har v börjat från noll, men kommt så långt att v har utvecklat en teknk med vlken man kan lyfta av det tunna lasermateralet från krstallen det är växt på. Man kan därmed lägga en högkvaltatv spegel på botten av lasern. Denna teknk gör det också möjlgt att återanvända den dyrbara krstallen som lasermateralet är växt på stället för att slpa bort den. Det tunna lasermateralet kan v placera på vlket materal v vll, vlket öppnar en helt ny värld av möjlgheter. På to års skt hoppas jag att v lyckats skapa UV-lasrar med bra prestanda, och att teknken som möjlggör de tunna skkten har skapat ntresse utanför själva laservärlden och bdragt tll många fler tlllämpnngar än de v jobbar med. Forsknngen fnanseras av Stftelsen för Strategsk Forsknng, Energmyndgheten och Vetenskapsrådet, och handlar om att utveckla mkrokavtetsljuskällor som emtterar det ultravolettablågröna våglängdsområdet, vlket möjlggör nya nnovatva lösnngar nom bland annat bomedcn. Chalmers teknska högskola Göteborg Tel:

19 NextMeda 19 Tllförltlga fullstack programvarusystem vd KTH TrustFull ämnar vsa hur en kombnaton av teknker kraftgt kan reducera säkerhetsbrster samt stärka den defensva kapacteten hos olka dgtala system och nätverk. Forsknngen använder en mx av reaktva och proaktva teknker för att skydda och reparera komplexa programvarusystem. Målet med TrustFull-projektet är att utveckla teknk som kan garantera säkerheten komplexa t-mljöer, från hårdvarunvå upp tll mjukvaran som männskan använder. En säker GUI-stack ska utvecklas som demonstratonsplattform och används för att köra två konkreta demonstratonsapplkatoner, en e-plånbok och en säker e-röstnngsklent. Mads Dam Martn Monperrus De senaste decennerna har forsknngen krng dgtal säkerhet kretsat krng huvudsak att utveckla protokoll och specfka teknker, men sällan med ett perspektv som tar hänsyn tll hela systemet. Inom projektet Tllförltlga fullstack programvarusystem (Trust- Full) fokuserar en forskargrupp ledd av Mads Dam vd avdelnngen för teoretsk datalog vd KTH på att ta fram olka säkerhetslösnngar med målet att stödja en end-to-end-säkerhet som löper genom hela programvarustacken. Om man nte kan spåra och säkra nformatonsflödet genom hela kedjan spelar det ngen roll hur stark säkerheten är för en vss hårdvara, nätverk, operatvsystem eller applkaton. Olka delar av stacken kräver olka verktyg, och kan man nte lta på varje åtgärd Från vänster: Musard Ballu, Mads Dam, Benot Baudry och Martn Monperrus. faller hela korthuset. Därför arbetar v med att sätta samman flera olka teknker för att skapa en t-säkerhetslösnng som garanterat täcker hela stacken, berättar Mads, som är professor telenformatk vd KTH och har forskat nom nformatonssäkerhet sedan mtten av 1990-talet. Reparerar buggar automatskt En av gruppens forskare, Martn Monperrus, är professor programvaruteknk vd KTH; hans forsknng specalseras mot automatsk reparaton av programvaran och är framförallt nrktad på de övre delarna av stacken, alltså exempelvs gränssntten mot användaren. Dagens system är så komplexa att det nästan är omöjlgt att elmnera alla buggar, men genom att bygga system robotar som kan reparera buggar och programmera sg själva tar v ett jätteklv framåt. För att göra detta har v kombnerat experts nom säkerhetslösnngar, programmerng och mjukvarureparaton. V står begrepp att kunna lansera lösnngar som är relevanta för närngslvet, och det beror tll stor del på det omfattande anslag v har fått från SSF. Redan dag fnns det stor efterfrågan från olka aktörer, så nästa steg kommer att vara att förfna och förbättra våra lösnngar. Det är något v verklgen ser fram emot, avslutar han. NextMeda Effektva metoder för att analysera och organsera data Vd Chalmers Göteborg arbetar Marna Papatrantaflou med sn forskargrupp nom Dstrbuted Computng and Systems för att utveckla metoder och system för effektv dataanalys med tllämpnngar på olka samhällsvktga dgtalserade nfrastrukturer. Marna Papatrantaflou har en lång bakgrund nom forsknng krng robusta och effektva parallella och dstrbuerade system, analys och bearbetnng av dataflöden och datastrukturer och utvecklngen av gränssntt för dgtala nfrastrukturer. Innan Chalmers har hon arbetat vd Max Planck Insttute, CWI och Patras Unversty. Hon drver stt forskarlag nom tdgare nämnda områden och tvärdscplnära och nterdscplnära projekt, där ett av Kärnan av arbetet handlar om parallella och dstrbuerade system samt dataanalys. V har byggt ett väldgt starkt team runt dessa områden, har erhållt flera nternatonella prser för vårt arbete och har omfattande akademska och ndustrella samarbeten såväl natonellt som nternatonellt, berättar Marna Papatrantaflou, docent vd avdelnngen för Nätverk och system, Insttutonen för data- och nformatonsteknk vd Chalmers. Motverngen är en hållbar framtd Allt fler männskor bor storstäderna huvudmålen är att effektvsera samhällets resursanvändnng för en hållbarare framtd. Marna Papatrantaflou E-post: ptranta@chalmers.se samtdgt som vår befolknngsmängd ökar, men våra resurser är många fall ändlga. V behöver hantera våra resurser på ett smartare sätt om v ska få en hållbar framtd. Informaton är ett värdefullt verktyg för att uppnå det och därför behöver v effektva metoder för att bearbeta den data som genereras av sensorer och system. Den målsättnngen är en stor motverng för oss. Chalmers är rätt ställe för tvärdscplnär forsknng v har en oerhört kreatv och dynamsk mljö. Dessutom har v starka samarbeten med andra unverstet, bland annat MdH och Uppsala genom SSF-projektet FC och KTH, Lnköpng, Lund och Umeå genom Wallenbergprogrammet WASP. Marna Papatrantaflou, docent vd avdelnngen för Nätverk och system, Insttutonen för data- och nformatonsteknk vd Chalmers. Gör en global skllnad Marna betonar att utvecklngen av nya metoder för att analysera nya systems enorma datamängder handlar om att göra en global skllnad och förlängnngen om att faktskt rädda lv. Data genereras konstant över hela samhället elektrska nätverk och hemelektronk, lokalserngstjänster, fordonssystem, radar och sensorer, produktonsflöden men om den nte kan utnyttjas på rätt sätt har den nget värde. Molnet har nneburt stora framsteg vad gäller att ta tllvara data, men tdskrtska stuatoner, tll exempel vd olyckor, räcker det nte tll och därför krävs effektva verktyg för att på bästa sätt underlätta analys och konsekvent behandlng av sådan data så att man snabbt kan agera. Det är vad som motverar oss att utveckla metoder som kan hantera bearbetnngen av dataflöden, även nom exsterande nfrastrukturer närheten av datakällan, så kallad edge/ fog computng, avslutar hon.

20 20 NextMeda ScLfeLab apponts Alexey Amunts as head of new research program Scence for Lfe Laboratory (ScLfeLab) s a collaboraton hub for the top research nsttutons n Sweden, provdng the country s largest lfe scences nfrastructure. It s organzed n Research Programs, and Alexey Amunts s the Head of the program for Bology of Molecular Interactons, comprsng 23 groups. ScLfeLab promotes a collaboratve research that would be leveraged from ts nfrastructure, whle contrbutng to ts further development. To support both the research and technology development, t s organzed n Research Programs, each one wth own emphaszed strengths and a complementary strategc goal. Before takng on the research program Bology of Molecular Interactons, Alexey Amunts has been a group leader at ScLfeLab and Stockholm Unversty Department of Bochemstry and Bophyscs for almost three years. ScLfeLab s a jont enterprse of the four unverstes, that ams to provde frontlne technologes for the Swedsh academc communty and develop cuttng-edge research programs. Stuated on the expandng Stockholm bomedcal campus that ncludes the Unversty Hosptal BoClncum research centre and pharma companes, ScLfeLab offers the opportunty to work n an nternatonally compettve and synergstc envronment. In addton to facltatng collaboratons wth clncally orented groups, ScLfeLab also provdes ts scentsts wth flexble laboratory space, the latest technologcal tools and generous fundng for ambtous research projects. Amunts joned ScLfeLab n 2016 and obtaned the Future Leaders grant of the Swedsh Foundaton for Strategc Research n He s also the recpent of the 2018 Cancer Socety Junor Investgator Award that ncludes a sx-year research support. Alexey Amunts, Head of the newly establshed Bology of Molecular Interactons Program. Photo: Nel Grant From Cambrdge to Stockholm Prevously Amunts dd a postdoc wth the Nobel Laureate Venk Ramakrshnan at the MRC Laboratory of Molecular Bology, where the new cryo-em methodology was poneered. When the opportunty to establsh cryo-em at ScLfeLab arose n 2015, there was lttle hestaton n hs decson. The offer from Stockholm was one of a knd: frst, t came from Gunnar von Hejne, an emnent scentst, whose scentfc path and leadershp I admre; second, t mpled settng up a new technology on the natonal level; fnally, whle related to a formng nsttute, t combned an academc and organzatonal freedom wth a long-term commtment. Flyng start for cryo-em n Sweden Snce the establshment of the Swedsh Natonal Cryo-EM faclty, t has attracted more than 30 new labs, whose members have been traned and now can apply the technque to ther research questons. The meteorc progress prompted the Wallenberg foundaton to grant a further endowment of 70 MSEK for acquston of addtonal mcroscope, recrutment of personnel and acceleraton of detectng cameras. Göran Sandberg, the Executve of the Wallenberg Foundaton, asked for a 15 mnutes presentaton to the board about the cryo-em actvtes and our research results. I had so much data that I couldn t complete the presentaton wthn the desgnated tmeframe. But rather than cuttng the talk, he acted to double the fundng. Ths llustrates what an outstandng atmosphere we have the prvlege to be part of. Such an envronment attracts the best people, whch s especally pronounced on the level of postdoc and PhD. Ths s also the most mportant, because they are the ones drvng towards nnovatons. Stmulatng envronment n the lab Amunts own research deals wth the fundamental queston of how protens are syntheszed, folded and assembled nto functonal multcomponent membrane complexes that drve the cellular energy producton. We am to dssect the molecular mechansms and dynamcs underlyng synthess of boenergetc complexes that fuel lfe. These processes are orchestrated by specalzed rbosomes that have dverged from the accepted canoncal systems. In addton to unknown detaled structures of those rbosomes, numerous unque yet-to-be-dscovered factors coordnate proten synthess wth external regulatory crcles. The hgh complexty of the subject requres people n the lab to embark on dfferent dscplnes, be creatve and proactve. To be productve n a new research area, a stmulatng envronment that would support the efforts of researchers s essental. I beleve that to make dscoveres, brght ndvduals should be gven freedom of acton, and protecton from tme and fundng constrants so that they can focus on solvng dffcult problems. The SSF Future Leaders grant scheme allows dong exactly that. It has helped us buld a scentfc culture n the lab that encourages askng bg questons and takng rsks, whle offerng researchers access to the most advanced technologes, expertse, ample fundng and supportng collaboratons. And ths s what makes the envronment stmulatng. Bology of Molecular Interactons Program When Alexey Amunts reflects on the plans for the ScLfeLab research program for Bology of Molecular Interactons he also hghlghts the collaboratve nature and the mportance of creatng the rght envronment to enhance ndvdual groups productvty. The range of the asprng ntatves of 23 research groups encompassed n the program spans from photosynthess through methods development for tme-resolved molecular vsualzaton to ant-cancer therapeutcs. But the common ground s that all am to understand central bologcal dynamc processes at the molecular level. Therefore our program also complements research groups wth the molecular bology orentated facltes ncludng cryo-em, proten producton, proteomcs and drug dscovery that set up to provde the needed research nfrastructure. To further develop technologcal nnovatons and support translatonal opportuntes, the program brdges partnershps wth the MAX IV Laboratory and leadng pharma companes Astra Zeneca and Sob. Taken together ths provdes a promsng envronment for conductng fundamentally mportant research and tranng opportuntes for future leadng researchers.

