Framtidens Kommuner & Regioner

Transkript

1 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Kommuner & Regoner Stora utmanngar för kommuner och landstng V vll samverka mer, men det är vktgt att man hamnar på rätt nvå och att hela kedjan fungerar, menar Vesna Jovc, vd SKL, apropå Kommunutrednngens förslag. Sda 5 Dags att skörda nyttan av dgtalserng Åsa Zetterberg, sektonschef vd SKL, menar att v bara har sett början av nyttan dgtalserngen kommer att göra offentlg sektor. Sda 7 Framtdens e-hälsotjänster underlättar för alla E-hälsa är numera ett vktgt fokusområde för regoner och landstng. För att verklgen göra nytta krävs bland annat att den utvecklas dalog med vårdpersonal och patenter. Sda 6 Publcerad Dagens ndustr november 2017

2 Landmärken Sollentunas sluett Vsonsbld: Tovatt Archtects and Planners Inom kort planerar kommunen att gå ut med en markanvsnngstävlng för ett kvarter f.d. mässområdet, centrala Sollentuna. De nya kvarteren nnehåller ca 600 bostäder, handel, kontor och andra verksamheter. Håll utkk!

3 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Kommuner & Regoner 3 november 2017 Om detta kan du läsa Framtdens Kommuner & Regoner En kommun utan koll på sn nformaton är bara ett tomt skal D gtalserngen anses vara den just nu ensklt största förändrngsfaktorn som påverkar alla delar av samhället. I Sverge har regerngen satt upp ett mål om att landet ska bl bäst världen på att använda dgtalserngens möjlgheter. För att nå dt fnns en rad olka utmanngar där en av de största utmanngarna är extern och ntern samverkan. Therese Krstensson, departementssekreterare på Fnansdepartementets enhet för dgtal förvaltnng, är en av många som efterlyser smartare lösnngar som kan bnda hop systemen nom offentlg sektor. Åsa Zetterberg, sektonschef SKL:s avdelnng för dgtalserng, menar att v bara har sett början av den nytta som dgtalserngen kommer att föra med sg. Den första fasen, att gå från analogt tll dgtalt, har kommt en bra bt på väg. Men att ställa om på rktgt, övergå tll automat- Framtdens Kommuner & Regoner är producerad av NextMeda serng, ersätta mänsklg handpåläggnng vssa processer och helt frgöra männskan som stället kan arbeta mer värdeskapande, den utvecklngen är ännu sn lnda. GDPR, EU:s nya datasäkerhetsdrektv som nförs maj 2018 och bland annat nnebär hårdare krav på hanterng av personuppgfter, står högt uppe på många kommuners och regoners agendor. Att leva upp tll alla krav kräver en hel del arbete men Torbjörn Larsson, ordförande KommITS, menar att den nya dataskyddsförordnngen, GDPR, ska ses som en tllgång som bdrar tll ordnng och reda offentlga verksamheters datamängder. En kommun som nte har koll på sn nformaton är bara ett tomt skal. Om detta och mycket mer kan du läsa årets upplaga av tdnngen. Trevlg läsnng! 4 GDPR skapar ordnng och reda kommunernas datamängder Nya dataskyddsförordnngen en tllgång, säger KommITS. 5 Stora utmanngar för kommuner och landstng Kommunutrednngens förslag om avtalssamverkan effektvserar. 6 Framtdens e-hälsotjänster underlättar för alla Men måste utvecklas dalog med personal och patenter. 7 Dags att skörda nyttan av dgtalserng offentlg sektor Automatserng frgör männskor tll värdeskapande. 8 Sollentuna har ett av Sverges bästa företagsklmat 9 Svenskt Närngslvs kommunrankng Nacka ger närngslvet förutsättnngar för tllväxt 11 Samverkan krävs för dgtal förnyelse av offentlg sektor Regerngens satsnng Dgtalt först. 12 Skola + dgtalserng = nya pedagogska möjlgheter Vellnge kommun om sna erfarenheter. 13 Årets skolrankng är klar Intervju med Johanna Jaara Åstrand, ordf. Lärarförbundet. 13 Sktet nställt på att bl världens smartaste stad Stockholm har 200 projekt fyra hållbarhetsområden. 14 Strategsk styrnng förutsättnng för smarta städer Helhetsperspektv: se staden som en enda enhet. 15 Kvaltetsmässan offentlga Sverges vktgaste mötesplats Tre dagar, 168 semnarer och sju olka temaspår. 16 Dgtalt som endaval snabbar på utvecklngen Sverge har sämst takt dgtal utvecklng hela EU. 17 Närhälsan VGR möter ungdomarna på deras egen arena Vården kommer kapp med vrtuell ungdomsmottagnng. Presenterade företag och organsatoner SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Mats Fahlgren, Crstna Lefland, Annka Whlborg FOTOGR AFER Per Erksson, Per Groth, Patrk Lndqvst, Vveka Österman OMSL AGSFOTO Björn Tesch GR AFISK FORM Stellan Stål Doro Care Göteborgs stad Ano Health HPE / IT-Total MSB Jolv Bromölla kommun Västerås stad KFS + Pacta SOS Alarm Myndgheten för ungdomsoch cvlsamhällesfrågor Karlskrona kommun Falkenbergs kommun BoKlok Housng Srona Health Solutons Schoolsoft Evondos RemoAge Norrbotten Tjeders Gullspångs kommun Mora kommun Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer Tel: , E-post: carl.mejer@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM BR ANSCH - OCH KUNDTIDNINGAR I DAGSPRESS KONTAK TA: Nklas Engman, Tel: , Mob: E-post: nklas.engman@nextmeda.se FÖRSÄL JNING NextMeda TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret LÄS MER PÅ: Välkommen tll Mötesplats välfärdsteknolog och e-hälsa 2018 UR PROGRAMMET Den januar 2018 arrangeras den Mara Cavall Grundare anhörgstöd Enbraplats och Brtt-Mare Börjesson Omsorgsdrektör Helsngborgs stad efterlängtade konferensen och mässan Podcast: Så gck v från att utreda tll att göra, med hjälp av MVTe. Under två fullspäckade dagar omvärldsbevaknng och medarbetarnas engagemang fokuserar v på verktygen för att välfärdsmarja-leena Komulanen Petra Sommarlund Områdesteknolog ska bl en del av vården och Koordnator ehälsa, ansvarg Preventv Hälsa RISE Norrbottens Kommuner Bättre hälsa med dgtala omsorgen. Välkommen! Sätt ljus på natten en framgångsfaktor! förebyggande nsatser. För hela programmet och regstrerng besök MVTe.se Arrangörer: SKL, Västerås stad och MFD Partners: IT&Telekomföretagen, Kommunal, Vårdförbundet, Vson, Svensk sjuksköterskeförenng, Förenngen Sverges Arbetsterapeuter, Hälsans nya verktyg och Swedsh Medtech Mötesplats välfärdsteknolog och e-hälsa Kstamässan januar 2018

4 4 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Kommuner & Regoner november 2017 NYA DATASÄKERHETSDIREKTIV GDPR skapar ordnng och reda kommunernas datamängder En kommun som nte har koll på sn nformaton är bara ett tomt skal. Det säger Torbjörn Larsson, ordförande KommITS, som menar att den nya dataskyddsförordnngen, GDPR, ska ses som en tllgång som bdrar tll ordnng och reda offentlga verksamheters datamängder. I maj 2018 nförs EU:s nya datasäkerhetsdrektv, GDPR, som bland annat nnebär hårdare krav på hanterng av personuppgfter. Det ställs krav på nya rutner och processer både för säker hanterng av regster samt på ansvarg lednngsnvå. GDPR omfattar alla verksamheter som sparar eller hanterar personlg och känslg nformaton och på KommITS, mötesplatsen för kommunala t-frågor, står förberedelserna nför det nya datasäkerhetsdrektvet högt upp på agendan. Den teknska bten, med vad som passerar genom brandväggar och vad som sker våra serverhallar, det tror jag att kommunernas t-avdelnngar redan har rätt bra koll på. Den stora Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS. En kommun eller offentlg verksamhet som nte har koll på sn nformaton är nget annat än ett tomt skal utmanngen är nformatonsnsatserna så att alla vet vad den nya förordnngen nnebär, säger Torbjörn Larsson. Vad många nte vet är att GDPR nte enbart omfattar dgtala regster. Faktum är att den nya dataskyddsförordnngen även gäller handskrvna lstor på personer. Fnns det sådana så ska de regstreras, fastslår Torbjörn Larsson. Även om det är en del arbete med att leva upp tll de nya EU-kraven välkomnar han den nya dataskyddsförordnngen. GDPR ger oss en legtmtet att föra de här regstren. Många ser det som en börda men man bör se det som en tllgång som hjälper oss att hålla ordnng och reda. En kommun eller offentlg verksamhet som nte har koll på sn nformaton är nget annat än ett tomt skal. Samverkan GDPR nnehåller också ett starkare krav på en formellt utsedd gransknngsfunkton. Offentlga verksamheter är skyldga att utse ett dataskyddsombud som nte får ha en beroendeställnng organsatonen. För att kunna leva upp tll detta efterlyser Torbjörn Larsson samverkan över kommungränser. Små kommuner har nte ekonomskt utrymme att anställa ett frstående dataskyddsombud. En gyllene väg är att hjälpas åt. På ett par års skt fnns, enlgt Torbjörn Larsson, stora förutsättnngar tll att GDPR har blvt en cke-fråga. När grundjobbet väl är gjort kommer mycket av efterlevnaden att kunna skötas per automatk. Våra systemleverantörer bygger redan nu n dataskydd som standard sna system. Om bara ett par år kommer GDPR att vara en naturlg del av verksamheten som v nte märker så mycket av. TEXT: ANETTE BODINGER Aprl Åsa Zetterberg, moderator Säkra den dgtala kompetensen! Aldrg förr har dgtalserngens hjul snurrat så snabbt, nte mnst nom offentlg sektor! Boka upp aprl 2018 för att nätverka och förkovra er de senaste nyheterna från våra partners och talare. Med en månad kvar nnan GDPR går lve kommer v naturlgtvs att presentera det senaste här också! Varmt välkomna tll Hotel Skansen Båstad! Mer nfo på Facebook och Förenngen för kommunal dgtalserng

5 Framtdens Kommuner & Regoner DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 5 november 2017 UTMANINGAR Stora utmanngar för kommuner och landstng En åldrande befolknng, ntegraton, kompetensbrst och dgtalserng ställer höga krav på den svenska välfärden. Våra kommuner, landstng och regoner står nför stora utmanngar och jobbar mycket aktvt med de stora framtdsfrågorna, säger Vesna Jovc, vd för SKL. L ksom de flesta västländer är välfärden Sverge hårt prövad och behöver göra nya vägval för att klara av att leverera högkvaltatva tjänster som motsvarar nvånarnas förväntnngar. Förra året gck det generellt mycket bra ekonomskt för de svenska kommunerna, som uppvsade ett överskott på 22 mljarder kronor. Vesna Jovc framhåller emellertd att en stor del av ntäkterna var engångsbelopp från markförsäljnngar samt stora, rktade statsbdrag. Det påverkar resultatet postvt, men bara tllfällgt. Framöver ser v stora utmanngar vad gäller ekonom och fnanserng av välfärden. Effektvserng är en nyckel, men också fler generella statsbdrag som kommunerna själva får besluta över. Syftet är gott med de många rktade statsbdragen, men de är ofta neffektva och kräver mycket byråkrat. Sverges olka kommuner, landstng och regoner skljer sg åt mycket åt snsemellan och de vet bäst själva hur de ska tllgodose sna medborgares olka behov, säger hon. Vesna Jovc, vd för SKL. Demografska förändrngar Den snabbt åldrande befolknngen är en av de stora utmanngarna som välfärden står nför. De demografska förändrngarna betyder att en krympande andel personer arbetsför ålder ska försörja allt fler. Samtdgt ökar efterfrågan av sjukvård, äldreomsorg och annan välfärd. V har haft jämvkt mellan den arbetande delen av befolknngen och dem som nte jobbar, men redan 2018 kommer v att få en obalans. De senaste årens stora nvandrng ökar andelen personer arbetsför ålder, men den nnebär också ett större antal barn, unga och äldre. Men om v lyckas med att få ut nyanlända utbldnng och arbete, exempelvs genom snabbspår n brstyrken, är det av väldgt stor betydelse för välfärden, säger Vesna Jovc. Just kompetensförsörjnngen nom kommuner och landstng är en av de omedelbart brännande frågorna och den offentlga sektorn står nför stora rekryterngsbehov. Inom de närmaste åren behövs nya medarbetare nom alla kärnområden. Här gäller det att tänka nytt för att ntressera unga och för att motvera personal att Foto: SKL V vll ju samverka än mer med varandra, men det är vktgt att man hamnar på rätt nvå och att hela kedjan fungerar stanna kvar. V måste vsa på bredden av ntressanta arbeten och jobba med arbetsmljöoch ledarskapsfrågor. Det är vktgt att lyssna på medarbetarna och skapa förutsättnngar för dem att påverka sn arbetsstuaton, menar Vesna Jovc. Genom en effektvare samverkan mellan kommuner, landstng och regoner kan kompetens bättre tas tllvara och välfärdstjänster ratonalseras. Inte mnst mndre och glesbygdskommuner kan ha mycket att vnna på att samarbeta över kommungränserna, men dag fnns många jurdska hnder. Nu fnns ett konkret förslag från kommunutrednngen tll så kallad avtalssamverkan så att kommuner kan samverka för att effektvsera välfärdsuppdraget. V har dag en onödgt snårg reglerng som fungerar som en hämsko, men med det färska förslaget fnns gott hopp om ändrng. Samverkan mellan landstng, regoner och kommuner kan också förbättras. Den nya lagen om utskrvnngsklara patenter är ett steg rätt rktnng. V vll ju samverka än mer med varandra, men det är vktgt att man hamnar på rätt nvå och att hela kedjan fungerar. Dgtalserng Den offentlga sektorn står dag nför omfattande dgtalserng, både när det gäller att exempelvs automatsera vssa arbetsuppgfter, men också våra kontakter medborgarna. Rätt använd kan dgtalserng få ner kostnader och avhjälpa kompetensbrst. Men det gäller att noga avväga vlka arbetsuppgfter som lämpar sg för att automatsera. Exempelvs kan kanske rättnng av natonella prov eller vssa former av nätbaserad undervsnng vara sådana, säger Vesna Jovc. SKL tttar på hur v kan bdra på natonell nvå och v ser ett stort behov av samarbete med staten, exempelvs genom Dgtalserngsmyndgheten. Dgtalserng är både en utmanng sg och en av lösnngarna på våra utmanngar. TEXT: CRISTINA LEIFLAND

6 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 6 Framtdens Kommuner & Regoner november 2017 E-HÄLSA Framtdens e-hälsotjänster underlättar för alla E-hälsa har på senare år utvecklats tll ett allt vktgare fokusområde för regoner och landstng. För att e-hälsosatsnngar ska bl framgångsrka och verklgen göra nytta krävs bland annat att de utvecklas nära dalog med såväl vårdpersonal som patenter. Jonas Gallon, ehälsosamordnare på Regon Skåne. Foto: Ola Torkelsson U tvecklngen på e-hälsoområdet går väldgt snabbt just nu, men har enlgt mn menng ett lte för teknskt fokus då dgtalserngen handlar om så mycket mer. Hälso- och sjukvården står nför ggantska utmanngar med en växande och åldrande befolknng och därmed en ökad efterfrågan, vlket sn tur kräver av oss att v httar nya sätt att möta patenter och nya sätt att arbeta hela vårdkedjan. Dgtalserngen är ett vktgt verktyg för detta arbete, säger Jonas Gallon, e-hälsosamordnare på Regon Skåne. Han nämner teknska lösnngar för ökad mobltet och åtkomst tll vktg data på dstans för att öka kvalteten beslutsfattande och förenkla arbetsprocesser som ett framgångsrkt exempel på en e-hälsosatsnng. Patentnvolverng med egen provtagnng, egen nrapporterng av mätdata och stöd tll egenvård samt nya teknska och processmässga lösnngar för att förenkla patenternas kontakt med vården på tder och former som passar patenterna är andra exempel på fram- Susanne Bayard, kanslchef för FOA, samordnngskansl för ehälsa och t Stockholms läns landstng. Den vktgaste generella framgångsfaktorn för e-hälsotjänster är att utveckla lösnngar som verklgen gör gångsrka e-hälsosatsnngar som verklgen bnytta för padragt med mycket nytta, säger Jonas Gallon. tenterna och verksamheten Prorterngar och helhjärtat stöd Han anser att det fnns en hel del teknska utmanngar på e-hälsoområdet. Utmanngar med ntegrtet och säkerhet är frågor som lgger högt upp på agendan, men främst tänker jag på utmanngen att få vården att mycket högre utsträcknng än dag jobba processorenterat och på lknade sätt, både nom landstngen och förlängnngen mellan landstng och kommuner. Större omfattande transformatonsprogram som tar skte på dessa frågor kommer att behövas på många håll svensk hälso- och sjukvård för att arbetet med dgtalserngen av vården skall lyckas. Landstngens behov av nya moderna vårdnformatonssystem kommer att vara en väsentlg del av denna omställnng. För att hantera dessa utmanngar krävs prorterngar och ett helhjärtat stöd från såväl den högsta poltska lednngen som tjänstemannaorgansatonen, säger Jonas Gallon. En stor utmanng nom e-hälsoområdet är nteroperablteten, att det teknska, semantska och jurdska behöver gå hand hand alla de e-tjänster som lanseras. Den vktgaste generella framgångsfaktorn för e-hälsotjänster är att utveckla lösnngar som verklgen gör nytta för patenterna och verksamheten. Det är därför vktgt att framtdens e-hälsotjänster utvecklas nära samverkan mellan vårdpersonal och patenter, säger Susanne Bayard, kanslchef för FOA, samordnngskansl för ehälsa och t Stockholms läns landstng. det nte ska spela någon roll var landet patenten bor, samtlga patenter ska kunna erbjudas tllgång tll lkvärdga e-hälsotjänster. Det är därför vktgt att samverkan sker på natonell nvå krng utvecklngsarbeten som pågår. För att få tll samverkan rent praktskt krävs ett nära samarbete och gemensamma teknska standarder som sträcker sg över landstngs- och regongränserna. Flera landstng och regoner håller för närvarande på att modernsera sn nformatonsmljö, vlket nnebär att de ställer tydlgare och mer specfka krav på de standarder som ska användas, säger Susanne Bayard. Ett framgångsexempel Ett verktyg för lkvärdg vård Dgtalt stöd tll egenvård är ett e-hälsoområde som hon tror mycket på nför framtden. Möjlgheten att få råd, stöd och behandlng på dstans, en mljö som patenten själv väljer, är ett vktgt utvecklngsområde för samtlga regoner och landstng. All den nformaton på nätet som är kopplad tll 1177 Vårdguden är ett exempel på en framgångsrk e-tjänst som används mycket och gör stor nytta. Inom Stockholms läns landstng nvesterar v för att utveckla 1177 Vårdgudens dgtal utbud ytterlgare genom att utveckla en app för att ge bättre möjlghet tll säker kommunkaton, få påmnnelser och boka tder. Den nya appen ska även nnehålla en dgtal vårdnavgator, där patenten bland annat ska kunna htta rätt vårdgvare och se kötder. Dessutom sker en fortsatt utvecklng av vdeomöten vården baserat på erfarenheter från de ploter som tdgare genomförts. Alla vårdgvare ska ges möjlghet att nkludera vdeomöten kontakterna med patent. En annan vktgt aspekt krng utvecklngen av e-hälsotjänster är, enlgt Susanne Bayard, att TEXT: ANNIKA WIHLBORG

