Inaktuella läkemedelslistor

MiX MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR 3 OKT. 2015 Inaktuella läkemedelslistor I DETTA NUMMER AV MIX betonar LK:s ordförande Björn Eriksson i sin ledare vikten av att hålla patientens läkemedelslista uppdaterad. Björn Eriksson skriver bland annat: EN UPPDATERAD LÄKEMEDELSLISTA är en absolut förutsättning för en patientsäker och högkvalitativ vård. Han varnar för risker och vädjar även om att inte skriva e-recept till dospatienter. Sammanfattning av budskapet i Björn Erikssons ledare sid. 8. Om vi förskrivare inte klarar att hantera våra ordinationssystem på ade - kvat sätt, eller inte kan tillse att patienten har en uppdaterad läkemedelslista, utsätter vi patienten för risker. För den sjuka patienten finns stora risker kopplade till felaktig läkemedels användning med allvarliga biverkningar eller utebliven behandling som exempel på allvarliga konsekvenser. I min kliniska vardag ser jag återkommande exempel på läkemedelsordi nationer som inte stämmer, på vårdövergångar utan medföljande ordinationshandlingar, på kollegor i primärvård och slutenvård som inte kan hantera vårt ordinationssystem Pascal och på gamla patienter som skickas hem utan tillgång till läkemedel som ordinerats. Ordinationsstöd I Melior finns en rad funktioner som är värda att notera vid förskrivning av läkemedel. På sidorna 4 5 presenterar MiX en kort uppdatering av dessa funktioner, och visar även var du kan hitta dem. Riv ur och spara! Sid 4 5 medför stora patientrisker INSIDA Ordnat införande Näst på tur är PD1-hämmarna Keytrudo och Opdivo med indikationen malignt melanom. Genomslag i ny rekommendation Bufomix Easyhaler. Dosaktuellt Tomma dospåsar som följd av e-recept till dospatienter. Identifiera biverkningar genom Pascal. Apotekaren svarar om allopurinol. Historien om farbror B:s medicinlista Berättad av Vendela Berglund, AT-läkare. Nya medarbetare på Läkemedelsenheten. Sid 2 Sid 3 Sid 3 Sid 6 Sid 7 Sid 7

MiX 3 2015 ORDNAT INFÖRANDE AV NYA LÄKEMEDEL I AKTUELLT Nationellt samarbete Genom en nationell samverkansmodell samarbetar Sveriges alla landsting och regioner kring ordnat införande av nya läkemedel. Syftet är att åstadkomma en kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av nya läkemedel, för alla patienter, i hela landet. Processen inleds med Horizon Scanning, för att ta fram så kallade tidiga bedömningsrapporter av läkemedel, som är på väg ut på marknaden. För läkemedel som bedöms innebära stor påverkan på vården upprättas rekommendationer och protokoll för ordnat införande och uppföljning. De landstingsgemensamma införande- och uppföljningsprotokollen beskriver bland annat läkemedlets plats i terapin, dess kon- Klicka på denna symbol på startsidan www.janusinfo.se, för att komma till all information kring ordnat införande sekvenser för vården och hur användningen ska följas upp. I dagsläget finns protokoll för ordnat införande för läkemedlen i tabellen nedan. Näst på tur för ordnat införande är PD1- hämmarna Keytrudo och Opdivo med indikationen malignt melanom. En första version av protokollet för dessa läkemedel har under sommaren varit på remiss i landstingen och hos andra intressenter. En andra version, som innebär att det nationella införandet kan börja, förväntas komma i början av oktober 2015. I Region Gävleborg finns en grupp med representanter från Läkemedelskommittén och Läkemedelsenheten samt chefläkare från Division Medicin/Psykiatri, Operation och Primärvård vilka ansvarar för att ta emot information från den nationella samverkansmodellen, sprida den till berörda, och implementera och följa upp rekommendationer och protokoll. FÖR MER INFORMATION: www.janusinfo.se Här finns kunskapsunderlag, rekommendationer och införande- och uppföljningsprotokoll. Här beskrivs också hur den nationella processen för ordnat införande fungerar. 2