21 NextMeda 21 Säkra och prvata anslutnngar smarta mljöer vd KTH Det fnns goda anlednngar att anamma smarta enheter och mljöer, men för närvarande är dessa lösnngar sårbara ur såväl säkerhetssom ntegrtetssynpunkt. SURPRISE tar ett helhetsgrepp för att adressera dessa sårbarheter och sktar på att göra nästa generatons smarta mljöer säkra. I dagens samhälle växer antalet enheter som är anslutna tll olka nätverk stadgt. Männskor världen runt förväntar sg redan att ha omedelbar tllgång tll tjänster och nformaton samtdgt som efterfrågan på snabbare och bättre uppkopplngar ökar snabbt. Just nu står v begrepp att omvandla den fysska världen på samma sätt, vlket omfattar allt från smarta blar tll smartphones, övervaknng av kroppsfunktoner och smarta hem, men det för med sg nya utmanngar. Det KTH-ledda projektet Secure and Prvate Connectvty n Smart Envronments (SURPRISE) avser att möta dessa utmanngar, särsklt de som gäller brster säkerheten. V studerar hur v på bästa sätt kan hantera verklga problem genom att desgna, mplementera, analysera och utvärdera säkerhet den kommande generatonen av nätverkssystem. Det gör Projektet SURPRISE har ett både avancerat och pragmatskt angreppssätt krng praktska säkerhets- och ntegrtetslösnngar för smarta mljöer. Forskargruppen utvecklar lösnngar som katalyserar en bred uppsättnng applkatoner och tjänster och som grundar sg på noga utforskade och rgoröst utvärderade komponenter. E-post: papadm@kth.se Web: people.kth.se/~papadm v genom att kombnera verktyg och metoder från olka vetenskaper för att göra nya system, hårdvara och programvara säkra grunden, samtdgt som v kan dra nytta av den nya teknken, säger Panagots Papadmtratos, professor kommunkatonsnät med nrktnng mot systemsäkerhet vd KTH, som leder projektet. Drar nytta av samarbeten Efter att ha fått ett omfattande anslag från SSF har Papadmtratos kunnat nätverka med andra grupper och forskare för att skapa en bredare kontext för forsknngen. Han säger att SURPRI- SE är ett ambtöst projekt och att det är postvt att gruppen har blvt spndeln nätet som för samman en konstellaton av experts och nrktnngar från de olka dscplnerna. Säkerhet är alltd en kapprustnng; du måste hela tden överväga huruvda behovet av säkerhet och ntegrtet rskerar att kompromettera funktonalteten på den tjänst eller produkt du använder eller utvecklar. V drar stor nytta av stödet från SSF och våra samarbeten när Panagots Papadmtratos, professor kommunkatonsnät med nrktnng mot systemsäkerhet vd KTH. Foto: Gonzalo Irgoyen det gäller att ta nformerade beslut var man lämplgast drar gränsen mellan ntegrtet och funkton. V ser fram emot spännande resultat! NextMeda Octop säkrar programmerngen krng IoT-enheter Inom forsknngsprojektet Octop leder Alejandro Russo ett team som utvecklar teknologer för att öka säkerheten krng programmerngen av Sakernas nternet, sammankopplade dgtala enheter som är oumbärlga för ett modernt samhälle. Enheter med nbyggd elektronk blr kontnuerlgt vanlgare och återfnns allt från ndustrella processer tll blar och smartphones. Fenomenet kallas Sakernas nternet (Internet of Thngs, eller IoT) och är fortfarande relatvt nytt, men takt med att det blr mer vedertaget ökar också förekomsten av säkerhetsrsker och andra utmanngar. IoT blr alltmer utbrett efterhand som fler och fler enheter kopplas upp. Därmed stegras också sårbarheten för nätverk som byggts upp med sådana enheter fokus. IoT utgörs av en mängd olka teknologer, nklusve hårdvara, operatvsystem, programvara och protokoll, vlket medför ett stort antal svaga punkter som är lätta att kompromettera. Det skulle kunna äventyra de framsteg v httlls har sett nom det här området, säger Alejandro Russo. Alejandro Russo, bträdande professor vd avdelnngen för nformatonssäkerhet, Insttutonen för data- och nformatonsteknk vd Chalmers teknska högskola. Foto: Patrk Bergenstav Möter flera utmanngar Russo är bträdande professor vd avdelnngen för nformatonssäkerhet, Insttutonen för data- och nformatonsteknk vd Chalmers teknska högskola. Målet med hans forsknng är att utveckla programmerngsspråk för att hjälpa programmerare att dentfera sårbarheter kod, och han är en ponjär nom området. De största orsakerna tll säkerhetsrsker IoT är brst på kunskaper nom säkerhet, användandet av enkla programmerngsspråk samt på systemövergrpande kontroll. Programmerare behöver ta hänsyn tll en uppsjö olka aspekter, och alla verktyg som kan hjälpa dem att skapa säker kod och att dentfera potentella säkerhetsrsker är därför väldgt vktga. Därför undvker v att använda tungrodda eller komplexa teknker våra metoder ska kunna användas av vanlga utvecklare. En spännande perod för projektet Nylgen tlldelades Russo ett stort anslag från Stftelsen för strategsk forsknng (SSF), vlket har gett honom Octop utvecklar teknologer för att säkert kunna programmera IoT-system. Octop kommer att desgna specfkt utformade programmerngsspråk för att enkelt uttrycka och genomdrva systemövergrpande säkerhetspolcyer och nom detta område är projektet banbrytande. För att uppnå sna mål samlar Octop experter nom säkerhet, programmerngsspråk och hårdvarudesgn. Kontakt: Alejandro Russo E-post: russo@chalmers.se förutsättnngar att fokusera på att utveckla teamet genom att rekrytera lämplga doktorander och post-doc. V avslutade precs rekryterngsfasen och har anställt flera utmärkta medarbetare. Under hösten kommer v att fördjupa oss forsknngen på allvar. Det är en spännande perod, nte mnst på grund av ett stort ntresse från företag och andra aktörer, vlket skapar förutsättnngar för oss att prova nya déer. V har mycket att se fram emot, avslutar han.

