Framtidens Forskning. Ny forskningsstrategi ökar SSF:s aktionsradie. Samverkan och rörlighet prioritet för regeringen

Transkript

1 D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A Framtdens Forsknng Närngs- och nnovatonsmnster Mkael Damberg och Lars Hultman, vd för SSF. Ny forsknngsstrateg ökar SSF:s aktonsrade Samverkan och rörlghet prortet för regerngen Konkurrensen nternatonellt är stenhård. Sverge behöver en mångfald fnansärer och aktörer som alla bdrar utfrån sna styrkepostoner. Fokuset på forsknng för genomslag samhället blr än tydlgare. V skapar bryggor mellan grundforsknng och nyttggörande av forsknngsresultat, säger vd Lars Hultman. Sda 8 Sda 8 Kompetensutvecklngen måste följa med sn td Madelene Sandström, vd för KKstftelsen, påtalar vkten av att utveckla forsknngsmljöer som korresponderar med närngslvets behov av vdareutbldnng. Ingår som blaga Dagens ndustr jun 2017 Sda 9

2

3 DENNA PUBLIKATION ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Forsknng jun Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng Grundforsknng och tlllämpad forsknng balans 4 Ny forsknngsstrateg ökar SSF:s aktonsrade 4 Sverge vässar kompetens nom neutronsprdnng 5 IRC Industral Research Centers Vsonär forsknng för framtda konkurrenskraft. 6 Värna om samarbetet mellan ndustr och akadem 6 Nyanlända akademker IVA:s Jobbsprånget 7 Konkurrenskraft och hållbarhet genom samverkan Satsnngar Vnnovas Samverkansprogram. 8 Samverkan och rörlghet prortet för regerngen 9 Kompetensutvecklngen måste följa med sn td 10 Baskunskap mmateralrätt nödvändg för forskare 10 Wn-wn när ABB lotsar startupbolag n ndustrn 11 RISE natonell aktör som ger avtryck 12 Grundforsknng och tllämpad forsknng balans Kunskapsberedskap vktgt för samhället. 12 Samarbetsklmatet centralt för lfe scence 13 Akademn behöver stänga kunskapsluckor Industrns utmanngar ger nya forsknngsmöjlgheter. 14 Välbehövlgt stöd tll unga forskare 14 Fordon med förnuft och känsla Den strategska forsknngen står högt på regerngens agenda. Närngs- och nnovatonsmnster Mkael Damberg och Lars Hultman, vd för SSF, vll se en mångfald fnansärer och aktörer som alla bdrar utfrån sna styrkepostoner. Mkael Damberg efterlyser också fler nya, otradtonella samarbeten och synerger genom forsknng som blandar dscplner, aktörer och ntressen. Under senare år har trenden vart att forsknngsmedel allt mer styrs mot tllämpad forsknng med ett förutbestämt mål. Men utan bra grundforsknng blr det på skt nte heller någon bra tllämpad forsknng. Mkael Damberg menar att det är dags att sudda ut gränserna och att uppdelnngen tll stora delar är konstruerad och rrelevant. Sven Stafström, generaldrektör på Vetenskapsrådet, är nne på samma spår när han säger att båda kompo- nenterna behövs för att skapa kunskapsberedskap och samhällsnytta. Även Lars Hultman framhåller vkten av balans mellan grundforsknng och tllämpad forsknng och berättar att SSF verkar strategskt, både genom val av forsknngsområde och bdragsform, för att skapa bryggor mellan grundforsknng och nyttggörande av forsknngsresultat. En annan aktuell utmanng är lärosätenas uppbyggnad av kompletta mljöer som har en stark forsknngskärna. Här framhåller KKstftelsens vd, Madelene Sandström, vkten av att kopplngen mellan en stark utbldnng och en stark forsknng även måste omfatta kompetensutvecklng för yrkesverksamma. Mer om detta och mycket annat fnns att läsa årets upplaga av Framtdens Forsknng. Trevlg läsnng! Presenterade företag och organsatoner 15 KTH Skolan för Kemvetenskap 15 Chalmers FORCE 16 Högskolan Skövde INFINIT 17 KTH ICT 17 Lunds unverstet nchrem 18 Stftelsen för strategsk forsknng 19 KI Swedsh Medcal Nanoscence Center 19 KTH Insttutonen för Materalvetenskap 20 Scence for Lfe Laboratory 20 Lnköpngs unverstet 21 ABB 22 Scana / Södertälje Scence Park 23 Stockholms unverstet CEM4MAT 23 KTH AdBIOPRO 24 SSF IRC-programmet 25 Luleå teknska unverstet 26 Umeå unverstet 26 Örebro unverstet 27 Lunds unverstet ScanOats 27 Jernkontoret 28 SwedNess 29 Lunds unverstet Lgnn-projektet 29 Åbo Akadem 30 Mälardalens högskola 31 KI Klnsk neurovetenskap Framtdens Forsknng är producerad av NextMeda samarbete med Stftelsen för strategsk forsknng. SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Peter Johansson, Crstna Lefland, Eva Nordn, Annka Whlborg FOTOGRAFER Freddy Bllqvst, Per Groth, Gonzalo Irgoyen, Pa Nordlander, Dan Pettersson, Ulrch Schulte, Vveka Österman OMSLAGSFOTO Gonzalo Irgoyen GRAFISK FORM Stellan Stål TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret FÖRSÄLJNING NextMeda, Meda X Norr Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer E-post: carl.mejer@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM TEMA- OCH KUNDTIDNINGAR I DAGSPRESS KONTAKTA: Nklas Engman, Tel: , Mobl: E-post: nklas.engman@nextmeda.se LÄS MER PÅ: Ta ett språng framåt nu utlyser SSF 15 mljoner tll ökad rörlghet SSF har årlga program för ökad rörlghet och samverkan mellan akadem och närngslv/ndustr/klnk. Ett för ndustrdoktorander och ett annat som v kallar Strategsk mobltet, ett program som på ett enkelt sätt erbjuder en möjlghet för en person att byta fot under en kortare perod och fördjupa sg nom stt område. Nu utlyser v Strategsk mobltet, ssta ansöknngsdag är den 5 september. Mer nfo och fullständg utlysnngstext fnns på vår hemsda. Välkommen med dn ansökan!

4 D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 4 Framtdens Forsknng jun 2017 STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING Ny forsknngsstrateg ökar SSF:s aktonsrade Stftelsen för strategsk forsknng, SSF, är Sverges största oberoende, offentlga forsknngsstftelse. Med sn nylgen antagna strateg blr stftelsens fokus på ledande forsknng för genomslag samhället än tydlgare. V skapar bryggor mellan grundforsknng och nyttggörande av forsknngsresultat, säger vd Lars Hultman. Foto: SSF Vad är strategsk forsknng? Rktad grundforsknng med vlja att tllämpa resultaten. Forsknng med hög kvaltet och långsktgt ndustrellt ntresse. Forsknng som nyttggörs och löser samhällsproblem. Excellenta forsknngsmljöer som attraherar kompetens och nvesterngar tll Sverge. A tt stärka Sverges konkurrenskraft är SSF:s mål och som oberoende fnansär är stftelsen en förändrngsagent forsknngs- och nnovatonssystemet. Den nya forsknngsstrategn är framtagen dalog med akademn och ndustrn och stärker SSF:s radkala roll. Utdelnngarna höjs även, under 2016 delades 621 mljoner kronor ut. SSF har ett ansvar för att dessa pengar ska göra skllnad för relevant forsknng som kan bdra tll att lösa samhällsproblem och skapa affärsmöjlgheter. V vdgar begreppet relevans genom ett fokus på förväntat genomslag, snarare än omedelbar tllämpnng. Vårt tdsperspektv är fem tll femton år, säger Lars Hultman. STRATEGISK FORSKNING: Lars Hultman, vd för Stftelsen för strategsk forsknng. V vll bryta den spårbundenhet som lätt får fäste systemen krng nnovaton och forsknng Teknkvetenskap fokus SSF verkar strategskt både genom val av forsknngsområde och bdragsform. Ett exempel är ramprogrammen nom strategskt vktga områden, där senast en mljard kronor gck tll Bg Data, Systembolog, Cybersäkerhet och Energmateral. SSF ger också karrärstöd tll unga, lovande forskare som skapar nya kompletta forsknngsmljöer och tll experter vd anläggnngar för forsknngsnfrastruktur. En vktg aktuell satsnng är en forskarskola neutronsprdnng, kopplad tll ESS Lund. I den nya strategn fnns ett ökat fokus på teknkvetenskap. Ansöknngar selekteras efter huvudkrtererna relevans, förväntat genomslag samhället och vetenskaplg kvaltet. Vår avskt är att korta vägen tll nyttggörande genom att uppmuntra tll mångvetenskaplga samarbeten och rörlghet mellan akadem, närngslv och forsknngsnsttut. När v bevljar anslag har forskarna en stor frhet för hur forsknngen bedrvs, förklarar Lars Hultman. Han framhåller att förnyelse är en ledstjärna för SSF. V vll bryta den spårbundenhet som lätt får fäste systemen krng nnovaton och forsknng, Det behövs externa forsknngsfnansärer som SSF. TEXT: CRISTINA LEFILAND NEUTRONSPRIDNING Sverge vässar kompetens nom neutronsprdnng ESS är den största forsknngssatsnngen någonsn Sverges hstora. Samtdgt är den svenska forsknng som använder neutronsprdnng begränsad. Därför satsar SSF 120 mljoner kronor för att bygga en forskarskola för neutronsprdnng. N är den stora sameuropeska forsknngsanläggnngen ESS, European Spallaton Source, står klar Lund blr Sverge värd för den mest kraftfulla neutronkällan världen. Anläggnngen kommer att användas för avancerad forsknng nom en rad olka områden som spänner över fysk, kem, bolog, lvsvetenskaperna och geolog. V vll ta vara på den unka möjlghet som fnns nu för att bygga upp högkvalfcerad svensk kompetens nom neutronsprdnng. Detta saknas stor utsträcknng dag eftersom vår forskarpool nom neutronsprdnng är lten, och nte har fått fäste nom alla vetenskapsområden. ESS beräknas stå klar om to år och därför behöver v börja utblda fors- kare nu, berättar Joakm Amorm, programchef på SSF, Stftelsen för strategsk forsknng. 40 nya doktorer V vll ta vara på den unka möjlghet som fnns nu för att bygga upp högkvalfcerad svensk kompetens nom neutronsprdnng SSF-satsnngen nnebär att man skapar en natonell forskarskola för att utblda 20 doktorer nom neutronsprdnng. Om halvtdsutvärderngen är lyckad tllförs 100 mljoner kronor för att utblda ytterlgare 20 doktorer. Forskarskolan fnanseras helt av SSF och är ett strategskt samarbete mellan unversteten Uppsala, Stockholm, Lund och Lnköpng samt Chalmers och KTH. ESS kommer att påverka svensk forsknng och konkurrenskraft under många decenner framöver. Därför anser v att detta är en oerhört strategsk satsnng, som är av stor betydelse för svensk ndustr och för Sverge som forsknngsnaton, säger Joakm Amorm. Skapar synerger En annan, parallell, satsnng sker nom ramen för Nordforsk, som drvs av Nordska mnsterrådet. Där admnstreras för närvarande ett program för forsknng som använder neutronsprdnng kopplat tll ESS, där de nordska länderna samarbetar. ESS kompletteras också Joakm Amorm, programchef på SSF. av synkrotronljuskällan MAX IV, som redan fnns på plats Lund och som den samlokalseras med. Detta skapar än större möjlgheter för svensk forsknng och ndustr. V ser att genom samarbete och samverkan mellan dessa olka satsnngar kan v skapa nätverk som ger stora synerger och styrka för de nordska länderna och nte mnst Sverge, säger Joakm Amorm. Det blr en enormt stark mljö, där olka forsknngsprojekt och forsknngsområden korsbefruktar och berkar varandra. TEXT: CRISTINA LEIFLAND

5 Framtdens Forsknng D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 5 jun 2017 INDUSTRIAL RESEARCH CENTERS IRC vsonär forsknng för framtda konkurrenskraft Vlka produkter och marknader är ntressanta för ndustrn och svensk konkurrenskraft om to eller tjugo år? SSF-programmet IRC (Industral Research Centers) handlar om vsonär forsknng som kan nyttggöras på längre skt. Nu byggs strategska centrum för forsknng om dabetes, målsökande läkemedel, undervattensrobotar och havre. S tftelsen för strategsk forsknng, SSF, satsar 400 mljoner kronor under sex tll åtta år på att bygga upp starka konsorter där ndustrn krokar arm med akademn för banbrytande forsknng nom svenska ndustrella styrkeområden. Utöver de 100 mljoner som SSF anslår tll varje centrum bdrar ndustrn med mnst 20 procent av totalsumman, och det är företagen som formulerar de långsktga forsknngsbehoven för framtda marknader. Projekten får tll att börja med 75 mljoner kronor var och resterande summa efter en halvtdsutvärderng. Det handlar nte om att förbättra en exsterande produktportfölj, utan om dstruptv Genom dessa centrum skapas helt nya konstellatoner där man tvngar upp dskussonen på en hög strategsk nvå Eva Regårdh, kommunkatonschef på SSF. Mattas Lundberg, forsknngssekreterare på SSF. Foto: SSF Foto: SSF forsknng med stor akademsk höjd. Genom dessa centrum skapas helt nya konstellatoner där man tvngar upp dskussonen på en hög strategsk nvå, förklarar Eva Regårdh, kommunkatonschef på SSF. Utlysnngen lockade 25 ansöknngar och av dessa har nu alltså fyra valts ut. Kraven har vart hårda och konkurrensen stor. Det har genomgående vart mycket hög vetenskaplg kvaltet på ansöknngarna. Ofta är det nyanser som avgjort. Ett vktgt krterum vårt urval var att parterna nom varje konsortum skulle ha sna åtaganden reglerade på förhand, för att mnmera rsken att samarbeten sprcker. Men även bland dem som nte fck anslag ser v en stor potental för fruktbara framtda samarbeten och synerger, säger Mattas Lundberg, forsknngssekreterare på SSF. TEXT: CRISTINA LEIFLAND De fyra IRC-projekten: INDIVIDANPASSAD DIABETESMEDICIN MÅLSÖKANDE LÄKEMEDEL UNDERVATTENSROBOTAR HAVRE Här byggs ett forsknngscentrum där ndustr, akadem och sjukvård samverkar för att skapa nya, ndvdanpassade läkemedel mot folksjukdomen dabetes. Idag lder en halv mljard männskor av dabetes och antalet förväntas vara det dubbla om 20 år. Ett stort bekymmer dabetesvården är de allvarlga, sena komplkatoner som ofta tllstöter. Genom att samla n stora mängder patentdata och dentfera olka bomarkörer hoppas forskarna bättre kunna förutsäga utvecklng av rskfaktorer, behandlngsrespons och sena komplkatoner. Ett vktgt led arbetet är att göra en omklassfcerng av dabetes. Projektledare är professor Mara F Gomez vd Lunds unverstet. Detta projekt syftar tll att öka förståelsen för hur cellerna tar upp, transporterar och frsätter målsökande, så kallat nukleotdbaserade, läkemedel, och skapa medcner som effektvt transporteras n och tas upp av rätt celler. Målsökande läkemedel har potental att leda tll banbrytande behandlngar för många sjukdomar, men dag saknas metoder för att transportera de aktva komponenterna n cellerna på ett effektvt, säkert och klnskt användbart sätt. Forsknngscentrumet har som mål att överbrygga kunskapsgapet och består av ett multdscplnärt team från ndustr och akadem. Projektledare är professor Fredrk Höök vd Chalmers teknska högskola. Projektets mål är att utveckla nästa generatons martma robotar för exempelvs hållbar havsodlng, energprodukton, områdesbevaknng och mljömätnngar. Idag kräver de flesta undervattensrobotar såväl dykare som stora båtar för att sköta sn uppgft och med den nya generatonens obemannade robotar blr arbetet betydlgt bllgare och enklare. Sverge har redan dag en ledande ställnng nom undervattensteknk och genom den nya teknken som utvecklas vd centrumet kan Sverge behålla sn tätposton övergången tll nya, obemannade system. Projektledare är bträdande unverstetslektor Ivan Stenus på KTH. Havrebaserade produkter har potental att blr en stor exportvara för Sverge och vd detta centrum ska forskare och ndustr gemensamt utveckla odlng och genteknk för att ytterlgare förbättra närngsvärdet och vdga användnngsområdena. Havre är en vktg gröda det svenska jordbruket och lämpar sg väl för odlng på våra breddgrader. Med sna unka boaktva komponenter är havre dokumenterat hälsosamt för såväl männskor som djur. Havre är dessutom en utmärkt råvara omställnngen tll en mer hållbar, växtbaserad lvsmedelsprodukton. Projektledare är professor Lef Bülow, Lunds unverstet.