7 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Kommuner & Regoner 7 november 2017 DIGITALISERING Dags att skörda nyttan av dgtalserng offentlg sektor Teknken fnns, potentalen fnns. Nu är det dags att ta hem vnsten av gjorda nvesterngar. Det säger Åsa Zetterberg, sektonschef SKL:s avdelnng för dgtalserng, som menar att v bara har sett början av den nytta som dgtalserngen kommer att föra med sg. Åsa Zetterberg, sektonschef SKL:s avdelnng för dgtalserng. Foto: SKL S amhällsutvecklngen med längre medellvslängd och ändrad demograf gör att kommuner, landstng och regoner står nför tuffa ekonomska utmanngar. Det blr allt svårare att få hop ekvatonen att färre ska försörja fler och samtdgt erbjuda en välfärd som lgger lnje med medborgarnas förväntnngar. Hstorskt sett är det teknksprång som hjälpt oss att överbrygga den här typen av gap och utmanngar, säger Åsa Zetterberg. Under senare år har den offentlga sektorn arbetat ntensvt med dgtalserng och effektvserng av verksamheter. Här har v bara sett början av den nytta som dgtalserngen kommer att föra med sg, menar Åsa Zetterberg. Första fasen, att gå från analogt tll dgtalt, där har v kommt ganska långt. Men att ställa om på rktgt, övergå tll automatserng, ersätta mänsklg handpåläggnng vssa processer och helt frgöra männskan som stället kan arbeta mer värdeskapande, den utvecklngen är ännu sn lnda. Skllnader En del verksamheter har kommt längre än andra och skllnaderna mellan olka kommuner är stora. De folkrka kommunerna lgger generellt täten med att drva verksamhetsutvecklng och dra nytta av dgtalserngens möjlgheter. Eftersom dgtalserng ger kraftga stordrftsfördelar är det ganska gvet att den som har stort befolknngsunderlag också har mycket att vnna och större anlednng att prortera dessa frågor. Men det görs väldgt mycket bra även mndre kommuner, som bland kan ha enklare att komma tll skott och verklgen genomföra nåt. Generellt sett lgger Sverge långt fram när det gäller att ha dgtalt kompetenta medborgare. Här är stort sett alla åldrar ute på nätet. Vsst fnns det ett dgtalt utanförskap som v behöver ta på allvar, men v stcker ut med vår dgtala kompetens och nyfkenhet. Sverge har också en god nfrastruktur med väl utbyggt bredband och v har alltså goda grundförutsättnngar för dgtalserng, säger Åsa Zetterberg. Men när det gäller att ta vara på dgtalserngens möjlgheter nom offentlg sektor på Sverge har en god nfrastruktur med väl utbyggt bredband och v har alltså goda grundförutsättnngar för dgtalserng ett mer organsatonsövergrpande sätt ser blden annorlunda ut. Sverge har en decentralserad förvaltnngstradton. Här har varje myndghet, kommun, landstng eller regon arbetat med frågan nom sn befntlga ram. Det har tll dags dato nte funnts det tydlga natonella mandatet eller kraftsamlngen för att lösa saker tllsammans. Men v har kommt lte tll vägs ände, och nu krävs mer av ett gemensamt agerande, andra typer av arbetssätt och leveranser för att få ut nyttan tll männskor och verksamheter. Åsa Zetterberg välkomnar därför den nya dgtalserngsmyndghet som regerngen avserade höstbudgeten. Det fnns många anlednngar för Sverge att ta ett samlat grepp på detta område. En ny myndghet löser nte hela uppgften men är ett vktgt steg rätt rktnng. TEXT: ANETTE BODINGER Ett urval av talare på dggov.se TOPPLEDARFORUM FÖR ETT SMARTARE SVERIGE Darja Isaksson Dgtal Strateg 5-6 DECEMBER 2017 Guldpartner Slverpartners KISTAMÄSSAN STOCKHOLM Jan Elasson Fd Vce Generalsekreterare för FN Lena Mcko Ordförande, SKL Se hela programmet och regstrera dg på dggov.se Samsrbetspartner Medepartner Arrangörer Ardalan Shekarab Cvlmnster #DgGovSE

8 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 8 Framtdens Kommuner & Regoner november 2017 SVENSKT NÄRINGSLIVS RANKING Sollentuna har ett av Sverges bästa företagsklmat Sollentuna är en av Sverges företagsvänlgaste kommuner. Det vsar nte mnst den stadga toppplacerngen Svenskt Närngslvs rankng. Det fna resultatet är frukten av mycket medvetet arbete med dessa frågor, säger Henrk Thunes, kommunstyrelsens ordförande. Arne Wallström, vd för Helenus Ingenjörsbyrå. Foto: Petter Karlberg/ KARLBERG meda AB S ollentuna kommun hamnade återgen bland de främsta Svenskt Närngslvs rankng där företagen själva får ge sn syn på det lokala företagsklmatet. Bakom framgången lgger en mycket medveten satsnng på att göra det enkelt, effektvt och smdgt att drva företag kommunen. Ett konkret exempel är den dgtala Tllståndsguden. Här har v har samlat all den nformaton som företagare kan tänkas behöva för att söka olka tllstånd från kommunen. En del av kommunens kontaktcenter servar våra företag så att de snabbt och enkelt ska kunna komma kontakt med tjänstemän och handläggare av olka frågor som sorterar under kommunens verksamhet, berättar Henrk Thunes. Närngslvsluncher där kommunens företagare bjuds n tll arrangerade program och företagsbesök är andra vktga delar arbetet. Ett par gånger varje månad gör v företagsbesök för att få en bättre förståelse för företagens vardag. Andra gånger arrangerar v halvdagar då hela kommunstyrelsens arbetsutskott gör företagsbesök för att lära känna ett företag och dess behov, förklarar Henrk Thunes. Nära dalog Arne Wallström, vd för Helenus Ingenjörsbyrå som grundades 1965, skrver gärna under på att hans verksamhet verkar en mycket företagsvänlg kommun. Jag har arbetat företaget 23 år, samarbetet med kommunen har genomgående präglats av stor lyhördhet och snabbhet. Under de gångna åren har v vd ett flertal gånger fått besök från kommunrepresentanter där enda anlednngen vart att de vll höra hur läget är och om det är något v skulle behöva hjälp med. Det måste vara unkt. Under de mer än 50 år som Helenus Ingenjörsbyrå, konsulter nom energ, nomhusklmat och projektlednng, verkat kommunen har verksamheten gått från sex anställda tll dagens nära 80 medarbetare. Mn erfarenhet är att alla processer löper mycket enkelt, snabbt och smdgt, säger Arne Wallström. Att kommunen bjuder n tll dskusson krng olka frågor som tll exempel trygghet och säkerhet är något som Arne Wallström ser som mycket postvt. När något dyker upp är de snabba på att gå från ord tll handlng, man får aldrg svaret att de ska börja med att göra en utrednng. Henrk Thunes, kommunstyrelsens ordförande Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun/ Erja Lempnen Anna Hamberg, närngslvschef Sollentuna. Foto: Sollentuna kommun/ Erja Lempnen Här fnns en stor öppenhet och närhet mellan närngslv och offentlg sektor Här är det både mycket snack och mycket verkstad. Arne säger att han varmt kan rekommendera andra företagare att etablera verksamhet kommunen. Sollentuna är en av de bästa kommuner man kan verka. De har ju fått flera utmärkelser och jag kan med egen erfarenhet säga att det lgger mycket arbete bakom de framskjutna placerngarna. Här fnns en stor öppenhet och närhet mellan närngslv och offentlg sektor, v behöver hjälpas åt för att det ska bl rktgt bra och det är en stor anlednng tll att företagandet fungerar så smdgt här kommunen. Ständg förbättrng För att fortsätta lgg topp och ta höjd för framtden arbetar kommunen på alla fronter för att ytterlgare förbättra företagsklmatet. V tror på att arbeta metodskt med både externa och nterna nsatser. V genomför nu en stor satsnng på en ntern kurs servce och bemötande. Programmet omfattar 130 personer med representaton från alla våra kontor. Syftet är att skapa förståelse för hur vårt närngslv ser ut, vad företagen har för behov och hur v kan bemöta och serva dem på bästa sätt, säger Anna Hamberg, närngslvschef. Om to år har Sollentuna Sverges bästa företagsklmat och redan nom ett par år är sktet nställt på att Sollentuna ska hamna högst upp rankngen. Ett bra företagsklmat skapar tllväxt, arbetstllfällen och skattentäkter. På så vs säkerställer v hela kommunens framtd och får n pengar som kan satsas på välfärd och på att utveckla kvaltet och effektvtet våra egna verksamheter. Att v dag rankas som Sverges näst bästa företagarkommun ser v som ett välkommet kvtto på att v är på rätt väg, fastslår Henrk Thunes. TEXT: ANETTE BODINGER

9 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Kommuner & Regoner 9 november SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMUNRANKING 2017 Sverges främsta kommuner Svenskt Närngslvs rankng av kommunernas företagsklmat baseras främst på enkätsvar från företag Sverges 290 kommuner, men också på statstska fakta från SCB. Det fnns klara samband mellan en kommuns placerng på ranknglstan och dess utvecklng vad gäller befolknngstllväxt, antal jobb och skattentäkter. Nedan presenteras de 45 främsta kommunerna på lstan. +/- +/- Kommun Mönsterås Vaggeryd Sunne Salem Essunga Rättvk KOMMUNRANKING 2017: Kommun 0 +/- Kommun -24 Tyresö Upplands Väsby Götene Partlle Nordmalng Ldngö Mullsjö Lomma Tranås Täby Öckerö Grästorp Ystad Kommun Klättrat Lekeberg Älvdalen Herrljunga Gullspång Trosa Burlöv Mora Vårgårda Laholm Bromölla Habo Upplands-Bro Åre Gnosjö Grums Hällefors Helsngborg Ängelholm Trelleborg Vellnge Växjö Smedjebacken Markaryd Värnamo Esklstuna Falkenberg Ydre Landskrona Solna Sollentuna Nacka 3 3 Härryda Danderyd 5 +1 Kävlnge 6-2 Höganäs Staffanstorp NOVI Resort är ett hotell, en mötesplats och en plats för att skapa mnnen. Beläget strax norr om rngmuren, med havet som närmaste granne är det nära tll allt. Mtt naturen, men nästan stan. För oss är det er upplevelse som är vktgast. V skapar produkter och möjlgheter efter era önskemål och v är del av Gotlands utvecklng framåt, året runt. Oavsett om n är på semester med famljen eller med företaget på konferens så fnns det mycket att njuta av hos oss. Vad sägs om ett dopp poolen efter ett tränngspass på vårt nya gym? ÅRETS KLÄTTRARE: 2014 En fantastsk mddag på vår Beach Club med en magsk solnedgång? Ett prvat lednngsgruppsmöte en av våra svter? N kan spela Volleyboll på de stora gräsytorna och se barnen leka på vår lekplats. Njuta av vår dgnande frukostbuffé och avrunda kvällen baren. Delta våra fra grupptränngspass eller spendera hela dagen en solstol. Valet är ert. Så tveka nte att boka dn nästa konferens eller semester hos oss. V har både stora och små lägenheter med kök och egna balkonger, alla med havsutskt. Vår största konferenslokal tar 180 personer, om n är fler så hjälper v gärna tll att boka större lokal. nfo@novresort.se

10 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 10 Framtdens Kommuner & Regoner november 2017 SVENSKT NÄRINGSLIVS RANKING Nacka ger närngslvet förutsättnngar för tllväxt I Svenskt Närngslvs senaste rankng hamnar Nacka på en mponerande tredjeplats och det är långt från första gången som kommunen tar hem en av rankngens topplacerngar. Kommunen satsar aktvt på att skapa förutsättnngar som främjar såväl närngslv som nvånare, och 2016 var Nackas företag vnstrkast Sverge. N ackas framgångar nom närngslvet beror mycket på kommunens välutbldade och entreprenörella nvånare. Det är Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande (M), övertygad om. Här fnns massor av kreatva déer som resulterar företag, och jag vll att man ska kunna förverklga sna drömmar här Nacka, oavsett om det handlar om företag, utbldnng, eller att bo och leva. Det är upp tll oss poltker att underlätta allt från bygglov och upphandlng av tjänster tll mångfald nom välfärden. V har en bejakande och öppen atttyd, det ska vara lätt och enkelt att starta ett företag. Det är en målbld v förmedlar tll alla våra medarbetare. Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande Nacka. Foto: Sören Andersson nya arbetsplatser För några år sedan tecknade kommunen ett avtal med landstnget om att bygga ut t-banan tll Nacka och att bygga bostäder fram tll Dessutom har kommunen beslutat att under samma tdsperod skapa nya arbetsplatser, varav majorteten prvat reg. Gerdau poängterar dock att det nte är antalet som är det vktga, utan möjlgheten att på allvar bygga stad Nacka. Där får han medhåll av närngslvsdrektören Anders Börjesson. V vll bygga vdare på stadsbegreppet utanför Stockholm stads gränser och n Nacka. Där går utvecklngen av kommunen för att både bo och arbeta, hand hand, och därför utformade v en närngslvsstrateg med grund kommunens egen rådghet. V frågade oss själva vad v har för nverkan på företagens möjlgheter att verka och utvecklas och stärkte sedan våra tjänster gentemot såväl prvatpersoner som företag. V etablerade en nyföretagarrådgvnng och hårdsatsade på olka samarbetsorgansatoner, vlket gav snabbt resultat och 2016 var företagen här de vnstrkaste hela Sverge. V har en bejakande och öppen atttyd, det ska vara lätt och enkelt att starta ett företag Foto: Patrk Lndqvst att samverkan med fastghetsaktörer htta lämplga ytor för exempelvs kontorssammanhang och andra etablerngar. Tll syvende och sst handlar det om att ge förutsättnngar för tllväxt, konstaterar Gerdau och Börjesson. För dalog om högt och lågt Planerar framåt Kommunen drver flera projekt för att skapa bästa möjlga förutsättnngar för närngslv och boende Nacka. Några exempel nkluderar att stärka kommunens nfrastruktur och tllgänglghet, att ha Sverges bästa förskolor och skolor, vara generösa med vuxenutbldnng och att utveckla metoder för att matcha kompetens som rmmar med vad företagen Nacka behöver. Det som lgger framför oss är att utveckla de framgångsrka aktörer v redan har och Thea Mårdbrant, operatv chef för Nobelberget, Martn Lagerberg, vd för Nobelberget och Jesper Wedltz, vd för Urban Del. Anders Börjesson, närngslvsdrektör Nacka. Foto: Sören Andersson Några av de entreprenörer som har etablerat sg Nacka är Jesper Wedltz, vd för Urban Del, och Martn Lagerberg och Thea Mårdbrant, vd respektve operatv chef för Nobelberget. För Wedltz var det framförallt Nackas snabba utvecklng som kändes spännande, men tllgången tll rätt lokaler spelade också stor roll. Nacka är ett expansvt område och både fastghetsägare och kommunen har många ntressanta planer. Det är ett område med hög tllgänglghet och jag kan föra en dalog med kommunen om högt och lågt. Ibland är det större frågor, såsom verksamhetsändrng, detaljplaner eller trafkflöden, bland handlar det bara om att stämma av. Det är lyhört och öppet och det är ständgt kreatva och proaktva projekt på gång. Man förstår entreprenörsaspekten och ser varför det är bra för både företagen och kommunen. Progressv och växande kommun För Mårdbrant och Lagerberg handlade det om att skapa något annorlunda på en unk plats och Nacka som kommun var nterande och pådrvande att möjlggöra projektet, som hade målet att skapa en annorlunda kulturdestnaton Stockholm. V är vana att arbeta med större kommuner, men att vara verksam en mndre kommun har verklgen underlättat dalog och samarbete när det gäller tllstånds- och myndghetsfrågor, berättar Lagerberg. Nacka är en spännande plats att jobba mot, dels av den uppenbara anlednngen att det är en progressv och snabbt växande kommun och dels att v har ett nyfket närområde och engagerade nvånare och företag, säger Mårdbrant. Båda anger närheten tll Stockholm som en mycket postv aspekt med Nacka och betonar vkten av kollektva färdmedel. V har fått tvärbanan ett stenkast från oss, vlket är guld, men drömmen vore att även få t-banestatonen Nobelberget runt knuten. Det ska bl spännande att se hur utvecklngen ser ut, avslutar Lagerberg. TEXT: SANDRA AHLQVIST

