Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB
2
Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Rapporten upplägg och begränsningar... 6 Faktorer som påverkar skadans storlek... 7 Tidpunkt... 7 Tid under vatten och temperatur... 7 Jordartens betydelse... 7 Dränering... 8 Pumpkapacitet och invallning... 8 Åkermarkens läge... 9 Konsekvenser... 9 Konsekvenser för olika grödor... 10 Potatis... 10 Stråsäd... 11 Brödsäd... 12 Maltkorn... 12 Oljeväxter... 12 Mindre skörd... 13 Ökade maskinkostnader... 13 Packningsskador... 13 Översvämning av byggnader torkanläggning... 14 Förluster med svårberäknad omfattning... 14 Maskiners påverkan på markens bördighet och struktur... 14 Vattens påverkan på markens bördighet och struktur... 14 Kväve- och fosforförluster... 14 Sämre etablering på grund av senare höstsådd... 15 Utebliven höstsådd... 16 Mer kostsamt skördearbete... 16 Mer kostsam jordbearbetning... 16 3
Åtgärder för att minska konsekvenserna vid nästa översvämning... 16 Kanaler... 16 Hårdgjorda ytor... 17 Nya vattendomar i dikningsföretag... 17 Större hänsyn till konsekvenser vid byggnation och... 17 Jordbruksnäringens risker... 18 Modell för att beskriva konsekvenserna... 18 4
Om rapporten Johan Gottfridsson, HS Konsult AB, har tagit fram denna rapport på uppdrag av Jordbruksverket. Syftet med rapporten är att beskriva vilka konsekvenser översvämningen den femte september 2015 i Hallsbergsområdet hade för växtodlingen. Sammanfattning De fält som låg under vatten längst tid hos de intervjuade lantbrukarna var översvämmade i 14 dagar. Som beskrivs i rapporten är översvämningens tidpunkt avgörande för vilka följder den får på växtodlingen. Den femte september 2015 var förhållandevis stora arealer skördade och de ekonomiska konsekvenserna blev betydligt mindre än de skulle blivit om vattenmängderna kommit några veckor tidigare. Hur lång tid fälten låg under vatten varierade mycket hos de intervjuade lantbrukarna, från en dag upp till två veckor. Medelvärdet för de förluster som gått att beräkna hos de intervjuade lantbrukarna är 910 000 kr/gård men det skiljer sig mycket mellan olika gårdar. Det värst drabbade företagen förlorade minst fyra miljoner kronor, medan andra bara gick miste om ett par tusen kronor trots ganska stora översvämningsarealer. Flera saker samverkade för att orsaka de skador som skedde i samband med översvämningen i september 2015. Runt 100 millimeter regn föll under cirka ett dygn, från ett åskväder som drog över området. Vissa platser hade fått 30-40 millimeter regn tidigare samma vecka. Hårdgjorda ytor förvärrade konsekvenserna på stora arealer tätortsnära åkermark. Området är låglänt och platt. Många fält var ännu oskördade. Betydande arealer åkermark ligger under Hjälmarens vattennivå. 5
Bakgrund Jordbruket i Hallsberg med omnejd är omfattande och har en mångårig historia. Området lämpar sig bra för växtodling och stora arealer åkermark brukas. I hela Örebro län odlades 52 000 hektar stråsäd, 2 000 hektar raps och rybs, 2 100 hektar trindsäd och 477 hektar potatis år 2015 enligt Statistiska centralbyråns preliminära siffror. En betydande del av dessa arealer ligger i området som fick ta emot runt 100 millimeter regn den femte - sjätte september 2015. Stora delar av landskapet är platt och många hektar åkermark utgörs av låglänt, före detta sjöbotten. Detta gör att det kan ta lång tid för stora vattenmassor att rinna undan. En stor areal är beroende av pumpar och invallningar sedan Hjälmarens vattennivå sänktes i slutet av 1800-talet. Sjösänkningen frigjorde omkring 15 000 hektar åkeroch ängsmark varav en betydande andel är bördig och odlingsbar. Närhet till tätorter är också en viktig faktor när det gäller känslighet för översvämning. En tätorts alla