22 22 NextMeda Två nya vaccner från paret bakom Dukoral Ett nytt drckbart vaccn mot kolera, to gånger bllgare än dagens vaccn. Och ett drckbart vaccn mot ETEC, den vanlgaste orsaken tll turstdarré men som framför allt dödar hundratusentals barn fattga länder. De två målen är nära nu, för forskarparet Ann-Mar Svennerholm och Jan Holmgren, båda professorer vd Sahlgrenska akademn, Göteborgs unverstet. Paret forskade fram Dukoral, världens första drckbara vaccn mot kolera, som godkändes början av 90-talet och dag fnns ett 70-tal länder. Ann-Mar Svennerholm och Jan Holmgren, båda professorer vd Sahlgrenska akademn, GU. Dukoral ger ett 85-procentgt skydd och har betytt mycket för att begränsa kolera länder där dålga santära förhållanden gör att kolerabakteren sprds. Dukoral ger också upp tll 50 procent skydd mot ETEC-nfektoner och har därför använts av mljoner resenärer för att slppa magsjuka på semestern. En enda komponent Utan resenärsmarknaden tror jag nte att det hade blvt ett kommersellt koleravaccn. Dukoral har levt på att skydda mot ETEC, säger Jan Holmgren. Men Dukoral är nte bllgt att tllverka, bland annat för att det gjordes onödgt komplcerat. I Dukoral ngår fem olka komponenter. I vårt nya vaccn, Hllchol, fnns bara en enda komponent, tack vare dagens genteknk, säger Jan Holmgren. Hllchol är lka bra mot kolera som Dukoral, men to gånger bllgare, runt en halv dollar per dos. Och den skllnaden betyder väldgt mycket, när det behövs kanske 200 mljoner doser per år! Vaccnet ger dock nte något skydd mot ETEC-darré. WHO startade kampanj I höstas lanserade WHO en kampanj för att stort sett utrota koleran tll år 2030, genom en kombnaton av bllga, drckbara koleravaccn och förbättrade santära förhållanden. Avancerad genteknk lgger också bakom forskargruppens andra nya vaccn ETVAX, mot ETEC en mycket vanlgare tarmnfekton än kolera. Man räknar med en mljard ETECnfektoner världen per år. Ungefär hälften av dem är hos små barn u-länder, säger Ann-Mar Svennerholm. Kan vara godkänt 2019 Främsta målet har hela tden vart ett vaccn för barn tredje världen, men samtdgt måste vaccnet skydda resenärer, eftersom det är en förutsättnng för att vaccnndustrn ska nvestera. Dukoral skyddar mot en tredjedel tll hälften av alla ETEC-fall. ETVAX ska skydda mot mnst 80 procent, säger Ann-Mar Svennerholm. Ett par stora klnska studer Bangladesh och Afrka återstår, nnan vaccnerna kan godkännas för marknaden. V har forskat om detta 30 år och nu plötslgt händer väldgt mycket samtdgt. Och httlls ser allt bra ut, säger Ann-Mar Svennerholm. Förhoppnngen är att Hllchol kan vara godkänt 2019 och ETVAX något senare. Kolera: Orsakas av toxn (gft) från bakteren Vbro cholerae. Innebär svåra darrér och lvshotande uttorknng. Av crka 3 5 mljoner kolerasjuka per år, dör mellan och ETEC: Infektoner av enterotoxnbldande E. col-bakterer är den klart vanlgaste orsaken tll turstdarré. De svåraste fallen nnebär en sjukdom lka farlg som kolera. Årlgen drabbas hundratals mljoner personer av ETEC-nfektoner. Fnansärer: Forsknngen om kolera- och ETECvaccnerna Hllchol och ETVAX har bekostats av bland andra Stftelsen för strategsk forsknng (SSF), Vetenskapsrådet, Myndgheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sda, PATH och Bll & Melnda Gates Foundaton samt Scandnavan Bopharma Stockholm och Hlleman Laboratores Inden, som båda aktvt medverkat framtagnngen av ETVAX respektve Hllchol. Ann-Mar Svennerholm Tel: Jan Holmgren Tel: NextMeda CCI erbjuder tllgång tll nnovatv avbldnngsutrustnng Avbldnngsteknologer har blvt allt mer sofstkerade och kraftfulla, vlket medför en uppsjö nya möjlgheter för många forskare nom synnerhet lvsvetenskaperna, men få projekt har tllräcklga resurser för att ha råd att utnyttja den nya teknologn. Centre for Cellular Imagng (CCI) är ett resurscentrum för avancerad mkroskop, både ljus- och elektronmkroskop. Vårt fokus är på att avblda bologska händelser på den cellulära/molekylära nvån fxerade eller levande cellkultur- eller vävnadsprov. Centrumet är öppet för alla forskare. E-post: julafer@cc.sahlgrenska.gu.se cf.gu.se/englsh/ centre-for-cellular-magng Eftersom den teknologska utvecklngen också medför betydlgt dyrare utrustnng är det bara ett fåtal forskargrupper eller nsttut som kan dra nytta av den nya teknologn. Det är något som Dr Jula Fernandez-Rodrguez, chef för Centre for Cellular Imagng (CCI) Core Faclty, vll ändra. Stuatonen lägger hnder vägen för många forskare vars arbete skulle ta stora klv framåt med hjälp av de nya teknologerna. För att komma runt detta drver Göteborgs unverstet centrumet CCI, där forskare ges fr tllgång tll en komplett uppsättnng av toppmodern utrustnng och teknologer för cellulär och molekylär avbldnng. CCI tllhandahåller också den spetskompetens som krävs för att använda denna utrustnng. Ett ponjärprojekt CCI samverkar med SSF, Vetenskapsrådet, olka företag och forskare krng Dr Jula Fernandez-Rodrguez, chef för Centre for Cellular Imagng (CCI) Core Faclty. Foto: Patrk Bergenstav att både utveckla nnovatva mkroskopmetoder och drva projekt nom lvsvetenskaperna framåt. Som centrumets chef var Jula, med projektet Forsknngsnfrastruktur för avancerad cellulär mkroskop, en av de första mottagarna av SSF:s anslag Research Infrastructure Fellows. Anslaget delas ut tll nyckelfgurer som drver forsknngsnfrastrukturer som stärker olka strategska områden. Vår vson är att hjälpa våra användare att bredda sna perspektv och välja de bästa nstrumenten, vare sg det är ljus- eller elektronmkroskop, för att genom högsta möjlga upplösnng få detaljerade svar på sna frågor. V stöttar dem det arbetet. Tack vare SSF har v kunnat mer än fördubbla vår personalstyrka, vlket har möjlggjort en expanson av projektet. Anslaget löper fram tll 2020 och förhoppnngsvs kommer det att fortsätta någon form därefter detta är ett ntatv som kommer att ha en enorm nverkan nte bara på forsknng nom lvsvetenskaperna, utan också på samhället stort. Sverge är ponjärer nom det här området och jag hoppas att andra europeska länder kommer att följa våra fotspår, avslutar hon.

23 NextMeda 23 Protenforsknng underlättar upptäckt av neurodegeneratva sjukdomar Sedan 2015 bedrvs forsknngsprojektet Proten Kvaltetskontroll, lett av forskaren Tara Hessa vd nsttutonen för bokem och bofysk på Stockholms unverstet. Forsknngsprojektet, som pågår fram tll 2020, fokuserar på att kartlägga orsaken tll felveckade protener cellmembranet. Forsknngsresultatet kan göra det lättare att upptäcka kronska och neurodegeneratva sjukdomar på ett tdgt stadum. Hälften av alla protener som produceras nut celler trafkeras från cytosolen tll membranomgvna organeller, som det endoplasmatska nätverket. Dessa protener måste veckas på rätt sätt för att de ska utföra sn funkton. När protener nte veckas på rätt sätt, på grund av genetska mutatoner, cellstress eller andra yttre faktorer, aggregeras de kroppen. Det kan förlängnngen leda tll sjukdomar som dabetes typ 2 eller allvarlga neurodegeneratva sjukdomar som demens. Nedbrytnng av fellokalserade protener Mekansmen bakom hur celler känner gen felveckade sekretorska och membranprotener och elmnerar de toxska effekterna av en vss typ av fel protenproduktonen är okänd. Målet med forsknngsprojektet är därför att undersöka hur protener veckas medan de syntetseras på rbosomer och vlka kontrollmekansmer som upprätthåller korrekt protenvecknng. V vll undersöka detta kontrollsystem genom att dentfera nya komponenter och förstå mekansmen bakom maskneret som sköter nedbrytnng av fellokalserade protener, säger Tara Hessa, forsknngsledare på nsttutonen för bokem och bofysk. Kan leda tll banbrytande läkemedel Enlgt WHO fnns det dag crka personer med demenssjukdom Sverge och 47 mljoner hela världen. Genom att undersöka de grundläggande stegen och mekansmen bakom hur cellen känner gen hur felveckade protener bldas och förstörs, kommer v att förbättra vår kunskap om hur v kan behandla dessa sjukdomar framtden. Vsonen är att läkemedelsbranschen så smånngom tar sg an forsknngsresultaten och arbetar vdare med dem, med målsättnngen att utveckla nya banbrytande läkemedel som kan bdra tll att demens och andra neurodegeneratva sjukdomar kan förebyggas på ett tdgt stadum. Httlls har v studerat två modellproten som orsakar olka former av demens. Parallellt studerar v hur den här typen av mutatoner påverkar ndvders nsulnnvå utfrån hur cellen hanterar och förstör de felveckade protenerna. V strävar också efter att avgöra strukturen för protenet BAG6, ett proten Forsknngsprojektet Proten Kvaltetskontroll bevljades medel från SSF 2014 och kom gång ordentlgt året därpå. Fnanserngen från SSF har vart helt avgörande för att forsknngsprojektet ska kunna utvecklas. Tara Hessa, forsknngsledare på nsttutonen för bokem och bofysk. som hjälper tll att elmnera felveckade protener, säger Tara Hessa. NextMeda CAMP ska göra Sverge världsledande på avancerade teraper Advanced Therapy Medcnal Products (ATMP) har stor potental att generera helt nya sätt att behandla sjukdomar. Centre for Advanced Medcal Products (CAMP) fokuserar på den vetenskap, teknk och nfrastruktur som krävs för att mplementera ATMP från laboratorum tll klnsk praktk. I samarbete med Vetenskapsrådet nvesterar Vnnova över 100 mljoner kronor på uppbyggnad av tre nya centrum för att skapa starka forsknngs- och utvecklngsmljöer nom bologska läkemedel. Ett av dessa centrum är CAMP, som bland annat optmerar tllverknngsprocesser för avancerade teraper. Centre for Advanced Medcal Products (CAMP) fokuserar på den vetenskap, teknk och nfrastruktur som krävs för att mplementera ATMP från laboratorum tll klnsk praktk. Centret tar sg också an, samverkan med Swelfe, de system och organsatorska utmanngar som har dentferats som hnder för utvecklngen nom ATMP-fältet Sverge. Skapar struktur För att Sverge ska kunna bl världsledande på avancerade teraper krävs en bred samverkan mellan sjukvård, akadem och läkemedelsndustr, vlket v har nterat. En vktg uppgft är att ta oss an de organsatorska utmanngarna för utvecklng nom ATMPfältet, optmera tllverknngsprocesser, arbeta med logstkfrågor och skapa en välfungerande värdekedja för tllverknng och dstrbuton av avancerade teraper av hög kvaltet, säger professor Matt Sällberg, föreståndare för CAMP. Målsättnngen är att CAMP ska utvecklas tll ett nternatonellt erkänt centrum med fokus på tllväxt ndustrn och SME-företag, klnsk praxs, forsknng och utbldnng, avancerad produktonsteknk och ett framstående nnovatons- och företagsklmat, säger professor Mkael Wberg, styrelseordförande för CAMP, som koordneras av Umeå unverstet samverkan med samtlga sju svenska unverstetssjukhus, läkemedelsbolag samt akademn. Bygger vdare på vävnadsdrektvet CAMP arbetar även med regulatorska frågor utfrån ett natonellt och ett nternatonellt perspektv. Det handlar om att htta långsktga modeller som nvolverar läkemedelsndustrn, akademn och sjukvården. CAMP startade formellt januar 2018 men baseras på den nfrastruktur för avancerade teraper som byggts upp på samtlga Professor Mkael Wberg, styrelseordförande och professor Matt Sällberg, föreståndare för CAMP. Foto: Gonzalo Irgoyen svenska unverstetssjukhus sedan vävnadsdrektvet ntroducerades Camp är en fortsättnng på det arbetet, men v knyter hop dessa regoner med ndustr och akadem tll ett natonellt nätverk. Sverge har mycket goda förutsättnngar att bl världsledande på bologska läkemedel med rätt struktur och koordnerng, vlket v hoppas att CAMP kan stå för, säger Mkael Wberg.