6 D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 6 Framtdens Forsknng jun 2017 FORDONSINDUSTRIN Måste värna om samarbetet mellan ndustr och akadem Svensk fordonsforsknng är toppklass. En av anlednngarna är den tuffa nhemska konkurrensen. Det är helt unkt att ett ltet land som Sverge lyckats fostra två av världens mest framgångsrka lastblsföretag, säger Claes Erxon, forsknngs- och utvecklngschef, Scana. C laes Erxon axlade rollen som forsknngs- och utvecklngschef på Scana för lte drygt ett år sedan. Med sg bagaget har han mer än 20 år bolagets tjänst. Jag tog cvlngenjörsexamen teknsk fysk vd KTH 1994 och sökte mg drekt tll Scana Södertälje. Under mna år på företaget har jag haft uppemot tolv olka tjänster, främst nom utvecklngssdan. Med det perspektvet ryggen konstaterar Claes Erxon att Sverge har en fordonsforsknng världsklass. V är fantastskt duktga Sverge. Jag är övertygad om att en av anlednngarna är den tuffa nhemska konkurrensen, nte mnst vad gäller tunga fordon. En annan vktg anlednng är de nordska förhållandena som har drvt oss att utveckla kundapplkatoner och fordon för väldgt tuffa mljöer. Claes Erxon, forsknngs- och utvecklngschef på Scana. Foto: Gustav Lndh / Scana grundforsknng, vlket ju är en förutsättnng för att få tll någon tllämpad forsknng, fastslår Claes Erxon. TEXT: ANETTE BODINGER VILKA FÖRETAG ÄR VIKTIGAST FÖR SVERIGES FRAMTID INOM FOU? Vlka av följande företag är vktgast för Sverges framtd nom forsknng och nnovaton? Ange gärna flera. Samarbete med akademn För att Sverge ska kunna fortsätta vara framstående nom forsknngen på fordonsområdet menar Claes Erxon att det är vktgt att värna om samarbetet mellan ndustr och akadem. Jag tänker bland annat på FFI Fordonsstrategsk Forsknng och Innovaton, som är ett samarbete mellan staten och fordonsndustrn om att gemensamt fnansera forsknngs-, nnovatons- och utvecklngsaktvteter. Den här typen av samarbeten är oerhört vktga för branschens framtd. Under senare år har det kommt n nya teknkområden nom fordonsforsknng och fordonsutvecklng. Rent allmänt har fordonsforsknngen under senare år allt mer koncentrerats mot säkerhet, klmat och mljö. Det har nneburt att elektrferng samt uppkopplade och autonoma fordon har fått större fokus, med allt vad det nnebär form av batterutvecklng, realtdssystem, sensorteknk, och så vdare. Inom fordonsndustrn ser v förstås gärna tllämpad forsknng och saker som har något kortare mplementerngstd. Men det behövs även Undersöknngsresultatet är hämtat från Framtdens Karrär Ingenjör som också ges ut av NextMeda. Undersöknngen är gjord mot ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma cvl- och högskolengenjörer den 1 2 jun Statstsk felmargnal: 2,5 4,0 procentenheter. ABB Scana Ercsson Volvo Group AstraZeneca Volvo Cars Saab Group Autolv Semens Sandvk TetraPak Akzo Nobel ÅF BAE Systems Bombarder Electrolux Semcon Teto GKN Aerospace Alten 52% 48% 47% 47% 46% 46% 33% 28% 27% 26% 26% 19% 16% 13% 13% 12% 7% 7% 7% 5% AKADEMIKERPROGRAMMET JOBBSPRÅNGET Nyanlända akademker betsmarknaden, lyckades få tllstånd att praktsera en lvsmedelsbutk. För cvlngenjören Bashar Al Sulman tog det ett drygt år från det att han kom från Syren tll Sverge tlls han fck praktk va IVA:s akademkerprogram Jobbsprånget. M ed mg bagaget hade jag no års yrkeserfarenhet på ett företag som tllverkar maskner för trävarundustrn. Jag hade också hunnt påbörja en masterexamen robotk som jag nte hade möjlghet att slutföra på grund av krget, säger Bashar. Enlgt reglerna får den asylsökande nte arbeta eller praktsera under Mgratonsverkets handläggnngstd. Bashar, som var angelägen om att snabbt få n en fot på den svenska ar- Problemlösnng lättare Sverge När han på Facebook läste om Jobbsprånget, ett praktkprogram för nyanlända akademker, blev Bashar genast ntresserad. Jag är nne på mn tredje månad på Volvo Lastvagnar och trvs mycket bra. Även om den Bashar Al Sulman, cvlngenjör från Syren. Foto: Eln Vnger Ellot SEMINARIUM I ALMEDALEN Semnarum Almedalen med IVA:s projekt Jobbsprånget Tsdag den 4 jul 2017, grundläggande ngenjörskompetensen är densamma över hela världen så fnns det skllnader mellan den svenska och den syrska företagskulturen. I Syren tvngades jag exempelvs ofta anstränga mg för att få tag på det nformatonsunderlag. I Sverge fnns all nformaton som behövs lättllgänglgt, vlket förstås underlättar det problemlösande arbetet, säger Bashar Al Sulman. Nytta av sn syrska erfarenhet Hans tps tll andra nyanlända akademker är att nte nöja sg med att stta och vänta på att möjlgheterna tll praktk och jobb ska dyka upp. Det är också angeläget att Mgratonsverkets regler ändras så det blr möjlgt att praktsera eller arbeta även medan man väntar på uppehållstllstånd, säger Bashar Al Sulman. Länsstyrelsens trädgård, Korsgatan 4, Vsby TEXT: ANNIKA WIHLBORG

7 Framtdens Forsknng D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 7 jun 2017 VINNOVA Samverkan för stärkt konkurrenskraft och hållbara lösnngar Smarta hållbara städer, en övergång tll bobaserad ekonom och satsnngar på medcnteknska nnovatoner. Det är bara några exempel på de strategska nnovatonssatsnngar som görs nom ramen för Vnnovas Samverkansprogram. V arje år fnanserar den statlga nnovatonsmyndgheten Vnnova crka projekt som bygger på en nära samverkan mellan ledande aktörer från närngslv, akadem och offentlg verksamhet. V är en vktg nyckelspelare för att utveckla goda förutsättnngar för en fungerande samverkan. Men samverkan är nte målet sg, utan snarare ett medel för att v på ett effektvt sätt ska kunna htta nya nnovatva lösnngar som stärker Sverges forsknngskompetens och konkurrenskraft samt bdrar tll en hållbar utvecklng, säger Charlotte Brogren, generaldrektör för Vnnova. De senaste åtta åren har hon vart myndghetschef, dessförnnan arbetade hon med forsknng och utvecklng närmare 20 år. I grunden är hon cvlngenjör och teknologe doktor. Det pågår en spännande utvecklng Sverge. Men även om v satsar mycket på forsknng och nnovatoner, är det småsummor ett globalt perspektv. Sverge är trots allt ett ltet land och v behöver därför samverka och arbeta tllsammans och vara smarta när det gäller användnngen av våra resurser. Fem samverkansprogram Erfarenheter vsar att framgångsrka nnovatoner regel bygger på en nära samverkan. Och Sverge behöver smarta lösnngar för att möta de stora samhällsutmanngar som v står nför. Det handlar exempelvs om nya hållbara sätt att resa, bo, kommuncera och att tllvarata jordens resurser och ekosystem. I regerngens forsknngspoltska proposton betonas betydelsen av att forsknngs- och nnovatonspoltken prorterar samhällsutmanngar som är relevanta för vår td och vårt samhälle. Och för att ny kunskap och nya nnovatoner verklgen ska komma tll användnng, har regerngen valt att satsa på fem samverkansprogram som handlar om nästa generatons resor och transporter, smarta städer, crkulär och bobaserad ekonom, lfe scence samt uppkopplad ndustr och nya materal. Det är väl valda program för att Sverge ska postonera sg och stärka sn konkurrenskraft mot omvärlden. Det gäller nu att närngslv, akadem och offentlg verksamhet samspelar med varandra och att v utvecklar effektva strukturer och system för att v på bästa sätt Charlotte Brogren, generaldrektör för Vnnova. Foto: Anette Andersson ska kunna ta hand om och mplementera nya lösnngar, säger Charlotte Brogren. Industrn förarsätet Inom ramen för de fem samverkansprogrammen satsar regerngen, va Vnnova, på strategska nnovatonsområden, så kallade SIO. Det är en satsnng där ledande aktörer från närngslv, akadem och offentlg sektor själva pekar ut och defnerar områden där de ser behov av en svensk kraftsamlng och gemensamma nsatser. Tllsammans med Energmyndgheten och Formas fnanserar Vnnova 17 strategska nnovatonsprogram, som är några av de vktgaste musklerna för att kunna genomföra regerngens fem samverkansprogram. Här får v möjlghet att verklgen sätta ndustrn och samhället förarsätet, säger Charlotte Brogren. Inom de strategska nnovatonsprogrammen sker öppna utlysnngar där företag, Även om v satsar mycket på forsknng och nnovatoner, är det småsummor ett globalt perspektv lärosäten och andra aktörer kan söka medel för forsknng och nnovaton. Det handlar bland annat om att utveckla smartare elektronksystem, smartare samhällsbyggnad genom dgtalserng, övergång tll bobaserad ekonom, att etablera grafen nom svensk ndustr och att skapa lösnngar för en omställnng av en stor del av svensk ndustr. Ett exempel på strategskt nnovatonsprogram handlar om smarta och hållbara städer. Idag står städer för crka 70 procent av både världens energanvändnng och utsläpp av växthusgaser. V behöver därför samverka och htta smarta lösnngar för att bygga hållbara städer som kan möta energ- och klmatutmanngen, nte bara Sverge utan även globalt, säger Charlotte Brogren. TEXT: EVA NORDIN

8 D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 8 Framtdens Forsknng jun 2017 REGERINGEN Samverkan och rörlghet prortet för regerngen Den strategska forsknngen står högt på regerngens agenda. Samtdgt har Sverge en relatvt lten andel sådan forsknng. Därför behövs en mångfald fnansärer och aktörer som alla bdrar utfrån sna styrkepostoner, menar närngs- och nnovatonsmnster Mkael Damberg och Lars Hultman, vd för SSF. E n vktg del av regerngens satsnng på strategsk forsknng är de Strategska samverkansprogrammen som sjösattes för ett drygt år sedan, där närngslv, offentlg sektor och akadem arbetar tllsammans för att htta nnovatva lösnngar som kan stärka Sverges konkurrenskraft och ge en hållbar samhällsutvecklng. Programmen fokuserar på fem styrkeområden: Resor och transporter, Smarta städer, Bobaserad ekonom, Lvsvetenskaperna samt Uppkopplad ndustr och nya materal. Alla fem delar är gång. Detta är en kraftsamlng och en tydlg sgnal tll omvärlden om att v stärker forsknng och nnovaton nom områden där det fnns samhällsutmanngar och där Sverge redan har en framskjuten poston. Programmen har även fokus på att nvolvera små och medelstora företag, nte mnst genom forsknngsnsttuten. Vår förhoppnng är att detta ska stärka svensk ndustr och leda tll nya företag, partnerskap och exportmöjlgheter, säger Mkael Damberg. SSF deltar samverkansprogrammet Uppkopplad ndustr och nya materal samt spelar n lvsvetenskapsprogrammet. Lars Hultman anser att regerngens ntatv har goda förutsättnngar att bl verknngsfulla. Samverkansprogrammen är bra, lksom att regerngens strategska forsknngsområden, SFO, permanentas och nya tllkommer. Det är vktgt att även ndustrn är aktv och formulerar sna långsktga strategska behov, säger han. Mångfald fnansärer behövs Mkael Damberg anser att det är dags att sudda ut gränser mellan grundforsknng och tlllämpad forsknng och menar att uppdelnngen tll stora delar är konstruerad och rrelevant. Det är samhällsntresset och de behov som ska lösas som är ntressanta. Där har oberoende fnansärer en frare roll och det ger styrka. Jag ser gärna mer av nya, otradtonella samarbeten och synerger genom forsknng som blandar dscplner, aktörer och ntressen, säger han. Den senaste reformerngen av det svenska systemet för forsknngsfnanserng gjor- Mkael Damberg, närngsoch nnovatonsmnster och Lars Hultman, vd för SSF. Foto: Gonzalo Irgoyen Konkurrensen nternatonellt är stenhård. Därför är samverkan och rörlghet en prortet för regerngen des Lars Hultman anser att det är dags för en översyn, nte mnst för att säkra fnanserngen tll strategsk forsknng, teknkvetenskaplg forsknng och fnanserng av forsknngsnfrastruktur samt testbäddar. V ser dag att exempelvs Vnnova och VR drar från varandra och det fnns rsk för luckor systemet. Men det är nte önskvärt med en sammanslagnng av fnansärer, utan stället bör systemen ordnas efter forsknngslogk och nnovatonslogk, säger han. Mkael Damberg konstaterar att det betänkande som vd den senaste översynen föreslog en sammanslagnng aldrg blvt verklghet eftersom man såg rsker med detta. Över td har man sett över både de strategska forsknngssatsnngarna, den tvärvetenskaplga forsknngen och strategska nnovatonsområden för att htta nya sätt att samverka mellan fnansärerna. Men det är farlgt att strra sg blnd på fnansärer. Det fnns mycket annat som påverkar. Se bara på offentlg upphandlng. Om bara en lten del av de över 600 mljarder kronor som årlgen går tll detta lades på nnovaton skulle det få stora effekter. V bör fundera över hur man kan koppla tll andra aktörer och ta n dem nnovatonskedjan. Samverkan bör uppmuntras Mkael Damberg och Lars Hultman är överens om att det är vktgt att samverkan och rörlghet mellan ndustr och akadem uppmuntras. Lars Hultman menar att dag är nctamenten alltför svaga och att akademn bör ge större mertvärde tll anställda för samverkan och nyttggörande samt att mobltet blr ett krav för fast anställnng för lektorer och professorer. Sverge är duktgt på både nnovaton och forsknng, säger Mkael Damberg. Men konkurrensen nternatonellt är stenhård. Därför är samverkan och rörlghet en prortet för regerngen. TEXT: CRISTINA LEIFLAND

9 Framtdens Forsknng D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 9 jun 2017 KK-STIFTELSEN Hanterng av kompetensutvecklng måste följa med sn td Även hanterngen av kompetensutvecklng måste följa med sn td. Det säger Madelene Sandström, vd för KK-stftelsen, som påtalar vkten av att utveckla konkurrenskraftga forsknngsmljöer som korresponderar med närngslvets behov av vdareutbldnng. K K-stftelsen är högskolornas forsknngsfnansär med uppdrag att stärka Sverges konkurrenskraft och stödja utvecklng av proflerade lärosäten. Stftelsen verkar för att lärosätena ska bygga nternatonellt konkurrenskraftga forsknngsmljöer, arbeta långsktgt krng strategsk proflerng och öka samarbetet mellan akadem och närngslv. Förutom att varje projekt ska ha vetenskaplg höjd ställs krav på att närngslvet medverkar med relevanta nsatser. Stftelsen styr nte forsknngens nrktnng, det avgörs av forskarna och lärosätena samverkan med närngslvet. För vår del handlar det om att stötta lärosätenas uppbyggnad av kompletta mljöer V behöver kompletta, ntegrerade mljöer där det fnns förutsättnngar att på ett enkelt sätt förkovra sg fast man är arbete som har en stark forsknngskärna, säger Madelene Sandström. Hon understryker att kopplngen mellan en stark utbldnng och en stark forsknng även måste omfatta kompetensutvecklng för yrkesverksamma. V har kunnat konstatera att lärosätena behöver ett mer utvecklat stöd för att åstadkomma en bättre kopplng med den högre utbldnngen som rktar sg tll yrkesverksamma akademker. Vktgt är också att fortbldnng på hög nvå går att ntegrera med ett avancerat yrkeslv. Ingen ska behöva ta tjänstledgt, resa väg och stta en bänk för att höra på en föreläsnng. Måste ntegreras Då och då träffar Madelene Sandström på företagsledare som tror att de sköter all kompetensutvecklng nternt nom företaget. De hänger nte med. Idag har genomsntt crka en fjärdedel av företagens personal mer än tre års utbldnng vd unverstet eller högskola. Medarbetarna har kanske börjat jobba där 25-årsåldern och ska vara yrkesverksamma 40 år tll. V är på gång mot 2020 och då måste man tänka att nterakton mellan samhälle, unverstet och högskolor är något Madelene Sandström, vd för KK-stftelsen. Foto: Johan Olsson naturlgt och återkommande. Det är en förutsättnng för den svenska konkurrenskraften. Gamla sannngar har ngen legtmtet. För framtden hoppas KK-stftelsen på att kompetensutvecklng för yrkesverksamma akademker ska vara en naturlg del av uppdraget tll unverstet och högskola. V behöver kompletta, ntegrerade mljöer där det fnns förutsättnngar att på ett enkelt sätt förkovra sg fast man är arbete och kanske har passerat 50-årsstrecket. Idag fnns det så många högutbldade samhället att kompetensutvecklng på högre nvå borde vara en självklar del av yrkeslvet, oavsett var Sverge man befnner sg, fastslår Madelene Sandström. TEXT: ANETTE BODINGER Cancerforsknngsfonden Norrland Främjar vetenskaplg forsknng nom tumörsjukdomarnas område norra Sverge. Stftelsen bldades 1963 och är befrad från kaptal- och arvsskatt. Donerade medel kan tll fullo utnyttjas för forsknngsändamål. Stöd cancerforsknngen norra Sverge med Dtt bdrag! Bankgro , Plusgro Swsh: Sedan hösten 2014 har v haft tllgång tll en PET-MR-kamera för patentnära forsknng vd strålbehandlngsavdelnngen tack vare ett generöst bdrag från Cancerforsknngsfonden, Norrland. Vd denna bedrvs dag ett flertal studer nom många olka cancerformer såsom bl.a. hjärna, prostata, huvud- och hals och rektalcancer. I huvudsak rör det sg om prövnngar som syftar tll att htta tdga markörer för tumörsvar på behandlngar m.h.a. multmodal bldtagnng, och vssa av prövnngarna kopplas även blddata drekt tll patologutlåtande från vävnadsprover. Det bedrvs även prövnngar utan drekt kopplng tll cancer vd kameran. Tllgången tll denna utrustnng har nneburt ett stort lyft för oss.

10 D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 10 Framtdens Forsknng jun 2017 IMMATERIALRÄTT Immateralrättslg kompetens en avgörande framgångsfaktor för forskare Grundläggande kännedom om och kompetens krng mmateralrättslga frågor är en nödvändg baskunskap för alla forskare, oavsett nrktnng. Kunskap och förståelse för mmateralrätt är vktgt, både för att skydda ensklda forskares tllgångar och för att värna om den svenska forsknngens värde, natonellt och nternatonellt. F orsknngsresultat är en mmaterell tllgång som bör förvaltas på ett strategskt och affärsmässgt sätt. Forskare som vll tllgänglggöra sna forsknngsresultat, lägga grunden tll nya nnovatoner eller kanske starta eget företag har mycket goda skäl att skaffa sg en grundläggande mmateralrättslg förståelse och kompetens. Varje enskld forskare behöver nte ha djupgående kunskaper, utan för mer avancerade mmateralrättslga frågeställnngar bör man självklart anlta experts, säger Susanne Ås Svborg, generaldrektör på Patent- och regstrerngsverket, PRV. PRV har sedan 2016 ett utökat fyra år långt regerngsuppdrag där unverstet och högskolor är en av flera prorterade målgrupper. Uppdraget går ut på att PRV ska sprda kunskap om mmateralrättens betydelse för svensk nnovaton och tllväxt. Sedan 2016 har PRV därför genomfört ett antal semnarer och utbldnngstllfällen för forskare runtom Sverge. De erbjuder dessutom en konceptutbldnng mmateralrätt för doktorander på samtlga svenska lärosäten. Samverkar med nnovatonskontor Många forskare verkar dag en global mljö, vlket gör det ännu mer angeläget att veta hur man kan tllvarata sna mmaterella rättgheter på den nternatonella arenan. I den svenska forskarutbldnngen ngår ännu nte mmateralrätt som ett oblgatorskt nslag, vlket det gör många andra länder. Det är därför vktgt att svenska forskare tllgodogör sg den kompetensen på annat sätt, exempelvs va våra semnarer, säger Susanne Ås Svborg. PRV samarbetar även med nnovatonskontor runtom på landets högskolor och unverstet. Planen är att ytterlgare utöka samarbetet för att på olka sätt kunna öka forskares kompetens krng mmateralrättslga frågor. Grundläggande mmateralrättslg kompetens placerar forskaren själv förarsätet Susanne Ås Svborg, generaldrektör på PRV. Grundläggande mmateralrättslg kompetens placerar forskaren själv förarsätet, vlket nnebär att de själva styr hur och vlka sammanhang deras forsknngsresultat ska användas. Mtt budskap tll forskare är att fundera krng hur de vll hantera den mmaterella tllgång som deras forsknngsresultat utgör, säger Susanne Ås Svborg. TEXT: ANNIKA WIHLBORG INKUBATOR Wn-wn när ABB lotsar startupbolag n ndustrn Med SynerLeap vll v skapa ett ekosystem där ABB kan hjälpa startupbolag att växa på en global marknad. I utbyte får v n ny teknk som kan applceras vår egen forsknng och utvecklng och mnska tden från dé tll marknad, säger Mkael Dahlgren, FoU-chef ABB. S ynerleap är namnet på en ny nkubator nom ABB-koncernen som ska fungera som tllväxthub för små teknkföretag nom dgtalserng, ndustrell automaton, robotk och energ. SynerLeap syftar tll att få ett tätare samarbete med nya spännande teknkbolag för att på så vs kunna öka takten vår egen utvecklng. Inkubatorn är den menngen del av en större målbld för ABB, förklarar Mkael Dahlgren. Arbetet med att etablera en ny nkubator började för drygt ett år sedan. Inspraton hämtades från Astrazenecas boventure-hub vars modell anpassades efter ABB:s verksamhet. Sedan började arbetet med att htta samarbetspartners. V lyckades ntressera bland annat Vnnova, Robotdalen, Automaton Regon, Alm Företagspartner, Västerås Scence Park, Mä- lardalens högskola, forsknngsnsttutet Scs och nkubatorn Create för vår dé. Mkael Dahlgren, FoU-chef på ABB. Stort ntresse Att gensvaret blev så stort menar Mkael Dahlgren hänger samman med att Synerleap fokuserar på bolag som lämnat den första fasen tllväxtkedjan. Sverge har ett bra system för att ta hand om startupbolag när de börjar växa, men många saknar stöd när det är dags ta nästa steg. V är ntresserade av bolag som har sna teknologer redo och vet vartåt de strävar. Rent praktskt fungerar SynerLeap så att företag som söker och blr antagna får tllgång tll lokaler anslutnng tll ABB:s forsknngscenter Västerås. Här har de möjlghet att låna labb och knyta kontakter med varandra och ABB:s personal. Vnnova, Regon Västmanland och Västerås stad bstår med fnansellt stöd medan v bdrar med tllgång tll vår nfrastruktur och möjlgheter att komma ut med produkter på en global marknad. I utbyte får v tllgång tll nya teknologer som kan applceras vår egen forsknng och utvecklng. I dagsläget har ABB kontrakterat 15 startupföretag för 18 månaders kompetensutbyte. Efter den tden hoppas Mkael Dahlgren att nkubatorn ska ha resulterat ett antal projekt Foto: ABB V är ntresserade av bolag som har sna teknologer redo och vet vartåt de strävar där man har utvecklat gemensamma lösnngar som nått kundledet. På ännu längre skt hoppas jag att flera av bolagen blvt naturlga partners och leverantörer tll ABB. V är en stor koncern med långa nnovatonscykler, startupföretagen bara kör på. Båda världarna kan komma betydlgt längre tllsammans än var för sg. TEXT: ANETTE BODINGER