11 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA Framtdens Kommuner & Regoner 11 november 2017 DIGITAL FÖRVALTNING Samverkan krävs för dgtal förnyelse av offentlg sektor En enklare vardag för medborgarna, en öppnare förvaltnng som stöder nnovaton och delaktghet samhället samt ökad kvaltet och effektvtet verksamheten. Det är de övergrpande målen regerngens satsnng Dgtalt först, som fokuserar på en dgtal förnyelse av det offentlga Sverge. D gtalserngen anses vara den just nu ensklt största förändrngsfaktorn som påverkar alla delar av samhället. I Sverge har regerngen satt upp ett mål om att landet ska bl bäst världen på att använda dgtalserngens möjlgheter. Ett led det arbetet är satsnngen Dgtalt först, som drvs av Enheten för dgtal förvaltnng på Fnansdepartementet, samverkan med ett antal olka aktörer. Satsnngens främsta uppgft är att föra fram regerngens vndrktnng för offentlg förvaltnng och bdra tll en högre kvaltet och flexbltet de offentlga verksamheterna, säger Therese Krstensson, departementssekreterare, Enheten för dgtal förvaltnng. Sedan Dgtalt först startade 2015 har arbetet nrktats på fem olka områden som omfattat allt från natonell dgtal nfrastruktur, dgtal mognad och nnovatonsförmåga tll samlat ansvar. Det fnns dag ngen myndghet med samlat ansvar för dgtalserng, förklarar Therese Krstensson som vdare berättar att det femte området fokuserar på hur jurdska hnder mot dgtalserng av offentlga verksamheter kan undanröjas. En av de största utmanngarna menar hon är extern och ntern samverkan. Det behövs smartare lösnngar som kan bnda hop systemen nom offentlg sektor. V måste även se över hur man kan åstadkomma en samverkan med prvata aktörer som utför tjänster som tdgare skötts av det offentlga. Ledarfråga En annan utmanng är dgtal mognad. Statens kostnader för t uppgår tll crka 25 mljarder kronor varje år. Många projekt drar över budget och en del msslyckas. Här fnns stora besparngar att göra, och ett sätt är att öka den dgtala kompetensen, nte mnst nom chefsleden. Det är de som står för styrnngen och le- Det behövs smartare lösnngar som kan bnda hop systemen nom offentlg sektor Therese Krstensson, departementssekreterare, Enheten för dgtal förvaltnng. darskapet som ska bära detta framåt, mot en ökad samordnng nom den offentlga sektorn så att v kan uppnå önskade besparngar och nyttor. Den senaste höstbudgeten nnehåller stora satsnngar på dgtalserng av den offentlga sektorn. En ny myndghet, stärkt styrnng och samordnng av nformatonsförsörjnng samt ökade medel för att främja öppna data är några satsnngar som regerngen avserat. Det övergrpande poltska målet är en nnovatv, samverkande och dgtal förvaltnng, ett mål v fortsätter att arbeta mot även efter 2018 då Dgtalt först-satsnngen är tll ända, avslutar Therese Krstensson. TEXT: ANETTE BODINGER T I D L Ö S S K Ö N H E T I N Y TA P P N I N G N U H A R V I S L AG I T U P P D Ö R R A R N A T I L L N YA E L I T E PA R K AV E N U E H OT E L 900 nya kvadratmeter konferens- och eventyta Största lokalen har kapactet för upp tll 700 personer Renoverng av befntlg konferensyta 16 nya hotellrum byggs och de befntlga 317 rummen har fått ett facelft Ny frukostmatsal anslutnng tll restaurang at PARK E L I T E PA R K AV E N U E H OT E L K U N G S P O RT S AV E N Y N E L I T E. S E

12 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 12 Framtdens Kommuner & Regoner november 2017 DIGITALISERING I SKOLAN Skolans dgtalserng nnebär nya pedagogska möjlgheter Skolans dgtalserng är en nödvändghet för att skolan ska utvecklas takt med övrga samhället. Samtdgt öppnar dgtalserngen upp nya möjlgheter tll ndvduellt lärande, effektvserng och särsklt stöd för elever som är behov av det. V ellnge kommun, som de senaste fyra åren utsetts tll årets skolkommun och år tlldelades Guldtrappan, en utmärkelse för dgtalt lärande, har arbetat konsekvent med dgtalserng skolan sedan För att lyckas med dgtalserng av skolan krävs att skolan redan ett tdgt skede får med sg kommunpoltkerna på tåget. Bjud n dem tll skolan så de får en bld av hur lärare och elever använder dgtala verktyg. Se också tll att budgeten för dgtalserngen av skolan är realstsk, räkna med att det kostar mnst tjugo procent mer än beräknat, säger Roger Funhagen, IKT-pedagog Vellnge kommun. Utpräglad vlja att testa nytt Ett tps är att börja med enkla funktoner så Roger Funhagen, IKTpedagog Vellnge kommun. alla lärare vänjer sg vd att använda dgtala verktyg. V började med att dgtalsera frånvaro- och omdömeshanterngen. Därefter har v byggt på med fler funktoner efterhand. Inled dgtalserngssatsnngen ett mndre sammanhang, gärna på lärarlagsnvå, säger Mattas Nylander, gymnaselärare på Vellnge lärcenter. V satsade redan tdgt på att erbjuda alla elever en bredd av dgtala verktyg, exempelvs talsyntes och rättstavnngsprogram som kan användas vd behov. En framgångsfaktor för oss är också att det fnns en utpräglad vlja bland lärare och elever att använda och våga testa olka dgtala verktyg, säger Lna Bårdskär Barba, andraspråkslärare på Sundsgymnaset. Effektvserar lärarnas arbete Lna Bårdskär Barba, andraspråkslärare på Sundsgymnaset. I början av dgtalserngsprocessen gör många kommuner msstaget att strra sg blnda på vlka dgtala verktyg man ska använda, hur programmen ska nstalleras och hur man ska hantera t-säkerhetsfrågor. Vsst är det vktgt, men dessa frågor brukar lösa sg efterhand, säger Roger Funhagen. Han anser att kommuner bör uppmuntra lärare att våga prova sg fram med olka dgtala verktyg. Kollegalt lärande är också vktgt för att det dgtala lärandet ska bl framgångsrkt. Dgtala verktyg kan även bdra tll att spara td för lärare och elever. I slöjdundervsnngen har v exempelvs lagt n svaren på vanlga frågor som eleverna ofta ställer en dgtal plattform. Det gör att de slpper vänta och själva kan htta svaret på enklare frågor. Då kan läraren fokusera mer på de elever som verklgen behöver hjälp, säger Roger Funhagen. TEXT: ANNIKA WIHLBORG N MU Den 5 oktober presenterade v vår ranknng Sverges bästa skolkommun. Gratts alla kommuner som nu blvt mer attraktva att bo! A S KOL K O M Tre av fyra föräldrar säger sg vara beredda att flytta om deras barn skulle få en bättre skola en annan kommun.* B ÄST Har Hemnet-söknngarna på dn kommun ökat senaste månaden? 2018 är en ny chans. Prata gärna med oss om n vll ha hjälp att skapa en ännu bättre skola. lararforbundet.se/bästaskolkommun * Novus-undersöknng september 2016 med föräldrar med barn åldern 6-14 år. Frågan löd: Kan du tänka dg/överväga att flytta tll en annan kommun eller stadsdel för att dtt/dna barn ska få en bättre skola?

13 Framtdens Kommuner & Regoner DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 13 november 2017 BÄSTA SKOLKOMMUN 2017 Årets skolrankng är klar Kommunerna måste sluta slåss om lärarna och börja slåss för lärarna. Alla måste bdra för att göra läraryrket mer attraktvt. Det sa Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand samband med att prserna för Sverges Bästa skolkommun delades ut början av oktober. L ärarförbundet presenterade nylgen sn årlga ranknng Bästa Skolkommun. Rankngen som genomfördes för sextonde året rad baseras på 13 krterer och omfattar bland annat lärarlöner, lärartäthet, resurser tll undervsnngen och elevresultat. Vellnge kommun hamnade topp, tätt följd av Orust och Ovanåker. Huvudsyftet är att lyfta fram de kommuner som värnar om sna lärare och sätta ljuset på hur vktga kommuner är som lärararbetsgvare och förutsättnngsgvare tll en bra skola, säger Johanna Jaara Åstrand. Hon påpekar att rankngen nte mäter allt, men fungerar som dörröppnare för vktga samtal om lokal skolutvecklng. V får många sgnaler på att rankngen drver skolutvecklng och nte mnst nterar att man träffas lokalt och samtalar krng styrkor och svagheter med sn skola, om vad som behöver åtgärdas och om vad som kan bl bättre. Lstan toppas av små kommuner, såväl Stockholm, Göteborg som Malmö återfnns långt ner lstan. Men enlgt Johanna Jaara Åstrand spelar storleken ngen roll. Med rätt beslut, nvesterngar och dalog kan alla kommuner bl Bästa Skolkommun. Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet. Foto: Lärarförbundet Olka recept Utmanngarna för dagens skola är många och de ser olka ut olka kommuner. BÄSTA SKOLKOMMUN 2017: Plats Kommun Poäng Vellnge Orust Ovanåker Kalmar Aneby Pteå Grästorp Osby Varberg Lomma Med rätt beslut, nvesterngar och dalog kan alla kommuner bl Bästa Skolkommun V ska ha en skola som är lkvärdg hela Sverge. För att klara det krävs ett natonellt ansvarstagande för att säkerställa att resurserna fördelas bättre än vad som sker dag. Receptet för att säkerställa en bra skola ser nte lka ut överallt. Det handlar om att kunna anpassa organsaton, lärarnsatser, specalpedagogska nsatser och andra typer av åtgärder som krävs för att eleverna ska få det som de behöver. En av skolans allra största utmanngar är lärarbrsten. På kort skt så tvngas jag nog konstatera att brsten på lärare kommer att förvärras. Men kommunerna måste sluta slåss om lärarna och stället börja slåss för lärarna. Alla måste dra stt strå tll stacken för att göra yrket mer attraktvt. Högre löner, bättre vllkor och större tllt tll lärarna är vktga grundstenar det arbetet, avslutar Johanna Jaara Åstrand. TEXT: ANETTE BODINGER SMARTA STÄDER Sktet är nställt på att bl världens smartaste stad V ska bl världens smartaste stad. Det säger Ann Hellenus, Stockholms stads t-drektör som leder en förvaltnng där dgtalserng nte ses som en t-fråga utan som en poltskt högprorterad verksamhetsfråga. S tockholms stad är en av fnalsterna tll utmärkelsen Sverges Dgtalserngskommun Bakom nomnerngen fnns omfattande satsnngar på dgtal förnyelse, ett unkt fokus på hållbarhet och en tydlg nrktnng på att skapa nya nnovatva tjänster för medborgarna. Ann Hellenus betonar att nrktnngen mot att bl världens smartaste stad nte handlar om att bl bäst på dgtalserng ambtonen är betydlgt större än så. V har en tydlg målbld som går ut på att drva ett dgtalserngsarbete som är kopplat både tll ekologsk, fnansell, socal och demokratsk hållbarhet. V har dagsläget crka 200 projekt som löper nom dessa fyra hållbarhetsområden och där v varje dag gör tydlga steg framåt. Ett bland många exempel är de uppkopplade skräpkorgar som står utplacerade runt om Stockholm och som själva meddelar när de är fulla och behöver tömmas. De smarta papperskorgarna har lett tll en 70-procentg mnsknng av behovet av tömnng vlket lett tll större kostnadseffektvtet, postva mljöeffekter, renare parker och nöjdare medborgare, säger Ann Hellenus. Många olka nyttor För att lyckas med dgtalserng fullt ut måste arbetet ske tvärs över alla förvaltnngar och bolag Andra projekt handlar om att va datorer kunna mäta vatten- och luftkvaltet, om att utveckla medborgardaloger va elektronska kanaler och om nnovatva satsnngar nom skolans värld. Stefan Carlson, enhetschef, påpekar att dgtalserngen även har stor ntern betydelse. V kan med teknkens hjälp effektvsera gamla tungrodda processer och frgöra resurser tll vår egen kärnverksamhet. Det är en vktg del som ofta glöms bort sammanhanget. I det arbetet är det oftast nte själva teknken som är den stora utmanngen. Eftersom dgtalserng skär rakt genom organsatoner, fnns nte mnst jurdska utmanngar som är betydlgt större än de rent teknska utfordrngarna. Ann Hellenus nckar nstämmande. Det handlar mycket om att tänka nytt och bryta exsterande strukturer. De flesta organsatoner är vana vd att jobba stuprör. Men Ann Hellenus, t-drektör, Stockholms stad. Foto: Ester Sorr för att lyckas med dgtalserng fullt ut måste arbetet ske tvärs över alla förvaltnngar och bolag. Här har v kommt en bra bt på väg. Stockholm har alla förutsättnngar att bl världens smartaste stad. TEXT: ANETTE BODINGER

14 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 14 Framtdens Kommuner & Regoner november 2017 SMARTA STÄDER Strategsk styrnng är en förutsättnng för smarta städer En stor utmanng vad gäller att på allvar bygga smarta städer är avsaknaden av ett helhetsperspektv på myndghetsnvå. För att komma vdare det dgtala arbetet är det nödvändgt att anamma ett holstskt angreppssätt och se staden som en enhet, snarare än som en samlng av flera delar. Jule Améen, ansvarg offentlg sektor vd CGI Sverge AB. I dagsläget är resan mot den smarta staden en anng krokgare än nödvändgt. De teknska lösnngarna fnns redan tllgänglga, men de olka systemen är splttrade och det saknas en helhetssyn. Enlgt Jule Améen, ansvarg för offentlg sektor vd CGI Sverge AB, medför den rådande stuatonen att medborgarna varken känner tll eller vet att utnyttja många av de tjänster som redan fnns på plats nom samhällets nfrastruktur. Dgtalserngen är en fantastsk möjlghet, men v måste börja med att fråga oss själva vad en smart stad egentlgen är. Många drar lkhetstecken mellan en smart stad och en som är uppkopplad, alltså där exempelvs lyktstolpar, trafkljus och annat styrs dgtalt, men v vll hellre lägga tonvkt på den uppkopplade medborgaren. En smart stad blr nte smart förrän den upplevs som smart av sna nvånare, besökare och företag. Krävs ett holstskt perspektv I en undersöknng av en större kommun, syfte att utröna vlka dgtala tjänster nvånarna vlle ha tllgång tll, vsade det sg att en stor del av de tjänster som hamnade på topp 10 var sådana som redan fanns, men där man nte hade lyckats nå ut tll medborgarna. Medborgarna ser staden som en enda stad, nte som en samlng av förvaltnngar, och de vll uppleva och nyttja stadens tjänster ett gemensamt gränssntt. Ska man vara en smart stad behöver tjänsterna fungera tllsammans och sätta medborgaren centrum. Det krävs alltså ett mer holstskt perspektv, något som blr både bllgare och mer effektvt. En resa om tre statoner Jule Améen exemplferar med att resan mot den smarta staden kommer att gå va tre statoner, oavsett om det rör sg om förvaltnngsnvå, stadsnvå eller natonell nvå. Inlednngsvs bör man dgtalsera det man redan kan, bland annat konkret nfrastruktur eller bblotek. Det ger fler tllgång tll kulturella ntressen och för med sg många postva aspekter. Nästa steg på resan är att man på högsta nvå börjar betrakta staden som en enda stad och satsar på att koppla hop det dgtala tll en helhet. Det kan man nte göra om man Ska man vara en smart stad behöver tjänsterna fungera tllsammans och sätta medborgaren centrum nte först bestämmer sg för en tydlg strateg för den smarta staden och arbetar utfrån den. I nuläget har varje enhet sn egen lösnng och för att det nte ska svämma över av separata tjänster krävs strategsk styrnng från högsta nvå. Det talas mycket om samverkan, men utan en strategsk rktnng uppfrån är det svårt att åstadkomma några större förändrngar. Det fnns dock nte en enda lösnng för en smart stad utan det rör sg om ett ekosystem som kräver transparens och öppenhet mellan olka aktörer. En smart stad dag kommer nte att vara smart morgon, så både organsaton och teknska plattformar måste klara förändrng för att lgga steget före och för att ta tllvara nya tjänster och möta de krav som yngre generatoner ställer. Det tredje steget på resan är att föra en kontnuerlg dalog med medborgarna och skapa ett engagemang hos användarna. Jule Améen betonar att det fnns mycket att hämta hos nvånarna när det gäller utvecklngen av den smarta staden och hur den bäst kan exekveras. När v ger medborgarna fler alternatv och chansen att göra aktva val får v helt andra möjlgheter att styra stadens mål. Det är alltså när varje enskld person börjar göra smarta val kopplade tll det mål man sätter upp för staden som v får ordentlg genomslagskraft. För att uppnå detta måste man bjuda n tll dalog, så att det resulterar en utväxlng som underlättar för både medborgaren och staden. Idag är medborgaren helt uppkopplad och möjlgheten tll en nära och demokratsk dalog fnns på ett helt annat sätt än tdgare. Bör arbeta tvärfunktonellt Jule Améen understryker att alla har kommt olka långt på resan, men hon menar att det centrala är att få upp frågan om smarta städer på agendan för att skapa en nskt om att detta är avhänggt av strategska beslut som kommer från toppen och som tas på allvar. Att få teknk att prata med teknk är det enkla, men att få en organsaton som arbetar tvärfunktonellt utfrån en gemensam vson där medborgaren är centrum är svårare. Man blr lätt hemmablnd, men ska v kunna möta framtden behöver detta omfatta alla förvaltnngar och delar av organsatonen, avslutar hon. TEXT: SANDRA AHLQVIST