24 24 NextMeda SSF bdrar tll nya tllämpnngar av Bg Data SSF, Stftelsen för Strategsk Forsknng, delar varje år ut över 600 mljoner kronor tll svensk forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn. Ungefär en tredjedel av bdragen går tll forsknng rörande ICT och beräknngsvetenskap. SSF har stöttat forsknngssverge med ekonomska bdrag sedan Under prorterar SSF områdena ICT, lvsvetenskap och boteknk samt materalforsknng. Inom området Bg Data och beräknngsvetenskap har sju projekt tlldelats totalt 200 mljoner kronor. Idag genereras det enorma mängder data men oftast vet v nte vad v ska göra med den. Det v däremot vet är att det fnns oändlgt med tllämpnngsområden för alla dessa data. V måste bara htta dem, säger Smone Hemm, professor neuroteknk vd Unversty of Appled Scences and Arts Northwestern Swtzerland. Bg Data för klnskt stöd Tllsammans med Karn Wårdell, professor medcnsk teknk vd Lnköpngs unverstet drver hon projektet Djup hjärnstmulerng: dataanalys för Smone Hemm, professor neuroteknk och Karn Wårdell, professor medcnsk teknk. klnskt stöd, ett av de sju Bg Dataprojekt som tlldelats bdrag från SSF. Genom att studera hur de datamängder som genereras vd elektrsk stmulerng av hjärnan kan användas för att skapa ett vsuellt stöd för hjärnkrurger hoppas de kunna skapa större förståelse för mekansmerna bakom sjukdomar som Parknson, essentell tremor och dyston. Dessa sjukdomar hndrar den drabbade att röra sg normalt, och det fnns stora vnster lvskvaltet om man kan hndra förloppet. Behandlngarna fungerar men nnebär omfattande undersöknngar, operaton och uppföljnngar. Det v vll göra är att använda olka teknker som vsualserng, för att underlätta arbetet för sjukvårdspersonalen och därmed göra behandlngarna lte behaglgare för patenterna, säger Karn Wårdell och fortsätter: Målblden är att skapa ett atlas över hjärnan som kan tala om vlket område av hjärnan som bör stmuleras och vlka områden som nte bör stmuleras för att skapa så god effekt som möjlgt. Krurgerna kommer att kunna se var det statstskt sett är bäst att placera elektroderna och vlka parametrar som ger bästa möjlga behandlng. Nya metoder för att sammanställa data Projektet kommer även att studera nya metoder för att organsera och analysera data, något som dag kräver stora resurser. Foto: Charlotte Perhammar / LU Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF, fnanserar forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn med över 600 mljoner kronor om året. SSF är en fr, oberoende aktör nom det offentlga forsknngsfnanserngssystemet. Projektet Djup hjärnstmulerng: dataanalys för klnskt stöd har tlldelats 21 mljoner kronor från SSF och kommer att pågå fem år. Även Umeå unverstet, Harvard School of Medcne samt DBS-enheter Frankrke och London deltar projektet. V har data för varje enskld patent, och varje hjärna är unk. Vår utmanng är hur v httar en gemensam referens som olka patenters data kan jämföras mot. Det är stora mängder data som ska bearbetas och kategorseras, och utan SSF:s fnanserng skulle projektet nte vara möjlgt samma omfattnng, säger Smone Hemm. NextMeda Mstra fnanserar forsknng om geopoltk och hållbar konsumton Mstras forsknng främjar utvecklngen av starka forsknngsmljöer nom mljöområdet med målet att skapa en god lvsmljö för alla. Två aktuella forsknngsprogram är Mstra Geopoltcs, som krtskt utforskar samspelet mellan geopoltk, säkerhet och globala klmat- och mljöförändrngar samt Mstra Sustanable Consumpton, som forskar krng hållbar konsumton. Björn-Ola Lnnér, professor mljöteknk och programchef för Mstra Geopoltcs. Mstra Geopoltcs handlar om att öka samhällets framsynthet, särsklt svenska aktörers förmåga tll förutseende en värld som präglas av stor osäkerhet och snabba förändrngar. Dagens geopoltska landskap påverkas av en enorm mljöförändrng samtdgt som v skall nå de globala målen för hållbar utvecklng. Vår målsättnng är att forsknngsprogrammet ge ökad beredskap för svenska aktörer, som har unka möjlgheter att bdra med praktska erfarenheter, kompetens och nnovatonskraft för att uppnå Agenda V samlar företag, myndgheter, organsatoner och akademska forsknngspartners med kompetens nom områden som freds- och konflktfrågor, global mljöförändrng, hållbar utvecklngspoltk, mgraton, mänsklga rättgheter, vsualserng och beslutsstöd, säger Björn- Ola Lnnér, säger Björn-Ola Lnnér, professor mljöförändrng och programchef för Mstra Geopoltcs. Mstra Geopoltcs ska utveckla framtdsanalyser som är relevanta för svenska beslutsfattare från poltk, myndgheter och närngslv. Dessa analyser ska tydlgt bdra tll målen Agenda 2030 samtdgt som de stärker svensk välfärd och konkurrenskraft. Omställnng tll hållbar konsumton Utgångspunkt Mstra Sustanable Consumpton är att forsknngen tll stor del redan vet vlka förändrngar som behövs för att åstadkomma hållbar konsumton, utmanngen är att ställa om på bred front. V behöver fokusera på hur omställnngen ska gå tll och analysera sdoeffekter som kan uppstå om hållbar konsumton skalas upp, exempelvs effekter på männskors hälsa eller på nternatonell handel, säger Åsa Svenfelt, Inom ramen för forsknngsprogrammet kartläggs vad hållbar konsumton av mat, semestrande och hemnrednng kan nnebära enlgt olka samhällsgrupper och olka delar av världen. Därefter görs hållbarhetsanalyser och tll sst utforskar v hur de förändrngar som bedömts vara hållbara skulle kunna komma tll stånd och utvecklar färdplaner för framtden, säger Åsa Svenfelt. Åsa Svenfelt, en av programcheferna för Mstra Sustanable Consumpton. Det är vktgt att nte bara fokusera på att ersätta vår nuvarande konsumton med mer hållbara produkter eller tjänster, det är också betydelsefullt att utforska mnskad konsumton och alternatv som kan skapa välbefnnande utan konsumton, säger Åsa Svenfelt. De nvesterngar Mstra gör ska även bdra tll att företag, offentlga aktörer och användare kan utveckla nya produkter, tjänster och arbetsmetoder som möter framtdens mljöutmanngar.