11 Framtdens Forsknng D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 11 jun 2017 SAMVERKAN RISE natonell aktör som ger avtryck Vårt uppdrag är att stärka konkurrenskraften för närngslv och offentlg sektor. Gemensamt för de förändrngar v bdrar tll är att de lgger ganska nära tden men har långsktghet fokus, RISE ska vara en natonell aktör som ger avtryck, säger Pa Sandvk, vd. Pa Sandvk, vd för RISE. Foto: Sara Burman R ISE Research Insttutes of Sweden övergrpande uppdrag är att samverkan med akadem, närngslv och samhälle bdra tll hållbar tllväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. Sedan drygt ett år tllbaka, då de tdgare nsttutskoncernerna Innventa, SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut och Swedsh ICT gck samman, är RISE Sverges största forsknngsnsttut som även äger 43 procent av nsttutskoncernen Swerea. RISE har anställda på över 30-talet orter Sverge och Europa. Insttutet verkar gränslandet mellan högskolans forsknng och närngslvets utvecklng, en mycket vktg roll, enlgt vd Pa Sandvk. Vår uppgft är att bygga upp, förädla och förmedla behovsmotverad forsknng och utvecklng samt nnovaton, med målet att skapa nytta och hållbar tllväxt närngslv och samhälle. V samverkar ofta med unverstet och högskolor för att tllsammans htta lösnngar. Bred bas Som ndustrforsknngsnsttut vlar RISE på en bred bas. Forsknngsområdena omfattar allt från samhällsbyggnad, skog, transport och materal tll ICT, bovetenskap och hälsa. Vår verksamhet omfattar bland annat ett hundratal test- och demonstratonsanläggnngar där déer, nnovatoner och prototyper kan testas och utvecklas, antngen full volymskala eller som ploter för att säkerställa processer eller produkter. Ett färskt exempel är Sverges första slurryhydrokracker för skogsbaserad grön desel som Pa Sandvk var med och nvgde mtten av maj. Bakom anläggnngen står ett konsortum bestående av RISE ETC, Preem, Chalmers och entreprenörsbolaget SunCarbon. Krackern är placerad vd RISE Energy Technology Center där akadem, nsttut och närngslv ges möjlghet att studera hela värdekedjan från råvara tll bodesel. Slutmålet är att skapa en storskalg natonell produkton av bodrvmedel baserade på lgnn, vlket är en förnybar råvara. Brygga tll akademn Pa Sandvk påpekar att det dag görs stora satsnngar på forsknngsnfrastruktur Sverge. Jag tänker på MAX IV och sedan även ESS, där jag ser att RISE har en vktg roll att spela som en aktör och brygga tll unverstet och närngslv. Det stora antalet testbäddar nom RISE bygger på att v har djup kompetens att förstå behov och planera tester för att verfera, säkerställa och utföra olka forsknngsprojekt. I nästa steg kan v utvärdera utfallen för att sedan bygga kompetens och ett strukturellt kaptal krng nnovatonen. Detta är värdefull erfarenhet och kunskap som v även skulle kunna använda på MAX IV. Vår uppgft är att bygga upp, förädla och förmedla behovsmotverad forsknng och utvecklng samt nnovaton Om to år ser Pa Sandvk RISE som en ännu tydlgare aktör nnovatonssystemet. Redan under det första året har v satt RISE på den natonella kartan och även lyckats skapa en plattform Bryssel. Om to år är jag övertygad om att v kan v se tllbaka på projekt där v samverkan med företagen vart med och utvecklat en del av morgondagens teknologer som gett stort avtryck, både nom det aktuella teknkområdet och samhället stort. TEXT: ANETTE BODINGER

12 D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 12 Framtdens Forsknng jun 2017 GRUNDFORSKNING Grundforsknng skapar samhällsvktg kunskapsberedskap Utan bra grundforsknng får man på skt nte heller någon bra tllämpad forsknng. Både komponenterna behövs för att skapa kunskapsberedskap och samhällsnytta. Om det blr obalans fungerar nte systemet som det ska, säger Vetenskapsrådets generaldrektör, Sven Stafström. Sven Stafström, generaldrektör Vetenskapsrådet. Foto: f8 studo U nder senare år har trenden vart att forsknngsmedel, både natonellt och nom EU, allt mer styrs mot tllämpad forsknng med ett förutbestämt mål. En utvecklng som Sven Stafström menar måste stoppas td. Det måste fnnas balans mellan grundforsknng och tllämpad forsknng. Idag har jag en känsla av att den balansen Sverge, åtmnstone dskussonen, tppar över åt det omedelbara nyttogörandet. Jag tycker det är vktgt att man både natonellt och på EU-nvå har förståelse för grundforsknngens långsktga betydelse. Sven Stafström påpekar att det är grundforsknng som lgger bakom många av de vktgaste nnovatonerna vår td. Hstoren är full av exempel på oväntad nytta som tagt avstamp grundforsknng nom olka områden. Men grundforsknng är lka vktgt dag, det är den som lägger grunden tll framsteg och samhällsnytta på lång skt. Vetenskaplg höjd Grundforsknng bdrar även med kunskapsberedskap, som ökar samhällets möjlgheter att klara av framtda utmanngar. Kunskap är aldrg fel, även om den praktska nyttan av grundforsknngens resultat kan vara oförutsebar. Men rätt vad det är uppstår ett behov och då har man redan de redskap som behövs. Det kan tll exempel röra sg om kunskap som krävs för att utveckla vaccn mot pandemer eller andra saker åt katastrofhållet, men det kan även handla om kunskap som gör det möjlgt att tllvarata affärsmöjlgheter eller lknande. Vetenskapsrådets uppdrag går mångt och mycket ut på att fnansera forsknng som skapar ny kunskap. Hos oss är det mer fokus på att projekten ska hålla hög vetenskaplg kvaltet, och mndre fokus på det omedelbara nyttogörandet Hos oss är det mer fokus på att projekten ska hålla hög vetenskaplg kvaltet, och mndre fokus på det omedelbara nyttogörandet. V vet av erfarenhet att det kommer så smånngom. Vetenskapsrådet lämnade våras sna rekommendatoner för EU:s ramprogram för forsknng och nnovaton. Tyngdpunkten våra rekommendatoner lgger på att åstadkomma en tydlgare ntegrerng av grundforsknng hela ramprogrammet. Innovatoner, nya produkter och tjänster skapas en crkulär process där ny kunskap både utgör fundament och skapas, ett samspel med nnovatoner. Inte mnst gäller detta lösnngar tll de samhällsutmanngar som världen står nför, fastslår Sven Stafström. TEXT: ANETTE BODINGER LIFE SCIENCE Samverkan centralt för lfe scence Trots en forskarkår absolut världsklass och ett flertal högproflerade forsknngssatsnngar är det en utmanng för svensk lfe scence att konkurrera med större forsknngsnatoner. Lösnngen är att ha det bästa samarbetsklmatet. R edan dag står lfe scence-sektorn på en stadg plattform, men åtgärder behövs för att säkra Sverges framtda konkurrenskraft. V är ett ltet land, så v behöver vara smarta, snabba och ha det bästa tänkbara samarbetsklmatet. Det fnns goda förutsättnngar, men för den ensklde forskaren kan det ses som hög rsk att samarbeta. Det är komplext, tar td att bygga förtroende och också att htta fungerande samarbetsformer. Därför behöver nctamenten för forskare att samverka stärkas med ökade anslag tll projekt och konsorter med akadem och företag. Samverkansaspekten behöver även vara en komponent hur forsknng utvärderas och anslag fördelas, konstaterar Anna Sandström, Scence Relatons Drector vd Global Corporate Affars hos AstraZeneca. Anna Sandström, Scence Relatons Drector vd Global Corporate Affars hos AstraZeneca. Foto: Mkael Krstenson V är ett ltet land, så v behöver vara smarta, snabba och ha det bästa tänkbara samarbetsklmatet och fragmenterng. Att forsknngen står begrepp att skapa ett paradgmskfte för patenter, men att ngen aktör kan drva fram mplementerngen på egen hand. Närngslv, akadem och hälso- och sjukvård behöver samarbeta för att utforma nya behandlngar. Det är nget val utan en nödvändghet. Det handlar om att ha rätt kapactet och premsser för att fånga upp den banbrytande forsknngen. Att se möjlgheterna och samarbeta, för ömsesdg nytta och med ömsesdg respekt för varandras roller och drvkrafter. Natonell kraftsamlng Brett kompetensbehov ver att det nom branschen fnns ett behov av kompetens nom allt från tdg förståelse för bologska mekansmer tll utvecklng och formulerng av framtdens läkemedel, produkton och de klnska studer som krävs. Om v vll behålla vår framstående poston måste v både kunna rekrytera och samarbeta oss tll kompetens. AstraZeneca nvesterade crka 50 mljarder på forsknng och utvecklng 2016, vlket är unkt förhållande tll vår storlek, och nom dessa ramar samarbetar v allt mer med framstående forskare på global nvå. Det är ett måste för att fånga upp de vetenskaplga framstegen, avslutar hon. Sandström menar att det bland krävs en natonell kraftsamlng stället för konkurrens Lfe scence engagerar professoner från vtt sklda dscplner, och Sandström framhä- TEXT: SANDRA AHLQVIST

13 Framtdens Forsknng D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 13 jun 2017 TEKNISKA HÖGSKOLOR Akademn behöver bl bättre på att stänga kunskapsluckor Att svenska teknska högskolor är duktga på samverkan med närngslvet har framkommt flera globala ranknngar. Enlgt Fredrk Hörstedt, vcerektor för nyttggörande av forsknng på Chalmers, är det faktum att svenska teknska högskolor är bra på att forska med nära anknytnng tll närngslvets och samhällets behov en avgörande framgångsfaktor. Fredrk Hörstedt, vcerektor för nyttggörande av forsknng på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson / Chalmers D et är nte särsklt förvånande att KTH, Chalmers och Teknska högskolan vd Lnköpngs unverstet räknas som de tre högskolor som ngenjörerna anser vara vktgast för Sverges framtd nom forsknng och nnovaton, säger Fredrk Hörstedt. De forsknngsområden som de svenska teknska högskolorna är starka nom, exempelvs materalforsknng och IKT-forsknng, har vuxt fram nära samverkan med närngslvet och samhället övrgt. Samtdgt behöver akademn öka sn förmåga att samverka snsemellan och med det omgvande samhället. Samhället förväntar sg en nära samverkan om v ska kunna lösa de stora globala utmanngarna, exempelvs klmatförändrngarna och nom Lfe Scence. Det är vktgt att samverkan stärks utan att akademn behöver kompromssa med sna akademska grundvärden, säger Fredrk Hörstedt. Välj forsknngsnscher med omsorg Han betonar vkten av att akademn defnerar forsknngsfrågor och problemområden tllsammans med samverkanspartners. Ytterlgare ett förbättrngsområde är mmateralrätt. Att ha ordnng och reda på de mmaterella rättgheterna tll forsknngsresultaten är, enlgt Fredrk Hörstedt, avgörande för att såväl forskare som samverkanspartners och samhället övrgt ska kunna ta del av och mplementera resultatet på ett tllfredsställande sätt. Svenska unverstet behöver bl bättre på att dentfera och htta möjlgheter tll forsknng de kunskapsluckor som uppstår när samverkanspartners tllämpar forsknngsresultaten sna produkter eller processer. Svenska forskare kan bedrva världsledande forsknng genom att stänga de kunskapsluckor som uppstår, exempelvs när ett nytt materal ska ntegreras produktonsprocessen på ett verkstadsföretag, säger Fredrk Hörstedt. För att Sverge ska vara en toppnaton nom forsknng och nnovaton även framtden krävs att v är världsbäst på de forsk- nngsnscher v väljer. V är en lten naton, och för att bl världsledande nom vssa specfka forsknngsområden krävs därför en ordentlg kraftsamlng som nkluderar akademn, nä- rngslvet och andra samhällsaktörer, säger Fredrk Hörstedt. TEXT: ANNIKA WIHLBORG HÖGSKOLOR SOM ÄR VIKTIGAST FÖR SVERIGES FRAMTID INOM FOU? Samhället förväntar sg en nära samverkan om v ska kunna lösa de stora globala utmanngarna Vlka av följande teknska högskolor är vktgast för Sverges framtd nom forsknng och nnovaton? Ange gärna flera. 80% KTH Chalmers teknska högskola 76% Teknska högskolan vd Lnköpngs unverstet 50% Lunds teknska högskola 49% 44% Uppsala unverstet Luleå teknska unverstet 34% Umeå unverstet 24% Framtdens Karrär Ingenjör som utges av NextMeda har genomfört en undersöknng mot ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma cvl- och högskolengenjörer den 1 2 jun Statstsk felmargnal: 2,5-4,0 procentenheter.

14 D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N N E X T M E D I A 14 Framtdens Forsknng jun 2017 INGVAR CARLSSON AWARD Ger välbehövlgt stöd tll unga forskare Vartannat åt delar SSF ut Ingvar Carlsson Award, som stödjer yngre hemvändande postdoktorer med ambton att starta en självständg och nyskapande forsknngsverksamhet Sverge. Varje mottagare får 4 mljoner kronor samt ett personlgt stpendum på kronor. De deltar dessutom ett välrenommerat ledarskapsprogram. E n av årets mottagare är Mkael Selln vd nsttutonen för medcnsk bokem och mkrobolog vd Uppsala unverstet. Han leder en forskargrupp med fokus på bakterell tarmsjukdom. Jag återvände tll Sverge och Uppsala unverstet efter att som post doc ha studerat salmonellanfektoner på Edgenösssche Technsche Hochschule (ETH) Zürch. I vår grupp studerar v nu hur bakterenfekton av tarmslemhnnan fungerar på molekylnvå. V tllverkar och undersöker mnatyrtarmar genererade från små vävnadsprover från möss och förlängnngen från männskor. De beter sg lkadant som vävnader nne männskokroppen, säger Mkael Selln. lvsstlsförändrngar och en ökad grad av antbotkaresstens. Mkael Sellns forsknngsområde är därför allra högsta grad relevant. De mnorgan som framställs med hjälp av forskargruppens expermentella metoder kan framtden även användas vd forsknng krng andra typer av tarmnfektoner. Ingvar Carlsson Award är en kvaltetsstämpel som underlättar framtda forsknngsfnanserng. Den möjlggör även en ambtös expanson av forskargruppen. Jag ser personlgen mycket fram emot den tvåårga ledarskapsutbldnngen som samtlga mottagare genomgår, jag har hört mycket gott om den, säger Mkael Selln. Juan Du på Centre for Translatonal Mcrobome Research vd Karolnska Insttutet. Forskar på HPV-vrus Mkael Selln vd nsttutonen för medcnsk bokem och mkrobolog på Uppsala unverstet. Ser fram emot ledarutbldnng Bakterella tarmnfektoner är ett växande problem, vlket bland annat kan bero på Ytterlgare en mottagare av årets Ingvar Carlsson Award är Juan Du, som forskar på mkrobomet HPV-relaterade nfektoner och cancer på Centre for Translatonal Mcrobome Research (CTMR) vd Karolnska Insttutet. Även om det är välkänt att humant papllomvrus kan leda tll cancer hos ndvder som nte är vaccnerade så är det outforskat vlka faktorer som påverkar rsken för att en HPV-nfekton leder tll cancer. Jag undersöker hur den humana bakterefloran är uppbyggd va klnska prover från ndvder som antngen är osmttade eller smttade med HPV och kartlägger vlka bakterer som uppvsar ändrade profler hos HPV-nfekterade ndvder jämfört med osmttade ndvder, säger Juan Du. Att tlldelas Ingvar Carlsson Award betyder jättemycket för mg, det är mtt första stora forsknngsbdrag. Mtt långsktga forsknngsmål är att kartlägga bakterefloran relaton tll HPV och skapa en bas för möjlg behandlng av smttade, säger Juan Du. TEXT: ANNIKA WIHLBORG FORDONSINDUSTRIN Automatserade fordon ska utrustas med förnuft och känsla Teknken för morgondagens automatserade fordon har v redan. Forsknngen blr nu allt mer fokuserad på användarens upplevelse. Målet är att få tll en artfcell ntellgens som kan lknas vd en kombnaton av förnuft och känsla, säger Ola Boström, forsknngschef Autolv. M ångårg forsknngs- och utvecklngsverksamhet har bdragt tll att Sverge är bland de främsta länderna världen på trafksäkerhetsområdet. Det fnns en god samverkan mellan fordonsndustr, akadem och myndgheter som bdrar tll att föra utvecklngen framåt, säger Ola Boström. En av de största satsnngarna är FFI som är ett samarbete mellan staten (Vnnova, Trafkverket och Energmyndgheten) och fordonsndustrn (Scana CV AB, AB Volvo, Volvo Car Group och FKG) om att gemensamt fnansera forsknngs-, nnovatons- och utvecklngsaktvteter med fokus på områdena klmat, mljö och säkerhet. Ett annat exempel är Drve Me, världens första storskalga plotprojekt för autonom körnng. Projektet är ett gemensamt ntatv av Volvo Car Group, Trafkverket, Lndholmen Scence Park, Göteborgs stad, Autolv samt Chalmers och stöds av den svenska regerngen. Detta är en unk möjlghet att testa automatserade fordon på vanlga vägar med vanlga männskor. Ola Boström nämner även WASP, Wallenberg Autonomous Systems and Software Program, en satsnng på 1,6 mljarder och Sverges httlls största ensklda forsknngsprogram nom ngenjörsvetenskap. Programmet fokuserar på autonoma system samarbete med männskor som anpassar sg tll omgvnngen med hjälp av sensorer, nformaton och kunskap. Ingen robot Just nu talas det mycket om framtdens självkörande blar. Ola Boström talar hellre om högautomatserade fordon som lär sg förstå föraren för att kunna hjälpa tll med att undvka rskfyllda stuatoner. Framtdens fordon kommer att vara utrustade med AI, artfcell ntellgens. Det nnebär Ola Boström, forsknngschef på Autolv. Foto: Lars Ardarve Strategn är att blen ska bl så ntellgent att den efter ett tag förstår dg så pass väl att den kan samarbeta dock nte att en robot ska ersätta männskan bakom ratten. AI betyder att masknen kan matcha en männska. Strategn är att blen ska bl så ntellgent att den efter ett tag förstår dg så pass väl att den kan samarbeta. Tack vare sensorer som ger fordonet en väldgt bra förståelse av vad som händer trafken runt omkrng kommer säkerheten, kombnaton med dn egen nsats blen, att öka. Ola Boström påpekar att lknande tankar redan har applcerats på andra områden. Idag reagerar ngen på att flygplanen flygs med hjälp av autoplot eller att en sensorsk nsulnpump hjälper tll med läkemedelsdoserng. Det handlar om en tllvänjnng vlket bland annat nnebär att fordonsautomatserng nte enbart kan ske på bass av det logska; som trafkant vll du ha en margnal, att blen tll exempel ska bromsa god td, nte så sent som möjlgt. Fordonsforsknngen kommer att bl allt mer fokuserad på själva upplevelsen. Teknken har v redan, nu är det mer mjuka faktorer som måste byggas n, en utarbetad kombnaton av förnuft och känsla som slutänden leder tll högre säkerhet på våra vägar. TEXT: ANETTE BODINGER

