Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Gymnasieskola

Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 7 Personal... 8 IKT... 8 Kvalitetsuppföljning gymnasieskola... 9 Kunskaper... 9 Normer och värden... 14 Elevernas ansvar och inflytande... 17 2

Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen skall varje huvudman systematiskt och kontinuerligt, utifrån de nationella målen, följa upp verksamheten, analysera resultaten och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Motsvarande arbete skall göras på enhetsnivå av varje rektor. I denna kvalitetsuppföljning ges en övergripande bild av verksamhetens förutsättningar, samt hur kvalitet sett ut i gymnasieskolan. En analys görs också av resultaten och därefter beskrivs vilka utvecklingsområden som finns att arbeta med för år 2015. 3

Verksamhetens förutsättningar Organisation Solbergagymnasiet Det finns en rektor och en biträdande rektor för enheten. Program: - Estetiska programmet bild - Estetiska programmet musik - Ekonomiprogrammet - Naturvetenskapliga programmet - Teknikprogrammet - Gymnasiesärskolan, Estetiska programmet Taserudsgymnasiet Det finns två enheter på skolan med var sin rektor. Enhet 1: - Barn- och Fritidsprogrammet - Bygg- och anläggningsprogrammet - El- och energiprogrammet - Industritekniska programmet - Gymnasiesärskolans individuella program samt de nationella programmen Fordonsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet Enhet 2: - Handels- och administrationsprogrammet - Fordon- och transportprogrammet - VVS- och fastighetsprogrammet - Vård- och omsorgsprogrammet - Introduktionsprogrammen 4

Ekonomi och nyckeltal Utvecklingen vad gäller elevantal visas nedan mellan 2012 till 2014. Under perioden ser vi en elevminskning. 2012 2013 2014 Sol Tas Varav IM Sol Tas Varav IM Sol Tas Varav IM Åk 1 141 162 50 152 134 21 127 152 48 Åk 2 137 109 133 130 20 134 126 27 Åk 3 152 85 143 102 137 109 9 Tot 430 356 50 428 366 41 398 387 84 Källa: Siris Även antalet elever i gymnasiesärskolan har minskat åren 2012-2014: 2012 2013 2014 Antal elever i gymnasiesärskolan 22 17 16 Källa: Skolverkets jämförelsetal I nedanstående tabell ser vi andelen elever som går på en gymnasieskola utanför vår egen. 2012 2013 2014 Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i annan kommuns gymnasieskola 21,3 20,4 18,8 Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i egna kommunens gymnasieskola 66,1 67,4 69,8 Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i fristående gymnasieskola belägen i annan kommun 10,2 8,5 7,5 Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i fristående gymnasieskola belägen i den egna kommunen 2,4 3,7 3,9 Källa: Skolverkets jämförelsetal Några nyckeltal om gymnasieskolan Arvika Kommungruppen Riket Andel (%) elever - på yrkesprogram - på högskoleförbered progr - på introduktionsprogr Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) lärare m pedagogisk högskoleexamen 41,3 (45,5) 48,1 (45,9) 10,7 (8,6) 5 41,5 (43,6) 45,1 (44,9) 13,4 (11,6) 30,8 (32,4) 57,8 (57,2) 11,4 (10,4) 10,1 (10,7) 9,5 (10,2) 11,4 (11,7) 83 (86) 77 (78) 82 (82) Andel (%) elever som - avbröt studierna efter 1 år 1 (4) 2 (4) 3 (4)