15 Framtdens Kommuner & Regoner DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 15 november 2017 KVALITETSMÄSSAN Kvaltetsmässan det offentlga Sverges vktgaste mötesplats Den november är det dags för Kvaltetsmässan på Svenska Mässan Göteborg. Mässan arrangeras vartannat år och är en av de främsta mötesplatserna för hela den offentlga sektorn. Under tre mässdagar väntar bland annat prsutdelnngar, ett gedget semnareprogram med 168 programpunkter, drygt 150 utställare och konceptområdet Den smarta staden. K valtetsmässan är Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutvecklng. Temat för Kvaltetsmässan 2017 är Det nya Sverge. V valde temat eftersom den svenska välfärden befnner sg en förändrngsfas med nya utmanngar och möjlgheter som väntar, bland annat nom mgraton, ntegraton, arbetsmarknad och dgtalserng. Ett övergrpande tema på mässan blr därför hur dgtalserng, nnovatoner och nya déer för verksamhetsutvecklng kan bdra tll att bbehålla en välfärd världsklass även framtden, säger Henrk Edman, vd för Kvaltetsmässan. Program med många parallella spår Semnareprogrammet på Kvaltetsmässan 2017 är mnst sagt gedget. På tre dagar arrangeras 168 semnarer som följer sju olka temaspår: arbetsmarknad, ntegraton och hållbar tllväxt; ledarskap; ekonom och styrnng; trender, framtd och dgtalserng; skola; välfärdsteknolog vård och omsorg samt kompetensutvecklng för förtroendevalda kommunpoltker. SVERIGES KVALITETSKOMMUN: På Kvaltetsmässans nvgnngsgala den 14 november delas utmärkelsen Sverges Kvaltetskommun 2017 ut. De nomnerade är Helsngborg, Upplands Väsby, Västerås, Tyresö, Vallentuna och Örnsköldsvk. Dessa sex kommuner har granskats av en expertgrupp nom Sverges Kommuner och Landstng nnan juryn utser vnnaren. Tll Sverges Kvaltetskommun utses den kommun som har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrat, verksamheter, arbetsmljö och samhällsbyggande. Bakom utmärkelsen står Sverges Kommuner och Landstng och Kvaltetsmässan samt Hypergene, NCC, Saco och Vson. V har skapat ett semnareprogram med fjorton parallella programpunkter under hela mässan. Det ger mässbesökarna goda möjlgheter att skräddarsy stt eget semnareprogram utfrån ntresse och relevans. Kvaltetsmässan ger därmed en unk möjlghet tll bred och mångfacetterad kompetensutvecklng för hela den offentlga sektorn, säger Henrk Edman. Vd sdan av det stora konferensprogrammet arrangeras även Öppet forum ute på mässgolvet. Öppet forum består av halvtmmeslånga kostnadsfra semnarer på fyra teman: ledarskap & utvecklng, vård & omsorg, skola samt samhällsutvecklng. Henrk Edman, vd för Kvaltetsmässan. Foto: Emele Asplund Många poltker medverkar Kvaltetsmässan är verklgen en dynamsk mötesplats, många mässbesökare uppskattar SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN: På Kvaltetsmässan utses även Sverges Dgtalserngskommun Falkenberg, Karlskrona, Kungsbacka, Stockholm och Uppsala är de kommuner som har gått vdare tll ytterlgare utvärderng genom platsbesök av juryn under lednng av Sverges Kommuner och Landstng. Bakom utmärkelsen står Sverges Kommuner och Landstng och Kvaltetsmässan samt Fnansdepartementet, PwC, Vnnova och IT&Telekomföretagen. Den svenska välfärden befnner sg en förändrngsfas med nya utmanngar och möjlgheter som väntar möjlgheten att knyta nya kontakter och utbyta erfarenheter med kollegor från olka delar av landet. Under mässdagarna sker många spontana möten som ofta bdrar tll utvecklng någon form, säger Henrk Edman. För den som vll ta del av och dra lärdom av andras erfarenheter fnns många kommuner, landstng och statlga myndgheter som kommer att dela med sg av erfarenheter från stt eget arbete. På plats på årets mässa fnns fyra partledare och sex mnstrar, därbland fnansmnster Magdalena Andersson, som medverkar på mässans nvgnngssemnarum. Det poltska perspektvet kommer därmed att allra högsta grad vara närvarande på årets mässa. Här fnns även utrymme för nternatonella utblckar. På Kvaltetsmässans avslutnngssemnarum talar exempelvs Ed Mlband, före detta partledare för Labour Storbrtannen. Han kommer bland annat att prata om hur Brext och Donald Trump påverkar världspoltken och samhällsutvecklngen. I år har v samlat drygt 150 utställare. En nyhet är konceptområdet Den smarta staden, där besökare kan testa och ta en närmare ttt på nnovatv teknk som kan användas olka delar av den offentlga sektorn. Här kan man passa på att själv prova på den teknk som kan göra verklg nytta framtdens välfärd, säger Henrk Edman. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

16 DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 16 Framtdens Kommuner & Regoner november 2017 DIGITAL UTVECKLING Synsättet dgtalt som endaval kan drva på utvecklngstakten Trots att Sverges dgtala mognad är en av de mest avancerade vsar EU:s Dgtal Economy and Socety Index att v har sämst fart på den dgtala utvecklngen. Ska offentlg förvaltnng tll fullo dra nytta av dgtalserngens möjlgheter krävs ett förändrat synsätt där utgångspunkten är att dgtalt är endaval. Anders Chrstensson, ansvarg för offentlg sektor på PwC. O ffentlg sektor Sverge lgger bra tll sn dgtalserngsmognad vd en nternatonell jämförelse, men vårt sätt att utveckla e-tjänster fragmentarskt nom självstyrande enheter tll medborgare och företag tappar fart. Enlgt EU:s Dgtal Economy and Socety Index (DESI) har Sverge sämst takt vad gäller dgtal utvecklng hela EU, vlket är oroande. Sammantaget är v långt från att nå regerngens mål om att bl bäst världen på dgtalserng. Ofta hänvsas tll tre övergrpande skäl tll vår låga utvecklngstakt. Först, att vår decentralserade förvaltnngsstyrnng begränsar samverkan över organsatonsgränser för att tllgodose behoven av sammanhållna dgtala tjänster. För det andra att avgfter och/eller krav på nformatonssäkerhet begränsar möjlgheten tll nformatonsdelnng, och sst att utvecklngen hndras av begränsnngar regelverk och lagar, säger Anders Chrstensson, ansvarg för offentlg sektor hos PwC. Regerngen är färd med att adressera dessa tre hnder syfte att reducera dess begränsande effekter. Regerngen, SKL men också regonala och lokala organ tar också ytterlgare ntatv tll att utveckla strukturer som ska vara mer proaktvt stöttande och drva på sammanhållande dgtal tjänsteutvecklng. Nu Cecla Lejon, rådgvare nom kommunal sektor på PwC. krävs att också ensklda verksamheter drver upp förändrngstakten. Ett grepp organsatoner tar för att främja dgtal utvecklng är att separera nyutvecklng med hjälp av nya teknska hjälpmedel från tradtonell t-utvecklng. Det kan kortsktgt vara ett alternatv om nyutvecklngen kvävs befntlga strukturer, men väl fungerande t-verksamheter med proaktv verksamhetsutvecklng är nödvändga för att förverklga satta dgtalserngsmål. För offentlg sektor nnebär dgtalserng Pådrvande av utvecklngen möjlghet tll Ambtonen måste vara att alla en organnya tjänssaton medarbetare och chefer ska vara pådrvande utvecklngsarbetet. Tankesättet ter, högre krng dgtalt som förstahandsval tenderar effektvtet emellertd att cementera befntlga arbetssätt och bättre då man ndrekt erkänner etablerade sannngnytta för med- ar och att dgtala lösnngar bara kommer som tllägg tll etablerade strukturer. borgarna För att v ska kunna övervnna detta förändrngsmotstånd behöver respektve organsaton ha ett annat tankesätt sn dgtala utvecklng nte bara dgtalt först, utan dgtalt som endaval. Det är ett synsätt som har större genomslag andra länder som lgger före oss sn dgtala utvecklngstakt. Självklart ska nte allt dgtalseras, då allt nte lämpar sg för det, men om man har det som bas för stt tankesätt tror jag att förändrngstakten kan öka. Först då utgångspunkten är att dgtala lösnngar utgör den enda vägen för nterna arbetssätt och/eller för externa kanaler kommer såväl medarbetare som chefer att fullt lämna sn bekvämlghetszon och börja tänka annorlunda på bred front. Kräver kommunal kreatvtet Anders får medhåll av kollegan Cecla Lejon, rådgvare nom kommunal sektor på PwC. Hon ser dgtalserng och automatserng som en del av ordnare verksamhetsutvecklng som bör ntegreras det arbetet. Det krävs kommunal kreatvtet, och personlgt och organsatorskt ställnngstagande är en förutsättnng för lyckat utvecklngsarbete. Man bör alltd vara beredd på att möta motstånd, men det går nte att dskutera sg n framtden utan man måste agera. Trelleborg är ett bra exempel på en kommun som har vsat framfötterna genom att dgtalsera sn verksamhet, bland annat genom att automatsera handläggnng av försörjnngsstöd. Sverges kommuner står nför en stor utmanng att behålla kvalteten välfärden samtdgt som behovet ökar. Därför är det vtalt att kommuner httar vägar för att effektvsera handläggnngen. För offentlg sektor nnebär dgtalserng möjlghet tll nya tjänster, högre effektvtet och bättre nytta för medborgarna. Automatserad handläggnng frgör td, ger stöd tll medborgaren och hjälper fler personer att bl självförsörjande och komma ut på arbetsmarknaden, säger Cecla Lejon. Behöver våga Enlgt Anders Chrstensson utmärks framgångsrk offentlg verksamhet av att de har medborgaren centrum, ett ledarskap som vågar leda proaktvt, att de uppmuntrar mångfald och varerade perspektv samt att de ständgt ser sg själv som en organsaton förändrng och tar konsekvenser vd resursfördelnng. Det är först när man på rktgt utmanar sn resursfördelnng relaton tll sna ambtoner och gör drastska förändrngar den som v kan understödja att nya arbetssätt får genomslag. Innovatonskraft och nya arbetssätt lyser genom arbetsgvarvarumärket, vlket är vktgt för många verksamheter strävan att attrahera och behålla rätt kompetens tll sn verksamhet. Det fnns nga unversallösnngar, men det är angeläget att olka aktörer reflekterar över sna val. I grunden handlar det om att v måste effektvsera för att behålla vårt välstånd även framtden, avslutar han. TEXT: SANDRA AHLQVIST

17 Framtdens Kommuner & Regoner DENNA BRANSCHTIDNING ÄR EN FRÅN NEXTMEDIA 17 november 2017 E-HÄLSA Närhälsan VGR möter ungdomarna på deras egen arena I jun 2016 såddes det första fröet. Ett halvår senare lanserade Närhälsan VGR Sverges första vrtuella ungdomsmottagnng. Nu är det dags att utvärdera och gå vdare tll nästa steg. D et var en gång jun... Så börjar Charlotte Lundholm, projektledare och ehälsostrateg på Närhälsan VGR, berättelsen om hur hon var med och startade Sverges första vrtuella ungdomsmottagnng. Vd denna tdpunkt fanns redan antal plotprojekt för dgtala vårduppföljnngsbesök nom Närhälsan, vlket gjorde att v kunde se möjlgheter även nom andra områden. V såg framför oss en vrtuell ungdomsmottagnng drop-nform där ungdomarna själva nterar kontakten. Många fördelar Syftet med projektet var framför allt att öka tllgänglgheten och möta ungdomarna på deras egen arena den dgtala. Det fnns en mängd fördelar med en vrtuell mottagnng. Dstansoberoendet gör att v lättare kan nå ungdomar som bor långt från de fysska mottagnngarna och de som nte vll besöka en fyssk mottagnng. Men det nnebär även en stor fördel för organsatonen. Det är ont om barnmorskor, och genom vrtuella vårdbesök kunde v öka tllgänglgheten för ungdomarna utan att behöva anställa fler. Personalen är nte beroende av vlken mottagnng de arbetar på utan kan nu hjälpas åt, oavsett var de befnner sg, förklarar Charlotte. Det är lätt att göra rätt Den vrtuella ungdomsmottagnngen är byggd på plattformen Vsba Care, och teknken har fungerat väldgt bra enlgt Charlotte. Det fanns en del farhågor om teknken hos personalen början av projektet, men när de väl började jobba plattformen tyckte personalen att den är ntutv och enkel att använda. Eller som en av våra barnmorskor uttryckte det: Det är lätt att göra rätt. Även ungdomarna har lämnat ett gott betyg. På utvärderngsfrågan appen Skulle du rekommendera någon du känner att göra ett vdeobesök? är resultatet hela 4/4. Vsonen är att breddnföra för att allt fler ska få tllgång tll vrtuell vård. Ungdomarna har vart redo länge, och nu börjar äntlgen vården komma kapp Charlotte Lundholm, projektledare och ehälsostrateg på Närhälsan VGR. Vad händer då framtden? Vsonen är att breddnföra för att allt fler ska få tllgång tll vrtuell vård, säger Charlotte. Ungdomarna har vart redo länge, och nu börjar äntlgen vården komma kapp. NextMeda Doros mobla lösnngar ger äldre trygghet utanför hemmet Trygghetslarm har hstorskt sett vart knutna tll en fast apparat hemmet, då kan man lätt känna sg bunden tll stt boende. Med hjälp av våra lösnngar kan våra äldre ta med sg tryggheten ut, säger Annka Hübner, Nordenchef Doro Care. Doro grundades för mer än 40 år sedan och har sedan starten allt mer fokuserat på moderna Telecare-lösnngar och erbjuder dag ett brett sortment av mo- Doro utvecklar telekomprodukter och tjänster för senorer så att de kan leva ett fullt och rkt lv. Dotterbolaget Doro Care erbjuder trygghetslösnngar och tjänster för äldre och funktonshndrade personer för ett självständgt och tryggt boende hemmet. bla trygghetslarm. Genom att anpassa modern teknk, så att den blr enklare att höra, läsa och använda gör Doro det möjlgt för männskor att hålla kontakten, njuta mer av lvet och känna sg säkrare. V har en dé om att senorer och andra som är behov av trygghetslarm nte enbart ska känna sg trygga hemmet. Tryggheten ska omfatta hela deras vardag och bdra tll att de kan leva ett aktvt och självständgt lv utanför hemmet, säger Annka Hübner. Nyhet Den senaste nyheten är Doro Connect, där användaren har en drektkopplng från det mobla trygghetslarmet tll en anhörg. Om den anhörge nte svarar kopplas larmet automatskt vdare tll Doros larmcentral. Det här är en lösnng som ger trygghet nte mnst för de närstående. Doro erbjuder även larm form av GPS-klocka som ser ut som ett vanlgt armbandsur. Förutom möjlghet tll GPS-postonerng nnehåller larmet flera andra smarta och trygga funktoner. Lyckad plot Annka berättar att lanserngen av Doro Connect föregåtts av ett plotförsök bland senorer Trelleborg. Ploten slog väl ut, samtlga deltagare uppger att de känner sg mycket tryggare sn vardag utanför hemmet och har därför valt att fortsätta efter försöksperodens slut. Hon påpekar att den förändrade åldersstrukturen samhället ökar behovet av fler och nya trygghets- och omsorgslösnngar. Vår ambton är att fortsätta på den nslagna vägen och utveckla produkter som möjlggör för senorer att bo kvar hemma längre samtdgt som de bdrar tll större självständghet och bbehållen trygghet vardagen. Annka Hübner, Nordenchef Doro Care.

18 18 NextMeda Trygg vardag nnovatv stad V kommer hela tden tllbaka tll vkten av dalog och kommunkaton. Tdgt och brett. Parat med erfarenhetsutbyte med kollegor Sverge och Europa betyder det att v kan lära av varandra, undvka snubbeltrådar och få ut det bästa av nnovatonerna för att skapa största möjlga nytta, säger Åsa Wall. En ny upphandlng möjlggör att kommunen kan samordna teknktjänster från flera leverantörer va en hubb och en tjänsteplattform. Bland annat fnns här GPS-larm och bldkommunkaton, för en mer ndvdanpassad vård och omsorg. Konceptet kallas Trygg Vardag. Trygg Vardag är en bred lösnng och unk stt slag Sverge. Hubben är nyckeln för att v ska kunna erbjuda brukarna teknktjänster anpassade just för dem och deras stuaton utan att behöva ha flera olka enheter hemmet, säger Åsa Wall, Strategledare för att nföra välfärdsteknk nom hemtjänsten Göteborgs Stad. Åsa Wall, som arbetat nom vård och omsorg sedan 1987, har en central funkton en satsnng nom hemtjänsten, med ett poltskt beslut om att erbjuda mnst to tjänster va välfärdsteknk före Satsnngen får nu ytterlgare kraft genom ett övergrpande beslut för hela Göteborgs Stad. Bakgrunden är ett beslut kommunfullmäktge 19 oktober. Över partgränserna ställde sg poltkerna bakom en konkret plan för att stärka Göteborgs framtda utvecklng med ständg teknkutvecklng på medborgarnas vllkor: Innovatv stad. Nya arbetssätt Stefan Granlund, Utvecklngsledare vd Stadslednngskontoret, har djup kännedom om den stora satsnngens bakgrund, genomförande och vson: Göteborg står nför samma utmanngar som många andra. V pratar om att säkra vård, hälsa, och utbldnng för medborgarna under förutsättnngar gvna av en begränsad ekonomsk utvecklng. Innovatoner är ett verktyg för att lösa det. Och då handlar det nte, som tdgare, om att med ny teknk sköta exempelvs kollektvtrafk och fastgheter. Rätt nnovatoner, och en kultur hos oss som bdrar tll att alla nser vad ny teknk och nya arbetssätt kan tllföra stadens och medborgarnas utvecklng, är en nödvändghet. Inget mndre. Dalog för utvecklng Åsa Wall föreläser regelbundet om Göteborgs Stads arbete krng välfärdsteknk. Inte mnst satsnngarna på personal, brukare och nnovatoner symbos ntresserar åhörarna. Nylgen hemkommen från Norge och konferensen EHN (E-hälsa Norge) kan hon konstatera: Dalog nternt och externt är avgörande för ett lyckat nförande av tjänster med välfärdsteknk. Exempel på detta är dalog med brukare och medarbetare den behovsanalys som genomförts krng välfärdsteknk och att stor vkt lades vd dalog med leverantörerna den avslutade upphandlngen tll Trygg Vardag. Så kan v bl nnovatva. Förändrade arbetssätt Vård- och omsorgsarbetet ska vara attraktvt. Med nnovatv teknk och nnovatva arbetssätt vll Göteborgs Stad främja detta. Nytt program V kan nte mplementera välfärdsteknk utan att mplementera arbetssätt. Med det mobla arbetssättet skapar v förutsättnngar för medarbetarna att få med sg de verktyg man behöver. En snckare har med sg de verktyg ut tll arbetet som hen behöver, de ska också stadens medarbetare kunna ha, säger Åsa. Det nya arbetssättet ska också öka delaktgheten för brukaren. Avgörande är dalog och nformaton tll brukare och anhörga för att skapa förståelse och trygghet krng det nya arbetssättet. Fäste organsatonen Enkelt uttryckt är teknken det enkla. En tydlg lednngsstruktur är en grundbult förändrngsarbetet. Förankrng och långsktgt fäste ute organsatonen för de nya arbetssätt, och möjlgheter, nnovatonerna för med sg ställer nya krav på kunskap och kompetens. När hemtjänsten Göteborg går mot ett moblt arbetssätt har 100 IT-ambassadörer, tll vardags ordnare hemtjänstpersonal, utbldat kollegor ESF/EU-projektet ego. Stefan Granlund konstaterar att det nya programmet för Göteborgs Stads nnovatonsarbete nte är något poltkerna enbart samlas runt närtd. Här fnns en förankrng mnst to år tllbaka tden och en långtgående samverkan med bland andra Chalmers, Göteborgs Unverstet, Vnnova, en rad svenska kommuner och EU:s tunga utvecklngsfonder. V ska skapa en hållbar stad öppen för världen. Med det nya program fullmäktge antog tydlggör v att nnovatonsarbete är ett verktyg som omfattar hela staden, såväl nom stadsutvecklngen som välfärdsområdet. Detta är en oerhört spännande td Göteborgs utvecklng som även nternt röner mycket stort ntresse, av förståelga skäl. Åsa Wall får ssta ordet och fyller : Ett forum v vsar upp oss är Kvaltetsmässan. Där kan alla nyfkna både se och få mer nformaton om de nya lösnngarna Trygg Vardag, lära mer om det mobla arbetssättet, projektet ego och dess IT-ambassadörer. Man kan också möta Bbb, som kan komma att använda lösnngarna för en trygg vardag. Det är ett bra tllfälle att få svar på sna frågor om hur nnovatoner, teknska och organsatorska, ger en bättre vardag för de v fnns tll för: medborgarna. Möt oss Göteborgs Stads monter B06:18 på Kvaltetsmässan. V berättar om Trygg Vardag den nya teknkhubb med sex välfärdsteknska tjänster staden upphandlat. Kom och ställ frågor. Testa och se ett axplock av möjlgheterna upphandlngen och välfärdsteknken kan ge: Förbättrad nattsömn. Mnskad oro. Bättre hälsa genom socala kontakter. Förebyggande larm nnan något hänt. Ta också del av Göteborgs Stads nnovatonsprogram som antogs av kommunfullmäktge 19 oktober år. (nnovatonsprogrammet fnns under Styrande dokument) Stefan Granlund, Utvecklngsledare vd Stadslednngskontoret. Åsa Wall, Strategledare Göteborgs Stad.