15 15 NextMeda 3D-ställnngar för mjukvävnad KTH-forskaren Anna Fnne Wstrand har tlldelats ett mångmljonanslag från SSF för att utforma 3D-polymerbyggställnngar som kommer att vara användbara för mjukvävnadsregenererng, tll exempel vd vävnadsbrst som uppstått på grund av cancer. Den forsknng Wstrands forskarlag bedrver är banbrytande och syftar tll att utforma ställnngar som attraherar celler samt får dem att växa och skapa en funktonell bndväv. Målet är att nom de närmaste åren framställa en fungerande prototyp. Anslaget från SSF betyder enormt mycket för att v ska kunna uppnå detta mål. V har alla möjlgheter att nå hela vägen, nu när resurser nte sätter gränserna. Frågeställnngarna är dock många hur bör ytan på ställnngarna se ut och vlka mekanska egenskaper bör de ha? Vlken 3D-desgn är lämplg? Vlken nedbrytnngsprofl ska de ha? Nedbrytbart materal Det fnns många utmanngar, nte mnst för att det rör sg om en medcnsk applkaton, vlket medför att de regulato- Insttutonen för Fber- och Polymerteknolog (FPT) är den största akademska nsttutonen Sverge nom området naturlga och syntetska polymerer. Kombnatonen av de tradtonellt sklda områdena naturlga respektve syntetska polymerer är unk och gör det möjlgt för FPT att möta framtda krav på en hållbar materalanvändnng samhället. KTH Skolan för Kemvetenskap Teknkrngen Stockholm Anna Fnne Wstrand, forskare på KTH. Tel: rska kraven är höga, och för att ha en prototyp klar om 5 år krävs att projektet använder redan kända materal. Materalen ska vara nedbrytbara och de ska ska brytas ner på ett sätt som stmulerar vävnadsregenererngen. I många fall används dag kroppsegen vävnad och permanenta materal, men de materal v arbetar med är helt nedbrytbara; mjölksyra är ett exempel på en nedbrytnngsprodukt. Httlls har v använt saltlaknng för att göra våra prototyper, men det är nte en kommersellt gångbar teknk. Därför provar v nu olka polymerer och 3D-prntar, för att kunna skräddarsy våra modeller och snabbare kunna få en användbar prototyp. Tvärvetenskaplga samarbeten Anna Wstrand betonar att projektet har blvt möjlgt tack vare nära, tvärvetenskaplga samarbeten mellan olka forskare, nom allt från cellbolog tll materalvetenskap. Behovet är enormt av en nedbrytbar ställnng av det här slaget och därför är det vktgt att arbeta utfrån ett så brett perspektv som möjlgt. V vll att detta ska bl en produkt med många tllämpnngsområden och utfrån den utgångspunkten har v en aktv dalog med berörda parter, exempelvs krurger. Det är väldgt spännande och jag är övertygad om att det är genom sådana här samarbeten v kan utforma lösnngar för morgondagen, avslutar hon. NextMeda Världsledande nom fotonkforsknng Peter Andrekson är föreståndare för Force på Chalmers. Han leder ett forskarteam som utvecklar framtdens optska fbersystem för kommunkaton. Genom att mer effektvt utnyttja ljusets egenskaper skapas helt nya möjlgheter att sända stora datamängder och även koppla upp oss mot rymden. Om bara några månader ska Peter Andrekson leda Europas största konferens krng optsk kommunkaton, ECOC, Chalmers FORCE Forsknngen utförs vd forsknngscentrumet FORCE på Chalmers och fnanseras genom Vetenskapsrådet, Knut och Alce Wallenbergs Stftelse, Stftelsen för strategsk forsknng och av EU. Chalmers teknska högskola Göteborg Tel: på Svenska Mässan Göteborg. Mycket kommer att handla om bredband och framtdens system som kan sända ännu mer data, ännu fortare, ännu längre och mer energeffektvt än vad som är möjlgt dag. Det handlar om enorma datamängder, och då talar v nte om megabyte eller ggabyte utan om terabyte, alltså tusen mljarder byte, eller petabyte, en mljon mljarder byte. Men, det fnns en gräns. Med dagens lösnngar kommer det nte att vara möjlgt att fortsätta den exponentella tllväxten av kapactet våra nformatonssystem hur länge som helst. Om allt fortsätter kommer v nom åtta år att förbruka mer elektrsk energ än vad v kan producera. Så v behöver utveckla den nästa generatonens optska system som är mer energeffektva och som även tar hänsyn tll prestanda och kostnader. Brusfra förstärkare Peter Andrekson är professor fotonk och chef för FORCE, Fber Optc Communcatons Research Centre, ett tvär- vetenskaplgt centrum på Chalmers. Fotonk är dels en teknolog, dels en vetenskap och kommer från ordet foton, ljuspartkel. Fotonk handlar om att använda ljuset som nformatonsbärare för olka teknska tllämpnngar, tll exempel genom optska fber. Det kan handla om belysnng, dsplayer och transport av data där ljusets karaktär är helt avgörande. Nylgen belönades Peter Andrekson med ett prestgefyllt forsknngsanslag från Vetenskapsrådet på 50 mljoner kronor. Jag blev överlycklg. V kan nu arbeta mer långsktgt då anslaget sträcker sg över to år. Ett av de ensklt största forsknngsprojekten handlar om utvecklngen av brusfra förstärkare som bygger på användnngen av en särskld optsk fber med specella egenskaper vd telekomvåglängder. Med den nya teknken kan man nå mycket längre och kraftgt förlänga räckvdden ett fbersystem. Peter Andreksons forskarteam är dag världsledande på området. Nästa steg är att testa teknken trådlösa optska länkar för att transportera data fr rymd över rktgt långa avstånd, som tll månen och mars. Peter Andrekson är professor fotonk och chef för FORCE. Med nya plattformen kan v uppnå förstärknng vd helt nya våglängder, vlket öppnar dörrar tll nya möjlgheter. V ser även nya tllämpnngsområden nom exempelvs boteknk och spektroskop.

16 16 NextMeda Högskolan Skövde bygger ut sn företagssamverkan INFINIT är det ensklt största forsknngsntatvet som har gjorts av extern forsknngsfnansär vd Högskolan Skövde. INFINIT stöds av KK-stftelsen och är ett toårgt ntatv som syftar tll att stärka närngslvets konkurrenskraft och högskolans forsknngsmljö. Detta ska ske genom samprodukton nära samarbete med närngslvet för att söka lösnngar på aktuella problem och utveckla morgondagens nnovatoner. Förkortnngen INFINIT står för INnovatonsdrven Forsknng INdustrsamverkan med stöd av IT. Det övergrpande fokuset lgger på dgtalserng av närngslvet. Satsnngen nnebär att Högskolan Skövde ntar en starkare nternatonell poston områdena Informatonsteknolog, Systembolog och Vrtual Engneerng. Foto: Ulf Nyrén INFINIT är det ensklt största forsknngsntatvet som har gjorts av extern forsknngsfnansär vd Högskolan Skövde. Syftet är att med pengar från KK-stftelsen och genom ett nära samarbete stärka närngslvets konkurrenskraft och Högskolans forsknngsmljö. Programchef är Jörgen Hansson och Jane Synnergren, Göran Falkman och Amos Ng representerar var sna forsknngsområden nom INFINIT. Två övergrpande områden Jörgen Hansson är programchef för IN- FINIT. Den totala forsknngsverksamheten nom INFINIT för fnanserades totalt med 417 mljoner kr, och nkluderar företagens nsatser, högskolans medfnanserng samt andra forsknngsfnansärer. Den vetenskaplga produktonen mljoner tll mer än 300 vetenskaplga publkatoner för samma perod. Samverkan har skett och sker med mer än 75 företag. Kontakta oss för mer nformaton: Jörgen Hansson Tel: E-post: Amos Ng Tel: E-post: Jane Synnergren Tel: E-post: Göran Falkman Tel: E-post: Högskolan Skövde är ett av fem svenska lärosäten där Stftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklng gör den här typen av långsktg satsnng. Det som förenar forsknngen nom IN- FINIT är utvecklng av dgtalt baserade och hållbara produkter, tjänster, system och processer. Strategskt samarbete För högskolans forskare är samverkan med företagen av stort värde. Amos Ng är professor automatserngsteknk och nom hans grupp forskar man på smulerngsbaserad optmerng. Forsknngen nrktas mot vrtuella fabrker och kunskapsdrven optmerng. Syftet är att möta ndustrns utmanngar genom att stärka kunskapen nom forsknngsområden där v är bland de ledande Sverge och mest välkända världen. Vrtuella fabrker nnebär att ndustrn kan utveckla sna produkter, processer och produktonssystem en dgtal modell, och därgenom med hjälp av kunskapsdrven optmerng fatta beslut utan behov av någon fyssk prototyp. Avskten är att företag så tdgt som möjlgt utvecklngsprocessen ska kunna fatta rätt beslut och samtdgt förkorta utvecklngstden tll marknaden samt testa, optmera och verfera förändrngar av befntlga produkter och produktonssystem. Forsknngsprojektet samarbetar med flera av Volvoföretagen, Scana, Ikea Industry, ABB, Arla med flera. Lef Pehrsson är chef för forsknng och konceptutvecklng nom motortllverknngen på Volvo Cars Engne Skövde: Forsknngen och samarbetet har fått allt större betydelse för hur motortllverknngen organseras. För att få ut produkter snabbt på marknaden så utvecklar v vår produkton vrtuellt. När v sedan startar produktonen har v redan utvecklat, testat och verferat den datorn och vet att fabrken fungerar. Avancerade dataanalysmetoder Jane Synnergren är docent bonformatk på Högskolan Skövde. V utvecklar stamcellsbaserade modellsystem för läkemedelsutvecklng, sjukdomsmodellerng och toxctetstestnng och målet är storskalga screenngmetoder som kan förbättra läkemedelsutvecklngsprocessen och mnska behoven av att använda djurförsök. För att öka kunskapen av de bologska systemen används teknker som gör det möjlgt att studera tusentals gener och protener ett stort antal celler samtdgt. Stora mängder bologsk data genereras och genom avancerad dataanalys bdrar dessa tll att öka förståelsen av hur stamceller kan utvecklas tll exempelvs leverceller, hjärtmuskelceller eller nervceller. Inom bonformatk samarbetar högskolan stor utsträcknng med Astra Zeneca och Takara Bo Europe. Catharna Ellerström är forsknngschef vd Takara. Vårt samarbetet bygger på att respektve partner tllför vad den är bäst på. V på Takara kommer med vår stamcellsexperts och Jane och hennes medarbetare tllför förstklassga bonformatska analyser baserat på våra olka celltyper. Jane Synnergren håller med. Att ngå INFINIT har gett oss de rätta förutsättnngar för att utveckla långsktga och framgångsrka forsknngssamarbeten med våra ndustrpartners. Högskolan får tllgång tll företagens kompetens och avancerad teknsk utrustnng. Omfattande AI-forsknng Göran Falkman är bträdande professor artfcell ntellgens (AI). Jag har, lksom många av mna kollegor, samverkat med KK-stftelsen redan nnan bldandet av INFINIT. Det fortsatta samarbetet har haft mycket stor betydelse. Exempelvs utvecklar v taktska stöd för JAS-ploter tllsammans med Saab Aeronautcs och tar fram algortmer åt AstraZeneca som kan smulera läkemedel dgtalt nnan man genomför klnska tester. V bedrver också omfattande forsknng med företag som Outokumpu och Huawe. INFINIT har lett tll att vår forsknng nom AI har utvecklats och fördubblats, vlket nte vart möjlgt utan den här långsktga satsnngen. Jörgen Hansson tllägger: Dessutom satsar v på stark och kontnuerlg samverkan med natonellt vktga, ofta regonnära, närngslvspartners vlket nnebär att forsknngen får en drekt närngslvseffekt området där högskolan verkar.

17 17 NextMeda KTH bygger framtdens 3D-kretsar På KTH har forskarna sktet nställt på att skapa framtdens halvledarteknk. Med en världsunk 3D-lösnng germanum hoppas de både kunna öka antalet transstorer per chp och sänka energförbruknngen de ntegrerade kretsarna. Mkael Östlng är professor det fasta tllståndets elektronk på Skolan för nformatons- och kommunkatonsteknk vd KTH Ksta. Hans forsknngsgrupp på avdelnngen för Integrerade komponenter och kretsar har bevljats 32 mljoner kronor från SSF för att konstruera en kretsdemonstrator av 3D-nanotrådstransstorer germanum. KTH:s banbrytande teknolog med sekventell 3D-ntegraton ger fler trans- storer på samma yta och lägre energförbruknng. Bygger transstorer på höjden Utvecklngen nom den ntegrerade kretsteknologn går snabbt. Idag lgger teknkfronten vd crka 14 nanometers transstorstorlek med fler än en mljard transstorer på ett enda chp. Kseltransstorn närmar sg dock gränsen för vad den fysskt kan uppnå, framhåller Mkael Östlng. Därför har forskarna börjat ttta på nya geometrer och materal som kan möjlggöra en fortsatt öknng av kretsprestandan. I KTH:s projekt byggs transstorer på höjden för att spara plats på kretsen. Man avser också att bygga dem av ger- Vd KTH Ksta erbjuds utbldnng och forsknng nom alla de områden som dagens nformatonssamhälle bygger på. Sedan 1993 har ICT-området vart den snabbast växande sektorn Sverge och många av framstegen som bdragt tll detta har gjorts Ksta. Utbldnngen och forsknngen vd skolan sker samverkan med närngslvet. KTH ICT Electrum Ksta Tel: regstrator@ct.kth.se Professor Mkael Östlng, docent PerErk Hellström och professor Ana Rusu deltar projektet Ge-nanotrådstransstorer för sekventell 3D-ntegraton. manum som gör det möjlgt att sänka spännngsnvån kretsarna och mnska strömförbruknngen. Ett långsktgt resultat av teknken kan vara att drastskt sänka energförbruknngen dagens datacenter. Tllverknng vd låg temperatur Genom att använda germanum som halvledare kan forskarna också sänka tllverknngstemperaturen, vlket är en förutsättnng för att kunna bygga tredmensonellt. Potentellt kan en germanumtransstor fungera bättre än en kseltranss- tor. Men det är svårare processteknskt. Lyckas v göra en bra germanumtransstor vd låg temperatur så öppnar det upp för en staplng på höjden, förklarar docent Per-Erk Hellström som ngår forsknngsteamet. Forsknngsprojektet har pågått drygt två år och ska vara klart Arbetet följer tdsramen. V har tllverkat germanumtransstorer, skapat en teknk för att få två skkt tllsammans och utvecklat metallkontakterna bra. V har även utvecklat ett desgnbblotek för tredmensonell kretskonstrukton, avslutar Mkael Östlng. NextMeda nchrem:s nya supermkroskop redo att tas bruk nchrem, natonella centret för högupplösande elektronmkroskop startade redan 1987 med hjälp av en donaton från Knut och Alce Wallenbergs stftelse. To år senare kom forsknng krng nanotrådar n blden och resten är vad man Axel Persson, doktorand och Dr Crspn Hetherngton är verksamma nom nchrem. brukar kalla för hstora. nchrem utvecklades, tllsammans med NanoLund på fasta tllståndets fysk Lund, på bara några år tll ett av världens ledande forsknngscentrum nom området, en tätplats som centret har behållt sedan dess. Inom NanoLund har bland annat utvecklats en egen tllverknngsmetod där nanotrådar kan byggas medan de flyger en gasström. Ett problem har vart att v nte exakt vet hur trådarna byggs upp. Detta mkroskop kan ge oss den ssta pusselbten, säger Rene Wallenberg, professor fasta tllståndets kem. Nätverk Med hjälp av den nya masknen kan forskarna följa hur atomer olka materal reagerar med gaser, och på så sätt se hur halvledarkrstaller växer fram realtd. Själva processen tar en sekund, under den tden ska 47 mljoner atomer htta sn exakta plats, det är hsnande. Genom att dra ner på gaserna kan v sänka hastgheten och följa hela processen va våra skärmar. I förlängnngen kommer nanoforsknngen vd det nya mkroskopet att kunna leda tll en förbättrad typ av LED-lampor, elektroder som används vd hjärnkrurgska ngrepp, solceller Foto: Jonas Andersson Världens mest moderna och allsdga n-stu-elektronmkroskop är redo att tas bruk vd Kemcentrum Lund. Nu kan v göra experment nne mkroskopet och på kort td få nformaton som tdgare tagt flera månader att få fram, säger Rene Wallenberg, centrumledare på nchrem. De båda professorerna Rene Wallenberg och Kmberly Thelander ser fram emot att börja använda det nya supermkroskopet vd Kemcentrum Lund. och transstorer för snabbare och energsnålare elektronk. Om fem år räknar jag med att v vet exakt hur en nanotråd växer och hur olka parametrar påverkar processen, vlket drekt kan applceras avknoppnngsföretag så att de kommer ndustrn tll nytta. Ett parallellt arbete handlar om att skapa en nfrastruktur för att göra mkroskopet tllgänglgt både natonellt och nternatonellt. V har bland annat skapat ARTEMI (Atomc Resoluton TEM Infrastructure of Sweden), ett nätverk som syftar tll att dels koordnera specalserade mkroskopplattformar på unversteten Lund, Lnköpng, Uppsala, Stockholm och Göteborg, dels ge ntressenter från ndustrn en gemensam ngång tll dessa resurser, avslutar Rene Wallenberg. Knut och Alce Wallenbergs stftelse har donerat 31 mljoner kronor tll Kemcentrums nya mkroskop som ger betraktaren nblck hur atomer olka materal reagerar med exempelvs gaser realtd tll gagn för bättre och mer precst utformade materal. Mkroskopet är ett av de kraftfullaste världen med en upplösnng ner under en Ångström. nchrem Kemcentrum Box Lund Tel:

18 18 NextMeda SSF ger anslag tll samhällsvktg forsknng Stftelsen för strategsk forsknng (SSF) stödjer banbrytande forsknngsprojekt nom en mängd olka områden. Några exempel på forsknng som får stöd av SSF är molekylära mekansmer som reglerar bakterell tllväxt, smarta oljeväxter och kartläggnng av den bologska mångfalden. Foto: Rolf K. Wegst En av de forskare som har tlldelats anslag nom ramarna för SSF:s program Framtdens forsknngsledare är Krstna Jonas, doktor nfektonsbolog, vars forskarlag har som huvudmål att öka den grundläggande kunskapen av de molekylära mekansmer som reglerar bakterell tllväxt och föröknng. Bakterer utgör den största delen av jordens bomassa och fyller vktga funktoner mljö, ndustr och våra kroppar. Okontrollerad sprdnng av Professor Rodomro Ortz. bakterer kan dock orsaka allvarlga problem för hälsa och ndustr, såsom resstensmekansmer mot antbotka som försvårar behandlng av sjukdomar, och kan orsaka mljöskador. Forskarlagets studer vsar att en vss grupp av protener, så kallade chaperoner, spelar en vktg roll reglerngen av bakterell tllväxttakt och föröknng vd ändrade mljöförhållanden. Krstnas forsknngsprojekt kommer att belysa de exakta molekylära mekansmer med vlka två olka grupper av chaperoner påverkar bakterell tllväxttakt och celldelnng, vlket hjälper baktererna att anpassa sg tll ändrad mljö. Våra resultat ska hjälpa utvecklngen av nya strateger för att kontrollera bakterell sprdnng nom medcn och ndustr. Anslaget från SSF ger oss möjlgheten att satsa på större frågor och att rekrytera nya forskare som kan bredda våra perspektv. Dessutom ser jag mycket fram emot ledarskapsprogrammet förutom att utveckla vktga ledaregenskaper kommer det också att medföra ett utökat nätverk. Genetsk anpassnng SSF:s program Bologska produktonssystem stöder forsknng som bdrar tll att skapa nya produkter nom jord- och skogsbruk eller va restprodukter från densamma. SSF har gått n med 225 mljoner åtta stora rambdrag och en av dem som tlldelats ett omfattande anslag är professor Rodomro Ortz på SLU (Sverges lantbruksunverstet). Hans projekt, Framtdens oljeväxter, är nrktat på genetsk anpassnng av våra jordbruksväxter för högre produkton, bättre närngsupptag och bättre motståndskraft mot skadegörare och vädervaratoner. Jordbruksproduktonen behöver öka med 70 procent de närmaste 40 åren för att förse en växande befolknng med föda och v måste göra detta på den jordbruksmark v har dag om v ska bevara det som är kvar av våra vlda botoper. V måste också betydlgt mnska den mljöbelastnng jordbruket utgör. Samtdgt fnns en förväntan att jordbruket nte bara ska förse oss med mat utan också med förnyelsebara alternatv tll fosslolja. Genetsk anpassnng kommer därför att vara helt avgörande för att undvka en framtda global human katastrof. Lycklgtvs har forsknngen nu gvt växtförädlngen helt nya verktyg för att klara av detta, men utan SSF:s stöd Professor Alexandre Antonell. Foto: Magnus Bergström Krstna Jonas, doktor nfektonsbolog vd Stockholm unverstet. hade Rodomros forskarlag nte kunnat bedrva sn forsknng. V står början av en boteknsk revoluton. V avser använda moderna växtförädlngsmetoder för att bland annat domestcera en vld växt tll en flerårg högavkastande oljegröda med betydande mljövnster, ta fram specella ndustroljekvalteter oljeväxter för att ersätta fossl olja kemndustrn, utveckla växter som producenter av nsektsferomoner för att användas som effektva alternatv tll de nsektsbekämpnngsmedel v har dag och mycket mer. Utarmnng av mångfald I ett besläktat projekt också nom ramarna för Framtdens forsknngsledare arbetar Alexandre Antonell vd Göteborgs unverstet med att motverka utarmnngen av den bologska mångfalden, som utgör ett av de största hoten mot hållbar utvecklng. Den beräknas påverka samhället genom bland annat mnskad matprodukton och ökad rsk för sjukdomssprdnng. För att motverka dessa effekter behöver mänsklgheten skydda både hotade arter och artrka ekosystem. I detta projekt kommer jag leda utvecklngen av nya verktyg och metoder för att snabbt och kostnadseffektvt kartlägga arternas utbrednng, deras utvecklngshstora och beräknad känslghet mot klmatförändrngar. Med anslaget från SSF kommer jag att ha möjlghet att utforska nya områden och anamma ett större samhällsperspektv. Kartläggnngsarbetet kommer att bl omfattande eftersom det nte går att skydda arter utan att känna tll var de förekommer. Det går heller nte att prortera vlka områden som bör skyddas utan att känna tll deras egentlga bodverstet, det vll säga nte bara karsmatska arter som fåglar och växter utan även mkroorgansmer, svampar och ryggradslösa djur som spelar vktga men underskattade roller ekosystemen. För att lösa detta problem kommer v att utveckla en applkaton för smarttelefoner som gör det möjlgt att på ett enkelt och stmulerande sätt dokumentera arter ute naturen. Samtdgt kommer v att använda avancerad DNA-teknk för att kartlägga alla organsmer jordprover och nsektsfällor och därgenom få ett bättre mått på den totala mångfalden olka områden. Stftelsen för strategsk forsknng, SSF, fnanserar forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn med ungefär 600 mljoner kronor om året. SSF är en fr, oberoende aktör nom det offentlga forsknngsfnanserngssystemet. Stftelsen främjar utvecklngen av starka forsknngsmljöer av högsta nternatonella klass med betydelse för utvecklngen av Sverges framtda konkurrenskraft. Stftelsen för strategsk forsknng Box Stockholm Tel: E-post: nfo@stratresearch.se

19 19 NextMeda Tvärvetenskaplg synerg Under lednng av professor Agneta Rchter-Dahlfors bedrver forskarna vd tvärvetenskaplga Swedsh Medcal Nanoscence Center vd Karolnska Insttutet grundvetenskaplg forsknng som de framgångsrkt översätter tll samhällsnytta. Den konstellaton som fnns nom centrumet är ovanlg här arbetar allt från elektronkngenjörer, kemster och sgnalbehandlare tll mkrobologer, läkare och bomedcnare en ytterst tvärvetenskaplg mljö. Vårt upplägg gör att v kan angrpa frågeställnngarna på ett extremt spännande sätt. Huvudprojektet just nu, Integrated Pathophysology of Infecton, nrktar sg på att studera hur bakterenfektoner utvecklar sg det levande organet. V tttar dels på hur baktererna beter sg under nfektonsförloppet, samt de åtföljande förändrngarna vävnadens sammansättnng och organets fysologska funkton, säger Agneta Rchter-Dahlfors. Utvecklar nya verktyg Forskare vd centret låter resultaten från expermenten styra frågeställnng- arna. Saknas de nödvändga verktygen för att adressera en fråga utvecklar gruppen nya. V har skcklga och engagerade forskare knutna tll oss. Peter Nlsson, professor organsk kem på Lnköpngs unverstet, har utformat ett helt nytt sätt att färga felveckade protener, det vll säga de plack som bldas hos männskor med Alzhemers. Denna metod har v vdareutvecklat för att kunna övervaka realtd hur baktererna bldar boflm, och därmed ökar chansen tll överlevnad. Metoden är tllämpbar nom flera områden än boflm och protenplack. Doktor Ferdnand Choong studerar hur man kan färga n och analysera polysackarder nom växtfysolog och förnyelsebara bomateral, samarbete Susanne Löffler, Kera Melcan, Agneta RchterDahlfors, Ben Lbberton. med Ulrca Edlund, professor polymerkem vd KTH. Dr Kera Melcan tttar på nfektonen realtd nut organet och Susanne Löffler drver nyttggörandet va projektet Scence-to-Socety. Tack vare det breda perspektvet och den öppna atttyden har arbetet vd centrumet redan resulterat tllämpade produkter som presenterats på marknaden va start-up-företaget Ebba Botech vd Medeon Scence Park Malmö. Ett kvtto på framgångarna kom 2014, då Agneta Rchter-Dahlfors forsknng tlldelades ett mångmljonanslag från SSF. Men hon vll nte vla på gamla lagrar: Det fnns ännu många tllämpnngsområden att utforska. Om v förstår hur nfektonsprocessen sker öppnar sg nya angreppssätt för behandlng, att användas som komplement tll antbotka. Swedsh Medcal Nanoscence Center vd Karolnska Insttutet är en tvärdscplnär mljö där man löser bologska och medcnska problem med hjälp av olka nanoteknologska metoder. Karolnska Insttutet Inst. för neurovetenskap Retzus väg Solna Kontaktperson: Ben Lbberton (Publc Informaton Offcer) Tel: E-post: Benjamn.Lbberton@k.se NextMeda Materalforsknng på atomnvå Levente Vtos, professor tllämpad materalfysk vd KTH, är en av de första forskarna nom datorstödd täthetsfunktonalteor-baserad kvantmekank som deltar ett svenskt forsknngsprojekt tllsammans med ndustrn. Vtos har fått ett tvåårgt anslag från SSF för att stärka kompetensutbyte och samverkan mellan akadem och närngslv samarbete med Sandvk Coromant. Projektet syftar tll att utveckla nya materalsammansättnngar och hårdmetallsorter. Vtos betonar att en ökad samverkan med materalforskare och en djupare förståelse för materalens egenskaper och sammansättnng KTH Insttutonen för Materalvetenskap Insttutonen för Materalvetenskap ansvarar för forsknng och undervsnng nom allt från konstruktonsmateral tll avancerade materal som alumnumlegerngar, rostfrtt stål, verktygsstål, högtemperaturmateral, zrkonumlegerngar, kompostmateral, högtemperatursupraledare, magnetostrktva materal, högentroplegerngar och mnnesmetaller. Insttutonen är medlem Scentfc Group Thermodata Europe (SGTE). kan ge hårdmetallföretagen den konkurrensfördel de behöver för att kunna hävda sg på den globala marknaden framöver. Idag lutar sg stålutvecklng fortfarande mot den ackumulerade kunskapsmassa som ndustrn samlat på sg över århundraden. Denna pragmatska metod leder tll förbättrad prestanda men msslyckas ofta, brst på teoretsk kun- skap, med att dentfera optmala lösnngar, säger Levente Vtos. För att lyfta materaldesgn tll en mer hållbar och ntellgent nvå, understryker Levente Vtos att utvecklngsfokus måste förflyttas djupare n materalen, ända ner på atomnvå. Först här kan förståelsen för hur partklar de facto nteragerar med varandra avslöjas och grunden tll en kontrollerad förädlng läggas. Banbrytande experment Idag har datorstödd kvantmekank baserad på täthetsfunktonalteor, Densty Functonal Theory (DFT), mognat tll en nvå som skapar möjlgheter för banbrytande datorbaserade experment. I takt med att materalforskarna utökat DFT-teorns tllämpnngsområden samt presenterat användbara verktyg för utvecklng av stål och legerngar, har ledande svenska stålföretag börjat vsa ntresse och utvecklngen har börjat ta fart. Ömsesdgt förtroende vktgt För att föra skutan framåt och skapa praktskt användnng av banbrytande kvantteorer, krävs en högre grad av ömsesdgt förtroende, välmenande ansträngnngar från båda sdor samt Levente Vtos, professor tllämpad materalfysk vd Kunglga Teknska Högskolan (KTH) och gästprofessor vd Sandvk Coromant. samordnade projekt baserade på en gemensam ntressegrund. Jag är övertygad om att det skulle gagna stålndustrn stort att öppna sna dörrar ytterlgare och orentera sg mer välkomnande tll ett ännu starkare samarbete. Med gemensamma krafter skulle v kunna effektvsera utvecklngsarbetet, mnmera td och kostnad och behålla konkurrenskraften på högsta nternatonella nvå, avslutar Levente Vtos.

20 20 NextMeda Cell- och strukturvaratoner tumörer Tumörer utgörs av ett komplext ekosystem av mljontals celler med olka egenskaper. I ett forsknngsprojekt vd KI utvecklar Ncola Crosettos forskarlag metoder för att mäta cellvaratoner cancerprover, för att förbättra skräddarsydda cancerbehandlngar. Under de senaste årtondena har framstående cancercenter världen om börjat utveckla ndvdanpassade cancerbehandlngar. Trots stora satsnngar är långt från alla rktade behandlngar framgångsrka, sannolkt eftersom varje ndvduell cancer består av mljontals celler med olka förutsättnngar. Varatonen mellan dessa celler (ntra-tumörheterogentet, eller ITH) avgör hur och om tumören svarar på behandlng samt om den metastaserar. Därför är det vktgt att utveckla metoder som kan mäta och vsualsera ITH och sedan omvandla nformatonen tll nytta för behandlande läkare, berättar Ncola Crosetto, verksam vd Scence for Lfe Laboratory och ledare för ett forsknngsprojekt vd Karolnska nsttutet, vars mål är att utveckla avancerade labteknker och beräknngsmetoder Ncola Crosetto, verksam vd Scence for Lfe Laboratory. för att mäta olka parametrar cancerprover. Kvanttatv bldanalys I år fck Ncola Crosetto ett anslag på 33 mljoner från Stftelsen för strategsk forsknng för att drva forsknngen vdare tllsammans med Thomas Helleday vd KI/ScLfeLab och Joakm Lundeberg vd KTH. Projektet tog avstamp en banbrytande metod som möjlggör att vsualsera och kartlägga RNA-molekyler under mkroskop, och de senaste 2,5 åren har Crosettos forskarlag byggt upp en förfnad verktygslåda för detta. Genom att dela upp tumörer hundratals tunna sektoner kan v göra en kvanttatv bldanalys av cellpopulatonerna och därtll följa ensklda celler. Ut- ScLfeLab är ett natonellt center för molekylära bovetenskaper med fokus på forsknng nom hälsa och mljö. Centret kombnerar ledande teknsk experts med avancerat kunnande nom translatonell medcn och molekylära bovetenskaper. ScLfeLab är en natonell resurs som drvs av Karolnska Insttutet, KTH, Stockholms unverstet och Uppsala unverstet. från denna nformaton kan v utforma en slags atlas över ekosystemen tumörer, vlken sedan kan användas för att dgtalt skapa en oerhört detaljrk överskt av cellers beteende och tumörers uppbyggnad. Scence for Lfe Laboratory Tomtebodavägen 23A Solna E-post: ncola.crosetto@sclfelab.se Skllnader och lkheter Analyserna kommer att resultera enorma datamängder och Crosettos forskarlag arbetar för att utnyttja exsterande metoder nom bg data för att kunna presentera den omfattande nformatonen på ett sätt som kan komma tll klnsk tllämpnng. V kommer att kombnera data från totusentals tumörprover ett patentbblotek och därgenom kunna dentfera skllnader och lkheter såväl nom som mellan olka cancertyper. Resulta- tet kommer att bl bättre nstrument, utvecklade dagnosverktyg, nya behandlngsmetoder och en avsevärt mer skräddarsydd cancervård, avslutar han. NextMeda Nästa generatons halvledarmateral Framsteg materalpreparerng och förståelse av materals fysska egenskaper defnerar dag elektronska komponenters förmåga exempelvs kraftgenererng, kraftelektronk, numersk beräknng och processnng eller LED-belysnng. I THeMAC utvecklar Darakcheva och hennes team nya halvledarmateral med hög genombrottsspännng, höga saturerade laddnngsbärarhastgheter och termsk stabltet nödvändg för framtdens elektronska komponenter, som kan arbeta THz-frekvens. För att nå målet har de utvecklat och byggt en revolutonerande ellpsometer för THzfrekvenser, som är det enda nstrumentet av stt slag Europa. THz-ellpsometr är en berörngsfr, cke-destruktv metod att mäta elektrska transportegenskaper med substantella fördelar över konventonella elektrska mätmetoder. Metoden tllåter särskljnng av elektronska transportegenskaper från olka ledande kanaler prover som är nhomogena eller har flera lager, utan fyssk kontakt som kan leda tll ytskada eller provkontamnerng. Genom att utnyttja de unka egenskaper THeMAC erbjuder samband med världsledande tllväxt av grupp-iiintrder och grafen, har Darakchevas team demonstrerat rekordhög elektronmobltet enlagers eptaxell grafen och den tvådmensonella elektrongasen AlGaN/GaN hgh electron moblty transstor (HEMT). Spjutspetsteknologn och nstrumenterngen som utvecklats THeMAC gjorde det möjlgt för teamet att hjälpa halvledarmateralforsknngen mot en ndustrellt relevant nvå. Darakcheva har därför, tllsammans med professor Herbert Zraths team på Chalmers unverstet och utvalda svenska och nternatonella ndustrella partner (ABB, Saab, Ercsson, SweGaN, Gotmc, On-Semconductor, UMS, Epluvac, FMV och Norstel) etablerat ett kompetenscenter C3NT-Janzén. Centrets uppdrag är att utföra världsledande forsknng på högfrekvens- och kraftelektronk grupp-iii-ntrd, och överföra forsknngsresultaten som är drekt Terahertzellpsometer. Vanya Darakcheva, docent på halvledarmateral vd Lnköpngs unverstet. utvecklngsbara tll de ndustrella deltagarna på olka nvåer värdekedjan. De förväntade genomslagen från THeMAC och C3NT-Janzén är att möjlggöra snabbare trådlös kommunkaton och datansamlng och att accelerera övergången tll en effektv omvandlng, transport och användnng av elkraft. Dvsonen för Halvledarmateral vd Lnköpngs unverstet utvecklar och undersöker materal för framtdens elektronk med huvudsaklg fokus på grupp-iii-ntrder, THz-ellpsometr, kselkarbd och grafen. Målet är att lösa fundamentala och applkatonsmotverade problem av ntresse för svensk och europesk ndustr. E-post: vanya.darakcheva@fm.lu.se Foto: Thor Balkhed Vanya Darakcheva, docent på halvledarmateral vd Lnköpngs unverstet, leder Centrum för terahertzmateralsanalys (THeMAC) och leder Vnnovas kompetenscenter på grupp-iiintrdteknolog (C3NT-Janzén).