hårdgjorda ytor gör att stora vattenmassor kan ansamlas på kort tid, även vid mindre nederbördsmängder. Detta blev tydligt vid skyfallet i september 2015 då regnet orsakade översvämning av stora arealer både i Hallsbergs tätort och i närområdet. Den tätortsnära åkermarken blev i många fall hårdare drabbad och var översvämmad under fler dygn jämfört med åkermark som låg längre bort. Rapporten upplägg och begränsningar Information har samlats in genom intervjuer med 13 olika lantbrukare i översvämningsområdet. Det fanns fler drabbade gårdar men av tidsskäl var det inte möjligt att intervjua alla. Ett fåtal lantbrukare avböjde också att medverka. Ekonomiska förluster har kalkylerats med hjälp av data från lantbrukare och HS Konsults grödkalkyler. Siffor som handlar om skördebortfall eller kvalitetsförsämringar av grödor är säkrare medan andra förluster såsom bördighetsförsämring eller försenad sådd är mer svårberäknade och kräver uppskattningar. I arbetet med att beskriva konsekvenserna från denna översvämning har det inte gått att separera de ekonomiska förlusterna som orsakats av skyfall över aktuell åkermark, vattenmassor från hårdgjorda ytor eller från närliggande högre terräng. Flera lantbrukare har fått sin åkermark översvämmad med vatten från flera av dessa områden och de har inte haft något svar på exakt hur mycket varje faktor påverkat. 6
Faktorer som påverkar skadans storlek En rad olika faktorer avgör vilka skador en översvämning kan orsaka. Här beskrivs några av dem. Tidpunkt Översvämningens tidpunkt har väldigt stor betydelse för hur den odlade grödan påverkas och hur stora de ekonomiska konsekvenserna blir. På många fält skedde höstens översvämning precis innan det var dags att skörda, medan andra fält precis blivit färdigskördade. En tredje kategori fält var nyligen sådda med exempelvis höstraps. De ekonomiska konsekvenserna blir som störst när det uppkommer en totalskada på en gröda som precis ska skördas eftersom alla insatser som gjorts under växtodlingsåret måste räknas in i förlusten (gödsling, växtskyddsåtgärder, maskinarbeten med mera). Sker istället översvämningen när grödan är nysådd är det kostnader för etablering (jordbearbetning, utsäde samt eventuell startgödsling och kemisk bekämpning) som går förlorade. Utsädeskostnaden är en faktor som kan variera stort mellan olika grödor. Potatis 15 000 kr/ha, höstraps 613 kr/ha, höstvete 808 kr/ha vårkorn 670 kr/ha. Tid under vatten och temperatur Hur länge ett fält står under vatten påverkar hur grödan skadas. Grödorna har olika stor känslighet för hur länge de klarar stående vatten. Potatis kan få kvalitetsskador efter kort tid och stråsäd kan få påverkan på falltalet. Temperaturen påverkar skadans storlek eftersom transpirationen i växterna är högre vid höga temperaturer och grödan då skadas snabbare. Jordartens betydelse Jordarten påverkar vilka konsekvenser översvämningen får. En styv lera kan bli väldigt kompakterad och få dålig struktur av att ligga under vatten. Det beror på lerornas krympande och svällande egenskaper. Lerorna sväller upp och sprickorna försvinner, jorden blir mycket tät och svårgenomtränglig. Då påverkas markens bördighet och det kan ta lång tid innan jorden återhämtat sig. I enkelkornjordar, exempelvis sandjord, är markporernas storlek proportionell mot kornstorleken. Därför får sandjordar och grovmojordar ofta en god vattengenomsläpplighet, medan mjälajordar däremot ofta får en låg vattengenomsläpplighet. Mulljordar är inte heller särskilt känsliga strukturmässigt. 7