MiX 3 2015 LK:S REKOMMENDATIONER I AKTUELLT Genomslag i ny rekommendation: Bufomix Easyhaler I DE SENASTE REKOMMENDATIONERNA har LK valt Bufomix Easyhaler. Bufomix Easyhaler är en pulverinhalator med kombinationen budesonid + formoterol. Den motsvarar Symbicort Turbuhaler, men har ett lägre pris och är en minst lika bra inhalator. SPRIDNINGEN ÄR STOR mellan länets hälsocentraler avseende i vilken grad Bufomix Easyhaler har börjat användas. I diagrammet har vi markerat den tredjedel med störst andel i grön färg och de med lägst andel i röd färg. SPRIDNINGEN ÄR STOR mellan Gävleborgs läns hälsocentraler beträffande hur mycket Bufomix Easyhalerman hittills använts. I diagrammet är den tredjedel med störst andel markerad med grönt och de med lägst andel med rött. Dosaktuellt I E-RECEPT TILL DOSPATIENTER kan leda till att läkemedel saknas i dospåsarna. Samtliga elektroniska recept både dosrecept och elektroniska recept lagras i receptregistret hos e-hälsomyndigheten. Därför förs alla elektroniska recept för dospatienter skarpt in som helförpackningar i Pascal. För att ändra till en stående ordination i dospåsarna, måste förskrivaren ändra i Pascal. Det tar tid, med risk för att det glöms bort. Dosaktuellt II För att identifiera vilka av patientens läkemedel som orsakar exempelvis yrsel gå till sökfunktionen biverkan i Pascal. Skriv in yrsel och klicka på sök. Sökresultatet visar vilka läkemedel som kan orsaka yrsel. ANVÄND DÄRFÖR INTE e-recept för läkemedel som ska dispenseras i dospåsarna använd Pascal. UPPHANDLING AV NY DOSLEVERANTÖR Sedan 2012 är Apotekstjänst dosapotek för Gävleborg. I den nya upphandlingen har Svensk Dos fått uppdraget att dosdispensera för Gävleborg och landstingen/regionerna i 7-klövern från mars 2016. Beslutet är överklagat av Apotekstjänst. Sökningen sker inom FASS-avsnittet Biverkningar, Kontraindikation samt Varningar och försiktighet. För att underlätta att se träfforden färgmarkeras dessa. 3

MiX 3 2015 ORDINATIONSSTÖD I MELIOR I Melior finns en rad funktioner som är värda att användas vid förskrivning av läkemedel. Här följer en uppdatering av dessa och var de återfinns. Rekommenderade Läkemedel visas med grön symbol vid ordination av nytt läkemedel. Uppgift om förmån visas vid särskild kolumn för preparatets förpackning i dialogen Ny ordination. Den visas även vid val av förpackning vid skapande av recept. Interaktionsregistret visas via olika funktioner i Läkemedelsmodulen 1. Vid sökning av nytt preparat i varuregistret: Aktivt val av knappen Interaktion i funktionen Ny ordination. 2. Vid insättning av ett läkemedel presenteras automatiskt en konfliktdialog. Interagerar ett specifikt preparat med ett som redan finns i patientens läkemedelslista visas vilket läkemedel det är som krockar med röd symbol. Ett klick på plustecknet tar fram detaljerad information. Den automatiska konfliktdialogen signalerar också om det finns en överkänslighetsmarkering för läkemedelet i journalen (finns på ATC-kodsnivå) och även om preparatet, eller synonymt preparat, redan är insatt. Förskrivaren kan då avbryta insättning av läkemedlet, eller välja att ignorera dialogen och sätta in det ändå. 4

MiX 3 2015 Strama-app 3. Under funktionen Läkemedelskontroll (bilden på sid. 4) i Aktuella ordinationer: Via Läkemedelskontroll är det möjligt att kontrollera, förutom interaktioner, registrerad läkemedelsöverkänslighet, dubbelordinationer av preparat, eller synonym, samt riskläkemedel för äldre. En komplett och uppdaterad medicinlista är en förutsättning för en god och säker vård liksom för att de funktioner som beskrivs i artikeln skall fungera! Ordinationsstöd för graviditet och amning För kvinnor mellan 13 55 år presenteras automatiskt ikoner för graviditets- och amningsstöd. Ett klick på dialogen ger användaren information om det markerade preparatet både från FASS och Janusinfo. Kommande Meliorversioner Fler integrationer av SIL-tjänster finns planerade, bland andra delar av eped, som är ett ordinationsstöd vid barnsjukvård, biverkanöversikt samt möjlighet att implementera flera Rek.listor i systemet: Exempelvis för att se upphandlade preparat och den så kallade sjukhuslistan samt få information om ett visst läkemedel finns i sjukhusets Dosmaskin. Inera Mer information om de integrerade SIL-tjänsterna finns på Ineras hemsida: www.inera.se http://www.inera.se/tjanster PROJEKT/ Sil/Dokument/ 5