21 21 NextMeda ABB ger startups tllgång tll världsunka labb I Västerås lgger ABB:s globala forsknngscenter och nya tllväxthub, SynerLeap. Här erbjuds snabbväxande tllväxtföretag nya samverkansformer och en unk arena för att utveckla framtdens dgtala lösnngar. Vnnare blr nte bara stora och små företag, utan även Sverge. ABB är en ponjär nom banbrytande teknk. På senare år har företaget övergått från storskalga lösnngar tll alternatv energ och avancerade produkter och teknker nom kraft och automaton. ABB verkar mer än 100 länder, Sverge fnns företaget på crka 30 orter med störst verksamhet Västerås. Genom SynerLeap, som är vår nya nkubator för nnovatva startupbolag, har v skapat en öppen arena där långt drvna bolag får möjlghet att testa och utveckla sna déer och korta sna nnovatonscykeltder. Bolagen får komma n ABB:s forsknngscenters hjärta och få tllgång tll unka labbmöjlgheter och ndustrkompetenser, säger Peter Löfgren, VD för SynerLeap. Ett nära samarbete mellan storföretag, småföretag och närngslv, och även med unverstet och högskolor, skapar ett dynamskt nnovatonsklmat som leder tll en wn-wn, nte bara för nnovatva startups som får stöd att växa, utan även för storföretagen som får njektoner av förnyelse och ny kompetens, menar Peter Löfgren. Det fnns en sådan passon och glädje och kraft det som nnovatörerna gör och som smttar av sg på oss. Framtdens globala företag Det handlar om mogna startupbolag som har sna patenträttgheter och affärsstrateger på plats, men som saknar ndustrerfarenhet och som är behov av ett större nätverk. Här kan v hjälpa tll. V har en samverkan och nära kontakter med andra storföretag, akademn och myndgheter. V har ndustrmuskler och global närvaro. Det här konceptet ger oss även möjlgheter att förstå varandras omvärldsbld och skapa förtroenden och tlltsfulla relatoner, en förutsättnng för goda affärsmöjlgheter. SynerLeap samarbetar dag med crka 17 startupbolag. Ett av dem är Gleech som vart med från starten och som räknas tll ett av Europas mest lovande nnovatva framtdsföretag. De har utvecklat Peter Löfgren, VD för SynerLeap och Lnus Thrybom, gruppchef för ett team av forskare nom ndustrell IOT på ABB Västerås. Foto: Pa Nordlander en mjukvara som underlättar anmerng av händer. Teknken tros få stor betydelse nom såväl spelndustrn som nom vården när det gäller rehablterng. Ett annat exempel är SunCom Garage, ett förhållandevs ungt startupbolag vars dé är att styra robotar på dstans med hjälp av vrtual realty-utrustnng. Många av företagen hamnar på nternatonella framgångslstor. Några har också fått sna största ordrar och är på väg mot en global expanson, säger Peter Löfgren. Han leder även ett projekt som handlar om automaton nom sjukvården, Automed. ABB och SynerLeap samarbetar projektet med bland andra SwedshMedtech, KTH, och storsjukhus som Karolnska unverstetssjukhuset Solna och Akademska Uppsala. V vll effektvsera och frgöra td för vårdpersonal att ta hand om patenter genom att automatsera repettva moment som fnns nom exempelvs labbverksamhet, säger Peter Löfgren. Hållbara lösnngar Lnus Thrybom arbetar vd avdelnngen automaton soluton. Han är grunden cvlngenjör och ansvarar för flera av ABB:s samverkansprojekt med unver- stet och högskolor. Han är gruppchef för ett team av forskare nom ndustrell IoT (nternet of thngs). Många av våra forskare på ABB arbetar även deltd ute på unverstet och högskolor. Crka hälften har doktorerat nom mjukvarusystem och den andra hälften har arbetat nom ett specfkt affärsområde och har en gedgen bakgrund nom produktutvecklng. V har en spännande mx av forskare, säger Lnus Thrybom. ABB använder sensorer, stora datamängder och cloud computng för att leverera förbättrngar prestanda och tllgänglghet av maskner och robotar. Genom smartare optmerng, beslutsstöd och styrnng skapas framtdens hållbara lösnngar. V har nu ett nära samarbete med Mälarenerg, ett kommunägt bolag Västerås. V vll optmera processerna deras värmeverk och skapa energeffektva system som är hållbara och klmatsmarta. Projektet, som kallas ndustral IoTSP (nternet of thngs servces and people), är ett exempel på ett tredjepartsprojekt där ABB, akademn och en kund samverkar för att utveckla och effektvsera befntlga produkter/system. V vll vsa att ny teknk går att använda redan befntlga system. Genom att lägga tll nya funktonalteter kan v testa déer och vdareutveckla system och på relatvt kort td presentera framtda hållbara lösnngar, säger Lnus Thrybom. ABB har länge lett den teknska utvecklngen nom flera områden. Med över 40 år spetsen av dgtal teknk är företaget ledande nom dgtalt uppkopplad ndustrell utrustnng och system. ABB har stt säte Zürch och verkar fler än 100 länder. I Sverge fnns ABB på ett 30-tal orter med störst verksamhet Västerås och Ludvka. ABB har sju forsknngscenter runtom världen och har skapat banbrytande teknk som förändrat hur världen fungerar och hur hela branscher är verksamma. För mer nfo:

22 22 NextMeda Södertälje Scence Park ska utvecklas tll en nternatonell nod för hållbar produkton Svensk akadem och ndustr behöver stärka sn ställnng nom forsknng med fokus på hållbara produktonsflöden. I januar 2018 nvgs därför Södertälje Scence Park, som sktar på att bl en natonell nod för forsknng och utvecklng krng just hållbara produktonsflöden. Scana är en av de drvande aktörerna bakom satsnngen, som även bdrar tll att stärka Södertäljes poston som nternatonellt FoU-center nom hållbar produktonslednng, teknk och underhåll. Scana vll bdra tll att Sverge fortsätter vara ett attraktvt land för att bedrva produktutvecklng och produkton. För att lyckas med det behöver Sverge stärka sn poston som forsknngsnaton nom produkton och produktonsteknk. Sedan tre år tllbaka engagerar sg därför Scana bldandet av Södertälje Scence Park med målsättnngen att det ska bl en attraktv forsknngsmljö som drar tll sg företag, forskare, nnovatörer, myndgheter, organsatoner och nte mnst studenter med ntresse förhållbara produktonsflöden. Satsnngen är vktg för att bland annat säkra tllgången tll rätt kompetens och skapandet av en bred rekryterngsbas samt för att utveckla svensk fordonsndustr. Södertälje Scence Park tar avstamp Södertäljes starka tradton av världsledande ndustrföretag och hållbar produkton. Ht välkomnas en mångfald av olka aktörer som vll verka en nnovatv, forsknngs- och utvecklngsorenterad mljö. Satsnngen lgger även lnje med regerngens nyndustralserngsstrateg som syftar tll att Sverge ska bl världsledande nom smart och hållbar ndustrell produkton. Södertälje Scence Park ska utvecklas tll en kompetent och kreatv mötesplats för Scana är en världsledande leverantör av transportlösnngar. Tllsammans med våra partners och kunder leder v övergången tll ett hållbart transportsystem. Under 2016 levererade v lastblar, bussar samt ndustr- och marnmotorer tll våra kunder. V omsatte närmare 104 mljarder kronor, varav 20 procent utgjordes av servcerelaterade tjänster. Scana grundades 1891 och fnns dag representerat mer än 100 länder, och har drygt medarbetare. företag som vll utveckla och förbättra sn produkton av tjänster eller produkter oavsett bransch. Samverkan som framgångsfaktor V kommer att arrangera workshops, semnarer och ntera gemensamma FoU-projekt som v är övertygade om kommer att attrahera många aktörer. Just samverkan mellan akadem, närngslv och kommun kommer att vara en avgörande framgångsfaktor för Södertälje Scence Park, säger Lars-Henrk Jörnvng, Vce Presdent och Head of Global Industral Development på Scana. Scana har sedan länge valt att samla forsknng, utvecklng och tllverknng av strategska komponenter Södertälje. Med drygt medarbetare Södertälje är Scana förstås även engagerade att stärka Södertälje som FoUarena. Forsknng och utvecklng är koncentrerad tll Sverge, med flaler Braslen och Inden. Produkton sker Europa, Latnamerka och Asen, med regonala produktcentra Afrka, Asen och Eurasen. Scana ngår Volkswagen Truck & Bus. För ytterlgare nformaton, besök Vår målsättnng är att Södertälje Scence Park ska bdra tll att stärka förutsättnngarna för avancerad ndustrprodukton Sverge. Utöver Scana fnns AstraZeneca, Södertälje kommun, KTH och fastghetsbolaget Acturum med bland ntatvtagarna tll denna nya och spännande FoU-satsnng, säger Lars-Henrk Jörnvng. Lars-Henrk Jörnvng, Vce Presdent och Head of Global Industral Development på Scana. KTH nvger nytt campus I anslutnng tll Södertälje Scence Park Södertäljes norra stadskärna storsatsar KTH på ett helt nytt campus med nrktnng på den hållbara fabrken. Hösten 2017 flyttar KTH Södertäljes verksamhet n de nya verksamhetsanpassade lokalerna. Här skapas ett dynamskt campus med cvlngenjörsutbldnng nom bland annat logstk, systemkunskap, processutvecklng och konstrukton för drygt studenter. På KTH Södertälje byggs även en ny forsknngsmljö upp samverkan med Astra Zeneca och Scana. Forsknngsmljön fokuserar på tre områden: strategsk ndustrell drftsäkerhet, produktonslogstk och produktonslednng. Den forsknng som kommer att bedrvas på KTH Södertälje bdrar, kombnaton med FoU-verksamheten Södertälje Scence Park, tll att skapa förutsättnngar för framtdens hållbara ndustr. Södertälje Scence Park är en nnovatv utvecklngsarena södra Storstockholm. Med utgångspunkt Södertäljes starka tradton av världsledande ndustrföretag och hållbar produkton satsar Södertälje Scence Park på att bl den natonella noden för hållbara produktonsflöden. KTH etablerar sg nom Södertälje Scence Park under sommaren 2017 och utökar tll utbldnngsplatser och nya forskartjänster. Bakom Södertälje Scence Park står Södertälje kommun, Scana, AstraZeneca, Acturum och KTH. För ytterlgare nformaton, besök Foto: Ulrch Schulte

23 23 NextMeda Samarbete för världsledande mkroskop Ett av världens mest avancerade elektronmkroskop fnns snart vd Stockholms unverstet. I anslutnng tll satsnngen lanseras samarbetet CEM4MAT, för att på bästa sätt utnyttja mkroskopen regonen. Den omfattande ombyggnatonen för att hysa det känslga nya nstrumentet är redan gång. Sedan tdgare fnns fyra transmssonselektronmkroskop vd Insttutonen för materal- och mljökem (MMK), Stockholms unverstet. Det nya mkroskopet är en satsnng på spetskompetens. Alla typer av användare V tydlggör och synkronserar. V ska vsa vlka kurser som fnns nom elektronmkroskop, ha gemensamma workshops och samla specalster. CEM4MAT ska fånga upp alla typer För att få en mljö fr från vbratoner gjuts en betongplatta på en sandbädd drekt på berggrunden. Foto: Nklas Björlng Foto: Nklas Björlng CEM4MAT, Centre of Electron Mcroscopy for Materals Scences är ett forsknngssamarbete runt transmssonselektronmkroskop (TEM). Stockholms unverstet, Uppsala unverstet, KTH och Swerea KIMAB ngår CEM4MAT. När det levereras kommer det att vara det mest moderna världen. För att attrahera duktga forskare behöver v den här satsnngen. Stockholms unverstet är redan väldgt framstående nom materalkem, nu kan v ytterlgare förstärka attraktonskraften, säger Gunnar Svensson, prefekt vd MMK. Med det nya mkroskopet kan forskarna se var varenda atom stter nanopartklar. Tll exempel kommer det att gå att ttta närmare på polymerer som cellulosa, eller förstå katalysatorer och batterer bättre. I jun lanserades samarbetet CEM4MAT, Centre of Electron Mcroscopy for Materals Scences. Stockholms unverstet, Uppsala unverstet, KTH och forsknngsnsttutet Swerea KIMAB har alla egna elektronmkroskop och olka specalstkompetens. Genom samarbetet ska alla lära av varandra och utnyttja nstrumenten fullt ut. Även det regonala närngslvet kommer att ha nytta av satsnngen. Gunnar Svensson, prefekt vd MMK, Stockholms unverstet. av användare, företagspartners är också välkomna. Bara v lär känna varandra och träffas ofta kommer det att bl lätt, säger Gunnar Svensson. Fnanserngen för starten av CEM4MAT kommer från en samverkanscheck från Stockholms unverstet, och övrga samarbetspartners har sedan bdragt. Varje partner äger sna egna nstrument och bdrar med personal. Investerngen för Stockholms unverstets nya mkroskop beräknas landa på totalt 50 mljoner kronor. Vår vson är att vårt nya mkroskop och CEM4MAT ska bl så framgångsrkt att v framtden kan attrahera externa medel för drften, säger Gunnar Svensson. NextMeda AdBIOPRO massv kraftsamlng krng boproduktonsforsknng Många av de kommersellt mest framgångsrka läkemedel är framtagna med däggdjurceller. Vår verksamhet syftar tll att boläkemedel ska kunna tllverkas kontnuerlgt, ge lägre kaptalnvesterng och effektvare produktonsprocesser, säger Véronque Chotteau, AdBIOPRO KTH. Centre for Advanced BoProducton, AdBIOPRO, är ett Vnnovafnanserat kompetenscentrum på KTH som har fokus på att utveckla kontnuerlga tllverknngsprocesser för boläkemedel baserade på däggdjurceller. Centret ska utgöra en vktg resurs både för den svenska bomedcnska ndustrn och för akademska nsttutoner. Med ett väl sammansatt konsortum räknar man med att ha stora möjlgheter att bl nternatonellt ledande nom området. AdBIOPRO leds av dr Véronque Chotteau som har lång erfarenhet av forsknng och utvecklng med nrktnng på boprocesser. Tllverknng av bologska läkemedel nnefattar levande celler och består Centre for Advanced BoProducton, AdBIOPRO är ett Vnnovafnanserat kompetenscentrum som sktar på att bl ett nternatonellt ledande centrum för forsknng krng teknolog för kontnuerlg boprodukton. Centrumet partner är Lund unverstet, Karolnska Unverstetssjukhuset, samt sob, GE Healthcare Lfe Scences, Cobra Bologcs, BoInvent, Valneva, CellProtect Nordc Pharmaceutcals och Lab on a Bead. Vnnovas fnanserng uppgår tll 28,5 mljoner kronor under peroden och komplementeras med motsvarande satsnng från de ndustrella partnerna. AdBIOPRO KTH Albanova Center Stockholm Tel: av en odlngsprocess som sedan följs av en renngsprocess. Denna tllverknng är mycket kostsam och det fnns en stor efterfrågan på effektvare, bllgare och mer flexbla framställnngsmetoder. Kontnuerlgt system Tll dags dato har produktonen av bologska läkemedel huvudsaklgen gjorts så kallad batch mode, partvs tllverknng. Men tack vare framsteg nom både teknolog och metodk går utvecklngen allt mer mot användnng av kontnuerlga system tllverknngen. Arbetet nom AdBIOPRO syftar tll utvecklng av kontnuerlga processer för rekombnanta protener, både vd odlng och renng. I mn grupp är v specalserade på perfuson, en odlngsmetod som går ut på att cellerna hela tden försörjs med ny närng och att bprodukter cellodlngen kontnuerlgt rensas bort. Detta leder tll lägre kaptalnvesterng och effektvare processer med högre produktkvaltet, förklarar Véronque Chotteau. För att uppnå centrets mål har denna expertkunskap kompletterats med en hel rad olka kompetenser. AdBIOPRO på KTH leds av Dr. Véronque Chotteau. Foto: Gonzalo Irgoyen Inom centret möts akademsk experts nom fält som däggdjurcellsbaserad boprocessteknk, protenrenng, omcs-karaktärserng, cellterap, datadrven modellerng och reglerng, för att utveckla nya produktonsprocesser för rekombnanta protener, cellprodukter och vrala vektorer. Tllsammans med de ndustrella parterna utgör AdBIOPRO KTH en kraftsamlng krng boproduktonsforsknng som ska göra det möjlgt att producera bologska läkemedel kontnuerlgt och öka kompetensen Sverge det här nyckelområdet, fastslår Véronque Chotteau.

24 24 NextMeda Banbrytande forsknng för effektvare behandlngar av svåra sjukdomar 100 mljoner vardera får två stora forsknngsprojekt som fokuserar på bättre dagnostk för dabetes och målsökande läkemedel. Det här är systemförändrande strategsk forsknng som kräver omfattande samverkan över gränserna. Projekten ngår, tllsammans med två andra, SSF:s stora satsnng Industral Research Centres, IRC, där ndustr och akadem krokar arm för att lösa vktga behov och utmanngar. Dabetes är en av våra största och allvarlgaste folksjukdomar och den ökar kraftgt. Över en halv mljard männskor runt om världen lder av sjukdomen, ett antal som väntas fördubblas om bara 20 år. En av de största farorna med dabetes är rsken att drabbas av svåra komplkatoner, som hjärtkärlsjukdomar, njurskador och synnedsättnng. Trots sjukdomens omfattnng fnns dag begränsade möjlgheter att förutse sjukdomsförloppet och dentfera vem som rskerar att drabbas av allvarlga komplkatoner. Mara Gomez är professor fysolog vd Lunds unverstet och koordnator för det världsledande LUDC, Lunds unverstets dabetescenter. Hon bygger nu tllsammans med aktörer från läkemedelsndustrn upp ett IRC som ska gå bräschen för forsknng vars mål är kunna fånga upp personer rskzonen för dabetes och dess komplkatoner och att ndvdanpassa behandlngen. Idag mäter v enbart blodsockernvå, som är ett väldgt grovt dagnosnstrument. Alla med högt blodsocker utvecklar nte dabeteskomplkatoner. Det fnns också patenter med relatvt välkontrollerade glukosvärden som får aggressvare sjukdomsförlopp och komplkatoner. V vll htta bomarkörer och utveckla nya metoder för att kunna ge rätt behandlng tll rätt patent vd rätt tdpunkt, berättar Mara Gomez. En vktg del centrets arbete är att utnyttja de utförlga databaser, regster och välkaraktärserade patentgrupper bestående av bobanker och epdemologska studer som fnns på LUDC och Sverge generellt. Genom att utveckla nya analysmetoder och använda bg data kan forskarna upptäcka nya predktva bomarkörer relevanta för dabetes och dess komplkatoner. Man arbetar även redan från start med regulatorska krav, så att resultaten verklgen kan nyttggöras. Tack vare bdraget från SSF kan nu Mara bygga upp ett omsorgsfullt ntegrerat forsknngssamarbete akadem-ndustr absolut världsklass tllsammans med sna partner Novo Nordsk, Johnson & Johnson Innovaton, Pfzer, Prob, CardoVax, Follcum och Skånes unverstetssjukhus. V kan nu utveckla verksamheten och jobba än mer holstskt och multdscplnärt. Inte mnst kan v satsa på unga, lovande forskare för att säkra återväxten detta vktga forsknngsfält, säger Mara Gomez. Fredrk Höök, professor på Chalmers teknska högskola håller på att bygga upp ett centrum för avancerad grundforsknng. Centrum för målsökande läkemedel På Chalmers teknska högskola håller professor Fredrk Höök på att bygga upp ett centrum för avancerad grundforsknng motverad av nya utmanngar nom läkemedelsutvecklng. Målet är att utveckla målsökande läkemedel, som på skt kan revolutonera behandlngen av exempelvs hjärt-kärlsjukdomar, cancer, dabetes och neurologska sjukdomar. Det är läkemedel som söker sg tll celler och frsätter sna aktva bologska substanser de celler som är sjuka, varpå dessa kan sägas bl omprogrammerade. Man vet att det går, eftersom bland annat vrus fungerar på ett lknande sätt, men det fnns många utmanngar, exempelvs att mmunförsvaret kan orsaka bverknngar nnan substanserna nått målcellerna. Vsonen är att förstå mekansmerna bakom hur bologska läkemedel transporteras tll rätt celler, och hur de där tas upp och frsätts på ett funktonellt sätt. Med sådan kunskap hoppas v kunna bdra tll utvecklngen av säkra, effektva och klnskt användbara målsökande medcner, förklarar Fredrk Höök. SSF-fnanserngen för IRC-projekten sträcker sg över sex tll åtta år och denna långsktghet är avgörande för resultaten, menar Fredrk Höök. Det är också arbetssättet, där ett flertal aktörer från olka sektorer samarbetar för att lösa ett centralt behov, nämlgen att bota många sjukdomar som dag nte kan botas, men som är förknppat med stora kunskapsluckor. I konsortet ngår Göteborgs unverstet, Karolnska nsttutet, Astra Zeneca, Camurus, Vronova och Gothenburg Sensor Devces. I mtt arbete med metodutvecklng har jag märkt att forsknngen blr vassare ju närmare jag jobbar med dem som ska nyttja resultatet, säger han. För Fredrk Höök nnebär SSF-anslaget att en crkel sluts. För snart 15 år sedan bevljades han ett stort bdrag genom SSFprogrammet Framtdens forsknngsledare. Att jag dag får leda ett stort IRCprojekt känns som en rolg bekräftelse av mn samlade forsknng. SSF har vart mn vktgaste supporter genom åren och jag känner ett stort ansvar att förvalta förtroendet. Stftelsen för strategsk forsknng, SSF, är Sverges största oberoende forsknngsfnansär och stödjer forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn. Stftelsen främjar utvecklngen av starka forsknngsmljöer av högsta nternatonella klass med betydelse för utvecklngen av Sverges framtda konkurrenskraft. IRC-programmet stödjer banbrytande forsknng som kan nyttggöras på längre skt. Industrn formulerar behoven och SSF satsar 400 mljoner kronor under sex tll åtta år på att bygga upp fyra starka konsorter: Indvdanpassad dabetesmedcn, Målsökande läkemedel, Obemannade undervattensrobotar samt Havre. Mara Gomez, professor fysolog vd Lunds unverstet och koordnator för LUDC.