Dränering Dräneringssystemets status är viktig i sammanhanget. Det som får störst betydelse vid större översvämningar är systemets flaskhals. Under denna översvämning fanns en av flaskhalsarna i Ralaån. Den bestod av en bergsklack som begränsade flödet. Enligt flera lantbrukare har det förts diskussioner om att spränga bort klacken men frågan är inte helt okomplicerad. Nedströms finns ett naturskyddat område med hotade arter som kan påverkas av förändrade vattenflöden. Vid dimensionering av dikessystem är det viktigt att ha bra hydroligiska beräkningar till grund. Med klimatförändringarna och de senaste årens översvämningar i åtanke kan sannolikhetsberäkningarna för kraftiga regn behöva revideras och flera dikningsförrättningar och vattendomar göras om. Gårdens eget dikningssystem, både öppna diken och täckdiken, har stor betydelse för hur länge marken förblir under vatten. Välskötta diken rymmer mer vatten, men om utloppsrören från täckdikningen är översvämmade och vattnet i de öppna dikena inte kommer vidare eftersom det är fullt i kanaler och åar, så hjälper inte gårdens dräneringssystem. Detta var fallet på många platser vid översvämningen i september 2015. Ingen lantbrukare trodde att gårdens dräneringssystem tagit skada, men flera var osäkra eftersom det är svårbedömt i nuläget. Pumpkapacitet och invallning Vallarnas status och pumparnas kapacitet har stor betydelse för att skydda åkermarken från vattenmassorna. Ett fåtal lantbrukare har uppgett att de kommer öka sin pumpkapacitet för att bättre klara framtida vattenflöden. Även ökad automatik för att få igång pumparna snabbare vid akuta situationer har diskuterats. 8
Åkermarkens läge Stora delar av översvämningsområdet är platt och ligger under Hjälmarens vattennivå vilket gör att vattenmassorna rör sig långsamt och kan påverka åkermarken under en längre tid. Många av de översvämmade fälten ligger nära asfalterad ytor och tätorter som exempelvis Hallsberg, Mariebergs köpcentrum, fraktterminaler med mera. Denna åkermark är extra utsatt eftersom den får ta emot vatten från stora hårdgjorda ytor, vilket kan orsaka översvämning även vid relativt små regnmängder. En tredje faktor som kan påverka är högre terräng i omgivningen. På en del av de översvämmade fälten kom knappt något regn alls, men fältens låga läge mellan högre belägen mark och Hjälmaren eller Kvismare kanal gjorde att vattnet behövde passera för att komma ut i sjön. Konsekvenser Konsekvenserna för översvämningen i september 2015 varierar väldigt mycket beroende på ovan beskrivna faktorer. Vissa förluster är lätta att beräkna på gårdsnivå, medan andra kräver stora uppskattningar och blir mer osäkra. Den beräknade totala förlusten på de intervjuade gårdarna (som endast utgör en del av de drabbade) är 8,2 Mkr utan att ta hänsyn till mer långsiktiga konsekvenser såsom bördighetsförsämring och påverkan på nästa års grödval med mera. På de flesta intervjuade lantbruksföretag hade majoriteten av årets areal skördats och totalt drabbades 590 hektar åker med växande gröda av skördesänkningar eller kvalitetsförsämringar. Arealen påverkad åkermark uppskattas var minst dubbel så stor som antalet hektar i denna undersökning, vilket skulle ge en totalförlust på minst 16 Mkr. Osäkerheten i den siffran är dock väldigt stor eftersom den beror mycket på hur många hektar potatis som påverkats. 9
Bild 1. Karta över området. Röda ringar visar var de intervjuade lantbruksföretagens översvämningsdrabbade åkermark ligger. Copyright Metria 619636 Konsekvenser för olika grödor Blir mogna grödorna stående oskördade en längre tid i fuktigt väder drabbas alla grödor av gråfärgning och andra färgförändringar som sänker kvaliteten. Denna missfärgning beror på svamp-påväxt på skal, agnar, skidor och baljor av sekundärsvampar. Svamparna parasiterar inte alltid på växten utan kan leva av dött organiskt material eller sockerrester, honungsdagg, som bladlöss lämnat efter sig. Potatis Potatis är en gröda med stora ekonomiska insatser per hektar och potentiellt större vinst än stråsäd och oljeväxter. Potatisodlingen sker dessutom ofta med kontraktsodling vilket gör att förlusterna kan 10