19 19 NextMeda Rätt dgtalt chefstöd skapar välmående organsatoner Det talas mycket om sjukfrånvaro Sverges kommuner och landstng. På Ano fokuserar v på att htta grundorsaken tll varför den uppstår. Efter att ha arbetat med över 150 offentlga och prvata organsatoner vet v att det går att förebygga sjukfrånvaro och skapa arbetsplatser där medarbetarna trvs och vll stanna kvar. Ano erbjuder effektva dgtala lösnngar och beslutsstöd för chefer så att kärnan tll orsakerna kan hanteras. En av de vktgaste åtgärderna för att snabbt komma tllrätta med problemen är att ge ett dgtalt stöd tll lednng och HR så att man enkelt kan få en nulägesbld och beslutsunderlag baserat på daglg statstk krng sn verksamhet. Med hjälp av data kan man faktabaserat kartlägga behov, dentfera verksamheter med rsk och skapa åtgärdsprogram för att åstadkomma en mer hälsofrämjande arbetsplats. Utan data går det nte att utveckla strateger och rekommendatoner, koordnera stöd från nterna och externa aktörer, genomföra förbättrngsarbete eller skapa utbldnngar. På Ano vet v att Humankaptalet är den absolut vktgaste resursen på en arbetsplats och v vet genom forsknng att medarbetare måste må bra för att göra ett gott jobb och leverera önskat resultat. V är stolta över att sjukfrånvaron har mnskat med mellan 20 och 50% för våra kunder. Vll du veta mer om vad v kan göra tllsammans med er vänlgen kontakta: Erk Johnsson Tel: E-post: erk.johnsson@anohealth.com Erk Johnsson, Sofa Røsand och Lef Fågelstedt på Ano Health Sweden. Foto: Johan Töpel Genom att utveckla arbetsplatser där ndvden mår bra ökar man produktvtet och effektvtet och bygger en hållbar arbetsplats. Inom den offentlga sektorn är det många som brnner för stt jobb, men glädjen går förlorad obalanserade organsatoner som leder tll utbrändhet. Det gäller att htta de organsatorska orsakerna och bygga förändrng från grunden, säger Sofa Røsand, Project manager på Ano Health Sweden. Lång erfarenhet av att bygga frska organsatoner HealthManager är ett flexbelt dgtalt verktyg som skräddarsys efter behoven på varje arbetsplats. Det skapades ursprunglgen utfrån en stude som det fnska försvaret gjorde om hur man skulle kunna förbättra hälsa och välmående bland sna soldater. Idag har modellen utvecklats tll ett analysverktyg för alla organsatoner som vll förstå underlggande orsaker tll ohälsa. Tll skllnad mot tradtonell företagshälsovård, som oftast träder n när medarbetare redan är sjuka, ger Anos molnbaserade plattform HealthMana- ger vttgående nformaton om beteenden och mönster krng sjukskrvnngar, för att tdgt fånga upp sgnaler om frånvaro, stress och brst på motvaton. Verktyget samlar n stora mängder data, som gör personalens mående mätbart och tydlggör mönster. Det har också ett komplext analysverktyg, som sammanställer data överskådlga rapporter kopplat tll befntlga HR polcy och processer. Chefer, lednng och HR får den helhetsbld de behöver för att följa upp frånvaro och arbeta med preventva åtgärder och lösnngar. V vet att ett tydlgt och engagerat ledarskap är helt centralt arbetet med att förebygga frånvaro, men alltför ofta saknar chefer de redskap de behöver. HealthManager är ett effektvt verktyg förändrngsarbetet med att förebygga sjukfrånvaro, säger Erk Johnsson, försäljnngs- och marknadsansvarg. Frgör td för värdeskapande arbete Det är vktgt att komma håg att HealthManager är ett fakta- och forsknngsbaserat systemstöd för dgtalserade processer, nte ytterlgare en admnstratv börda för chefer. Det är nte ovanlgt att mellanchefer offentlg sektor tllbrngar två tll tre arbetsdagar veckan med att jaga vkarer. Hela vårt verktyg är ett stöd tll HR och lednng för att kunna mäta frånvaron och fatta rätt beslut om strukturella förändrngar för att mnska den. Det frgör enormt mycket td, samtdgt som det leder tll konkreta, mätbara resultat. Med HealthManager kan HR och chefer arbeta på ett helt nytt sätt och sätta medarbetarna centrum, säger Lef Fågelstedt. Den gemensamma nämnaren för alla företag v jobbat med är att säkerställa ett långsktgt välmående, ökad produktvtet och medarbetarengagemang. Detta skapar sn tur en verklgt värdebaserad arbetsplats, med personalens bästa för ögonen. V vet att de organsatoner som klarar av att ställa om sn organsaton tdgt får utdelnng snabbt. Personal som trvs och mår bra är den bästa marknadsförngen en arbetsgvare kan få och många av våra kunder ser resultat drekt genom ökat ntresse att jobba just där. Nu ser v fram emot att ge Sverges kommuner och landstng verktygen för att bygga hållbara och välmående arbetsplatser.

20 20 NextMeda Skärpta regler för datasäkerhet svensk teknk klarar kraven Larmen om IT-läckor, datantrång och stulna dentteter blr allt vanlgare. Snart skärps kraven på kommuner och landstng att ha en säker, dgtal kommunkaton med spårbarhet. En teknk som klarar kraven är svensk och heter Lequnox. Tjänsten baseras på Lequnox, en För den som nte vll drfta en teknk som kan kopplas tll applkaegen Lequnox-plattform, erbjuder v toner för att skapa spårbarhet och sälösnngen också som en molntjänst kerhet. Informatonen krypteras och utan att göra avkall på de lagkrav som sgneras av användarna. De ställs på nformatonshanelektronska sgnaturerna terng. kan vara både avancerade Han påpekar att IT-Totals och kvalfcerade. personal nte har tllgång Flera regelverk ställer tll någon nformaton som ökade krav på att personskckas. data och annan nforma V tllhandahåller plattton hanteras säkert, tll formen, men har nte möjexempel EU:s nya datalghet att ttta på någon skyddsförordnng GDPR, nformaton som skckas, Papper och pärmar är snart ett mnanna Granö, VD EU-förordnngen eidas, det kan bara de som deltar ne blott. Men när nformatonen och Hewlett Packard SKL:s rekommendatoner Enterprse, Sverge. kommunkatonen, säger processer blr dgtala, ökar kraven på om säker meddelandehanchrster Alm. säkerhet och spårbarhet, alltså att efterng, e-legtmatonsnämndens regelterhand kunna ta reda på vem som gjort Lequnox platform kan ntegreras verk och mycket mer! vad och när. både exsterande och nya applkato Med Lequnox kan v anpassa tek Inte mnst för socaltjänsten, sjukner som en kommun kan tänkas ha elnken så att v kan möta både exsteler behöva, men standardpaketet för husen och myndgheter som hanterar rande krav och framtda kommuner består av tre applkatosekretessbelagd nformaton regelverk, säger Björn Franner: är säkerhet och ntegrtet zén. av yttersta vkt, säger Björn Idag använder fortfaranfranzén, affärsutvecklare på Malplus, för säker daglg kommude många kommuner, sjukhpe Pontnext. nkaton. Här skckas nformaton som hus och socaltjänster fax Det gäller nte bara krypteras automatskt och som försetts eller brev för att skcka senom den egna organsatomed tydlga regler va Mcrosoft Outkretessbelagd nformaton, nen, utan framför allt när look. tll exempel remsser mellan man kommuncerar med exolka sjukhus. terna parter, kanske med en Documentplus, för elektronsk sgbjörn Franzén, affärs Det kan tyckas underlgt annan kommun, sjukhus elnerng process av dokument och nutvecklare på HPE dessa tder av dgtalserng, ler myndghet nom eller ut- Pontnext. formaton olka format, tll exempel men det nnebär exempelvs anför Sverges gränser. Då är Mcrosoft Word. Här skckas dokuatt en remssprocess mellan två sjukdet otrolgt vktgt att man nte delar ut menten krypterade tll mottagarna, som hus kan ta 3-15 dagar, säger känslg nformaton tll obehörga. får läsa och sgnera med ett Björn Franzén. Och de legala kraven är ställda utklck. Med vår lösnng mnsfrån ett företagsperspektv, så när man kar den tden tll ett par ska skapa spårbarhet, måste man nte Sgnplus, för elektronsk mnuter. Den tden är värd bara kunna vsa vem som gjort vad utan sgnerng av en eller flera fotrolgt mycket, nte bara också vlken roll personen gjort det, ler alla format, Mcrosoft effektvtet, utan framför allt säger Björn Franzén. Word, PDF, blder eller anför patenten, kanske en candra flformat. cerpatent som väntar på beregelverk ställer högre krav handlng. I alla tre applkatonerna blr HPE Pontnext tllhandahåller nu Chrster Alm, spårbarheten total. Efteråt Lequnox globalt. I Sverge är HPE:s VD för IT-Total. kan allt som hänt processen partner IT-Total först ut med att leveinformatonen skyddad spåras; tder, roller och sg V kan bygga det här på rera teknken och applkatoner som en naturer. Allt går att få fram respektve många olka sätt, beroende på hur betjänst för kommuner, landstng och föarkv, vlket mnmerar rsken för msshoven ser ut, säger Chrster Alm, VD retag, säger Anna Granö, VD Hewlett bruk och otllåten läsnng. för IT-Total. Packard Enterprse, Sverge. Lösnngen kan även hantera kommunkaton mellan kommun och medborgare. Ett exempel är att krypterad nformaton malas ut va en länk och avsändaren kan då se vem som tagt del av vlken nformaton och vd vlket tllfälle. Hewlett Packard Enterprse (HPE) skapar nya möjlgheter för teknken att ge en menngsfull och postv nverkan på männskor, företag, myndgheter, organsatoner och på samhället. Som ett av världens största teknkföretag erbjuder HPE ett utbud av lösnngar som spänner över tjänster och IT-nfrastruktur samt mjukvara för att lösa kundernas problem och behov. HPE har bland annat ledande lösnngar nom Bg Data med IoT (Internet of Thngs), Cloud, Securty och Moblty. HPE Pontnext är HPE:s servceorgansaton som kombnerar olka teknk-, konsult- och supporttjänster för att hjälpa kunders dgtala transformaton. HPE Pontnext är en global dstrbutör av Lequnox Trust Servce Platform och har utvecklat en bred portfölj av produkter och tjänster runt teknologn. IT-Total är en servce- och tjänsteleverantör nom IT-nfrastruktur. V levererar säkra flexbla IT-plattformar från våra svenska datacenter. V tror på att affärer fortfarande görs mellan männskor och erbjuder alla typer av konsult och supporttjänster runt våra datacenter. Vår leverans av molntjänster bygger på en flexbel modell där olka byggstenar kan kombneras för att passa varje kund perfekt. Mer nformaton om HPE, IT-Total och Lequnox: Kontakt: Björn Franzén Affärsutvecklare, HPE Pontnext, EMEA bjorn.franzen@hpe.com Chrster Alm VD, IT-Total AB chrster.alm@t-total.se

21 21 NextMeda Rakel det som funkade när Dalarna blev strömlöst I august förra året blev stora delar av Dalarna strömlöst. Datanätverken låg nere och mobltelefonn fungerade sporadskt. Tack vare Rakel kunde v ändå samverka effektvt med räddnngstjänst, pols och övrg krsberedskap, säger Karn Jonasson, Länsstyrelsen Dalarna. För tre år sedan gck krslednngen vd Länsstyrelsen Dalarna helt över tll att använda kommunkatonssystemet Rakel. V har haft Rakelabonnemang sedan 2009; att v tog steget fullt ut hör samman med att v 2014 började ha veckovsa samverkansmöten med kommunerna, berättar Peter Forsström, chef för beredskapsfunktonen vd Länsstyrelsen Dalarna. I praktken nnebär det att Rakel används varje vecka då det hålls lägesavstämnngar form av samverkanskonferenser. Länets samtlga 15 kommuner och 11 räddnngstjänster plus landstnget, Trafkverket och Polsmyndgheten Regon Mtt deltar. Dagen nnan mötet rapporterar samtlga aktörer n sna respektve lägesblder WIS, ett natonellt webbaserat nformatonssystem framtaget för att underlätta nformatonsdelnng mellan vktga nsttutoner det svenska krshanterngssystemet nnan, under och efter en krs. Vår tjänsteman beredskap, TB, sammanställer lägesblden för länet och klockan to varje torsdag har v avstämnng. En stor fördel är också att alla blr vana vd att använda Rakel. V bygger n ett användnngssätt under lugna förhållanden, vlket gör att Rakelanvändnngen flyter smdgt när det blr skarpt läge, säger Peter Forsström. Om telefonn går ner Att Länsstyrelsen Dalarna valt att använda Rakel som krslednngssystem handlar om säkerhet och tllförltlghet. Om det sker en samhällsstörnng får man räkna med att telefonn går ner. Man kan nte heller räkna med att mejlen fungerar, säger Karn Jonasson, handläggare och Rakelansvarg. Tele- kommunkaton är dessutom väldgt osäker och kan lätt avlyssnas. Ta tll exempel ett telefonmöte där man loggar n med en kod som skckas ut. Men v vet nte vem som lyssnar; uppgfterna kan sprdas tll vem som helst hela världen och alla som får tag koden kan koppla upp sg. Du kan aldrg veta om någon stter tyst och bara lyssnar. Bättre arbetsmljö Peter Forsström påpekar att en kommun även kan ha stor vardagsnytta av Rakel. Det kan ju bl en vanlg störnng elnät, telefon eller lknande. Ta hemtjänstpersonal, eller andra mobla grupper, här kan Rakel vara en stor trygghet. Karn Jonasson nckar nstämmande och berättar att Länsstyrelsen Dalarna utrustat sna medarbetare nom Naturförvaltnngen med Rakel. De arbetar ofta ensamma ute oländg terräng. Rakel, som även har en larmfunkton, gör att de alltd kan kalla på hjälp om de skadar sg eller lknande. Det går också att se var de befnner sg rent geografskt. På så vs medför Rakel en stor arbetsmljönytta för ensamarbetare. För framtden ser Peter Forsström fram emot att möjlgheterna tll dataöverförng nom Rakel breddas. Jag ser också fram emot en smdgare krskommunkaton över landsgränser. Vårt län gränsar tll Norge, och sammankopplngen av kommunkatonssystemen Rakel och Nödnett kommer att göra det enklare att kommuncera vd olyckor, krser och andra händelse. På så vs kan man åstadkomma mer effektva räddnngsnsatser och optmera användnngen av resurser. Samarbete med elbolag På hemmaplan fortsätter arbetet med att vara beredd när krsen är ett faktum. Efter fjolårets elavbrott arbetar man bland annat med att skapa en samverkan med elbolagen som kan användas vd händelser av detta slag. V ska även försöka få tll en koll av samtlga elnätsbolagens programmerngsunderlag så att v kan försäkra oss om att de framöver blr programmerade enlgt de natonella rktlnjerna det vll säga att Rakelmoblen nnehåller de nödvändga talgrupperna för samverkan vd en samhällsstörnng. Det är vktgt att kunna känna det förtroendet för varandra och ha den tryggheten vd en krs, avslutar Karn Jonasson. Rakel Rakel är ett kommunkatonssystem för trygg och säker kommunkaton mellan medarbetare nom samhällsvktga verksamheter. Systemet har en unkt hög drftsäkerhet, täcknng hela Sverge och används av fler än 500 organsatoner. MSB utvecklar och modernserar Rakel de närmaste åren, bland annat genom uppgraderngar av basstatoner och växlar samt nvesterngar ytterlgare förbättrad reservkraft nätet. MSB Myndgheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlg myndghet med uppgft att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och krser. Arbetet sker tllsammans med kommuner, landstng, myndgheter och organsatoner. Kontakta MSB: Tel. vxl: E-post: regstrator@msb.se Karn Jonasson, handläggare och Rakelansvarg och Peter Forsström, chef för beredskapsfunktonen vd Länsstyrelsen Dalarna. Foto: Per Erksson