25 25 NextMeda Luleå teknska unverstet forskar krng ett attraktvt samhällsbyggande Vd Luleå teknska unverstet bedrvs flera forsknngsprojekt krng aktuella samhällsutmanngar och attraktvt samhällsbyggande. Dagvattnet står för en stor del av de förorenngar som tllförs våra vattendrag. Samtdgt ökar problemet med översvämnngar tll följd av ökade dagvattenflöden. Behovet av en hållbar dagvattenhanterng är därför mer angeläget än någonsn. VA-teknk vd Luleå teknska unverstet är en av landets främsta forskargrupper nom dagvattenområdet bevljades gruppen tllsammans med Aarsleff Rörteknk, Dag&Nät, Järven Ecotech AB, Luleå kommun, NCC Infrastructure, Rent Dagvatten, Stockholms stad, Stockholm Vatten, StormTac och Tyréns stöd från Vnnova för att nrätta ett kompetenscentrum nom dagvattenområdet. Vår vson är att utveckla banbrytande forsknngsbaserade dagvattenlösnngar, som mnmerar både förorenngsbelastnngen på vår mljö och rsken för översvämnngar. Genom vårt nära samarbeta mellan behovsägare, närngslv, unverstet och andra representanter från branschen hoppas v kunna komma fram tll nnovatva lösnngar för såväl volym- som kvaltetsproblemen, säger Mara Vklander, professor VA-teknk vd nsttutonen för samhällsbyggnad. Det råder ngen tvekan om att VAfrågor är en vktg del av samhällsbyggnadsområdet. På LTU fnns därför sedan 2010 kompetenscentret Dag&Nät med fokus på dagvatten- och lednngsnätsområdet. Lednngsnätet är en mycket Mara Vklander, professor VA-teknk vd nsttutonen för samhällsbyggnad. Lars Sten, professor ndustrellt och hållbart byggande, Krstna L Nlsson, professor arktektur och Thomas Olofsson, professor ndustrellt och hållbart byggande, vd nsttutonen för samhällsbyggnad på LTU. Foto: Vveka Österman vktg del för VA-systemets totala funkton och stora delar av dessa lednngssystem är stort behov av förnyelse. Undersöker attraktv stad Vd nsttutonen för samhällsbyggnad bedrvs även forsknngsprojektet Arktektur för attraktva stadsmljöer. Projektets syfte är att undersöka för att få relevant kunskap om professonellas och allmänhetens perspektv på attraktva stadsmljöer. Forsknngen är nrktad på mndre städer och deras förmåga att behålla och locka nya nvånare. Målet är att utveckla kunskap om stadens attraktonskraft för tllämpnng vd stadsutvecklngsprojekt. Forsknngsprojektet har pågått två år och kommer att pågå ytterlgare två år. V använder oss av Lvng Labmetodk, där olka användargrupper en stad tllsammans får utforska möjlgheter, expermentera fram lösnngar och en desgnprocess. De professonellas syn på attraktvtet, exempelvs arktekter och planerare, undersöker v genom hur begreppet beskrvs stadsbyggnadstävlngar. Kunskapen används redan Gällvare och Kruna, säger Krstna L. Nlsson, professor arktektur på LTU. För ett annat sätt att stärka attraktvtet studeras hur krav på arktektonska kvalteter och hållbarhet överförs mellan planerngs- och projekterngsprocessens olka steg så att en god hållbar arktektur verklgen byggs. I forsknngsprojek- tet Hälsa på hal s forskar Krstna L. Nlsson och hennes kollegor krng hur städer kan utformas för att bl mer attraktva för att locka männskor att vara mer fysskt aktva både på vntern och på sommaren. Forsknngen utvecklas samverkan med nsttutonen för hälsovetenskap vd LTU samt unverstet Fnland, Norge, Island och Skottland. Uppkopplad byggplats Vd nsttutonen för samhällsbyggnad bedrvs även forsknngsprojektet Uppkopplad byggplats, som utvecklar och utforskar dgtalserngens möjlgheter byggbranschen. Forsknngsprojektet bedrvs samarbeta med Lnköpngs unverstet. Uppkopplad byggplats är en testbädd som ska ta vara på potentalen den pågående dgtala transformatonen av samhället för att avsevärt effektvsera värdekedjorna byggandet. Tanken är att v ska etablera ett antal testbäddar på olka typer av byggarbetsplatser med nrktnng mot husbyggande. Där ska v utforska dgtalserngens möjlgheter för byggbranschen. Teknken kan exempelvs stärka säkerheten genom att snabbt meddela byggarbetare om eventuella arbetsmljörsker. Dgtalserngen kan även effektvsera byggarbetsplatsernas komplcerade försörjnngskedja, säger Lars Sten, professor ndustrellt och hållbart byggande vd nsttutonen för samhällsbyggnad. Dgtalserngen har stora möjlgheter att öka säkerheten samt effektvsera och ratonalsera byggbranschen. Vår målsättnng är att byggbranschens aktörer ska fnna samverkansmöjlgheter med telekomndustrns aktörer. Forsknngsprojektet befnner sg en nlednngsfas, men närngslvets ntresse för att samverka är stort. Bland våra samarbetspartners fnns bland annat Sony, Tela, NCC, Skanska, Cementa, Ahlsell och Desgn Evoluton, säger Thomas Olofsson, professor ndustrellt och hållbart byggande vd nsttutonen för samhällsbyggnad. Luleå teknska unverstet är stark tllväxt med världsledande kompetens nom flera forsknngsområden, därbland nom det starka forsknngsoch nnovatonsområdet Attraktvt samhällsbyggande. Luleå teknska unverstet har studenter och anställda.

26 26 NextMeda Bomarkörer som avslöjar farlg prostatacancer Många drabbas av prostatacancer, men alla har nte en aggressv form som kräver behandlng. Molekylärbologen Pernlla Wkström leder ett forskarteam som vll htta bomarkörer som tdgt kan förutsäga vlka män som drabbats av den farlga varanten samt hur de bäst bör behandlas. Prostatacancer är den är vanlgaste cancerformen Sverge och utgör crka en tredjedel av cancerfallen hos män. Pernlla Wkström leder forsknngsprojektet om bomarkörer för att förutsäga och övervaka farlg prostatacancer. Projektet stöds av Stftelsen för strategsk forsknng. Det är ett samverkansprojekt mellan unversteten Umeå och Göteborg där även följande forskargrupper ngår: Jan-Erk Damber, professor urolog, Göteborg Anders Wdmark, professor onkolog, Umeå Marene Landström, professor patolog, Umeå För mer nfo: Letar man tllräcklgt noga kommer man att htta cancertumörer hos de flesta äldre män. Men alla drabbas nte av lvshotande cancer utan skulle kunna fortsätta leva med sn sjukdom och slppa gå genom en behandlng som ofta gör mer skada än nytta, säger Pernlla Wkström, molekylärbolog vd Umeå unverstet. Hon leder ett projekt där forskare vd Umeå och Göteborgs unverstet samarbetar för att htta bomarkörer som tdgt skulle kunna förutsäga vlka patenter som kommer att utveckla en aggressv form av prostatacancer och behöver omedelbar behandlng, och vlka som bär på den snällare varanten och som skulle kunna avvakta behandlng. Det PSA-prov som används dag är nte helt tllförltlgt. V vet nte alltd vad förhöjda PSA-värden egentlgen betyder. Många får därför behandlng onödan och kan drabbas av svåra bverknngar. Som komplement tll PSA vll v därför htta bomarkörer som är Pernlla Wkström, molekylärbolog vd Umeå unverstet. Foto: Mattas Pettersson specfkt förknppade med farlg prostatacancer. Värdefulla bobanker Forskarteamet arbetar även med att utveckla verktyg som ska kunna användas för att säkerställa att patenter får så effektv behandlng som möjlgt. De som utvecklar den farlga varanten av prostatacancer får ofta en sprdnng av sjukdomen kroppen, framförallt tll skelettet. För dessa patenter fnns olka behandlngsalternatv som fungerar olka bra från fall tll fall. V försöker förstå hur man bäst kan anpassa behandlngen för ensklda patenter. Ett annat vktgt mål är att kunna följa upp behandlngen för att se om den är effektv eller om man behöver byta strateg. Sedan 2003 har man Umeå samlat n vävnadsprover från patenter med sprdd prostatacancer. Sedan 2011 samlas även så kallade vätskebopser form av blodplasma, trombocyter och crkulerande tumörceller från patenter under behandlng Umeå och Göteborg. Dessa undersöks med olka teknker på gen-, RNA- och protennvå. Målsättnngen är att fnna bomarkörmönster som är förknppade med ett avancerat sjukdomstllstånd, eller bra/dålg behandlngsrespons. Tack vare bobankerna kan v söka svar på många vktga frågor. Förhoppnngen är att v kan bdra tll utvecklngen av framtdens behandlngsstrateger. NextMeda Forskare vd Örebro unverstet erbjuder en dgtal optmerngsarena Vd Örebro unverstet bedrver Nader Asnaf, professor masknteknk, forsknng med nrktnng på dgtalserad utvecklng och drft av hållbara produkter och produktonssystem. I Örebro bedrver v bland annat teknk-, arbetsmljö-, process-, ledarskapsoch affärsorenterad forsknng som utvecklar hållbara produkter som ges adderat värde genom dgtalserng. V utvecklar och bdrar tll drft av hållbara produktonssystem som blr mer effektva, attraktva, stmulerande och konkurrenskraftga genom dgtalserng, säger Nader Asnaf. FoU-arbetet sker nära samverkan med ensklda företag, Teknkföretagen samt företagskluster såsom Techtank. Tllsammans med IKEA, Volvo Cars, Nolato Lövepac, Ionbond, Uddeholm, Dynamore Nordc, Melament, 3D MetPrnt, PLM Group, Hydroformng Desgn Lght och Swerea IVF skapar Nader Asnaf och hans forskarkollegor en dgtal optmerngsarena för att mnska ledtden, mnska vkten på verktyg, mnska mängden använt materal och möjlggöra återanvändnng av äldre verktyg. Stärker global konkurrenskraft V dentferar företagens behov och tar fram en behovslsta för varje företag som v samverkar med. V forskar parallellt med såväl kort- som långsktga tdsperspektv, det vll säga tar fram lösnngar som mplementeras nom 1-2 respektve 4-5 år. En utmärkande faktor för vår forsknng är att v kombnerar affärsmässga och teknska perspektv. Det nnebär att v närmar oss företagens dgtalserngsmöjlgheter teknologskt och för affärsutvecklng, säger Nader Asnaf. V drver tll exempel ett dgtalserngsprojekt tllsammans med IUC Värmland, IUC Dalarna, Bergsskolan, ICT Compare och FndIT. Projektet stärker och vdareutvecklar den globala konkurrenskraften hos små och medelstora företag Regon Örebro län, Värmland och Dalarna genom dgtalserng. V håller semnarer, gör företagsanalyser och nterar projekt med fokus Översta raden från vänster: Nader Asnaf, professor masknteknk, och Johnny Sjöström, vd Uddeholm. Undre raden från vänster: Chrstna Öberg, professor marknadsförng, Mkael Jorstg, strateg på Regon Örebro län och Tawfq Shams, ndustrdoktorand vd Örebro unverstet. på adderat värde och effektvtet genom dgtalserng, säger Nader Asnaf. I samverkan med företag, IUCnätverket, andra unverstet, Campus Värnamo, handelskammare, län, kommuner och företagsnätverk håller Nader Asnaf och hans kollegor semnarer om desgnoptmerng, produktonsoptmerng, affärsmodellsutvecklng genom dgtalserng och nya teknker såsom 3D-prntng. Örebro unverstet, ett modernt lärosäte med ämnesmässg bredd och nternatonellt framstående forsknng, har crka studenter och ungefär anställda. Inom teknkområdet utbldas högskole- och cvlngenjörer på sju olka program. Forsknngen nom masknteknk fokuserar på dgtalserad utvecklng och drft av hållbara produkter och produktonssystem. V har natonella och nternatonella samarbeten och en stark samverkan med närngslv, offentlg sektor och andra organsatoner. V tllför mervärde även tll befntlga produkter samt optmerar befntlga produktonssystem bland annat utfrån hållbarhet och med hjälp av dgtalserng, säger Nader Asnaf.

27 27 NextMeda Nytt forsknngscenter utvecklar framtdens havre ScanOats är ett nytt, spännande ndustrellt forsknngscenter vd Lunds unverstet som har tll uppgft att utveckla framtdens havre. Projektet täcker n hela vägen från kartläggnng av arvsmassa tll precsonsodlng och att htta nya gynnsamma betngelser för männska och mljö. Havre är sedan länge en av de mest betydande grödorna för svenskt jordbruk. Det nordska klmatet och jordarna lämpar sg utmärkt för havreodlng och ger en mycket hög kvaltet, säger Lef Bülow, professor tllämpad bokem vd Lunds unverstet och verksamhetsledare för det nya forsknngscentret ScanOats. Havre kan också kopplas tll goda hälsoegenskaper och verksamheten på ScanOats nnebär att forskarna nu tar ett helhetsgrepp på sädesslaget, från odlng och genteknk tll arbete med att ta fram nya produkter. Målet är att havren på skt ska bl en stor exportvara för Sverge. Tll saken hör att havre nnehåller en rad komponenter som lämpar sg utmärkt för forsknng och utvecklng. Från början var det fbernnehållet som stod fokus. Idag tttar man även ScanOats är ett nytt forsknngscentrum vd Lunds unverstet som fått 100 mljoner kronor av Stftelsen för strategsk forsknng för att utveckla framtdens havre. Forsknngsprojektet ska löpa över åtta år och bedrvs samarbete med Sverges lantbruksunverstet, Lantmännen, Oatly och Swedsh Oat Fber. Lef Bülow, professor tlllämpad bokem vd Lunds unverstet och verksamhetsledare för ScanOats. på bland annat protenhåll, havre nnehåller en betydlgt större del essentella amnosyror jämfört med andra grödor vlket gör den tll en perfekt beståndsdel en vegetarsk kost. Fokusområden Verksamheten nom ScanOats är uppdelad fem områden: genomk, utvecklng av nya sorter, odlng, efterbehandlng samt hälsoeffekter. Att bestämma arvsmassan på havre är ett stort arbete eftersom havren är hexaplod, alltså har sex kromosomer av varje slag, att jämföra med männs- kans arvsmassa som är dplod, förklarar Lef Bülow. Andra vktga delar av projektet är att ta fram nya havresorter samt mljö. V kommer att arbeta med precsonsodlng och kartlägga närngs- och vattenbehovet ute fält för att på så vs försöka styra kvalteten. Ett annat stort arbetsområde berör förädlng av havreråvaran efter skörd. Här vll forskarna genom enzymatska modferngar förbättra tll exempel fbernnehållet havren. Det femte och ssta fokusområdet är nrktat på hälsoeffekter. ScanOats Lunds unverstet Lund Tel: Det handlar om att studera fysologska effekter, både genom koststuder och på cellnvå. ScanOats ett ndustrellt forsknngscenter och på lång skt hoppas Lef Bülow att kunna engagera fler företag verksamheten och genom samverkan få fram nya produkter som sedan lanseras på en nternatonell marknad. Havre är åkrarnas gula guld, jag är övertygad om att det är en gröda som kommer att bl en rktgt stor svensk exportvara. Vår ambton är att vara en vktg del av den utvecklngen, fastslår Lef Bülow. NextMeda Stål formar en hållbar framtd I strävan mot ett hållbart samhälle har den svenska stålndustrn utvecklats tll en proaktv aktör på hållbarhetsscenen. Vägen dt har gått genom ett samverkansprojekt som nvolverat aktörer långt utanför den egna branschen. I stålndustrns Vson 2050 defneras tre åtaganden för den svenska stålndustrns framtd: att leda teknkutvecklngen, att föda kreatva ndvder och att skapa samhällsnytta. Tll 2050 ska svensk stålndustr vara helt genom samhällsnyttg, sammanfattar Eva Blxt, forsknngschef på Jernkontoret. För en ndustr som står för nästan 10 procent av Sverges koldoxdutsläpp är det en utmanng. Men sedan vsonen lanserades 2013 har ndustrn gått från en reaktv hållnng där utsläppen sågs som en ofrånkomlg del av processen, tll en proaktv kultur där ren produkton och samhällsnyttga produkter ses som konkurrensfördelar och möjlgheter att vdareutveckla svensk stålndustr som en ledande leverantör av hållbara samhällslösnngar. Sedan 2014 bedrver svensk stålndustr ett samarbete med Stockholm Envronment Insttute, SEI. Samarbetet bygger på co-creaton och har spelat en vktg roll förändrngen av hur ndustrn ser på sg själva och sna möjlgheter att göra bra affärer genom en satsnng på samhällsnyttga produkter. Utöver nyckelpersoner från stålndustrn nvolverar projektet myndgheter, poltker och andra sektorer. Jernkontoret är den svenska stålndustrns branschorgansaton och tllvaratar stålndustrns ntressen genom att verka för bästa möjlga förutsättnngar för verksamheten Sverge. Jernkontoret kännetecknas av hög trovärdghet och strävar efter att vara en kvalfcerad En styrka co-creatonmetoden är att du får med de personer som ska genomföra förändrngarna drekt processen och gör dem delaktga resultatet, berättar Karl Halldng, forsknngsledare vd SEI. Samverkan stärker engagemanget Samhällsnyttan är utgångspunkten projektet, där partnerna tllsammans arbetar fram svar på frågor som hur framtdens samhällsnytta ser ut, vad för slags produkter svenskt stål ska bdra tll, hur vägen dt ser ut, samt vlka strateger och beslut som behövs. Resultatet ska utgöra en slags karta som ska leda ndustrn tll en framgångsrk och hållbar framtd. Samhällsnytta kan v bara defnera och arbeta mot genom att jobba tllsammans med andra representanter samhället, konstaterar Karl Halldng. Samhällsnytta gemensam nämnare samtalspartner. Dessutom är organsatonen en betydande nätverksbyggare, såväl natonellt som nternatonellt. Stål spelar, och har spelat, en avgörande roll uppbyggnaden av samhället och fnns allt från krurgverktyg och datorer tll broar och järnvägar. Att det är ett resurseffektvt materal som det både fnns rka järnmalmstllgångar av och kan återvnnas oändlga gånger, gör dess framtda roll samhället kanske ännu vktgare. Eva Blxt, Jernkontoret, och Karl Halldng, SEI. Samhällsnytta är den gemensamma nämnaren här. När v på Jernkontoret samlar våra nätverk med SEI:s nätverk för att utveckla en kompass för att maxmera samhällsnytta gentemot samtlga av FN:s globala mål skapas ny kunskap och nya allanser där v ser partnerskapet som det nya ledarskapet, avslutar Eva Blxt.