- fullföljt utb inom 4 år tot - fullföljt utb inom 4 år exkl IV 66* (76) 73** (85) 66* (78) 75** (85) Nyckeltal för de senaste två åren med 2013 års värden i parantes. Källa: Skolverket * Andel (%) elever som tagit examen inom 3 år, totalt ** Andel (%) elever som tagit examen inom 3 år, exkl IM 63* (77) 71** (84) Ekonomi Kostnad/elev gysk - undervisning Kostnad/elev gysk - lokaler Nyckeltal för de senaste två åren med 2013 års värden angivet överst. *oktober 2013 **oktober 2012 Arvika Kommungruppen Riket 60 400* 58 000* 52 600* 56 600** 55 500** 50 000** 22 000* 21 700* 20 900* 20 200** 20 900** 21 200** Under perioden 2012-2014 ser vi en minskning av antalet elever i vår gymnasieskola. Det är till stor del beroende på den demografi vi har, dvs färre elever totalt i årskurserna. Vi har i stort sett behållit vår andel i vår egen gymnasieskola över tid, en viss förbättring kan ses 2014 då vi i det närmaste är tillbaka på 70% av våra elever går i vår egen gymnasieskola. Ekonomiskt betyder det att lokalkostnader och andra fasta kostnader blir högre då det är färre antal elever att dela dessa på. Gymnasieskolans programutbud och dess inriktningar styr i större utsträckning ekonomin än elevantalet i sig. Vidare har det betydelse huruvida vi lyckas fylla våra platser per program samt att eleverna väljer att gå kvar i vår gymnasieskola även under år två och tre då en del väljer inriktningar i annan kommun, då vi inte erbjuder alla inriktningar som finns på de olika programmen. Det sistnämnda kan vara en förklaring till varför kostnaden /elev, undervisning har ökat 2013 jämfört med 2012, en annan är att Arvika kommun satsat på lärarlönerna vilket också har bidragit till en ökad kostnad per elev. 6

Lokaler Gymnasieskolan i Arvika har behov av en översyn gällande lokaler. På de respektive enheterna råder olika svårigheter och en dialog förs med Arvika Fastighetsbolag för att skapa så bra arbetsmiljö som möjligt för både elever och personal. Gamla lokaler kräver mer underhåll än nybyggda vilket ständigt gör sig påmint. På Solbergagymnasiet har det under våren 2015 påbörjats ett arbete med att få ordning på värmen och ventilationen. Det är ett omfattande arbete men förhoppning är att de gamla systemen som innebär svårigheter att reglera värme och kyla i rätt proportion, likväl som korrekt ventilation, blir utbytt och åtgärdat. Taserudsgymnasiet är en stor byggnad men lokalerna är inte anpassade till dagens gymnasiestudier som kräver att fler kurser är förlagda till skolan och i ändamålsenliga verkstäder. Gateskolan disponerar dessutom en del av lokalerna vilket gör att det numera är trångt på skolan. För att tillmötesgå Fastighetsinriktningens trängande behov av iordningställd lokal har det gjorts förbättringar och ombyggnationer i samarbete med AFAB och Fastighetsinriktningen. Dock kvarstår trångboddhet för program som Bygg- och anläggning och Fordon och transport. Den snabba tillströmningen av ensamkommande barn har också bidragit till ökat behov lokaler för Språkintroduktionen på Taserudsgymnasiet. 7

Personal Nedan visas andelen lärare i gymnasieskolan som har pedagogisk högskoleutbildning i Arvika, kommungruppen och riket. Under läsåret 2014/2015 fanns fem förstelärare och en lektor inom gymnasieskolan i Arvika. Lärare med pedagogisk högskoleutbildning Arvika Kommungruppen Riket Andel (%) lärare m pedagogisk 83 (86) 77 (78) 82 (82) högskoleexamen Nyckeltal för de senaste två åren med 2013 års värden i parantes. Källa: Skolverket Andelen lärare i kommunen med pedagogisk högskoleutbildning ligger högre än i kommungruppen och riket. Gymnasieskolan har trots svårigheter att rekrytera yrkeslärare lyckats genomföra utbildning för eleverna. Vi hyser fortsatt oro kring framtida rekryteringar kring just yrkeslärare men också kring matematik och naturvetenskapliga ämnen. Den inre organisationen med intendenttjänster på skolorna har varit lyckosam och skapat arbetsro och är ett gott stöd till rektorerna. Vi ser även att arbetet kring ekonomi har fått en tydligare och bättre struktur tack var detta. Rektorerna har på så sätt fått mer tid för sitt pedagogiska ledarskap. Av gymnasieskolans fyra rektorer har två genomgått den gamla statliga rektorsutbildningen och två genomgår den nya statliga rektorsprogrammet. IKT Läsåret 2014/2015 inleddes med att samtliga lärare erhöll en MAC-dator. När eleverna kom delades det ut en dator till varje elev i åk1 och 2. Arbetet leddes av gymnasieskolans IT-pedagog. Skolorna använder Dexter som plattform för frånvarohantering och är på gång in i att använda den som underlag för utvecklingssamtal. Samarbetet med grundskolan pågår med att finna en gemensam lärplattform för båda skolformerna. 8