fördubblas när odlaren tvingas köpa in potatis från annat håll för att uppfylla sitt åtagande i kontraktet. Av de intervjuade lantbrukarna är potatisodlarna de som haft största hektarförluster med summor på 80-90 000 kr/ha. Potatisen kan få kvalitetsförsämring redan efter kort tid under vatten som gör att en del inte går att sälja. Om den sedan står under vatten längre kan hela skörden förloras. För en potatisodlare med kvalitetspåverkad potatis tillkommer också ökade kostnader för sortering av skördeprodukten eftersom flera partier kan innehålla både potatis av god kvalitet och potatis som ska kasseras. Detta gör att man kan behöva anställa mer personal för sortering under en period. Bild 2. Översvämmad potatis. Foto: Pia Björsell Stråsäd För stråsädesgrödorna blir oftast inte hektarförlusterna lika stora som i potatisodlingen, men konsekvenserna för den enskilde lantbrukaren kan ändå bli mycket stora. Det är en odling som ofta sker med relativt små ekonomiska marginaler varför ett skördebortfall eller en kvalitetsnedklassning snabbt kan radera hela gårdens vinst det aktuella året. I snitt förlorade de intervjuade lantbrukarna drygt 3 000 kr/ha på grund av skördebortfall och kvalitetsnedklassning av stråsädesprodukter. En odling av stråsäd kan omsätta 6-9 000 kr/ha eller mer beroende på skördenivå och en rad andra faktorer. Det betyder att en förlust på 3 000 kr/ha kan utgöra så mycket som hälften av omsättningen på de aktuella skiftena. 11
Brödsäd Vid odling av brödsäd är falltalet en viktig kvalitetsparameter som är en av de avgörande faktorerna för att skördeprodukten ska bli godkänd för bakning. Om falltalet blir för lågt klassas produkten ner till djurfoder, vilket ger mindre betalt. En sådan nedklassning kan göra att hela vinsten för det aktuella skiftet går förlorad eftersom odlingsåtgärderna förknippade med brödsäd är dyrare och kräver mer insatser än de vid fodersädesodling. Kraftiga väderomslag under degmognaden, liksom fuktig väderlek när säden mognat kan sänka falltalet. Maltkorn Falltalet är också en avgörande parameter vid klassning av maltkorn som används i öl- och whiskytillverkning. Falltalet i maltkorn får inte bli för lågt eftersom produkten då klassas ner till fodersäd med lägre betalning som följd. Bild 3. Stående vatten på kornfält. Foto: Tobias Neselius Oljeväxter Alla intervjuade lantbrukare hade skördat sina oljeväxter den 5:e september, men en del av dem hade fält nyligen sådda med höstraps som översvämmades och i vissa fall krävdes omsådd på dessa skiften. Förlusten beräknas till 4 100 kr/ha. 12
Mindre skörd Skördebortfall på grund av att grödan inte gick att skörda eller att delar av fälten hade så mycket liggsäd att spillet vid tröskningen ökade. Ökade maskinkostnader Kostnader för tröskning ökade eftersom flera lantbruk fick leja in tröska med band för att kunna köra på markerna och bärga skörden. Tröskor med vanlig däcksutrustning kunde inte ta sig fram på marken. Kostnaden för att leja in tröskning har legat runt 1 000 kr/ha, därutöver tillkom fasta maskinkostnaden för den egna tröskan. Packningsskador Det råder inga tvivel om att marken fick packskador i samband med skördearbetet. Denna typ av skador på markens struktur kan bli långvarig och ge skördesänkningar en lång tid framöver. Skadan är svår att värdera eftersom olika jordar var olika blöta på djupet under skördearbetet. Bild 4. Packningsskada vid tröskning. Foto: Marie Lundberg 13