22 22 NextMeda Moblt arbetssätt för bästa omsorg Rätt moblt arbetssätt, där chefer, personal och kunder enkelt kan följa och uppdatera planerngen va dator eller telefon sparar massor av td och garanterar rätt omsorg tll den äldre. Det är vad v levererar och utvecklar. Det konstaterar Katarna Phl, VD för snabbväxande Jolv där över hälften av personalen har jobbat på olka nvåer nom vård och omsorg. Utmanngen är välkänd. Allt färre ska vårda allt fler. Samtdgt ska lagar, förordnngar, budgetar och målsättnngar om utmärkt vårdkvaltet och goda ar- Utvecklar system för verksamhetsstöd som gynnar kvaltet och effektvtet arbetet med vård och omsorg. Genom Jolvs system Mobl Omsorg har: äldre hjälp nom hemtjänst, hemsjukvård och särsklda boenden medarbetare som använder systemet. 1,6 mljoner besök nplanerade de senaste 30 dagarna. betsförhållanden mötas. Dessutom ska anhörgas önskemål och frågor hanteras. Verktyg för att organsera, dokumentera och analysera verksamheten nom äldreomsorgen är helt nödvändga för att klara leveransen av bästa tänkbara vård och omsorg, detta kombnaton med att systemen måste vara enkla och användarvänlga. V ska aldrg ha teknk för teknkens skull, säger Katarna som själv jobbat med tllsyn av vård och omsorg vd Socalstyrelsen och Länsstyrelsen. Hon har också jobbat nom vård och omsorg. Grundat 1999 Jolv startades av två ambulanssjuksköterskor Västerås De såg och sökte nya lösnngar på hur verksamheten skulle styras och utvecklas, med hårda fakta som grund för att uppfylla fler mjuka mål. Enkelt uttryckt kan v med rätt dgtalserng åtgärda de värsta tdstjuvarna, så att chefer och personal kan använda td tll huvuduppdraget: att ge Algot och Märta den omsorg de ska och vll ha. I vårt system fnns genomförandeplanen för att notera målen och aktvteterna för varje enskld person. Där kan exempelvs framgå hur de vll ha stt kaffe och om de brukar bre sn morgonsmörgås själva eller nte. Det är också enkelt för personalen att följa varandras nsatser och se vad som gjorts och vad som återstår att göra under dagen. Tden med 17 pärmar på äldreboenden är förb. Egenhändgt skapade lösnngar för att hålla rätt på alla uppgfter som ska genomföras fnns på de flesta ställen dag, men de är väldgt ndvduella och svåra att överblcka. Våra system sätter användaren centrum, med en planerng som är enkel att hantera för alla parter säger Katarna Phl, VD för Jolv. Foto: Per Groth Prvat och offentlgt Bland Jolvs kunder fnns dag bland andra Västerås kommun, Stockholms läns landstng samt de prvata vårdbolagen Attendo, Alers och Olva. Jolvs system kan ntegreras kundernas, oavsett om de är offentlga eller prvata. V kan teknk, vård och omsorg, v är nget vanlgt IT-bolag. Tllsammans med prvata och offentlga aktörer job- bar v mot samma mål. V kan lknas vd en bro som tar olka omsorgsverksamheter över den dgtala klyftan samtdgt som v hela tden jobbar nära kunderna. Med ndvden och genomförandeplanen centrum och rätt moblt arbetssätt optmeras resurserna, vlket är helt nödvändgt för att ge bästa tänkbara vård och omsorg. NextMeda Bromölla en av årets klättrare! Bromölla klättrade 82 placerngar på Svenskt Närngslvs senaste rankng och därmed blev kommunen Årets Raket Skåne. Mer resurser, ökad synlghet och fler mötesplatser är sannolkt tre av anlednngarna tll detta avsevärda lyft. Det senaste året har präglats av nytänkande och kreatvtet nom närngslvsutvecklng Bromölla kommun. Förutsättnngar Bromölla kommun lgger nordöstra Skåne vd gränsen mot Bleknge. Bromölla har en lång och stark tradton nom tllverknngsndustrn. Närngslvet präglas av såväl tradton som förnyelse, och det lokala utvecklngsarbetet bedrvs nära samarbete med företagen. Kontakt: Per-Anders Green Närngslvschef Tel: E-post: per-anders.green@bromolla.se Mara Block Närngslvsutvecklare Tel: E-post: mara.block@bromolla.se har skapats för att göra en bra kommun bättre och bland annat har närngslvschefen fått en kollega form av en nyanställd närngslvsutvecklare. Närvaron på socala meder har kraftgt stärkts, dalogen med företagen har utökats och förbättrats och flera satsnngar på närngslvet har gett mycket god respons. V har verklgen växlat upp det senaste året. Inte nog med att v tydlgare synlggör våra ntatv utan v har även skapat fler plattformar för företagare att mötas och nätverka. Det är när man träffas som det händer, säger Per-Anders Green, närngslvschef Bromölla. Att v numera är två på närngslvsenheten har gjort stor skllnad, och det har gett oss chansen att också fördjupa oss fler frågor. Handelsutvecklng och ntegraton är exempel på sådana, fortsätter han. Den llla kommunens styrka Han får medhåll av närngslvsutvecklaren Mara Block, som betonar att Bromölla har utmärkta förutsättnngar att skapa bra och nära relatoner med nä- rngslvet, synnerhet på grund av sn mndre storlek. V har den llla kommunens styrka och satsar på att vara famljära och tllgänglga. Det ska vara enkelt att nå oss och v vll möta våra företag på plats, något som kan vara svårare för en större kommun. I nuläget arbetar v på tre grundläggande spår: att få våra redan etablerade företag att frodas och må bra, att underlätta för nyföretagande såväl på kort som på lång skt samt att skapa bra förutsättnngar för nyetablerngar. Regonal samverkan Mycket är på gång kommunen form av breda temamöten, rktade aktvteter, dalog med kommunens skolor för att uppmuntra tll ungt entreprenörskap och utvecklad samsyn krng exempelvs handelsfrågor. V satsar allt mer på regonal samverkan nom Skåne Nordost och även gentemot Bleknge. Kommungränserna spelar allt mndre roll för närngslvet. Arbetsmarknaden är regonal och v vnner på att spela hop. En stark regon ger starka kommuner och v vll nte mnst verka för att företagen också allt mer fnner regonala nätverk, betonar Per-Anders. Vår strateg för att vdareutveckla växer fram sakta men säkert ju mer v Mara Block, närngslvsutvecklare och Per-Anders Green, närngslvschef Bromölla kommun. Foto: Joachm Persson, rejophoto samverkar. Detta gör att v blr allt bättre på att dentfera vlka nsatser v behöver satsa på. V fortsätter på nslagen väg och tänker gå från klarhet tll klarhet, avslutar Mara.

23 23 NextMeda Ny teknk Västerås skapar trygghet: Inga låsta dörrar på demensboenden Mnskad stress bland personalen, bättre sömn för de boende och högre kvaltet omsorgen. Nattkameror stället för ronder blev en succé på demensboendet Hagaldsgården. Nu nförs Västeråsmodellen på bred front Västerås Sverges e-hälsokommun 2017! V nvolverade verksamheten och frågade om det fanns ntresse, säger Ulrka Stefansson, projektledare. Och det fanns det! Personalen på Hagaldsgården var verklgen på och såg en bra möjlghet att få utveckla sna arbetsmetoder. Hösten 2016 samlades all personal och pratade om möjlgheterna, farhågorna och alla etska aspekter. V gjorde en gemensam kartläggnng av nuläget och sedan började v förändra arbetsmetoderna, säger Ulrka Stefansson. Jätterolgt att få ett så fnt prs, säger Erka Barreby, strateg på socala nämndernas förvaltnng Västerås. V vll gärna lyfta fram vår trygghetsskapande teknk nom äldreboenden, framför allt nattkameror för personer med demenssjukdom. Det tror v är framtden! Västerås Stad har länge vart en spjutspets nförandet av ny teknk äldres vardag. Redan hösten 2013 var Västerås först landet med att erbjuda nattkameror som ordnare servce hemtjänsten. Nattkamerorna hade så goda effekter ordnärt boende, så v vlle testa det också särsklt boende, säger Erka Barreby. Skeptsk början Etska aspekter Men kameror ett äldreboende kräver andra arbetsmetoder än ett hem. Och allt förankrades väl bland personalen på Hagaldsgården, som utsågs tll plotstude. Den teknska lösnngen för många blev rörelselarm de boendes lägenheter kopplat tll en kamera som kan ses nattpersonalens telefoner. Om ett larm går, kan personalen enkelt kolla vad som hänt: Är det bara en flt som fallt ner på golvet eller behöver den boende hjälp? Jag var nog lte skeptsk tll nattkamerorna början, säger Peter Andersson, undersköterska på Hagaldsgården. Men efter att ha använt systemet verklgheten ett tag undrar man bara: Varför har v nte haft det här tdgare? Jag ser bara postvt på det. I en delrapport om försöket på Hagaldsgården konstateras bland annat: Effekterna för den ensklde har vart tydlga. Nattpersonalen beskrver att de boende sover bättre och längre, nu när de nte blr störda lka mycket som tdgare. Både personal och boende upplever att Hagald nu är både lugnare och tystare och personalen beskrver att den nre stressen har mnskat avsevärt. Sömnen är bättre Peter Andersson håller med: Vad gäller stressen för oss personalen har det blvt betydlgt bättre. Tdgare gjorde v tre ronderngar per natt hos alla boende, totalt crka 90 besök, med allt vad det betydde av störd nattsömn för dem. Nu går v helt och hållet efter ndvdens aktuella behov. De boendes sömn har blvt betydlgt bättre. Och v kan lägga mer td på dem som verklgen behöver hjälp, stället för att sprnga runt huset på ronder hela tden. Vlket gör att kvalteten på det v gör har blvt bättre också, säger Peter Andersson. Den prsade Västeråsmodellen nnebär nte bara nattkameror, utan också att tdgare låsta dörrar på demensboenden nu kan vara öppna, tack vare ny teknk. Det var vår klarsynta personal som kom med dén början av det här projektet; ndvdanpassade armbandslarm som ger sgnal fall Agda är på väg ut genom ytterdörren, berättar Ulrka Stefansson. I så fall kan v gå och möta henne, och antngen gå en promenad eller vägleda henne n gen. Det gör att dörrarna kan stå olåsta på ett annat sätt än tdgare och v kan erbjuda de boende en högre lvskvaltet. Många studebesök Intresset för Västeråsmodellen har vart stort och studebesöken många på de tre berörda boendena: Hagaldsgården, Klockarkärleken och Hälleborg. Nu ska modellen successvt sprdas vdare tll alla äldreboenden Västerås. En vktg lärdom är att nte låsa sg fast vd en teknsk lösnng. Vår uppgft omsorgen är att kartlägga behoven och beskrva vad de nya prylarna ska kunna göra åt oss, nte hur teknken ska se ut, säger Ulrka Stefansson. V är övertygade om att ny teknk för tryggare tllsyn är här för att stanna. Men exakt vlken teknk det vet v nte rktgt ännu. Västerås stad har sedan 2005/2006 arbetat med modern nformatonsoch kommunkatonsteknk (IKT) nom äldrenämndens ansvarsområde. I september 2013 startades projektet Välfärdsteknolog på äldreboenden. Projektet har redovsat goda resultat och har förlängts tll och med Syftet med projektet var att kartlägga behov av, möjlgheter med och konsekvenser av en ökad teknkanvändnng på äldreboende. Genom uppdrag från Myndgheten för delaktghet fck Västerås stad delta regerngens satsnng krng teknsk utvecklng nom vård och omsorg för personer med nedsatt beslutsförmåga. Västerås utsågs tll Sverges e-hälsokommun Prset delas ut av Vtals, Sverges Kommuner och Landstng (SKL), Förenngen Sverges socalchefer och Funktonsrätt Sverge. Ur motverngen: Med tydlgt ledarskap, uttalad målsättnng, nkluderande perspektv och stort engagemang har man lyckats flytta fram postonerna och vsa dgtalserngens potental för brukare, anhörga och medarbetare. En kommun som ngår partnerskap med dem man är tll för och som vll vara en stad med männskor och teknk en framgångsrk symbos. En kommun som vsat hur dgtala lösnngar kan bdra tll ett bättre lv för männskor med kogntva funktonshnder. En kommun som generöst delat med sg av sna erfarenheter och vart en föregångare, tll stor nspraton för många andra! Kontaktpersoner: Ulrka Stefansson, projektledare Tel: Erka Barreby, strateg Tel: Peter Andersson, Sara Backman, Erka Barreby och Ulrka Stefansson. Foto: Per Groth

24 24 NextMeda Samhällsnyttga bolag får ny kraftfull röst Snart sjösätts Sverges största arbetsgvarorgansaton för samhällsnyttga bolag. KFS och Pacta går hop och bldar en ny organsaton med fokus på affärsmässg samhällsnytta, medlemsnflytande och hög servcenvå. Det blr en kraftfull röst, med hög kompetens att tllvarata sna medlemmars ntressen och möta framtdens utmanngar. Arbetet med att föra samman de båda arbetsgvarorgansatonerna har pågått under en längre td och nära samråd med medlemsföretagen. Den första januar nästa år blr det offcella startskottet för den nya organsatonen, som ännu nte har fått ett namn. Det är en otrolgt spännande och unk process där v har medlemmarnas behov fokus. Våra medlemmar får en dubbelt så stor och kraftfull organsaton som kommer att kunna drva deras ntressen med större bredd och djup kompetens. Samhället står nför stora förändrngar och genom samgåendet får v helt andra muskler för att möta de arbetsgvarutmanngar som våra medlemmar står nför, säger Monca Ercsson, VD för KFS. KFS och Pacta har tll stora delar medlemmar samma branscher och Den nya organsatonen, som startar den 1 januar 2018 genom sammanslagnngen mellan KFS och Pacta, får crka allmännyttga medlemsföretag, som tllsammans sysselsätter omkrng medarbetare. Medlemmarna är såväl prvata som offentlga. Målet med sammanslagnngen är att skapa en ännu starkare och effektvare arbetsgvarorgansaton för de samhällsnyttga företagen. Samtdgt breddas och fördjupas kompetensen nom en rad områden så att man kan ge ännu bättre servce tll medlemmarna och bl en kraftfull och tydlg röst samhällsdebatten. Monca Ercsson, VD för KFS och Markus Gustafsson, VD för Pacta. lknande arbetssätt, men det fnns en del skllnader. Exempelvs har KFS fler medlemmar nom energ och nfrastruktur medan Pacta har fler medlemmar nom hälso- och sjukvård och räddnngstjänst. Med en gemensam organsaton kan man överbrygga gapet mellan företag och branscher, bygga starkare nätverk och htta nya samarbetsytor. Det fnns stor potental att utöka samarbete, när det gäller exempelvs frågor om kompetensförsörjnng, utbldnng, dgtalserng och annat. Det är ju stora framtdsutmanngar som v står nför och då krävs kompetens och specalkunskap. V får också större förutsättnngar för att drva frågor på natonell nvå säger Markus Gustafsson, VD för Pacta. Självständg arbetsgvarorgansaton En annan skllnad som funnts mellan de båda organsatonerna är att Pacta av tradton har haft ett mycket närmare samarbete med Sverges Kommuner och Landstng, SKL. SKL har en omfattande multprofessonell kompetens som våra medlemmar nu får tllgång tll. Det är en stor resurs och god potental för de samhällsnyttga företagen, säger Monca Ercsson. Samtdgt betonar hon och Markus Gustafsson att den nya arbetsgvarorgansatonen kommer att vara självständg och arbeta frstående från SKL: Den nya organsatonen hamnar nte på något sätt skuggan av SKL, utan företräder sna medlemmar på ett helt oberoende sätt. Däremot kan v ta del av den stora kunskap och kompetens som fnns på SKL och samverka med dem frågor som har betydelse för våra medlemmar. Nära medlemsföretagen Sammanslagnngen av KFS och Pacta har skett tätt samråd med medlemsföretagen, vars synpunkter har vart centrala under hela processen, från beslut om fuson tll utformnngen av den nya organsatonens arbetssätt. Under resans gång har det funnts en hel del farhågor från medlemmar nom KFS om att SKL och Pacta skulle sätta för mycket prägel på den nya organsatonen. Inom KFS har v lagt stor energ på att nformera om uppdraget för den nya organsatonen och under hand fått våra medlemmars förtroende. Nu är det vår uppgft att ntalt förvalta det ansvaret och ge den nya organsatonen en bra start, berättar Monca Ercsson och Markus Gustafsson. Det fnns ngen polarserng mellan KFS och Pacta, utan v är alla väldgt måna om att detta ska bl något nytt, med en egen denttet, där det bästa av de båda kulturerna smälter samman. En skllnad för Pactas medlemmar blr att den nya organsatonen blr mer medlemsstyrd, som KFS. Fortfarande återstår en del vktgt arbete för att få den nya organsatonen på plats. Namn, budget, verksamhetsplan är på väg fram och en ny VD förväntas tllsättas närmare årsskftet. För Monca Ercsson och Markus Gustafsson är det med stolthet, och lte vemod, som de avslutar sna VDuppdrag samband med fusonen. Mest känner v glädje, nybyggaranda och förväntan. Sammanslagnngen lgger helt tden och är rätt sätt att möta de utmanngar som arbetsmarknaden och dess parter står nför. Det är en ynnest och väldgt rolgt att få vara med och lägga grunden för det.

25 25 NextMeda E-hälsa skapar nya möjlgheter för SOS Alarm Dgtalserngen skapar en mängd nya möjlgheter för SOS Alarm. Förutom chansen att samla omfattande analysunderlag som grund för kvaltetsarbete och tjänsteutvecklng medför e-hälsolösnngar helt nya möjlgheter att arbeta. Tradtonellt har SOS Alarm mottagt majorteten av larm va telefon för att kunna göra en korrekt bedömnng av varje ärende och därefter kunna agera. Med dgtalserngen möjlggörs nya sätt att kommuncera och även att samla n nya typer av nformaton. Potentalen att ta emot och behandla nformaton ökar kraftgt takt med den utvecklng samhället och vården stort har. Det kommer att nnebära nya sätt att arbeta som behöver utformas tllsammans med övrga aktörer som v samverkar med larm- och vårdkedjan. V behöver gemensamt få en bld av helheten när v anammar nya lösnngar. Teknken utvecklas snabbt och v både vll och måste vara med på den resan, säger Andreas Norrby, tjänsteägare på SOS Alarm. Teknska ndkatoner på sjukdomsfall Va exempelvs sensorer och dgtala sgnaler har SOS-operatörerna potental att få tdga ndkatoner på att en person är på väg att bl sjuk eller när SOS Alarms medarbetare kan med sn kompetens, sn empatska förmåga och SOS Alarms effektva system och metoder se tll att alltfrån ambulans, räddnngstjänst, pols och jourhavande präst tll aktörer nom svensk krsberedskap, fastghetsjourer och väktare kan göra stt jobb. Med sn unka tllgång tll nformaton, som de kontnuerlgt omvandlar tll kunskap och tjänster, stärker de den svenska trygghetskedjan. SOS Alarm Box 1309, Stockholm Tel.vxl: E-post: webb@sosalarm.se det har nträffat. Det är ett stort steg framåt, men utgör också en utmanng vad gäller förmågan att göra korrekta bedömnngar. Det exsterar redan system som automatskt larmar olka stuatoner och som kontnuerlgt kan sända data om patenter. Vår utmanng är att kunna verfera att det fnns ett faktskt hjälpbehov så att nte sjukvårdens resurser belastas onödan. Det är nte teknken som sätter gränserna utan v behöver fortsätta utveckla vårt gemensamma sätt att arbeta och etablera bra standarder, konstaterar Johan Rudqvst, tjänsteutvecklare vd SOS Alarm. Underlag för kvaltetsarbete Både Johan och Andreas poängterar att dgtalserngen skapar bra underlag för kontnuerlgt kvaltetsarbete och ger möjlgheter att djupdyka och analysera data på ett nytt sätt, som sn tur kan resultera bättre förutsättnngar för att ta beslut. Detta hjälper de olka aktörerna att styra flöden tydlgare, att den hjälpsökande hamnar rätt vårdkedjan tdgt och att snabbare rkta hjälpresurserna dt de behövs. Men återgen kräver detta samverkan med myndgheter och andra aktörer, säger Johan. Johan Rudqvst, tjänsteutvecklare och Andreas Norrby, tjänsteägare på SOS Alarm. Foto: Patrk Lndqvst NextMeda MUCF utbldar vuxna samtal med unga I början av 2017 fck Myndgheten för ungdoms- och cvlsamhällsfrågor (MUCF) samverkan med Ungdomsmottagnngen på nätet (UMO) ett uppdrag att utblda personer som möter unga nyanlända hur de kan samtala om frågor som rör hälsa, jämställdhet och sexualtet med utgångspunkt från sajten Youmo.se. Författade en väglednng Myndghetens del av uppdraget har huvudsaklgen vart att fokusera på att utblda vuxna som möter nyanlända olka sammanhang. Målet är att vsa hur de kan öppna en dalog och skapa tllåtelse tll samtal med unga, även Myndgheten för ungdoms- och cvlsamhällsfrågor är en statlg myndghet som tar fram kunskap om ungas levnadsvllkor och om det cvla samhällets förutsättnngar. V ger bdrag tll förenngslv, kommuner och nternatonellt samarbete. Myndgheten för ungdomsoch cvlsamhällsfrågor Facebook.com/ungcv Anna Westn, utredare vd Myndgheten för ungdomsoch cvlsamhällsfrågor. krng frågor som bland kan anses känslga. Oavsett om du talar svenska eller ej är det dn rättghet att få ta del av den här nformatonen. Därför författade v Youmo praktken, en väglednng som ska stödja vuxna hur de kan börja prata om dessa frågor med unga nyanlända på ett nkluderande sätt, säger Anna Westn, utredare vd MUCF. Väglednngen Youmo praktken ger stöd för att både hålla ensklda samtal och samtal med unga grupp och den är skrven för att tlltala och passa olka professoner och andra som möter unga nyanlända. Materalet blr tllgänglgt för alla Nästa steg var att utforma heldagarsutbldnngar samverkan med länsstyrelser, landstng och regonförbund. Intresset var så stort att MUCF nte helt kunde tllmötesgå det, så framöver har myndgheten planerat att lvesända en av de 10 planerade utbldnngsdagarna samt utforma och sända tre webbnarer om en tmme vardera. V utgår från samma nformaton och samma utbldare som under utbldnngsdagarna. Fördelen med det dgtala materalet är att det kommer att vara tllgänglgt för alla som kommer kontakt med nyanlända på något vs. Det är vår förhoppnng att väglednngen Youmo praktken och utbldnngarna tllsammans med sajten youmo.se ska bdra tll att fler unga Sverge får den kunskap krng hälsa, jämställdhet och sexualtet som de har rätt tll, avslutar Anna Westn.