Kvalitetsuppföljning gymnasieskola Kunskaper Resultat Arvika Riket 2013 2014 2013 2014 Betyg, andel (%) elever med minst G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv på nat pgm NV, SP och TE 100 98 Betyg. andel (%) elever med minst G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv på övriga nat pgm 90 85 Betygspoäng, totalt i genomsnitt 13,8 14,0 Arvika Riket 2013 2014 2013 2014 Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildn. i gy, andel (%) av elever folkbokförda i kommunen 33 35 42 41 Slutbetyg Här visas antalet elever som fick slutbetyg från gymnasieskolor som tillämpar måloch kunskapsrelaterade betyg vårterminen 2014. För att få slutbetyg måste en elev ha fått kursbetyg i alla de 30-35 kurser som normalt ingår i hans eller hennes studieplan. Dessutom måste eleven ha fått betyg i specialarbete/projektarbete. Genomsnittlig betygspoäng Uppgiften visar den genomsnittliga betygspoängen från gymnasieskolan vårterminen 2014. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas enligt Högskoleverkets meritvärderingsmodell vid antagning till högskolan, där betyget Godkänd i en kurs ges värdet 10, betyget Väl godkänd 15 poäng och betyget Mycket väl godkänd 20 poäng och IG ger 0 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. Om en elev t.ex. har betyget "Väl godkänd" på alla kurser har eleven 15 i genomsnittlig betygspoäng. 9

Gymnasieskolan Arvika - Elever med avgångsbetyg Läsåret 2013/14 Totalt Därav Därav Därav Därav GBP för GBP antal andel (%) andel (%) andel (%) andel (%) elever med för elever examen med med med grundl. med utökat och med Program examen studiebevis behörighet program studiebevis examen Nationella program totalt 217 98,2.. 62,2 24,9 14,7 14,8 Yrkesprogram 110 99,1.. 28,2 19,1 14,2 14,2 Barn- och fritidsprogrammet 11 90,9...... 14,3 14,6 Bygg- och anläggningsprogrammet 15 100,0... 15,0 15,0 El- och energiprogrammet............. Fordons- och transportprogrammet............. Handels- och adm programmet 10 100,0..... 15,1 15,1 Industritekniska programmet 14 100,0.... 13,1 13,1 VVS- och fastighetsprogrammet 16 100,0.... 13,9 13,9 Vård- och omsorgsprogrammet 29 100,0. 69,0.. 13,7 13,7 Högskoleförberedande program 107 97,2.. 97,2 30,8 15,3 15,4 Ekonomiprogrammet 14 100,0. 100,0. 15,1 15,1 Estetiska programmet 10........ 16,3.. Naturvetenskapsprogrammet 35 100,0. 100,0 42,9 16,1 16,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 30 96,7.. 96,7.. 14,4 14,5 Teknikprogrammet 18 94,4.. 94,4.. 14,5 14,7 Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. GBP = genomsnittlig betygspoäng Källa: Siris Analys Framgångsfaktorer På Taserudsgymnasiet har man hållit ihop en klass/program så att man inte skapat stora grupper i gymnasiegemensamma ämnen. Detta har bidragit till ett bättre och mer riktat stöd till alla samt att man tydligare har kunnat infärga programmålen i de olika ämnena. Solbergagymnasiet har god måluppfyllelse när det gäller uttagande av slutbetyg och även här ligger det stöd genom att man vid behov gjort fler grupptimmar inom olika ämnen. Kommunal likvärdighet Gymnasieskolan i Arvika har under året haft en hög ambition att eleverna ska nå målen och därmed få ut sina slutbetyg. Gymnasiekolans ledningsgrupp har gemensamt skapat aktiviteter på respektive skola för att nå målet, bl a stöd i olika former. 10