MiX 3 2015 XXX XXXX FRÅGOR FRÅN FÖRSKRIVARNA Apotekaren svarar Varför inte behandla med allopurinol under giktanfall? Varför får man ej påbörja behandling med allopurinol under pågående giktanfall? Srebrenka Dobric samordnar Fråga Apotekaren. Svar Gikt är en ledsjukdom som karakteriseras av plötsliga och smärtsamma ledinflammationer. Oftast inflammeras endast en enstaka led, normalt stortåns inre del. En överproduktion av puriner, som omvandlas till urinsyra, eller en reducerad förmåga att utsöndra urat kan orsaka ett giktanfall och därmed en inflammation. Urinsyra bildas normalt i kroppen, och en hög koncentration av urinsyra i blod och kroppsvätskor kan leda till övermättade lösningar som leder till bildning av urinsyrekristaller i vävnad. Dessa kristaller orsakar inflammation i den led de bildats i och leder till plötslig ömhet, svullnad, rodnad och smärta i leden. ALLOPURINOL Allopurinol är ett läkemedel som hämmar kroppens bildning av urinsyra genom att blockera enzymet xantinoxidas som katalyserar produktionen av urinsyra, se nedan. När koncentrationen av urinsyra i plasma har reducerats tillräckligt kommer de bildade urinsyrekristallerna att lösas upp i vävnaden. Urinsyrekoncentrationen kan därmed öka lokalt och bli så hög att ett nytt giktanfall utlöses. NYINSÄTTNING Äldre studier visar att nyinsättning av allopurinol har orsakat giktanfall hos patienter. I dessa fall har ovanstående mekanism ansetts vara den bakomliggande orsaken. Det vetenskapliga underlaget är dock otillräckligt då det baserats på ett litet studieunderlag. Några systematiska studier som undersökt detta vidare finns inte. REKOMMENDATION Med anledning av ovanstående rekommenderas det att under ett pågående giktanfall inte påbörja behandling med allopurinol. Insättning ska ske när det akuta anfallet har avklingat. Läkemedelsenheten får många frågor från förskrivarna. En del av dessa besvaras med start i detta nummer av MiX under Fråga Apotekaren. Srebrenka Dobric, leg apotekare, besvarar frågor som rör läkemedel, så som interaktioner, biverkningar, farmakokinetik och farmakodynamik, samt farmakoterapi. ApotekarTIPSET KLAS för licenser Den 1 oktober 2015 lanserades en elektronisk kommunikationslösning för licenser, KLAS. I KLAS kan man skriva licensmotivering, ansöka och komplettera licensärenden och kommunicera med LMV. Kommunikationslösningen syftar till förbättrad patientintegritet, ökad patientsäkerhet samt till att vara ett stöd för förskrivare och apotekspersonal. Se vidare på LMV:s webbsida för licenser. Obs på receptet Från den 1 mars 2015 gäller att förskrivaren ska markera på receptet om användningen avviker från LMV:s godkända användningsområde (indikation). Tidigare har läkaren varit skyldig att markera recept med obs när doseringen avvikit från läkemedlets godkännande. Farmaceut som lämnar ut läkemedlet är skyldig att granska receptet för att säkerställa att dos och användningsområde är korrekt och att inga interaktionsproblem föreligger. Markeringen obs signalerar att avvikelsen från den godkända indikationen är avsiktlig. I dessa fall behöver inte farmaceuten kontakta förskrivaren. Ändringen underlättar utlämnandet på apotek och patienten får en korrekt och säker läkemedelsbehandling utan dröjsmål. (Källa: Läkemedelsverket). 6