25 NextMeda 25 Premär för svensk kol-rado nästa år Framtdens elektronksystem baseras på kol! Forskare på Chalmers Göteborg ska 2019 ha ett demonstratonsexemplar framme: En rado med elektronk av kolnanorör och supermateralet grafen! V är övertygade om att v ska få fram en fullständg demonstrator som fungerar, förhoppnngsvs våren 2019, säger Johan Lu, professor på nsttutonen Kolbaserat höghastghets elektronksystem Projektet forskar om framtdens högpresterande elektronksystem, baserat på gallumntrdsubstrat och kolnanomateral (grafen och kolnanorör), som nyckelfaktor för ntegraton framtda elektronksystem bortom CMOS. Stftelsen för Strategsk forsknng (SSF) fnanserar Chalmers deltagande under med 32 mljoner kronor. Grafen består av ett enda lager kolatomer ett hönsnätsmönster. Grafen är starkare än stål men samtdgt lätt, böjbart och har mycket god elektrsk lednngsförmåga. Chalmers tllverkar sn grafen själva, av råvaran graft och genom kemsk ångdeponerng. Upptäckten av grafen belönades med Nobelprset fysk år Chalmers teknska högskola Kemvägen 9, MC2-huset Kontakt: Johan Lu Tel: E-post: johan.lu@chalmers.se research.chalmers.se/project/6040 för mkroteknolog och nanovetenskap (MC2) vd Chalmers teknska högskola. Idag baseras det mesta av vår elektronk på ksel. Men nom år väntas den teknologn nå stt tak. Då går det nte längre att göra transstorer och mkrochp av ksel mndre och mndre, snabbare och snabbare. I fyra år har professor Johan Lu och ett forskarteam under hans lednng forskat krng frågan om hur nya kolstrukturer, hop med substrat av halvledaren gallumntrd, kan ersätta kseln framtdens elektronk. Kyler bättre än koppar Det fnns ju andra alternatv, man talar tll exempel om kvantdatorer eller bologska system nom elektronken. Men v tror att det fnns en väldgt stor potental grafen och kolnanorör, säger Johan Lu. De kanske nte kan ersätta all ksel drekt, men väldgt många applkatoner, särsklt datorer. Httlls ser det bra ut. Under projektets gång har forskargruppen på crka 20 personer utvecklat flera nya teknologer och gjort spännande fynd jakten på nya komponenter och byggsätt krng de nya materalen. V har tll exempel kunnat påvsa att grafen har helt fantastska prestanda att kyla elektronken. Grafen är crka åtta gånger bättre än koppar, det är rekord! Mycket små grejer Målet är att de nya materalen ska vara bättre och effektvare det mesta; sgnalöverförng, värmebortlednng och mnatyrserng det här är ju väldgt små grejer, säger Johan Lu. Den nedersta gränsen för vad som går att bygga med ksel anses vara crka 5 nanometer (= 0, meter). Johan Lu, professor på nsttutonen för mkroteknolog och nanovetenskap (MC2) vd Chalmers. Foto: Patrk Bergenstav Grafen och kolnanorör erbjuder mycket mndre dmensoner. V hoppas kunna komma ner kanske 1 nanometer, säger Johan Lu. Projektet sktar på all slags elektronk blar, kameror, datorer men har en särskld vnkel på Sverges framskjutna poston nom mobl kommunkaton, tack vare bland andra Ercsson, och fokuserar därför främst på höghastghetselektronk. Mobla, snabba kommunkatoner är så strategskt vktga för Sverge. Om v ska vara framgångsrka på det området även framtden, måste v hänga med utvecklngen, säger Johan Lu. NextMeda Herarksk analys av blddata nom lfe scence Va tvärdscplnära samarbeten håller projektet HASTE på att utveckla metoder för att herarkskt ranka mkroskopdata för lfe scencetllämpnng. Målet är att effektvsera analysen av blddata, för att snabbare kunna htta relevant nformaton och drva forsknngen framåt. Dgtala kameror som samlar n nformaton om världen runt omkrng oss blr allt vanlgare. I lvsvetenskaperna är storskalg, automatserad bldnsamlng med mkroskop ett oumbärlgt I samarbete med Vronova och Astra- Zeneca närmar sg HASTE-projektet nsamlng, analys och tolknng av mkroskopblddata på ett herarkskt sätt. Här används AI och deep learnng för att utveckla effektva beräknngsmetoder för att ranka lågupplöst data enlgt ntellgenta spatala och temporala nformatonsherarker, med syftet att fokusera analysresurser efter relevans. Tel: E-post: carolna.wahlby@t.uu.se verktyg både bologsk och medcnsk grundforsknng och läkemedelsutvecklng, men datamängderna blr snabbt så stora att varken beräknngs- eller lagrngsresurser är tllräcklga för att fullt utnyttja nformatonen. Projektet HASTE (Herarchal Analyss of Spatal and Temporal Data) utvecklar därför statstska metoder för att ranka materalet och på så vs prortera beräknngs- och lagrngsresurser för den del av datan som har störst sannolkhet att nnehålla relevant nformaton. V fokuserar på mkroskopdata och lfe scence-tllämpnngar samarbete med Astra Zeneca och Vronova, säger Carolna Wählby, professor nom kvanttatv mkroskop på nsttutonen för nformatonsteknolog vd Uppsala unverstet. Förutser var fokus bör lgga Målet är att sortera datan herarkskt, så att beräknngsresurser och lagrng tllägnas den del av datan som är relevant för syftet. Eftersom allt fler nstrument genererar allt mer data behöver v nya metoder för att nte helt drunkna datamängderna. Våra verktyg gör det möjlgt att redan förväg se var man bör fokusera analysen, vlket kraftgt mnskar tdsåtgång och effektvserar resursanvändnng. Därmed kan v snabbare drva forsknngen framåt och nå nya mlstolpar nom många olka områden. AI och deep learnng I början av 2017 tlldelades HASTE ett femårgt anslag från SSF, vlket lade grunden för ett tvärdscplnärt samarbete mellan Carolnas forskargrupp och Andreas Helander och Ola Spjuth, som forskar om cloud computng och data streamng respektve avancerade statstska metoder. Samarbetet har redan blvt väldgt fruktsamt. Kombnatonen av kompetenser är oerhört vktg för att lösa dessa frågor. V sktar bland annat på att använda oss av AI och deep learnng som ett steg beslutsfattandet, två områden med enorm potental. Framöver kommer v att behöva vara smartare med såväl nsamlng som lagrng och påbörja klassfcerngen av data så tdgt som möjlgt flödet; då gäller det att lgga steget före, avslutar Carolna. Carolna Wählby, professor nom kvanttatv mkroskop på nsttutonen för nformatonsteknolog och ScLfeLab vd Uppsala unverstet. Foto: Dan Pettersson / DP-Bld

26 26 NextMeda FCAI en kraftsamlng för fnsk och nordsk AI-forsknng För att ytterlgare stärka Fnlands poston på den globala AIarenan har Aalto unverstetet gått samman med Helsngfors unverstet för att blda ett forsknngscentrum för artfcell ntellgens, Fnnsh Center för Artfcal Intellgence (FCAI). FCAI utvecklar nästa generatons nteraktva, påltlga och dataeffektva AI-lösnngar. Fnland har en lång tradton av och står globalt främsta ledet när det gäller just AI-utvecklng. Både Sverge och Fnland har kommt långt samhällets dgtala transformaton. Båda länderna har också den nfrastruktur som krävs. Dessutom har ndustrföretagen förmåga att ta tll sg den dgtala teknken på ett mer effektvt sätt än många andra länder. I Fnland har Aalto-unverstetet länge vart drvande på forsknng krng samhällets dgtala transformaton, IoT, cybersäkerhet och mjukvaruutvecklng. Samuel Kask, ansvarg för FCAI. Sammanför unverstet, ndustr och offentlg sektor nom AI V är övertygade om att det fnns mycket att vnna på en ökad forsknngssamverkan med fokus på AI mellan de nordska länderna nom såväl akademn som närngslvet. De nordska länderna har lkartade samhällsvärderngar och har även kommt långt sn teknska utvecklng. En nordsk forsknngsallans nom AI stärker Nordens poston på den globala AI-arenan. Det är nödvändgt, nte mnst eftersom konkurrensen från bland annat de asatska länderna blr allt tuffare, säger Samuel Kask, ansvarg för FCAI. FCAI stöttar och stärker AI-forsknngen genom att sammanföra unverstet, ndustrella aktörer och offentlg sektor. FCAI bedrver sn forsknng partnerskap med ett femtontal fnska företag, därbland Teto och Nordea. De är ntresserade av att bredda sn samverkan tll att även nkludera svenska företag, forsknngsfnansärer och akademn, nte mnst för att tllsammans kunna påverka den europeska AI-agendan. Tacklar AI-utvecklngens tre största utmanngar FCAI:s forsknng fokuserar på tre utmanngar som dagsläget utgör flaskhalsar för en bredare mplementerng av AI-system. En av dessa utmanngar är en brstande tllgång på data. Merparten av värdet med Bg Data lgger det enorma antalet små frågor som datamängderna kan besvara, men data blr ofta en knapphändg resurs. GDPR och andra datasäkerhetsförordnngar gör att datamängderna är utsprdda ett stort ekosystem, vlket ofta leder tll en konkret brst på data för företag som vll genomföra Bg Data-analyser. Vår forsknng gör AI tllämpbar på betydlgt fler områden. Det gör v genom att använda vår samlade kompetens form av modeller och genom att möjlggöra ntegrtetsskydd för att dela data, säger Jouko Lampnen, dekan på Aalto-unverstetet. Den andra utmanngen som FCAI:s forsknng tacklar är AI-systemens påltlghet. Många AI-system är känslga för manpulaton och datastölder. FCAI:s forskare utvecklar system som har ntegrtetsbevarande och säker AI och metoder som kan beakta osäkerheter data och beslutsfattande. Målsättnngen är att utveckla AI-applkatoner som lever upp tll kraven på datasäkerhet och utveckla nya användnngsområden för AI. Målsättnngen är också att forsknngen ska öka samhällets förtroende för säkra AI-applkatoner, vlket gör att AI kan applceras på bredare front hela samhället. Utvecklar AI-applkatoner som förstår mänsklgt beteende V forskar exempelvs om hur AI-applkatoner kan användas för känslg patentdata sjukvården. Området kallas prvacy preservng machne learnng. AI-system kan framtden prognostsera behandlng och behandlngsresultat för ensklda patenter, men då krävs AIlösnngar som även tar hänsyn tll alla känslga sekretessfrågor krng just patentdata, säger Samuel Kask. FCAI:s tredje fokusområde är att utveckla AI-applkatoner som förstår användarens drvkrafter och beteende. Resultatet är AI-applkatoner som Jouko Lampnen, dekan på Aalto-unverstetet. kan förstärka mänsklga förmågor en mängd uppgfter. Framtdens AI-lösnngar behöver vara tllräcklgt ntellgenta för att förstå hur männskor skulle agera olka stuatoner och därefter utföra handlngen på ett effektvt vs. En vrtuell assstent på datorn som har en nbyggd förståelse för mänsklgt beteende har exempelvs en förmåga att dyka upp precs när den efterfrågas och nte när användaren ägnar sg åt något helt annat. Aalto unverstet och unverstetet Helsngfors har tllsammans bldat Fnnsh Center for Artfcal Intellgence (FCAI). FCAI utvecklar nästa generatons AI-lösnngar som är nteraktva, påltlga och dataeffektva. FCAI sammanför akademn med närngslvet och offentlga aktörer. fca.f