26 26 NextMeda Välkommen tll Karlskrona 2.0 Bättre, enklare och effektvare. Karlskrona kommun tllhör landets främsta när det gäller dgtalserng. Utvecklngsprogrammet Smarta Karlskrona har startat och är ett av flera som väckt uppmärksamhet. I en td då det mesta kan dgtalseras har Karlskrona kommt långt processen och är en av fem kommuner som Serverat Natonellt samordnade dgtala självservcetjänster som underlättar för restaurangägare vd ansöknngar och regstrerngar. Karlskrona är ledande kommun. LEDA för smartare välfärd Utvecklngsprogram nom skola och e-hälsa för att öka hastghet, nytta och kvaltet nförandet av dgtala lösnngar. Resultatet fnns på mttkopng.skl.se Smarta Karlskrona Utvecklngsprogram för servce- och verksamhetsutvecklng med stöd av dgtalserng. Syftet är bland annat att skapa en enklare, öppnare och effektvare förvaltnng. nomnerats tll utmärkelsen Sverges Dgtalserngskommun V har lyckats med att koppla hop dgtalserngen med både utvecklngen av vår egen verksamhet och nyttan för våra nvånare, berättar Fredrk Sjöln, utvecklngschef för IT på Karlskrona kommun. Karlskrona kommun tllhör landets främsta när det gäller dgtalserng. Foto: Jens Jönsson/ Karlskrona kommun Dgtal samtalsmetod Flera projekt som kommunen deltar har väckt uppmärksamhet, bland andra LEDA och Serverat. Samma sak gäller nte mnst för det egna projektet BarnSam, en dgtal samtalsmetod som används vd uppföljnngssamtal med barn som är placerade famljehem eller HVB-hem. En läsplatta som används tllsammans med barnet ersätter pappersarbete och dubbelarbete undvks. Det har gett möjlghet tll bättre samtal, snabbare analys och mer td har kunnat ägnas åt barnet. Vktgt arbete Kommundrektör Carl-Martn Lanér menar att dgtalserngen är ett vk- tgt arbete, både för de anställda och kommunens medborgare. Effektvteten nom kommunen ökar lksom tllgänglgheten och servcenvån. V ska ha fler dgtala lösnngar. Den vktgaste anlednngen är för att kunna fortsätta erbjuda bra servce tll våra nvånare, företag och besökare. V vet att v står nför en stor ekonomsk utmanng de närmaste åren, bland annat på grund av demografska förändrngar och krympande skatteunderlag och behöver därför redan nu börja jobba smartare. Uppmanar tll kreatvtet Carl-Martn Lanér uppmanar sna medarbetare tll att komma med förslag tll förändrngar. Kreatvtet och nnovatoner behövs. Det är alla som arbetar verksamheten som är experterna och vet vad som kan göras annorlunda och bättre. V vll att alla ska vara med och bdra vår utvecklngsresa. V blr bättre och bygger samtdgt på vårt arbetsgvarvarumärke, våra medarbetare är vår vktgaste resurs. NextMeda Dgtalserngen är verksamhetsdrven Falkenbergs kommun är en av fem fnalster Årets Dgtalserngskommun Bakom framgångarna lgger en behovs- och verksamhetsstyrd dgtalserng där sktet är nställt på att förenkla vardagen både för medarbetare och medborgare. För åtta år sedan utsågs Falkenberg tll Årets Dgtalserngskommun. Nu kan det vara dags gen. Oavsett placerng är det en stor ära att bl nomnerad, ett kvtto på att v är på rätt väg, säger Kjell Lundblad, verksamhetsutvecklare Dgtalserng IT-enheten. Katarna Nlsson. Kollegan Katarna Nlsson, även hon verksamhetsutvecklare, nckar nstämmande. Nomnerngen har gett rngar på vattnet, v har fått flera nbjudnngar från kommunens förvaltnngar som vll ha hjälp med att förverklga olka déer krng dgtalserng deras respektve verksamheter. Just nu pågår en stor kartläggnng av kommunens samlade IT-mljö. V måste ha järnkoll på alla system och ntegratonsmöjlgheter. På så vs får v klart för oss vad som behöver åtgärdas, vlka möjlgheter som fnns och hur v kan ta vara på dem, säger Kjell. Långt fram Att Falkenberg lgger så långt fram nom området har flera orsaker. V har haft en kraftfull styrnng av IT-enheten, det går snabbt att komma tll beslut och drva genom det v bestämmer oss för. Här fnns också en slags våga-prova-på-kultur. Om det nte fungerar så händer nget värre än att man får göra om och göra rätt, säger Kjell. I grunden handlar det om att underlätta för nvånare och företag kommunen. Det gör v genom att automatsera, samla hop nformaton samt ordna gemensam nloggnng och lknande, säger Katarna, som berättar om den etjänst för skolstart som kommunen tagt fram. Tdgare behövde vårdnadshavare fylla uppemot to olka blanketter, numera räcker det med ett e-formulär. Ett annat exempel fnns nom hemtjänsten. V har dgtalserat och framför allt moblserat hela verksamheten. Kommunkaton, schemahanterng, delegerngslstor, ja stort sett allt nom hemtjänsten och hemmajukvården sker med hjälp av olka appar, berättar Kjell. Den stora utmanngen är td tll att ta vara på alla déer. Det fullkomlgt bubblar därute, ett på stt sätt angenämt problem. På många ställen kan det fnnas motstånd att föra n nya system eller arbetssätt, här är det tvärtom. Utvecklngen drvs av de behov som fnns verksamheten. En vktg anlednng tll att v på nytt blvt nomnerade tll Årets dgtalserngskommun, fastslår Katarna. Kjell Lundblad. Falkenberg som har småstadens charm, turstortens rka utbud av boende och aktvteter och nlandets välkomnande naturrkedom växer för en hållbar framtd. Kommunen har crka nvånare och är den tll ytan största kommunen Halland. Falkenbergs kommun Falkenberg Tel:

27 27 NextMeda BoKlok tror på en bostadsmarknad för alla Överallt syns de byggkranarna. Inte sedan mljonprogrammets dagar har det byggts så mycket som dag. Men nu hörs röster om att det redan byggts för mycket och att v snart rskerar att stå med tomma lägenheter samtdgt som det råder bostadsbrst. Bengt Fardelus, chef för affärer på BoKlok. Det byggs helt enkelt fel typ av bostäder. Det v ser är en felmatchnng mellan det som byggs och det männskor faktskt har råd att bo för, säger Bengt Fardelus, chef för affärer på BoKlok. I över tjugo år har Boklok byggt bostäder för männskor med vanlga nkomster. Det var grunden redan från början när Ingvar Kamprad var med och skapade konceptet. Då precs som nu är utgångpunkten att en ensamstående förskollärare med ett barn ska ha råd att bo en Boklok-lägenhet. Flera parallella bostadsutmanngar Kommunerna har flera utmanngar när det gäller bostäder. Det framgår av den daglga dalogen som BoKlok har med poltker och tjänstemän runt om Sverge. Egentlgen kokar det ner tll frågan, hur kan v skapa en bostadsmarknad för alla utan att ställa olka grupper mot varandra?, säger Bengt Fardelus. I bostadsbrstens Sverge har särsklt några grupper utmanngar på bostadsmarknaden. Det handlar bland annat om unga som ännu nte kommt n på hyres- eller bostadsrättsmarknaden, nyanlända som har svårt att komma n både på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, och äldre som har behov av en mer tllgänglg bostad. Ökande kostnader för åldrande befolknng I takt med den åldrande befolknngen ökar behovet av bostäder för äldre. Samtdgt ökar kostnaderna för kommunernas äldreomsorg. För att möta detta behov har BoKlok samarbete med Slvahemmet tagt fram en ny typ av bostäder där männskor ska kunna bo kvar stt eget hem längre. SlvaBo är nget vårdboende utan vanlga bostäder tll en rmlg kostnad, anpassade för äldre och personer med tll exempel demenssjukdom, säger Bengt Fardelus. Genom samarbetet med Slvahemmet har man httat smarta lösnngar som underlättar vardagen. Det kan handla om särsklt tllgänglghetsanpassade badrum, olka teknska hjälpmedel hemmet eller något så enkelt som olka färger på entréerna tll husen. Blockhyrnng kan mnska nsteget på bostadsmarknaden För att hjälpa tll med bland annat nyanländas etablerng samhället har BoKlok tllsammans med utvalda kommuner tagt fram ett koncept som ger förutsättnngar för arbete, bostad och utbldnng. Det nya BoKloks koncept är att kommunen långtdshyr nybldade bostadsrättsförenngar, som BoKlok startar och bygger. Kommunen hyr sn tur ut dessa lägenheter tll nyanlända eller andra grupper som står längre från bostadsmarknaden. Genom den här modellen kan nyanlända snabbt etablera sg och få möjlghet tll ett långsktgt boende där de kan träffa nya grannar, lära sg språket och få tllgång tll arbetslvserfarenhet. Då får v en form av vardagsntegraton, säger Bengt Fardelus. Hannge blr första kommunen som kommer att blockhyra lägenheter ett nytt projekt Jordbro med nflyttnng hösten Kommunen hyr lägenheterna to år, och hyr sn tur ut dem på treårskontrakt. När kontraktet går ut ges famljerna som bor lägenheten möjlghet att köpa den för att kunna bo BoKlok är ett boendekoncept utvecklat av Skanska och IKEA. Företaget bygger omkrng bostäder per år och har httlls byggt bostäder för männskor med vanlga nkomster. BoKlok ansvarar för hela värdekedjan, från produktutvecklng, projektutvecklng och tllverknng fabrk tll försäljnng, byggnaton och kundrelatonerna efter nflyttnng. BoKlok har crka 350 medarbetare Sverge, Norge och Fnland. Kontakta oss: Kundtjänst: Växel: E-post: kontakt@boklok.se kvar, annars kan kommunen hyra ut lägenheten gen. Nytt ramavtal ger kommunerna prsvärda bostäder Länge har SABO:s kombohus gjort det möjlgt för kommunala bostadsbolag att avropa prsvärda bostadshus. Nu har Sverges Kommuner och Landstng, SKL, genomfört en ramupphandlng som gör det möjlgt för över 900 kommunala bolag att bygga prsvärda hyresrätter upphandlade enlgt LOU. BoKlok blev som en av fyra leverantörer utvalda. Första projektet som BoKlok kommer att bygga enlgt SKLavtalet blr Leksand. V ser stora möjlgheter att kombnera hyresrätter enlgt SKL-avtalet tllsammans med SlvaBo-konceptet och upplägget för blockuthyrnng samma bostadsområde. Det skapar en blandnng av både bostadsrätter och hyresrätter, lägenheter och radhus. Då kan v verklgen nå olka målgrupper, olka åldrar, med olka behov skftande lvsstuaton. V är övertygade om att detta mnskar klyftorna och segregatonen på bostadsmarknaden och skapar förutsättnngar för en mer nkluderande bostadsmarknad, för alla.

28 28 NextMeda Srona Health Solutons: Experter på strategsk vårdutvecklng Srona är ett skandnavskt analys- och rådgvnngsbolag som arbetar för att skapa bättre vård, hälsa och omsorg. Deras team är samarbetspartner för många av de mest framgångsrka ledarna nom hälso- och omsorgssektorn Sverge och Norge. Ska du dgtalsera vården? Vll du göra något åt köerna, exempelvs nom BUP, och nte bara analysera problemet utan även genomföra en förbättrng? Ser du mönster åternläggnngar vd dtt sjukhus som du vll granska närmare med en vårddata-analys och sedan göra något åt? Få en second opnon på den nya ersättnngsmodellen? Skapa sammanhängande vårdkedjor och verklg samverkan mellan kommuner och landstng? Implementera nya journalsystem med ett strategskt grepp krng hela vårdkedjan? Då kan Sronas team vara den snabbfotade och långsktga partnern du vll ha med dtt lag. När Mart Vaagen grundade företaget 2009 gjorde hon det för att hon hade dentferat ett behov av en långsktg och uthållg aktör som skulle kunna agera som en partner tll vårdsektorn deras förbättrngsarbete. Mart började därför bygga en organsaton bestående av ngenjörer, läkare och ekonomer med stor förståelse för och nskt vård och omsorg samt kopplngen däremellan. Vår styrka är att v arbetar med helheterna nom hälso- och sjukvård och Srona Health Solutons är ett skandnavskt managementkonsultbolag som bestter kunskap, verktyg, metoder och modeller för att skapa bästa möjlga hälso- och sjukvård med samhällets begränsade resurser. Detta arbete utförs ett nära och aktvt partnerskap med kunderna, som utgörs av ledare nom landstng, kommuner och myndgheter. Srona Health Solutons Brger Jarlsgatan 33, 1tr Stockholm Tel: E-post: nfo@sronagroup.se Mart Vaagen, grundare av och partner på Srona Health Solutons. omsorg. V kombnerar ett helkopterperspektv med en detaljförståelse av övergången mellan sjukhusvård, prmärvård och omsorg. V arbetar med såväl departement, kommuner, landstng och regoner som med de statlga myndgheterna. På uppdrag av socalförvaltnngar och departement både Sverge och Norge har vårt team bevsat förmågan att kombnera helkopterperspektvet på hela vård- och omsorgsstrukturen med en djup och analytskt drven kunskap om hur v kan skapa varaktga förbättrngar nom sektorn. V förstår samtlga aktörer och de relevanta poltska och organsatorska processer de står nför. Som partner tll ledare nom sektorn har v tålamod och uthållghet vad gäller att skapa förbättrngar, alltd baserat på en faktabaserad analys. V kan vara en drvande partner, om så önskas, eller v kan ta en nästan osynlg roll ett förbättrngsarbete där v enbart bdrar med en analys, medan själva förbättrngsarbetet styrs och leds av organsatonens egna chefer. Oavsett vlken roll våra kunder önskar att v ska nta så gör v det med stor ödmjukhet nför de komplexa realteter som ledare nom sektorn står nför. Avancerade analysmetoder Mart understryker att hela Sronas organsaton kännetecknas av engagerade medarbetare med en stor passon för att skapa en bättre vård och omsorg. Ända sedan starten har arbetet nrktats på att genom avancerade analysmetoder skapa bättre förutsättnngar för en mer jämlk vård, tll exempel genom förebyggande åtgärder eller förbättrade rutner. Förebyggande nsatser utgör endast omkrng fyra procent av den totala sjukvårdskostnaden Sverge och det vll v ändra på. Därför satsar v på att vara en samarbetspartner för olka aktörer, bland annat genom att bstå att dentfera patenter och grupper rskzoner så att de kan fångas upp td. Detta frgör resurser samtdgt som det förbättrar hälsan för den ensklda patenten. Fyra tjänsteområden Sronas tjänster återfnns nom fyra huvudsaklga områden: Avancerad analys och proaktva vårdtjänster Dgtalserng, e-hälsa och nnovatonsprocesser Lednng och styrnng Uppföljnng och utvärderng Tjänsterna grundar sg alltd på ett underlag av fakta och analyser för att ge tllförltlga resultat. Huvudsyftet är att höja kvaltet och tllgänglghet samt göra upplevelsen av vården enklare och bättre för både patenter och anhörga. V ntegrerar unka databaser, forsknngsbaserad kunskap och mjukvara med rådgvnngstjänster samt en djup kompetens och bred förståelse för vårdsektorns strukturer och komplextet. Beroende på kundens behov arbe- tar v antngen ntegrerat med kunden eller som externa rådgvare. Resultaten kan bestå av exempelvs effektvare admnstraton, mer strömlnjeformat vårdförlopp, bättre vårdkvaltet, nya dgtala lösnngar eller helt enkelt en tydlg kostnadsoptmerng. Vården står nför ett paradgmskfte I takt med att teknken utvecklas och möjlggör vdareutvecklng av hälsooch sjukvården samtdgt som patenter får ett ökat nflytande står hälso- och sjukvården nför ett paradgmskfte. Patentens möjlghet tll nvolverng sn egen vård och behandlng skapar möjlgheter som dag ännu är sn lnda. Stora möjlgheter fnns, förutsatt att nya lösnngar nförs på rätt sätt. Srona arbetar dag aktvt med flertalet kommuner, landstng och regoner och även myndgheter för att på olka sätt möjlggöra bättre kvaltet för både patenter och anhörga samt för medarbetare nom vård och omsorg, med stöd ny teknk och nya processer. Införande av dgtala lösnngar vården och omsorgen nkluderar tll 80 procent en förändrng av befntlga processer för att tll fullo nyttja effekten av möjlgheterna nom dgtal vård. Ibland ser v att dgtala lösnngar mplementeras som någontng tllägg tll det redan befntlga, och då blr det rörgt. Konsten lgger att ntegrera lösnngen för att höja kvalteten för patenter, anhörga och medarbetare, avslutar Mart.