Översvämning av byggnader torkanläggning I minst ett fall fick en lantbrukare sin torkanläggning översvämmad vilket genererade en ungefärlig kostnad på 10 000 kr för merarbete av anställda och självrisk på försäkringen på 22 000 kr. Förluster med svårberäknad omfattning Här beskrivs förluster som kräver uppskattningar, är svårberäknade och ofta påverkar odlingen på lång sikt. Maskiners påverkan på markens bördighet och struktur Marken riskerar packskador om lantbrukaren tvingas köra på den vid blöta förhållanden för att exempelvis bärga skörden. Ökad slirning och ältning av marken vid jordbearbetning har också en negativ effekt på lerjordarnas aggregat och markens struktur. Det kan påverka bördigheten under en lång tid framöver. Jordbearbetningen tar även längre tid och kräver ett större dragkraftsbehov, vilket ger ökad dieselåtgång och maskinslitage. Vattens påverkan på markens bördighet och struktur Marken kan ta skada när den står under vatten. Lerjordar som får ta emot stor vattenmängder blir ofta packade och kompakta. Leraggregatens struktur kan deformeras vilket i hög grad försämrar bördigheten. Andelen luftporer i marken minskar, vilket ger sämre levnadsförutsättningar för grödans rötter och marklevande organismer. Dessa organismer har i sin tur stor betydelse för bördigheten genom deras förmåga att bryta ner och omsätta organiskt material och olika näringsämnen. Färre lufthål ökar också risken för syrefattiga förhållanden och kväveförluster genom denitrifikation. Kväve- och fosforförluster Vid kraftiga regn och översvämningar kan stora mängder näringsämnen gå förlorade från åkermarken. Ämnena med störst ekonomisk betydelse är kväve och fosfor eftersom de är kostsamma att köpa in i kombination med 14
att grödorna har stora behov av dem. Kväveförlusterna sker både genom utlakning och som gasförluster till atmosfären. Utlakningen sker när vattnet transporteras ner genom markprofilen och gasförlusterna sker främst när marken lider av syrebrist, som vid en översvämning. Fosfor förloras från åkermarken främst genom att jordpartiklar rika på fosfor följer med rinnande vatten. Förlusterna av löst fosfor är oftast låga eftersom fosforn snabbt binds till jordpartiklar. Översvämningar kan ge upphov till stora fosforförluster eftersom stora vattenmängder ger kraftiga flöden som sliter loss jordpartiklar i såväl diken som naturliga vattendrag. Sker mycket av vattentransporten som ytavrinning från fälten ner i diken och andra vattendrag, blir konsekvensen oftast höga fosforförluster, speciellt om jorden ligger bearbetad inför höst- eller vårsådd. Sämre etablering på grund av senare höstsådd Höstsådden på många fält blev försenad, och grödan fick därför en sämre start, vilket kommer ha en skördesänkande effekt 2016. Storleken på skördesänkningen beror även på andra faktorer såsom vädret under vintern och det kommande året, varför den är svår att beräkna. Bild 5. Översvämmad åkermark utan växande gröda. Foto: HS Konsult AB 15
Utebliven höstsådd Stora arealer som var planerade att höstsås i Hallsbergsområdet hann aldrig bli sådda 2015. Det berodde delvis på översvämningen men även i flera fall på den efterföljande höstens väder. I många områden avkastar höstsäden bättre än vårsäden vilket medför en lägre intäkt på nästa års skörd. Mer kostsamt skördearbete I flera fall har lantbrukare behövt leja in bandtröskor för att kunna köra på den blöta marken och bärga skörden. Det har kostat runt 1 000 kr/ha. De flesta har ändå kunnat använda sin egen tröska men arbetet har i många fall tagit mycket längre tid än normalt. Detta har genererat ökade arbets- och maskinkostnader. Mer kostsam jordbearbetning Höstens jordbearbetning blev försenad och försvårad på flera gårdar, med ökade arbets- och maskinkostnader som följd. Jordbearbetningen blev heller inte genomförd med gott resultat i alla lägen vilket påverkar etableringen av nästa gröda negativt både med avseende på höstsådd 2015 och vårsådd 2016. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid nästa översvämning Här beskrivs åtgärder som kan leda till minskad sårbarhet och mildare konsekvenser vi översvämningar i framtiden. Kanaler Enligt flera lantbrukare skulle vattnet behöva ledas andra vägar för att snabbare komma ut i Hjälmaren, eller i vissa fall, andra aktuella sjöar. På ett ställe i Ralaån finns även en bergskant som hindrar flödet. Där kan det finnas behov av åtgärder för att bättra på flödet. Samtidigt måste naturligtvis beräkningar göras för att eliminera översvämningsproblem nedströms. Ändras en sektion av ett vattendrag måste nödvändiga åtgärder utföras nedströms för att inte bara flytta problemet dit. Det är viktigt att kommunen gör en grundlig översvämningsutredning för att kunna prioritera rätt när det gäller förebyggande åtgärder inför framtiden. I den utredningen är det självklart att jordbruksmarken ska ingå. 16
Hårdgjorda ytor När nya, stora hårdgjorda ytor byggs måste hänsyn tas till vattenflödet från dessa för att inte orsaka problem för lantbruket så väl som andra. Många kanaler och andra vattendrag i Hallsbergstrakten är dimensionerade för vattenflöden som gällde för flera decennier sedan. Idag finns en större areal hårdgjorda ytor vilka levererar större mängder vatten till närliggande åkermark. Även vid relativt små regnmängder drabbas lantbrukare norr om Hallsberg av översvämningar. Nya vattendomar i dikningsföretag Som beskrivet ovan finns exempel på underdimensionerade kanaler och dikessystem. Det är viktigt att ha uppdaterade vattendomar som är aktuella för de förhållanden som råder. Samarbete mellan olika dikningsföretag är en viktig del för att uppnå detta. Det finns även exempel på dikningsföretag där Hallsbergs kommun är medlemmar. Där är det viktigt med ett aktivt deltagande från kommunens sida på mötena. Om samhällsintressen står på spel borde kommunen ta en ledande roll i vilande dikningsföretag. Större hänsyn till konsekvenser vid byggnation och skapande av hårdgjorda ytor I vissa områden där översvämningsrisken är större på grund av hårdgjorda ytor eller andra faktorer orsakade av samhället, så ligger dessa utanför lantbrukarnas kontroll. Där bör en strategi utformas för skälig ersättning till lantbrukare. Den skulle kunna gå ut på att viktiga platser identifieras som inte får översvämmas, samtidigt som andra ytor används som buffertzoner vid höga flöden. Här skulle jordbruksmark kunna vara ett exempel på en buffertzon förutsatt att lantbrukaren ersätts för sina förluster. En sådan modell kan göras samhällsekonomisk genom att stora värden i städerna undviker översvämning samtidigt som kostnaden för ersättning till lantbruket med största sannolikhet skulle bli mindre än om viktiga samhällsfunktioner stod under vatten. Byggnadsprojekt som konstruerar nya, stora hårdgjorda ytor vars vattenflöde kan påverka närliggande åkermark behöver avlastningsarealer. Om inte vattnet kan tas tillvara på ett lämpligt sätt, borde inte sådana projekt få bygglov. Byggprojekt som inkluderar hårdgjorda ytor borde innehålla en plan för vattendisposition vid 10- och 100-årsregn. Ett exempel finns i närheten av Hallsberg, där en underhållsverkstad för tågservice planeras. Om det bygget blir verklighet är det viktigt att vattenfrågorna är grundligt utredda så att en beredskap finns för framtida regnväder. 17