AKTUELLT I SAXAT MiX 3 2015 Historien om Farbror B:s medicinlista JAG TRÄFFAR FARBROR B på avdelningen. Farbror B är yr. Har ramlat. Det visar sig att farbror B har 25 läkemedel på sin lista. 4 blodtrycksmediciner och 1 vätskedrivande. Då han blev väldigt kissnödig, fick han en tablett mot trängningarna. Och salttabletter för blodsalterna han tappar av vätskedrivande (de är totalt 6+4 piller om dagen). Och så vitamin B12 och folsyra, för de har han alltid haft, i förebyggande syfte. Folsyradosen är 20 gånger dagsbehovet för gentlemän i farbror B:s ålder (det kan öka risken för cancer, men det visste man inte 1992 när han fick tabletten, och det är klart, farbror B är gammal). FARBROR B HAR OCKSÅ blodfettssänkande, för att han hade en hjärtinfarkt för tio år sedan (men för den plackstabiliserande effekten kan det räcka med 3 månaders behandling för farbröder som B). Han får lite ont i musklerna av den något som är vanligt bland årgångar som B. Mot det har han fått kortison, för det kanske kan vara polymyalgia reumatika också. Och på grund av hjärtinfarkten har han också två blodförtunnande, det stod så i riktlinjerna då. Och så något som skyddar magslemhinnan när man står på blodförtunnande och kortison, så att den inte börjar blöda. Fast blodvärdet har varit lågt ändå, så han har fått järntabletter. Han får lite ont i magen av dem, men farbröder som B är noga med att ta alla tabletter enligt doktorernas order. Tabletterna hette något annat sist han hämtade ut dem också, så det är bäst att ta två för säkerhets skull. PÅ GRUND AV BLODSALTERNA (och faktiskt också på grund av tabletten mot trängningarna) har han blivit lite förvirrad, farbror B. Letat efter taxen Tudor som gick bort för fyra år sedan. Han har fått antibiotika för urinvägsinfektion, för det måste det vara. Och så har magen hamnat i olag. Mer antibiotika. Som farbror B fått av en snäll doktor som inte vetat att farbror B tar järntabletterna samtidigt och därför inte kan tillgodogöra sig bakteriedödaren. Förvirrad ja, lugnande tablett, så att farbror B kan få sova. Han såg fler taxar av den och när han skulle fånga en av dem så ramlade han. Farbror B hamnar på lasarettet. Han har ingen medicinlista med sig. Och eftersom farbror B bara ser taxar kan han inte tala om vilka tabletter han tar så farbror B får inga alls. TVÅ DAGAR SENARE KAN farbror B redogöra för alla tabletter i minutiös ordning. Men han får bara fyra med sig hem. Vendela Berglund AT-läkare AT-centrum, Gävle. Vendela Berglund är ATläkare i Region Gävleborg, och hennes artikel är publicerad på Läkartidningens hemsida. AKTUELLT I NYA MEDARBETARE I STRAMA Läkemedelsenheten har glädjen att välkomna fyra nya medarbetare. På grund av barnledigheter och annan frånvaro rekryterades strax före semestrarna fyra vikarierande medarbetare till Enheten för klinisk vårdutveckling, team läkemedel. Medarbetarna kommer att jobba inom den kliniska verksamheten, från vänster: Anna Pettersson, leg receptarie (Gävle), Eva Palsdottir, leg apotekare (Gävle), Josefine Carlsson, leg apotekare (Gävle) och Katarina Flyrén, leg apotekare (Hudiksvall). Strama-appen nu på webben Strama Gävleborgs populära app som beslutsstöd för antibiotikaval finns nu även i läsbar version för de flesta webbläsare. I många fall kan det vara bekvämt att ta upp rekommendationerna på sin dator i stället för i telefonen eller på läsplattan. Gå in via länken http://appcms.softwerk.se/ strama-lg/web och lägg till sidan i favoriter eller spara ner på skrivbordet så är du alltid uppdaterad i rätt antibiotikaval och gör en insats för minskad antibiotikaresistens. 7