29 29 NextMeda Kompletta lösnngar från SchoolSoft SchoolSoft är den mest kompletta webbaserade tjänsten för admnstratva processer skolan. I 15 år har företaget gått bräschen för dgtala lösnngar som underlättar för pedagoger, lärare och föräldrar och frgör td tll undervsnng. Den svenska skolan står nför en omfattande dgtalserng, som kräver nya helhetslösnngar. Detta skapar stora möjlgheter för skolan att utvecklas med nya, effektva arbetssätt som gagnar såväl elever som pedagoger. Det är en väldgt spännande td och v ser en enorm potental för hur v kan förbättra och underlätta verksamheten våra skolor med hjälp av dgtala verktyg, säger Hernán Ruz, VD för SchoolSoft. Hernán Ruz, som tllträdde som VD våras, har en bakgrund som entreprenör och för honom är en av de vktgaste aspekterna med det nya uppdraget att han får arbeta nom en samhällsnyttg verksamhet. SchoolSoft var en av de första aktörerna av stt slag Sverge när det grundades Utmanngar vuxenutbldnng SchoolSoft är grunden en dokumenta- Hernán Ruz, VD för SchoolSoft. SchoolSoft erbjuder helhetslösnngar för all admnstraton på skolor, från förskolan tll folkhögskolor och Komvux. Såväl frskolor som kommunala skolor använder systemet. V erbjuder ett långsktgt användarvänlgt helhetsstöd för lärande och skolutvecklng. I systemet fnns allt som behövs för att hantera skolans admnstraton och kommunkaton. SchoolSoft kan dessutom enkelt ntegreras med alla vanlga schemasystem och elevregster på marknaden, vlket gör systemet än mer flexbelt. tons- och kommunkatonsplattform, men har under årens lopp breddats väsentlgt och är dag en ledande leverantör av helhetslösnngar för de flesta admnstratva processer skolan samt för kommunernas elevadmnstraton. Ett område där Hernán Ruz ser att SchoolSoft kan vara en drvande kraft för nya lösnngar är nom vuxenutbldnng. Där fnns dag stora utmanngar, nte mnst för att få nyanlända arbete. SchoolSoft har dag 100 procent av marknaden för folkhögskolor, 70 pro- cent av frskolorna och 10 procent av de kommunala skolorna. V ser att kommuner och skolor gärna vll ha en helhet och där kan SchoolSoft fungera som ett nav, dt man kan koppla tjänster från andra företag. Det kan exempelvs röra sg om lösnngar för dgtala prov, dgtala pedagogska hjälpverktyg eller dgtala läromedel. Det gäller att kommuner gör noggranna och verklghetsbaserade upphandlngar för att få en välfungerande lösnng. V erbjuder ett enhetlgt dgtalt ekosystem där man som elev, vårdnadshavare och pedagog endast behöver en nloggnng, säger Hernán Ruz. Hernán Ruz är postv tll den nya natonella dgtalserngsstrategn för skolan. Strategn har en bra ambton och målsättnng och kommer att betyda mycket för utvecklngen av skolan. I förlängnngen handlar det om hur Sverge utvecklas som naton och där vll SchoolSoft bdra. NextMeda Intellgent tjänst underlättar kommunernas läkemedelshanterng Det råder akut brst på utbldad vårdpersonal landets kommuner. Samtdgt väntas behoven av kommunal omsorg öka framöver, vlket stärker behovet av smarta dgtala tjänster som ökar brukarens självständghet och avlastar sjukvårdspersonalen så de kan fokusera mer på kvaltatv omvårdnad. Ett exempel på en ntellgent dgtal tjänst är Evondos, en tjänst där det ngår en läkemedelsrobot som underlättar vardagen för personer med långtdsmedcnerng. En lösnng på den kommunala omsorgens utmanngar är att de högre grad nyttjar dgtala tjänster. Evondos används dagsläget flera kommuner runtom Sverge. Vår robot ökar brukarnas självständghet och trygghet och avlastar personalen. Eftersom den automatserar läkemedelsutdelnng som dag sker manuellt, frgör den mycket td så kommunernas vårdpersonal kan ägna den åt kvaltatv omvårdnad, säger Clarence Jacobson, Svergechef på Evondos. Evondos kan användas av brukare såväl hemsjukvården som hemtjänsten och socalpsykatrn. Läkemedelsroboten laddas med dosförpackad medcn, så kallad Apodos. När det är dags att ta medcn blr brukaren påmnd av en röst på valfrtt språk. Genom ett knapptryck matas rätt dospåse med medcn fram. Patentsäker med god följsamhet Clarence Jacobson, Svergechef på Evondos. När många brukare ska få sna läkemedel vd ungefär samma td, exempelvs på morgonen, ökar rsken för fel. Vår tjänst tllhandahåller rätt medcn rätt dos vd rätt tdpunkt tll varje brukare. Om brukaren av någon anlednng nte tar sn medcn rätt td lägger roboten medcnen ett låst fack, säger Clarence Jacobson. Kommunens omsorgspersonal larmas så snart en patent nte tagt sn dos. Läkemedelsroboten skckar ett larmmeddelande tll ansvarg sjuksköterska, som därefter kan agera på det sätt som stuatonen kräver, säger Clarence Jacobson. En nylgen genomförd atttydundersöknng som Evondos genomfört tllsammans med undersöknngsföretaget Omnbus vsar att allt fler svenskar är postva tll ny välfärdsteknolog. Medan en dryg tredjedel, 35 procent, av svenskarna år tror att ny teknolog för egenvård kan senarelägga behovet av drekt daglg hjälp från vårdpersonal, är motsvarande sffra för sextoplussare 40 procent. Evondos är ett servceföretag nom hälso- och sjukvård. Företaget har utvecklat tjänsten där läkemedelsroboten ngår. Tjänsten som ökar följsamheten enlgt en klnsk stude av Rantanen et al. delar läkemedel tll mer än brukare runtom Norden. Evondos AB Uppsala Scence Park Uppsala Tel:

30 30 NextMeda RemoAge httar arbetsformer för framtden RemoAge är ett EU-fnanserat projekt mellan Norrbottens Kommuner och Regon Norrbotten som antar utmanngen att htta nya arbetssätt som stöds av dgtala verktyg för att på ett resurs- och personaleffektvt sätt kunna möta behoven hos en allt äldre befolknng. V har länge känt tll den demografska utmanngen där antalet omsorgstagare ökar och tllgång tll personal mnskar. Om v ska kunna möta de framtda behoven med bbehållen kvaltet behöver v ändra arbetssätt med stöd av dgtal teknk, berättar Marja-Leena Komulanen. Vården sker alltmer det egna hemmet. För att tllgodose patentens behov krävs en samverkan mellan kommuner och Regon Norrbotten. I projektet har nya arbetssätt utvecklats med stöd av vdeotjänst och dgtala verktyg nom: moblt trygghetslarm, nattllsyn och elektronsk medcnutdelare samt samordnad ndvduell plan, slutenvårdsplanerng, anhörgstöd, konsultaton nom pallatv vård, hemsjukvård, hemtjänst och rond på Marja-Leena Komulanen, Norrbottens Kommuner och Ingela Johansson, Regon Norrbotten är projektledare för RemoAge. Foto: Vveka Österman RemoAge är ett treårgt projekt (maj 2015 aprl 2018) som fnanseras av EU nom programmet Northern Perphery and Arctc (NPA). Deltagande länder är Skottland, Norge och Sverge. Syftet med projektet är att möjlggöra vård och omsorg för sjuka äldre personer som bor glesbygd. Regonala projektledare: Regon Norrbotten Ingela.v.johansson@norrbotten.se Norrbottens Kommuner marja-leena.komulanen@kfbd.se dstans. Flera av tjänster är dag mplementerade, säger Ingela Johansson. Resultat Elva av fjorton kommuner Norrbotten har deltagt, crka 200 patenter/brukare har medverkat och 400 personal har utbldats de nya arbetssätten och teknken. Intalt fanns en vss oro hos vårdpersonalen att teknken skulle ersätta personalen, men nu är personalen trygg med arbetssätten och majorteten är postvt nställd. Med nförandet av nya arbetssätt har personalen fått en bättre arbetsmljö, personalresurser har frgjorts och patenter/brukare har fått en ökad trygghet, blvt självständgare och mer delaktg sn vård. Den ekonomska uppföljnngen vsar en stor tdsbesparng och mnskade resekostnader både för personal och patenter. Utvecklng mot dgtal arbetssätt är nte en fråga om test av ny teknk utan verksamhetsutvecklng, och behöver komma en bredare målgrupp tll godo, avslutar de. NextMeda Tjeders utvecklar framtdens omsorgssystem Larmföretaget Tjeders grundades Affärsdén är densamma nu som då, att vara en trygg samarbetspartner för sna kunder där teknken är ett vktgt medel men nget mål. Grundtanken är att underlätta vardagen för både användare och brukare, säger Mare Svensson, vd. Tjeders har lång erfarenhet av tllverknng och försäljnng av säkra larm- och kommunkatonslösnngar tll företag och offentlg sektor. En vktg del av framgångarna är att företaget tllverkar sna egna produkter. V har elektronkmonterng, formsprutar våra egna plastdetaljer och utvecklar även hård- och mjukvara tllsammans med samarbetspartners, berättar Mare Svensson. Just nu befnner sg verksamheten en omvälvande fas. Produkterna var tdgare mer analoga men nu sker en snabb utvecklng mot även dgtala lösnngar, och med det en ökad funktonaltet. Den dgtala utvecklngen har bland annat lett tll att v dag kan erbjuda servce och support på dstans. Mare Svensson, vd för Tjeders. Tjeders är ett svenskt personalägt företag grundat 1942 som tllverkar och säljer säkra larm- och kommunkatonslösnngar tll företag och offentlg sektor. Med Tjeders produkter och tjänster erbjuds en helhetslösnng som skapar en lugn och trygg vårdmljö för både brukare, patenter och vårdpersonal. Foto: Chrstan Rhen Tjeders Industr AB Box Malmköpng Tel: En vktg grundsten Tjeders företagsflosof är att utvecklngen av nya produkter ska ske ur ett användarperspektv och vara behovsstyrd. Bara för att teknken fnns kanske man nte ska ta fram alltng. Därför utvecklar v våra produkter nära dalog med användarna. Det har gett oss en nskt om att v ska använda ny teknk när den ger ett tydlgt mervärde, säger Mare Svensson. Tjänsteplattform Tjeders skrev nylgen avtal med Göteborgs Stad gällande tjänsteplattform för välfärdsteknolog. Kontraktet omfattar även smarta hubbar, tllval och senso- rer för verksamheter nom omsorg, stöd och servce. V har lång erfarenhet av lknande lösnngar från sjukvården som v nu överför tll äldresektorn och ordnära boenden. En för oss relatvt ny marknad där v redan nu ser ett stort ntresse även från andra kommuner. I takt med att den dgtala teknkutvecklngen går framåt sker en förskjutnng av Tjeders verksamhet, från tllverknng och försäljnng av produkter tll att även leverera tjänster. För att ytterlgare vässa stt erbjudande har Tjeders nlett ett spännande samarbete med Afloo som utvecklar e-hälsosystem baserade på medcnsk artfcell ntellgens. V erbjuder dag lösnngar med fokus på att öka ndvdens trygghet, aktvtet, delaktghet och självständghet. Målet är att ge omsorgspersonal möjlghet tll mer td med varje ndvd och bdra tll högre kvaltet och effektvtet nom äldreomsorg och sjukvård. Tllsammans med Afloos självlärande funktoner med medcnsk artfcell ntellgens kommer v ytterlgare ett steg framåt, fastslår Mare Svensson.

31 31 NextMeda Gullspång klättrade 91 placerngar på rankngen När Svenskt Närngslv hösten 2017 presenterade resultatet från sn årlga rankng av närngslvsklmatet Sverges kommuner klättrade Gullspångs kommun näst mest hela Sverge. Gullspångs kommun är en lten kommun som verklgen förstår vkten av att samverka med närngslvet för att tllsammans nå konkreta mål som gynnar hela kommunen. V har arbetat konsekvent för att stärka vår attraktvtet. Vår målsättnng är att ge ett varmt och professonellt bemötande. V ska vara påltlga och trygga, men också kunna erbjuda kommunens företagare det llla extra. Svenskt Närngslvs senaste rankng är ett kvtto på att våra ansträngnngar burt frukt, säger Elsabeth Olsson, kommunchef Gullspångs kommun. Lvskvaltet Kommunen jobbar med ambassadörer för att locka nya nvånare att upptäcka den unka lvskvaltet som Gullspång erbjuder. Som att ha en egen täppa, att kunna jobba på dstans, att låta barnen gå en trygg och bra skola, att ha naturen runt knuten, att ha lagom pend- Gullspångs kommun är en kommun Västra Götalands län med drygt nvånare. Kommun erbjuder lvskvaltet form av sjölvet på Vänern och storslagna skogar Tveden. Inom en tmmes restd har du tllgång tll Skövde, Karlstad och Örebro. Gullspångs kommun är en kommun för alla! Elsabeth Olsson, kommunchef Gullspångs kommun. Foto: Eln Asp lngsavstånd tll flera större städer, att leva en lugn och avstressad mljö, att ha mer kvar plånboken för att boendet är prsvärt, att ha närhet tll sjöar och vattendrag där du kan fska, bada och ha egen båt. Allt detta kan bl verklghet Gullspångs kommun. Gemensamt utvecklngsbolag Våra poltker har beslutat att blda ett närngslvsråd där våra lokala företag kan spela n sna perspektv. Kommunen och det lokala närngslvet har också startat ett gemensamt utvecklngsbolag som för närvarande arbetar för att reno- vera hotellet kommunen. Hotellverksamheten efterfrågas av företagen och när v tllsammans jobbar mot gemensamma mål ökar förutsättnngarna för att lyckas, säger Elsabeth Olsson. Ytterlgare ett framgångsrkt samverkansexempel är de 24 nybyggda lägenheter som höst står nflyttnngsklara Hova. Lägenheterna är ett resultat av närngslvets efterfrågan på attraktva bostäder. Problemlösande atttyd Servcekänsla och ett problemlösande arbetssätt utmärker närngslvsser- vcen Gullspångs kommun. Bland tjänstemännen fnns en uttalad vlja att snabbt hjälpa kommunens företag, oavsett vlken frågeställnng de har. V skräddarsyr ofta team med olka kompetenser baserat på varje enskld fråga. V är också snabba med att, va nyhetsbrev, delge våra företagare nformaton som kan ntressera dem. V arrangerar regelbundna företagsfrukostar och närngslvsansvarg fungerar som en samlad väg n kommunen för företagen, säger Elsabeth Olsson. NextMeda Mora allt bättre för företag På ett år klättrade Mora 84 platser på Svenskt Närngslvs kommunrankng. Vktga faktorer är tätare dalog mellan företagare och kommunen, lokala upphandlngar och satsnngar på nfrastruktur. Moras företag går bra. V ser oss som en möjlggörare när de vll växa, säger kommundrektör Peter Karlsson tog poltker och tjänstemän Mora ett krafttag tllsammans med nvånare företag. Största branscher: Handel. Tjänster. Bygg. Plats 79 av 290 Svenskt Närngslvs rankng. Stora företag: FM Mattsson Group. Assre Assstans. Jale. Wbe. Moraknv. företag och nvånare. Fyra fokusområden formades: Trafk och nfrastruktur. Kompetensförsörjnng. Mark- och planredskap och kommunkaton. Dalog och servce. När det gäller exempelvs flygtrafk och tågtrafk verkar v nom poltken genom våra kanaler och företagen nom sna. Dessutom agerar v tllsammans. Det ger resultat och stärker den vktga Moraandan, säger kommunstyrelsens ordförande Anna Hed (C) och fortsätter: Kompetensförsörjnng och nfrastruktur är andra vktga frågor. De är centrala för företagen och kommunen. Ett exempel är att v satsat 80 mljoner kronor på bredband, bland annat tll byn Venjan. Även byar och företag utanför centralorten ska utvecklas. Bättre upphandlng Förutom förbättrad nfrastruktur premerar Svenskt Närngslv även ande- MAFI, som tllverkar ståldetaljer tll bland annat telekommaster är ett av Moras mest snabbväxande företag. len kommunala upphandlngar. Här har Mora lyckats få mer lokalproducerad mat på skolor och servceboenden genom smarta upphandlngar tllsammans med grannkommuner. Det gynnar våra odlare och uppfödare samtdgt som en önskan från medborgarna uppfylls, säger Anna Hed. Kommundrektör Peter Karlsson konstaterar att Mora är en samlande kraft för kommuner och företag norra Dalarna: V har ett stablt närngslv med en besöksnärng och handel som lockar. För kommunen betyder det ntäkter och möjlghet tll bättre servce för medborgare och företagare, den bekanta symbosen sammanhanget. Vasaloppet, Anders Zorn, vårt hockeylag och våra klassska storföretag med knvar, dalahästar och kranar Anna Hed, kommunalråd och Peter Karlsson, kommundrektör Mora. känner de flesta tll. Teknkndustrn fortsätter att växa här också, bland annat nom telekom. Med förbättrad dalog, en ny sere företagsbesök och än smdgare servce gör v från kommunen det v kan för att även de ska växa. Ett företag som växt snabbt är MAFI, som tllverkar ståldetaljer tll bland annat telekommaster. VD Perre Bengtsson konstaterar: V tycker att Mora är en mycket bra plats att drva företag på. Samarbetet mellan företagen såväl som med kommunen fungerar mycket bra. Moraandan stmulerar tll fortsatt tllväxt.

32 B-porto Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta Porto betalt Här startas ett företag! Och här också! I Nacka kan dn dé förändra verklgheten Här startar 3 nya företag varje dag. 8 av 10 som äger och drver dem bor kommunen. Företagen är bland de mest lönsamma landet. nacka.se