Jordbruksnäringens risker Växtodling innebär alltid en ekonomisk risk och grödornas avkastning är beroende av gynnsamma väderförhållanden. För lantbrukare är det inte ovanligt med ekonomiska förluster på grund av väderhändelser. Men det är viktigt att löpande utvärdera dessa risker i takt med att faktorer såsom klimatet och markanvändningen i anslutning till åkermarken förändras. Växtodlingen som bedrivs i Hallsbergstrakten och andra liknande platser riskerar att få en ökad sårbarhet i framtiden i takt med klimatförändringarna och mer frekvent extremväder. För att minska sårbarheten är det viktigt att vidta de åtgärder som behövs för att bättre hantera stora vattenflöden. Modell för att beskriva konsekvenserna För att få korrekt bild av konsekvenserna av en större översvämning av åkermark krävs många olika typer av data. De ekonomiska förlusterna beror på en lång rad faktorer. Data om vilka grödor som odlas på vilka skiften går att få tag på via Länsstyrelsen. Däremot går det inte att veta om grödan hunnit skördas innan översvämningen utan besök i fält eller kontakt med lantbrukaren. Det är också viktigt att känna till vilka kvalitetsparametrar som spelar in och om varan är tänkt att säljas som brödsäd, maltkorn, matpotatis eller något annat som kräver högre kvalitet. Andra faktorer såsom vattenflöde, hur länge marken stod under vatten, ökade arbets- och maskinkostnader är också svåra att ta reda på utan att kontakta lantbrukaren. De nämnda faktorerna och konsekvensernas komplexitet gör att enkla matematiska eller ekonomiska modeller riskerar att bli väldigt osäkra. Förslaget är därför att lantbrukare kontaktas för kortare intervjuer, som skett när denna rapport togs fram. Enkäten som användes i arbetet med denna rapport kan med en vidareutveckling användas vid framtida konsekvensbeskrivningar efter översvämningar. För att få tag på så stor andel av de drabbade lantbrukare som möjligt kan Länsstyrelsen, LRF och de rådgivningsföretag som är verksamma i området kontaktas. Genom att sedan be varje intervjuad lantbrukare att tipsa om fler drabbade, ökar chanserna att täcka in en stor andel på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. 18
Bilaga 1 - Intervjuunderlag Namn Adress Tel Intervjudatum Hur mycket regn kom hos dig veckan före översvämningen? Hur mycket regn kom under översvämningstiden innan vattnet rann undan? Hur länge var din åkermark under vatten? Hur många hektar av varje gröda drabbades av skördenedsättning eller kvalitetsförsämring utanför själva översvämningszonen (dvs ingen vattenspegel men ändå förhöjd vattennivå i marken)? Hur stora intäkter har gått förlorade per hektar översvämmad mark? Hur stora intäkter har gått förlorade per hektar på mark i anslutning till översvämmad mark? Vilka merkostnader och särkostnader räknar du in i förlusten? (arbetsmoment och insatser vid skörd, bärgning av tröska etc.) Vilken jordart är det där det blev översvämning? Hur många hektar av varje gröda översvämmades? Hur påverkades mängden bärgad skörd på de översvämmade fälten? Har du grödor som skördades både innan och efter översvämningen?
Hur påverkades skördekvaliteten på dessa grödor? Finns det åtgärder man kunde ha gjort förebyggande för att mildra konsekvenserna av översvämningen på dina marker? Hade dina dräneringssystem bra status och normal kapacitet innan översvämningen? Hade dina täckdikningsrör fritt flöde ut i dikena eller låg rören under vatten? Har dina dräneringssystem tagit skada? Har du invallad mark som översvämmades? Ligger din mark på en sådan plats som får ta emot stora mängder vatten när det regnar någon annanstans? Exempelvis vattenmasson som ska ut i Kvismare kanal. Kunde du utföra tänkt jordbearbetning vid planerad tidpunkt? Om nej hur mycket försenad blev jordbearbetningen? Påverkades jordbarbetningen på något sätt av översvämningen? Dvs blev arbetet bättre eller sämre än om arbetet skulle utförts vid tänkt tidpunkt? Har sådd blivit försenad pga översvämning? vilken gröda? Om ja, hur mycket? Rita in området på en karta som påverkades av översvämningen Vilka av dina grannar blev drabbade?