27 NextMeda 27 Mara Genander forskar om epdermala stamceller 2015 tlldelades Mara Genander Ingvar Carlsson Award för sn forsknng om självförnyelse, specalserng och cancerutvecklng hud. Anslaget blev ett tydlgt startskott för Genanders forskargrupp och ett kvtto på vkten av hennes arbete. Efter att ha doktorerat stamcellsforsknng vd Karolnska nsttutet och gjort sn postdoc nom samma område vd Rockefeller Unversty New York återvände Mara Genander tll Sverge för att starta sn egen forskargrupp. Målet med vår forsknng är att förstå skllnader och lkheter mellan hur stamceller fungerar under normal utvecklng ett embryo respektve hur cancerstamceller agerar en tumör. Vlka mekansmer drver de olka typerna och kan v kartlägga dem för att utveckla bättre teraper mot cancerstamceller, säger Mara, som dag är asssterande professor vd Karolnska nsttutet. Mara Genanders forskargrupp sktar på att förstå de molekylära mekansmer som kontrollerar förnyelse och specalserng av epdermala stamceller, genom att studera sgnalvägar som är centrala för att reglera stamceller under utvecklng, homeostas och vd sjukdomar. Syftet med SSF:s Ingvar Carlsson Award är att dentfera och stödja unga forskare som efter avslutad postdoc annat land avser att starta en oberoende, varaktg och kreatv forskarkarrär Sverge. Kontakt: Mara Genander E-post: mara.genander@k.se Studerar hudens utvecklng Arbetet kretsar huvudsak krng en specfk famlj av transkrptonsnhbtorer och forskargruppen fokuserar framförallt på ID-protener både embryonal utvecklng och cancer. V studerar skveptelcancer och hudens utvecklng embryonalt, alltså epdermala stamceller under utvecklng. Därmed kan v se hur huden bldas respektve hur hudcancer uppstår. Syftet är att förstå vlka protener som är vktga vlka moment, och att htta fler specfka faktorer som kan vara relevanta för såväl nya cancerbehandlngar som för andra sjukdomar som beror på stamcellsproblematk. Det är angelägna frågor att få svar på, vlket bekräftades när jag 2015 tlldelades Ingvar Carlsson Award av SSF. Mara Genander, asssterande professor vd Karolnska nsttutet. Foto: Gonzalo Irgoyen Går n på djupet Anslaget var det första forskargruppen fck och det lade grunden för en mycket framgångsrk satsnng, som sedan dess mottagt ett flertal andra anslag. Det första anslaget man blr bevljad är vktgt på många vs och möjlgheten att få genomgå SSF:s ledarskapsprogram var oerhört värdefullt. Idag har v lagt grunden för att på allvar kunna besvara våra ntala frågor och gå n på djupet. Ännu fnns ganska lte mekanstsk nskt hur processerna fungerar, hur stamcellerna gör val mellan att skapa fler stamceller eller specalserade dotterceller och hur processerna regleras. Det är ett område med enorm potental, avslutar Mara. NextMeda Tdskrtska molntjänster ett måste för framtden Den dgtala transformatonen av samhället och ndustrn kräver en väl utbyggd telekomnfrastruktur och snabba nätverkstjänster. I ett nära samarbete mellan RISE SICS och KTH utvecklas metoder för att reducera överförngstderna och hantera de enorma datamängder som genereras. Den snabba utvecklngen har medfört akuta behov av kortare överförngstder och därmed ökade krav på hanterng av nätverkstrafk. Det fnns ett flertal utmanngar, nte mnst krng komplexa kommunkatonssystem och nfrastrukturer bestående av uppkopplade sensorer, mobltelefon, stamnät och datacenter med stor geografsk sprdnng. Möjlgheten att därtll lagra och hantera data realtd är en förutsättnng för framtdens samhälle. Molnet skapar möjlgheter att skcka och ta emot data för tdskrtska beslut nom exempelvs transporter eller produktonsflöden nom ndustrn, men utmanngen lgger att lösa flaskhalsarna över nätverket tll servrarna. Att bara ntroducera mer bandbredd och hårdvara är nte en hållbar lösnng, utan v utvecklar metoder för att förutsäga Rebecca Stenert och Dejan Kostc vsar upp delar av en tdg TCC-prototyp från RISE ICT Open House tdgare år. hur olka parametrar påverkar överförngshastgheter för att sedan kunna avgöra hur datapaketen bör behandlas och, framförallt, vart de bör skckas för snabbast bearbetnng, förklarar Rebecca Stenert, forsknngsledare för Network Intellgence Group vd Decsons, Networks and Analytcs Lab, RISE SICS. Blr extremt optmerat På KTH representeras forskargruppen av professor Internetworkng och chef för högskolans Communcaton Systems Department, Dejan Kostc. Projektet tlldelades 2016 hela 27 mljoner kronor från SSF och har sedan dess tagt stora klv framåt. V har tllsammans utvecklat verktyg för att avgöra hur datacenter hanterar dataförfrågnngar. Detta gör v genom att klassfcera trafken och tdgt flödet utnyttja programmerbar hårdvara för att sätta etketter på varje ensklt datapaket som kommer n. På så vs kan paketet skckas drekt tll den CPU-kärna som kan hantera det. I projektet Tdskrtska molntjänster samarbetar KTH och RISE SICS krng att göra datormolnet mer effektvt för tdskrtsk verksamhet, tll exempel nterakton med självkörande blar realtd. Detta kan leda tll ökad trafksäkerhet, mer energeffektva fordon och ett mer effektvt utnyttjande av nfrastruktur som exempelvs vägar. Dejan Kostc: dmk@kth.se Rebecca Stenert: rebecca.stenert@r.se Kortfattat bygger v strukturer som genomför arbetet på ett extremt optmerat sätt, vlket därmed höjer överförngshastgheterna dramatskt det går upp tll 4,7 gånger snabbare! Som följd kommer operatörer att kunna köra sammankopplade nätverksfunktoner hårdvarans maxmala kapactet. Det öppnar för helt nya tjänster och möjlgheter, avslutar han.

28 28 NextMeda Kvantmekansk materalforsknng En stor utmanng för teoretska materalfysker har länge vart att kunna omsätta väletablerade kvantmekanska teorer tll drekt användbara verktyg för ndustrella tllämpnngar. Inom ett samarbete mellan KTH och Sandvk Coromant har man dock börjat kunna vsa hur stor nytta kvantmekank faktskt kan göra för svensk materalutvecklng. Levente Vtos, Raquel Lzárraga och Erk Holmström. Det är professor Levente Vtos grupp på Insttutonen för Materalvetenskap KTH som genom ett flertal samarbetsprojekt med modellerngsgruppen på Sandvk Coromant har lyckats föra n kvantmekanska beräknngar som standardverktyg. För närvarande jobbar Levente deltd på Sandvk Coromant genom ett SSF-fnanserat projekt för strategsk mobltet. Levente Vtos och Raquel Lzárraga från KTH har jobbat med Erk Holmström från Coromant för att modellera fram alternatv tll kobolt hårdmetallprodukter under de senaste fyra åren. Kobolt används för att bnda hop partklar av volframkarbd hårdmetallen men har de senaste åren funnts vara cancerframkallande vd nandnng. Det är en stor utmanng att ersätta kobolten våra produkter, för alternatven är både sämre och mer komplcerade att producera, säger Erk Holmström. Kvantmekanska beräknngar Tllsammans har dock forskarna antagt utmanngen med hjälp av kvantmekanska beräknngar där fokus har vart att först ägna mycket energ på att förstå varför kobolten är ett så bra bndemedel för hårdmetall. V beräknade en stor mängd egenskaper hos kobolt och jämförde dem med samma egenskaper hos andra metaller och sedan fltrerade v ut dem som var unka för just kobolt, förklarar Raquel Lzárraga. Forskarlaget kom fram tll att kobolt har en unk typ av energförhållande mellan nstabla och stabla krstallstrukturer som styr hur kobolt härdar under deformaton. Beräknngar av nya legerngar med lknande energförhållanden har resulterat alternatv hårdmetall med en s.k. högentroplegerng som bndefas. Det är en legerng med ett flertal komponenter som forskare aldrg skulle ha kunnat gssa sg fram tll utan avancerade kvantmekanska beräknngar, säger Levente Vtos. Forskarna desgnar alltså redan hårdmetall på den kvantmekanska nvån, men på KTH har man sktet nställt på större mål. V har startat ett nternatonellt nätverk, QMFORMa, som består av expertgrupper på kvantmekanska beräknngar, alla med olka ndustrnära specalnrktnngar, säger Raquel Lzárraga (qm-forma.com). Projektet stödjs av europeska företag genom European Insttute for Innovaton and Technology (EIT) och fungerar som en portal för företag som är ntresserade av att ta del av kvantmekansk materalutvecklng. KTH Insttutonen för Materalvetenskap Insttutonen för Materalvetenskap ansvarar för forsknng och undervsnng nom allt från konstruktonsmateral tll avancerade materal som alumnumlegerngar, rostfrtt stål, verktygsstål, högtemperaturmateral, zrkonumlegerngar, kompostmateral, högtemperatursupraledare, magnetostrktva materal, högentroplegerngar och mnnesmetaller. Insttutonen är medlem Scentfc Group Thermodata Europe (SGTE). E-post: levente@kth.se, raql@kth.se, erk.holmstrom@sandvk.com Connectng matters NextMeda Framtdens koncept för svårläkta sår utvecklas Göteborg I ett forsknngsprojekt som Göteborgs unverstet bedrver samverkan med Mölnlycke utforskas nya alternatva behandlngar vd nfektoner orsakade av boflmsbldande mkroorgansmer kronska sår. Det fyrårga projektet stöds av Stftelsen för Strategsk Forsknng (SSF). Crka 1,5 procent av befolknngen kommer att ha ett kronskt sår under stt lv. Flera av dessa sår är svårläkta på grund av närvaron av bakterer och ett dysfunktonellt reglersystem för nflammaton och vävnadsregeneraton. Bakterer kommuncerar med varandra med sgnalsubstanser som styr deras sjukdomsalstrande förmåga vlket resulterar produkton av toxner samt boflm, samhällen av aggregerade baktereceller. Svårläkta sårnfektoner orsakas av boflm som är upp tll gånger mer resstenta mot antbotka än ensklda bakterer. Vår forsknng fokuserar på kronska boflmnfektoner för att utveckla en alternatv behandlng tll antbotka, baserad på att hämma kommunkatonen mellan baktererna och därgenom mnska bakterell toxctet och boflmsbldnng. Bakterer skulle bl mndre sjukdomsframkallande och mer mottaglga för vårt eget mmunförsvar och andra antmkrobella medel, säger Margarta Trobos, Assstant Professor på bomateralvetenskap vd Göteborgs unverstet. Partnerskap med Mölnlycke Målet med projektet, som är på stt första år, är att utveckla ett koncept som mnskar bakterernas toxctet utan att döda dem, och genomförs av ndustrdoktoranden Erk Gerner, med Margarta Trobos, Sofa Almqvst, Mara Werthén och Peter Thomsen som handledare. Margarta Trobos, Erk Gerner och Sofa Almqvst. Partnerskapet med Mölnlycke är en vktg förutsättnng för att så smånngom kunna utveckla ett sårläknngskoncept som kan nå patenten. Mölnlyckes gedgna kompetens och erfarenhet av sårläknng kombnaton med Göteborgs unverstets långa forsknngstradton krng materalytor, vävnadsreaktoner och boflmnfektoner skapar goda förutsättnngar för en hållbar samverkan mellan vetenskaplg experts och ndustrell utvecklng. Sjukvården är stort behov av alternatv tll antbotka som nte rskerar att Göteborgs unverstet avdelnngen för bomateralvetenskap vd Sahlgrenska akademn är världsledande nom bomateral och osseontegraton, och ansvarar för forsknng och utbldnng nom bomateralvetenskap och regeneratv medcn. Mölnlycke är en världsledande leverantör av produkter och lösnngar för sårbehandlng, trycksår, nfektonspreventon och krurg, som hjälper vårdpersonal uppnå de bästa patentrelaterade, klnska och ekonomska resultaten. leda tll resstens, synnerhet eftersom multresstenta bakterer blr allt vanlgare. V är glada att regonens starka kompetens kan samverka ett sådant här vktgt område för patenters, sjukvårdens, och hela samhällets bästa, säger Sofa Almqvst, gruppchef för antmkrobella materal och koncept på Mölnlycke.