BJ(ÖRN)BLICK Björn Ericsson, ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I GÄVLEBORG JUNI 2015 Vi måste orka ställa oss frågor I DENNA LEDARE VILL JAG betona vikten av att alltid se till att hålla patientens läkemedelslista uppdaterad. En uppdaterad läkemedelslista är en absolut förutsättning för en patientsäker och högkvalitativ vård. Om vi förskrivare inte klarar att hantera våra ordinationssystem på adekvat sätt eller inte kan tillse att patienten har en uppdaterad läkemedelslista, utsätter vi dem för risker. För den sjuka patienten finns stora risker kopplade till felaktig läkemedelsanvändning, med allvarliga biverkningar och utebliven behandling som konsekvenser. I MIN KLINISKA VARDAG ser jag återkommande exempel på läkemedelsordinationer som inte stämmer liksom vårdövergångar utan medföljande ordinationshandlingar. Jag ser också exempel på kollegor i primärvård och slutenvård som inte kan hantera ordinationssystemet Pascal, och det händer att gamla patienter skickas hem utan tillgång till läkemedel som ordinerats. Detta utsätter patienter för risker och gör att arbete spiller över på medarbetare. AT-läkare Vendela Berglund har skrivit en tänkvärd betraktelse med rubriken Historien om farbror B:s medicinlista på sidan 7. Läs den! OM VI FÖRSKRIVARE generellt blev bättre på att förstå organisationen vi är satta att verka i, om vi lärde oss att använda de ordinationsverktyg som finns och om vi förmådde att förstå vad som händer efter att patienten lämnat vår expedition, skulle dessa risker minska betydligt. OM VI INTE BEHÄRSKAR våra ordinationssystem och inte förser patienten med en uppdaterad läkemedelslista är det inte säkert att patienten ens får sin behandling. Vad som däremot är säkert är att arbetsuppgiften och kostnaden hamnar hos en kollega när misstagen upptäcks! Att läkemedelsmodulerna i PMO, Melior och Pascal inte kommunicerar med varandra komplicerar detta viktiga arbete. Nästa fas i ehälsoarbetet är en remiss från Socialdepartementet, som förhoppningsvis leder IT-arbetet i önskad riktning nationellt. VI MÅSTE ALLA ORKA ställa oss själv några frågor vid varje patientmöte: Har jag tagit ansvar för att patienten fått rätt information om sin behandling? Har patienten en uppdaterad läkemedelslista i handen? Kan patienten ta eget ansvar för sin läkemedelsadministration eller måste vi hjälpa till på något sätt? Är en uppföljning planerad? För patienter som använder Dos (Pascal): Tänk på att det oftast finns ett gott skäl för detta. Som regel beror dosexpedieringen på att patienten har svårt att hantera sina läkemedel själv, och jag vill därför uttrycka en vädjan: Skriv inte e-recept till dospatienter! DET FINNS DOCK MÅNGA GODA exempel på att förskrivningsfrågan fått ökad uppmärksamhet, att arbetssätten kring läkemedel förbättrats och att läkemedelsfel över tid minskat. Men vi kan bli bättre! I detta MiX tas några nya och gamla funktioner i Meliorjournalens Janusfönster upp vilka är till stor nytta för att minska risker i samband med läkemedelsordinationer. Arbetet kring ordnat införande av läkemedel fortgår. Under sommaren har debatten kring NT-rådets beslut att inte rekommendera nyinsättning av läkemedlet Soliris till patienter med diagnosen ahus fått stor medial uppmärksamhet. Den som följt debatten har också noterat att den bytt fokus. FRÅGAN SOM UPPKOMMER ÄR hur mycket är rimligt för det allmänna att betala för ett läkemedel? Vad får det för konsekvenser för sjukvården som helhet om alltfler och mycket dyra läkemedel tar en allt större andel av läkemedelsbudgeten? Hur stor andel av utvecklingskostnaden står läkemedelsföretaget självt för och hur mycket är offentligt finansierat? Björn Ericsson är specialist i allmänmedicin, familjeläkare vid Sätra HC och LK:s ordförande. MiX Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén i Gävleborg Redaktionen Peo Hermansson, specialist i allmänmedicin, redaktör. peo.hermansson@regiongavleborg.se Björn Ericsson, specialist i allmänmedicin, ordförande. bjorn.ericsson@regiongavleborg.se Simon Gunnarsson, apotekare, sekreterare. simon.gunnarsson@regiongavleborg.se Tel: 026-15 85 30; Läkemedelsenheten Extern post Lednings- och verksamhetsstöd Gävle sjukhus 801 87 GÄVLE Intern post Läkemedelsenheten Budstation -67- MiX på nätet www.regiongavleborg.se/lakemedel Produktion TETHA; grafisk profil och form Tryck Gefle Offset; 2.100 ex.