28 28 NextMeda Forskarskola neutronsprdnng strategsk satsnng som nger respekt När ESS står färdgt behövs en ny generaton neutronsprdnngsforskare som kan ta vara på de möjlgheter som ges. Forskarskolan SwedNess är ett vktg led det arbetet, säger Krstna Edström, professor vd Uppsala unverstet och föreståndare för Forskarskolan neutronsprdnng. Om sex år ska forsknngsanläggnngen ESS, European Spallaton Source, nvgas Lund. För att ta höjd för framtden har Stftelsen för strategsk forsknng gått n med 120 mljoner kronor tll en svensk forskarskola neutronsprdnng. Ett vktgt syfte är att bygga upp kompetens så att Sverge ska kunna använda och dra nytta av den nya forsknngsanläggnngen på bästa sätt. Skolan kommer att ge plats för upp tll 40 doktorander de närmaste åren, de 20 första som nu är antagna har alla olka utbldnngsbakgrund. V har delat upp dem fyra områden: grundläggande kem och fysk, funktonella materal, ngenjörsvetenskap och lvsvetenskaper samt processer. Sammantaget utgör våra doktorander en brokg skara männskor med olka spetskompetenser. Det ska bl väldgt spännande att äntlgen få sätta gång arbetet med själva skoldelen och allt vad det nnebär form av kurser, studebesök och annat, säger Krstna Edström. Samverkan Forskarskolan som går under förkortnngen SwedNess Swedsh Neutron Educaton for Scence & Socety, är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten. Förutom Uppsala unverstet är Chalmers, KTH, Lnköpngs unverstet, Lunds unverstet och Stockholms unverstet med satsnngen. Doktoranderna som rekryterats både Sverge och utomlands får sn utbldnng på något av dessa lärosäten, förklarar Martn Månsson, unverstetslektor vd KTH och studerektor för SwedNess. Han berättar att det för tllfället fnns en relatvt lten krets med experts nom neutronsprdnng och att de mest erfarna professorerna tll stor del kommer att vara pensonerade då ESS är full drft runt Det fnns därför en överhängande rsk att Sverge kommer att ha natonell tllgång tll en världsledande forsknngsanläggnng, men ha väldgt få forskare med kunskap och Krstna Edström, professor vd Uppsala unverstet och föreståndare för Forskarskolan neutronsprdnng och Martn Månsson, unverstetslektor vd KTH och studerektor för SwedNess. Foto: Dan Pettersson / DP-Bld erfarenhet nog för att kunna använda dess fulla kapactet. Just därför är SwedNess en så strategskt vktg satsnng. Här byggs en helt ny generaton forskare, som när ESS tas drft kommer att ha de kunskaper som krävs för att ta vara på de möjlgheter som ges. Vktgt är också att satsnngen kom precs rätt td. Om bara något år hade det vart för sent. Själva vtsen är ju att våra doktorander ska vara klara, och kanske tll och med hnna göra en post-doc, nnan ESS sätter gång på allvar. Sprda kunskap Krstna Edström nckar nstämmande. Det glöms lätt bort att ESS nte är en natonell resurs som är öppen för alla svenska forskare. V måste ansöka om td precs som alla andra. Om man får td eller nte beror på hur kompetent man är och kvalteten på ansökan. Även v Sverge måste vara på tårna och det är just det v har fått möjlghet att vara nu. Ett vktgt syfte med forskarskolan är enlgt Martn Månsson att bygga en ny svensk så kallad communty för neutronsprdnng. V sktar på att skolan ska producera mnst en framtda professor tll varje samarbetsunverstet. Sedan får v nte glömma bort att en stor del av de som doktorerar går tll ndustrn. Det nnebär att v även tllför kompetens nom neutronsprdnng det svenska närngslvet, vlket är en mnst lka vktg bt. Framtd SSF:s satsnng på forskarskolan har fått stort genomslag både natonellt och nternatonellt. Att v satsat så mycket på neutronsprdnngsforsknng vd precs rätt tllfälle tror jag ger sgnaler om att Sverge nte bara bygger den här källan, v vll även se tll att göra det bästa utav den. SwedNess är en satsnng som nger respekt, säger Krstna Edström. Martn Månsson är övertygad om att satsnngen både på ESS och den nya forskarskolan kommer att sätta Sverge på den nternatonella kartan. Att Sverge har fått förtroendet att vara värdland för ESS och drva en natonell forskarskola neutronsprdnng är en unk möjlghet för ett så ltet land, säger han. Sedan får man nte glömma bort att SwedNess nte bara är en skola. V bygger upp en kurskatalog och ett nätverk som v hoppas ska skapa ntresse även nom andra forskargrupper som vll kunna utnyttja de fantastska möjlgheter som den framtda neutronkällan vd ESS nnebär, avslutar Krstna Edström. Stftelsen för strategsk forsknng (SSF) fnanserar en svensk forskarskola neutronsprdnng, Swedsh Neutron Educaton for Scence & Socety (SwedNess) med 120 mljoner kronor. Forskarskolan är resultatet av ett samarbete mellan Uppsala unverstet, Chalmers, KTH, Lnköpngs unverstet, Lunds unverstet och Stockholms unverstet. SwedNess Uppsala unverstet E-post: nfo@swedness.se

29 29 NextMeda Lgnn. Tdgare något att avlägsna ur pappersmassa för att få fnt tdnngspapper. Idag mest använt tll förbrännng för processvärme, vssa former även exempelvs betong. Lgnn har stor potental för skogs- och pappersndustrn. Genom rätt processer Lgnn-projektet Lund Namn: Bologska processer för högvärdeskemkaler från lgnn. Fnanserng: SSF, 26 mljoner SEK. Projektledare: Mare Gorwa-Grauslund Pågår: Kurs om lgnn: aug, Lund. boraffnaderer kan lgnn bl en ny bas för olka kemkaler, en återanvändnng som sparar stora resurser, säger Mare Gorwa-Grauslund, professor vd teknsk mkrobolog, Lunds unverstet. Projektet startade 1 januar 2015 och har forskare aktva. De representerar olka dscplner nom kemforsknng (mkrobologer, molekylärbologer, analytska kemster och kemteknker) för att säkra nytänkande och användbarhet nom ett brett fält. För lgnn har mycket stor potental, även om denna organska förenng växters cellväggar är komplcerad att utvnna och förädla. Enkelt uttryckt har v gjort en karta över vad som är möjlgt att göra med lgnn. Nu ska v göra vägarna som gör det möjlgt att skapa kartan verklgheten. När projektet är klart, 2020, hoppas v att mnst en, trolgen flera, kemkaler skapas med återvunnet lgnn som bas, säger Mare Gorwa-Grauslund. Bra affär Forsknngen sker dalog med toppmodern skogsndustr, bland annat Örnsköldsvk. Andra forsknngsprojekt som studerar möjlgheter med lgnn pågår bland annat USA, England och Holland. Bakgrunden är självklar: Foto: Freddy Bllqvst Lgnn skogens nya guld Mare Gorwa-Grauslund, professor vd teknsk mkrobolog, Lunds unverstet. lgnn är bllgt och fnns nästan oändlga mängder. Lgnocellulosa, form av olka typer av växtmateral, är de facto vår största förnybara bomassa. Från kommersell synpunkt är lgnn mycket ntressant eftersom det fnns en stor potental att htta nya produkter som ger större värde än dagens användnng. Lgnn kan verklgen boosta funkton, produkton och resultat framväxande boraffnaderer, säger Mare Gorwa-Grauslund och avslutar: Vd halvtd projektet ser v att lgnn kan bl den råvara för produkter nyutvecklade plattformsorgansmer som tdgare forsknng ndkerat. Projektet är mycket spännande eftersom det ger oss stor frhet att utforska nya déer tror jag det produceras ett antal olka kemkaler med lgnn som bas. NextMeda Havet nytt strategskt proflområde vd Åbo Akadem Delar av vår marnbologska forsknng är redan världsklass. De nya medlen nnebär att v kan stärka området ytterlgare, säger Nklas Sandler, vcerektor vd Åbo Akadem som fått 2,4 mljoner euro anslag för att göra havet tll ett strategskt proflområde nom lärosätet. I början av jun stod det klart att Åbo Akadem tlldelats 2,4 mljoner euro anslag av Fnlands Akadem. Pengarna kommer ur en konkurrensutsatt pott på 50 mljoner där utdelade medel är öronmärkta för att stärka de fnländska unverstetens proflerng. Det var hård konkurrens om pengarna och sett tll det belopp v bevljats hör v helt klart tll vnnarna, säger Nklas Sandler. För Åbo Akadems del nnebär det nya anslaget att lärosätets tre tdgare proflområden: Molekylär process- och materalteknk, Mnortetsforsknng samt Läkemedelsutvecklng och dagnostk nu kommer att få sällskap av Havet. Åbo Akadems uppdrag är att utgöra en öppen svenskspråkg unverstetsmljö för forsknng och studer av hög kvaltet med nordsk och nternatonell förankrng. Åbo Akadem har: grundexamensstuderande 780 forskarstuderande utländska studerande från 80 länder Domkyrkotorget Åbo Tel: I praktken handlar det om att v samarbete med Åbo unverstet knyter samman en rad olka kompetensområden. Forsknngen ska ha kopplngar tll andra unverstet, både nhemska och nternatonella, och utgöra en tvärvetenskaplg kraftsamlng för havet och den marna mljön, förklarar Nklas Sandler. Samverkan Lärosätets nya proflområde bygger vdare på den forsknng som sedan lång td tllbaka gjorts nom ämnena marnoch mljöbolog, offentlg förvaltnng samt ndustrell ekonom. Åbo Akadem har sedan länge proflerat sg nom Östersjöforsknngen. Att v nu bygger ett större tematskt forsknngsområde och lyfter fram havet som en strategsk profl är ett naturlgt steg utvecklngen, säger Nklas Sandler. För framtden hoppas han att det nya proflområdet ska bdra tll forsknng som gör skllnad, nte bara för Östersjön. Det ultmata vore att satsnngen leder fram tll en modell för att hantera Nklas Sandler, vcerektor vd Åbo Akadem. den marna mljön som kan användas även ett globalt perspektv. Åbo akadem har redan dag en stor del nternatonella studenter. Nklas Sandler skulle gärna se att fler kom från Sverge. V har ett stort utbud av svenskoch engelskspråkga utbldnngar och långa tradtoner av samarbete mellan akadem, samhälle och närngslv. Denna samverkan skapar en dynamk verksamheten som gagnar både undervsnng och forsknng.

30 30 NextMeda Elflyg och nbyggda system lyfter vd MDH Inbyggda system styr allt från hemelektronk tll flygplan realtd. De optmerar snabbhet, energanvändnng och säkerhet. Forsknng värd namnet utförs ofta nternatonella samarbeten. Här fnns dessutom en stor öppenhet för att släppa fram unga forskare och samarbeta tätt med samhället och ndustrn. Det är bara att ttta på vad som görs här, säger professor Emma Nehrenhem vd Mälardalens Högskola. Framgångsrka forskare. Från vänster Elsabeth Uhlemann, docent vd akademn för nnovaton, desgn och teknk, Emma Nehrenhem, professor mljöteknk och Wasf Afzal, unverstetslektor datavetenskap. Foto: Per Groth Future Energy Center Emma Nehrenhem leder ett forsknngsprojekt om hur närngsämnen och koldoxd kan återvnnas renngsverk. Hon är verksam nom Framtdens energ (Future energy) som är ett av den växande högskolans fokusområden. Inom det fältet är även kollegan Konstantnos Kyprands verksam. Den unge professorn med rötter Grekland och erfarenhet från bland annat Rolls Royce flygmotorutvecklng kombnerar ndustrell automaton, dgtalserng och flygutvecklng. Han har en central roll FUDIPO (fudpo.eu), ett av av många forsknngsprojekt vd MDH med fnanserng från EU:s forsknngsprogram Horzon I FUDIPO leder Konstantnos nsatserna som gör att forsknngsprojektets slutsatser kan demonstreras drft. Det vsar att v får saker och tng gjorda. I det projektet är stora företag från hela världen nblandade. Alla är ntresserade av automatserade, självlärande system. Det kan vara hur förbrännngen en avfallsavläggnng kan justeras automatskt, beroende på bränslet. I ett Konstantnos Kyprands, professor energteknk. Mkroalgbaserad aktvslamprocess (MAAS). Algerna tar koldoxd och närngsämnen och försörjer anläggnngen med syre. Processen är utvecklad vd Mälardalens högskola. annat stort projekt, DIAGNOSIS, forskar v på hur en flygmotors drft kan justeras och optmeras realtd, berättar Konstantnos som bland samarbetsföretagen nämner ABB, Arbus, SAAB, TUPRAS, Bllerud/Korsnäs, Teto, Mälarenerg, ESEM, Semens Industral Turbomachnery och MTT Holland. Embedded systems Inom ett annat av högskolans fokusområden, nbyggda system (Embedded systems), är forskarna Elsabeth Uhlemann och Wasf Afzal nternatonellt verksamma tllsammans med studenter, kollegor och företag, från globala jättar som Bombarder tll små teknkföretag. V har nterat ett stort projekt EUprojekt, SafeCOP (Safe Cooperatng Cyber-Physcal Systems usng Wreless Communcaton) med 29 partners från sex olka länder. Här arbetar v bland annat med säkra, uppkopplade fordonståg. Effektva och säkra transportsystem är en utmanng världen över, men alla projekt som berör automatserade fordon är såväl företag som myndgheter och lagstftare ntresserade, säger Elsabeth Uhlemann och fortsätter: Där har v ett helhetsperspektv v ser vad som är bra för samhället som helhet och tar nte bara fram lösnng- ar som enbart gynnar en enskld aktör. De nbyggda systemen ska kunna agera, och lära sg. Våra forsknngsresultat hjälper både lagstftare och standardserng. De ger säkrare och mljövänlgare transportsystem för alla parter. Just denna helhetssyn, och samhällseffekt, av forsknngen vd Mälardalens högskola understryker Elsabeth Uhlemann som två av lärosätets stora fördelar. Wasf Afzal nstämmer: Samverkan med nternatonella företag är väldgt vktgt för oss och betyder att vår forsknng och våra studenter får en smdg kopplng ut tll världen utanför akademen. V har lätt att få gästföreläsare och våra studenter är eftertraktade på arbetsmarknaden. Inbyggda system och automaton är något alla tttar på dag och det märks. Nära framtd Forsknngen nom nbyggda system och framtdens energ har fokus på användbara resultat crka to år framåt tden. Men för Emma Nehrenhem och hennes ambton att utvnna närng och kraft ur avfall känns det dag allt för långt bort. Ett exempel: varje år mporterar Sverge ton kväve form av gödsel tll jordbruksprodukter. Det läcker ut vatten och mark genom spll. V måste vända det här nu, och det nte bara Sverge. I forskargruppen har v En desgnskss över framtdens hybrdelektrska flygmotor. Kan vara produkton en doktorand som nylgen tllbrngade td vd MIT och andra som samverkar med ett unverstet Spanen för att förnya processerna vd renngsverken och återvnna närngen stället för att läcka den tll omgvnngen, säger Emma och avlutar: På högskolan har v forskarteam med höga ambtoner och med hjälp av alla våra nternatonella kontakter kan v göra skllnad nnan det är för sent studenter. 900 medarbetare. Program nom ekonom, hälsa, teknk och utbldnng. Internatonellt framstående nom framtdens energ (Future energy) och nbyggda system (Embedded systems). Nära samarbete med närngslv och offentlg sektor. Campus Esklstuna och Västerås. Mälardalens högskola medverkar ett total europeska projekt nom EUkommssonens forsknngsprogram Horsont 2020 och har flera fall en ledande roll dessa, tre fall som koordnator med övergrpande ansvar för hela projektet. För MDH motsvarar EU-projekten en verksamhet på crka 100 mljoner kronor. Total projektvolym lgger en bra bt över 1 mljard kronor.

31 31 NextMeda E-vetenskap framgångsfaktor forsknngen krng Alzhemers Genom att använda datorer som grundläggande teknk för att bygga ny kunskap uppstår gränsöverskrdande samarbeten forskarvärlden. Det är ett fascnerande skfte och ger oss fantastska möjlgheter nom den medcnska forsknngen, vårt fall att kunna spåra Alzhemers sjukdom på ett tdgt stadum, säger Agneta Nordberg, professor klnsk neurovetenskap vd Karolnska nsttutet (KI) och överläkare vd Karolnska unverstetssjukhuset. Tllsammans med kollegor nom olka dscplner vd både KI, KTH och Uppsala unverstet leder hon ett projekt Den berörda forsknngen ngår det femårga projektet Nya bomarkörer vd tdg dagnos och behandlng av Alzhemers sjukdom som bevljats 33 mljoner kronor av Stftelsen för strategsk forsknng (SSF). Datorsmulerng vsar hur en spårmolekyl bnder tll en amylod fbrll som bldas vd Alzhemers sjukdom. kemster och medcnare för att fullt ut kunna tolka resultaten och sätta n dem rätt klnskt sammanhang, säger Hans Ågren, professor teoretsk kem vd KTH. E-vetenskapens framgång nom medcn bygger på datorernas enormt snabba prestandaöknng och på en stark me- todutvecklng. Detta ger nya och bättre möjlgheter att bygga modeller som är realstska och som lgger nära de expermentella studerna så att v kan återkoppla och göra förutsägelser. I förlängnngen kommer det att ge oss mer träffsäkra läkemedel mot sjukdomen, säger Erc Westman, docent vd KI. #faktatllt som har tll syfte att dentfera bomarkörer som kan bdra tll att denna folksjukdom som är den vanlgaste dödsorsaken Sverge dag upptäcks tdgt och kan dagnostseras. V är mer än halvvägs nne projektet och ska nu börja skörda bland det stora materal v fått fram tack vare samarbetet, säger hon. Med teoretska datorsmulerngar så skräddarsyr v nya bomarkörer som gör det möjlgt att upptäcka Alzhemers sjukdom på ett allt tdgare stadum. Samtdgt använder v så kallad nformatonsteknolog för att dentfera nya mönster och generera ny kunskap om sjukdomen ur de stora datamängder som redan fnns tllgänglga. Det krävs en nära samverkan mellan teoretker, SU Almedalen: Från faktaresstens tll faktatllt Forskare och nbjudna gäster samtalar om samhällsutmanngar utfrån det aktuella kunskapsklmatet. Utgångspunkterna är ämnen som mljökem, journalstk, statsvetenskap och datavetenskap. MÅNDAG 3 JULI Kl : Kemkaler och faktaresstens hur farlg är blandnngen? Kl : Motverka faktaresstens är allas ansvar men vem gör vad? TISDAG 4 JULI Kl : Algortmen landvnnng eller hot mot demokratn? Se hela vårt på su.se/almedalsveckan