29 NextMeda 29 STEPS utvecklar morgondagens mljövänlga plast Vår vson är ett framtda samhälle där plast produceras, används och återvnns på ett hållbart sätt, säger Rajn Hatt-Kaul, professor boteknk vd Lunds unverstet och programchef för det MISTRA-fnanserade projektet STEPS. Forsknngsprogrammet STEPS, Sustanable Plastcs and Transmsson Pathways, handlar om att nära samarbete med ndustrn utveckla plaster som är baserade STEPS målsättnng är att utveckla plaster som är baserade på förnyelsebara råvaror och produceras på ett hållbart sätt en crkulär ekonom. Programtd: Fnanserng: Mstra nvesterar 45 MSEK. Kemcentrum Lunds Unverstet Lund Tel: på någon form av boråvara, vlket är ett led att få fram nya koldoxdneutrala materal, d.v.s. som nte tllför nytt fosslt kol tll atmosfären, och produceras på ett hållbart sätt en crkulär ekonom. Programmet är uppdelat tre olka delprojekt där ett handlar om att utveckla mljövänlga processer baserade på boteknk eller grön kem för tllverknng av polymerbyggstenar från förnyelsebara råvaror. De används sedan det andra delprojektet för att skapa nya plaster med önskade egenskaper för materal och återvnnngsbarhet eller bonedbrytbarhet. I ett tredje delprojekt är fokus på att analysera potentella omställnngsvägar mot hållbart plastsystem för att utveckla forsknngsbaserade styrnngsstrateger. Perstorp AB är en av flera ndustrpartners som ngår projektet. Företaget har en lång hstora av samarbete med akademn syfte att skapa förnybara byggstenar som kan användas kemkaletllverknng och nom plastndustrn. Att utveckla nya förnyelsebara och återvnnngsbara råvaror är en central Åsa Halldén Björklund och Rajn Hatt-Kaul. del av vår mljöstrateg, säger Åsa Halldén Björklund, Techncal Market Development Manager på Perstorp AB. Rvstart STEPS som startade 2016 fck något av en rvstart, redan förra sommaren demonstrerades en sockerbaserad golvlack. V lyckades på kort td ta fram en molekyl som är lämplg för bland annat tllverknng av polyuretaner där Bona, ndustrpartner STEPS, utvecklat en tänkbar konsumentprodukt som är baserad på socker och har en mljöprofl som passar n framtdens crkulära samhälle, säger Rajn Hatt-Kaul. Hon påpekar att den stora utmanngen på vägen mot ett samhälle där plast produceras, används och återvnns på ett hållbart sätt handlar om ekonom. Teknken fnns och det vktgaste här är snarare att vsa att det går att ta fram plaster och system som är hållbara, för själva omställnngen kommer att ta lång td. Så länge olja är bllgt kommer det att vara en råvara som används. Åsa nckar nstämmande. Kunskapssprdnng är oerhört vktgt för det fnns nga enkla lösnngar på mljöproblemen. I slutänden handlar det om att konsumera mndre. I första steget är det kunskapssprdnng som kan göra störst skllnad, och här kan STEPS vara en vktg röst debatten. NextMeda Strategsk samverkan för ökad konkurrenskraft Jönköpng Unversty satsar stort på forsknng och utbldnng nom kunskapsntensv produktframtagnng genom sn mljö SPARK. Fyra storföretag har valt att följa med på resan och ngår nu strategska partnerskap med lärosätet och SPARK. För oss blr det här starten på ett mer långsktgt och strategskt samarbete med Jönköpng Unversty, säger Roger Blezell, platschef vd Scana Oskarshamn, ett av de företag som nu väljer att fördjupa sn samverkan med högskolan. De tre andra företagen är Husqvarna, Kongsberg Automotve och Fagerhult. Jönköpng Unversty drver sedan ett drygt år forsknngs- och utbldnngsmljön SPARK. Ett av mljöns mål är att vara ett stöd för ndustrn deras utvecklng av mer kunskapsntensva produkter och processer. Samverkan och samprodukton är centralt allt v gör, och med de strategska partnerskapen får v möjlghet att jobba mer långsktgt tllsammans med företagen för att utveckla både forsknng och utbldnng, säger Mats Jackson, programchef för SPARK. Partnerskap på god grund De företag som nu knyter tätare band med lärosätet och SPARK har sedan tdgare mycket goda relatoner med Jönköpng Unversty, bland annat genom forsknngsprojekt och genom att SPARK är en toårg satsnng för att proflera Jönköpng Unversty nom kunskapsntensv produktframtagnng. Genom att stödja utvecklngen av ett ökat kunskapsnnehåll produkter och processer bdrar SPARK tll en stärkt konkurrenskraft hos svensk ndustr. Satsnngen stöds av KK-stftelsen. Läs mer om SPARK på SPARK Jönköpng Unversty Box 1026, Jönköpng E-post: nfo.spark@ju.se studenter från högskolan gör sn praktk eller examensarbete deras verksamheter. V har postva erfarenheter av att jobba med högskolan och ser nu fram emot att utveckla vårt samarbete ytterlgare, säger Andreas Rangert, VP Product Management & Development vd Husqvarna. Det är tll stor nytta för oss att ha kunskap och kompetens så nära vår enhet Huskvarna, där vår största avdelnng för produktutvecklng är belägen, fortsätter han. Ahmad Mansour, Senor Engneerng Manager på Kongsberg Automotve, menar att teknkbolag som vll lgga framkant behöver en bra samverkan med akademn: Forsknngen är en grundsten arbetet med att få fram nya nnovatoner. Det är också vktgt för vår framgång att få n rätt kompetens med rätt utbldnngar samt att kunna ge vår personal relevant vdareutbldnng. Samarbetet med Jönköpng Unversty stärker därför våra möjlgheter att förbl konkurrenskraftga. Foto: Patrk Svedberg

30 30 NextMeda KTH bygger framtdens 3D-kretsar På KTH har forskarna sktet nställt på att skapa framtdens halvledarteknk. Med en världsunk 3D-lösnng germanum hoppas de både kunna öka antalet transstorer per chp och sänka energförbruknngen de ntegrerade kretsarna. Vd KTH Campus Ksta erbjuds utbldnng och forsknng nom alla de områden som dagens nformatonssamhälle bygger på. ICT-området har under de senaste 25 åren vart den snabbast växande sektorn Sverge och många av framstegen som bdragt tll detta har gjorts Ksta. Utbldnngen och forsknngen vd skolan sker samverkan med närngslvet. Mkael Östlng är professor det fasta tllståndets elektronk på Skolan för elektroteknk och datavetenskap vd KTH Ksta. Hans forsknngsgrupp på avdelnngen för Integrerade komponenter och kretsar har bevljats 32 mljoner kronor från SSF för att konstruera en kretsdemonstrator av 3Dnanotrådstransstorer germanum. KTH:s banbrytande teknolog med sekventell 3D-ntegraton ger fler transstorer på samma yta och lägre energförbruknng. Bygger transstorer på höjden Utvecklngen nom den ntegrerade kretsteknologn går snabbt. Idag lgger teknkfronten vd crka 14 nanometers transstorstorlek med fler än en mljard transstorer på ett enda chp. Kseltransstorn närmar sg dock gränsen för vad den fysskt kan uppnå, framhåller Mkael Östlng. Därför har forskarna börjat ttta på nya geometrer och materal som kan möjlggöra en fortsatt öknng av kretsprestandan. I KTH:s projekt byggs transstorer på höjden för att spara plats på kretsen. Man avser också att bygga dem av germanum som gör det möjlgt att sänka KTH ICT Electrum Ksta Tel: E-post: regstrator@eecs.kth.se Professor Mkael Östlng, docent Per- Erk Hellström och professor Ana Rusu deltar projektet Ge-nanotrådstransstorer för sekventell 3D-ntegraton. spännngsnvån kretsarna och mnska strömförbruknngen. Ett långsktgt resultat av teknken kan vara att drastskt sänka energförbruknngen dagens datacenter. Tllverknng vd låg temperatur Genom att använda germanum som halvledare kan forskarna också sänka tllverknngstemperaturen, vlket är en förutsättnng för att kunna bygga tredmensonellt. Potentellt kan en germanumtransstor fungera bättre än en kseltransstor. Men det är svårare processteknskt. Lyckas v göra en bra germanumtransstor vd låg temperatur så öppnar det upp för en staplng på höjden, förklarar docent Per-Erk Hellström som ngår forsknngsteamet. Forsknngsprojektet har klarat av halvtdsutvärderngen med mycket gott resultat och ska vara klart Arbetet följer tdsramen. V har tllverkat germanumtransstorer, skapat en teknk för att få två skkt tllsammans och utvecklat metallkontakterna bra. V har även utvecklat ett desgnbblotek för tredmensonell kretskonstrukton, avslutar Mkael Östlng. NextMeda Stålndustrns klmatfärdplan pekar ut rktnngen tll 2045 I mars 2018 överlämnade Jernkontoret stålndustrns klmatfärdplan för en fosslfr och konkurrenskraftg ndustr Sverge 2045 tll regerngen. Färdplanen beskrver de olka processerna för att framställa stål, var utsläppen av koldoxd fnns och vlken forsknng som krävs för att ersätta de fossla råvaror och bränslen som används dag. Sverge ska bl ett av världens första fosslfra välfärdsländer. För att nå målet krävs åtaganden från alla samhällsaktörer samt ökad samverkan mellan poltken och ndustrn. Svensk stålndustr är världsledande nom avancerade stål. Stål är ofta en del av nya teknska lösnngar som förbättrar vår mljö och förenklar lvet från generaton tll generaton. Merparten av det svenska stålet exporteras tll crka 140 länder. Jernkontoret är stålndustrns branschorgansaton. I Klmatfärdplanen går Jernkontoret genom branschens största koldoxdutsläppskällor och formulerar en strateg för hur man ska kunna mnska utsläppsnvåerna. Jernkontoret planerar att forma en FoU-satsnng som fokuserar på de fem forsknngsområden som är absolut vktgast för att få bort koldoxdutsläppen. Lyckas v nå ända fram nom de fem områdena kommer ndustrns framtda koldoxdutsläpp att vara väldgt, väldgt små, säger Helén Axelsson, energoch mljödrektör på Jernkontoret. Efterlyser helhetsbld Stål bdrar tll att forma en bättre framtd och om branschen ska vara kvar Sverge så är klmatfrågan central. Stålndustrn genererar utsläpp som nte är så lätta att få bort. Samtdgt exporteras merparten av den svenska stålndustrns produkter, det är användnngen av dessa produkter som bdrar med den största klmatnyttan, säger Helén Axelsson. I Klmatfärdplanen relaterar v nte bara tll det svenska klmatmålet, v förklarar också hur branschens möjlgheter och svårgheter ser ut och strävar efter att ge en helhetsbld av hur branschen kan bdra tll de globala målen. Ett vktgt syfte med klmatfärdplanen är att öka förståelsen för vår bransch hos poltker och myndgheter, säger Anna Ponzo, forsknngs- och nnovatonskoordnator på Jernkontoret. Helén Axelsson och Anna Ponzo på Jernkontoret. Stort behov av fosslfr el Helén Axelsson betonar vkten av att poltker har en postv syn på ndustrell utvecklng och har förståelse för att stålproducenternas processer ofta är komplexa och tar td att förändra. Hon efterlyser även ett helhetsperspektv och en nskt att samtlga poltska beslut påverkar företagens vlja att bedrva verksamhet Sverge. Ett vktgt budskap tll poltken är stålndustrns stora behov av mer fosslfr el framöver. Stålndustrn ser en ökad efterfrågan på crka TWh, vlket motsvarar en tondel av dagens produkton. Många andra branscher ser också elektrferng som en väg från fosslberoendet, och det ställer höga krav på svensk elförsörjnng nom en snar framtd, säger Helén Axelsson.

31 NextMeda 31 Här utvecklas framtdens superkondensatorer Vd Lnköpngs unverstet pågår ett forsknngsprojekt med fokus på nya tvådmensonella materal för energlagrng. Inom ramen för programmen forskar man fram nya materal som kan användas för att tllvarata och nyttja energ från förnyelsebara energkällor. Forsknngsprojektet, som bevljats 33,7 mljoner kronor från SSF, ngår programmet Materal för energtllämpnngar. För tre år sedan forskade v fram en ny typ av tvådmensonella (2D) karbder, MXener, där v tagt bort en tredjedel av alla metallatomer. Det gör nte bara materalet lättare och mer resurssnålt, det verkar dessutom ge mycket goda egenskaper för energlagrng. SSF-projektet, som nu befnner sg en uppstartsfas, syftar tll att utforska materal på atomnvå och undersöka dess grundläggande egenskaper. Förutom energlagrng kommer v även att testa om materalen kan rena vatten. Eftersom MXener är en materalfamlj vars sammansättnng kan ändras så är förhoppnngen att v kan skräddarsy egenskaper för vtt sklda tllämpnngar, säger Johanna Rosén, professor vd IFM på Lnköpngs unverstet. Superkondensatorer möjlggör snabb laddnng De nya materalen har vsat mycket goda resultat för elektrokemsk lagrng, bland annat för superkondensatorer, som snabbt kan ladda eller ladda ur energ. Tllsammans med forskare från Uppsala unverstet och Drexel Unversty USA ska Johanna Roséns forskarteam desgna nya 2D-materal för just Johanna Rosén, professor vd IFM på Lnköpngs unverstet. Foto: Lasse Hejdenberg Forsknngsprojektet Nya tvådmensonella materal för energlagrng ngår programmet Materal för energtllämpnngar. Projektet har bevljats ett femårgt anslag på 33,7 mljoner kronor och syftar tll att utforska egenskaper och tllämpnngsområden hos nya tvådmensonella materal. elektrokemsk lagrng. ABB har också vsat ntresse för det nya materalet och har därför anslutt sg tll projektet. Superkondensatorer har många användnngsområden. I Japan används de exempelvs tåg. Där kan de snabbt fånga upp den energ som genereras när tåget bromsar n, för att sedan drekt användas när tåget ska accelerera gen. Att spara energ på lknande sätt kan göras nom många olka områden. Ett annat hett forsknngsområde just nu är att kombnera olka 2Dmateral för användnng exempelvs elektronska komponenter. Den famlj av nya materal som forskats fram på Lnköpngs unverstet kompletterar befntlga 2D-materal, vlket ökar möjlgheterna för att få fram unka egenskaper. Det här är ett spännande forsknngsområde eftersom det mesta är ogjort. V har en stor palett ntressanta materal att utforska, välkomnar fler samarbetspartners och hoppas att ntresset för att utforska materalet är stort, både från akademns och företagens sda, säger Johanna Rosén. NextMeda Nano-pulver förtätar snterstål Hela 25% av världens metallpulver tllverkas Sverge och potentalen för att vdareutveckla och utöka användnngsområdena är enorm. Httlls har utmanngen legat materalets porösa egenskaper, men nu utvecklar forskare sätt att framställa tätare pulverbaserade materal. Projektet Nanoteknkstödd tllverknng av högpresterande snterstål sktar på att skapa nya sätt att framställa snterstål med nslag av nanopulver, Projektet syftar tll att matcha behoven nom framtda hållbar tllverknng av komplexa komponenter genom pressnng och sntrng. För att möjlggöra detta krävs utvecklng av snterstål med förbättrad prestanda genom ökad täthet. Detta kompletteras med studer av snterstålproduktens ytegenskaper och analys/modellerng av tllverknngsekonom och hållbarhetsfaktorer. E-post: lars.nyborg@chalmers.se vlket skulle bana väg för nya snterstål. Projektet syftar tll att skapa helt nya sätt att tllverka nya materal. Pulverndustrn är en mycket vktg ndustrell verksamhet Sverge, och och med denna forsknng fnns potentalen att tllföra nya nnovatoner, vlket förlängnngen både ndustrn och slutanvändarna kommer att få nytta av nom en mängd olka tllämpnngar, berättar Lars Nyborg, professor ytteknk och ledare för arbetet. Nära samverkan med ndustrn Projektet är ett samarbete mellan Chalmers, Lunds unverstet, KTH och Uppsala unverstet. I slutet av 2018 väntar en halvtdsutvärderng på Chalmers; pulverteknk är ett resurssnålt sätt att skapa en slutprodukt och framöver står forskarna begrepp att utforma demonstratonsobjekt form av kuggapplkatoner. Kärnan forsknngen handlar om att styra sntrngsprocesserna för att förtäta materalen tll nära nog full Lars Nyborg, professor ytteknk vd Chalmers teknska högskola. Foto: Patrk Bergenstav täthet, och det handlar sn tur om att förstå pulverytorna och mekansmerna krng detta detalj. Va avancerad mkroskop och ytanalys har v funnt ett sätt att utnyttja nanopulver på ett nytt och mycket effektvt sätt, vlket skulle kunna användas som tllsats tll vanlgt pulver för att förstärka krympnngen vd sntrngen och därmed skapa möjlgheter att på helt nya sätt sntra och elmnera porer. Detta är ett arbete som utförs nära samverkan med ndustrn och v tttar på hela kedjan från råmateral och processutvecklng tll produktegenskaper, tllverknng, hållbarhet och ekonom. Här fnns stora vnster att göra, avslutar Lars.

32 B-porto Porto betalt TISDAGEN DEN 3 JULI I ALMEDALEN ÄR VI SMARTA NOG FÖR AI? Det är svårt att tänka sg en framtd utan AI. Artfcell ntellgens kommer att påverka hur v lever. Vad blr konsekvenserna när v delar med oss av vår ntellektuella förmåga tll en maskn? Att samhället kommer att förändras är självklart. Frågan är hur det kommer att ske. Intellgent sjukvård? Intellgenta och självkörande transporter? Intellgenta vapen? Uppstckare som tar över mycket av det bankerna tradtonellt gjort? I Göteborg testas självkörande blar, Sngapore fnns de redan, och nu bygger Karolnska Insttutet lärande maskner för Internetbaserad psykatr. Det här är bara några axplock. Men vlka kommer att ha makt över utvecklngen? Välkommen tll ett samtal om en oundvklg framtd. Magnus Boman Professor ntellgenta programvarusystem, KTH och RISE Ann Grevelus Fn-tech entreprenör, Opt Chrster Sturmark Bokförläggare, debattör, Fr Tanke Sara Övreby Samhällspoltsk chef på Google Medverkande: Foto: Peter Knutsson Foto: Elsabeth Ohlson Walln Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta Td och plats: Tsdagen den 3 jul. Kl: 13:00-14:30 Wsby Strand och Congress, Lojsta 2 Sara Wrge Präst och doktor fysk, Svenska kyrkan, Chalmers Karm Jebar Forskare, IFFS, Inst för Framtdsstuder Foto: Mkael Rnglander Läs mer på: Samt Fredrk Löfgren Robotutvecklare, Lnköpngs unverstet och hans dansande robotar! Moderator: Patrk Hadenus Vetenskapsjournalst Foto: Henrc Lndsten Foto: Anna Gerdén Roboten Elsa Lnköpngs unverstet