Utvecklingsområden Att vi fortsätter på den inslagna banan och sätter in rätt stöd för rätt grupper med siktet inställt på en än högre andel som tar ut sina slutbetyg och därmed blir behöriga för vidare arbete och studier dels genom sin yrkesexamen eller högskolexamen. Vi har även ett större fokus på ledarskapet i klassrummet för att på så sätt bättre möta allas olika behov i lärandet. Att fortsätta arbetet med att utveckla ledarskapet i klassrummet, betyg och bedömning för ökad likvärdighet samt arbetet över ämnesgränser är prioriterade områden inför kommande läsår. Utvecklingsområden åtgärder Gymnasieskolan i Arvika fokuserar på elevens framtid, nästa steg är angeläget för att öka motivationen och därav har Taserudsgymnasiet bl a tagit fram en handlingsplan som kommer att fokusera på studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse dvs att rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare jobbar fokuserat med eleverna om deras framtid efter gymnasiestudierna. 11

Nationella prov i relation till satta betyg i respektive ämne. Solbergagymnasiet VT 2014 Prov Antal elever NP Andel godkända NP, % Antal kursbetyg Andel godkända kursbetyg, % Högre betyg än NP, % Lägre betyg än NP, % Eng 5 136 97 137 96,4 2,9 4,4 Eng 6 131 98 131 98, 6,8 6,1 Sv 1 135 95,6 138 96,4 13,7 6,5 Sv 3 129 90 127 93 14 9,4 Ma 1B 80 90 82 94 18,7 12 Ma 2B 35 45,7 37 78,3 37,8 27 Ma 3B 19 68,4 16 75 12,5 18,7 HT 2014 Prov Antal elever NP Andel godkända NP, % Antal kursbetyg Andel godkända kursbetyg, % Högre betyg än NP, % Lägre betyg än NP, % Ma 1C 51 96 49 100 20,4 20,4 Ma 3C 55 80 55 82 5,4 1,8 Ma 4 47 82,9 48 89,5 18,7 16,6 Taserudsgymnasiet Lå 2014-15 Prov Skolenhet Antal elever NP Slutbetyg lägre än NP, % Slutbetyg lika som NP, % Slutbetyg högre än NP, % Ma 1A Tas 1 39-70 30 Ma 1A Tas 2 59-30 70 Eng 5 Tas 1 41-75 25 Eng 5 Tas 2 58 12 55 33 Sv 1 Tas 1 41-90 10 Sv 1 Tas 2 68 10,5 54,5 35 Analys Solbergagymnasiet: Sett till resultaten av de nationella proven kan konstateras att vi har relativt hög eller hög måluppfyllelse i engelska och svenska. Vi ser ett ökat antal elever i behov av stöd i bägge ämnena. Vi har fler elever som har det kämpigt med läsförståelse i svenska. Trenden är stadigt sjunkande när det gäller nivå både vad beträffar läsning och ordförståelse. Detta slår naturligtvis igenom i andra ämnen. Våra program är alla studieförberedande och därmed teoretiska om än på olika sätt. Ökningen av stödbehov syns framför allt på ES, SA och TE. När det gäller matematikämnet är bilden spretigare. Sett per program så ligger antalet kursbetyg mellan 75%-100%. Här finns mycket att fundera på. Allt fler elever saknar 12

grunderna för att tillgodogöra sig matematikkurserna på gymnasiet på ett bra sätt. Insatser både på grupp- och individnivå har varit nödvändiga och har sett lite olika ut beroende på hur gruppens behov har sett ut. Här finns inga undantag när det gäller program. Taserudsgymnasiet: Det som framkommer utifrån resultat på NP och betyg i kursen är framförallt huruvida det föreligger en likvärdig bedömning på skolan. Här förs en diskussion mellan lärare kring likvärdig bedömning och på vilka sätt NP kan användas som vägledning. Utvecklingsområden åtgärder Solbergagymnasiet: Här är det en utmaning vid valet till gymnasiet att hjälpa både elever och föräldrar till ett så rätt beslut som möjligt. Att få elever att förstå att gymnasiet till sin karaktär har en annan uppbyggnad än grundskolan. Att kurser har en start och ett slut, att tempot är högre. När eleverna väl är här gäller det att hitta dem och möta dem utifrån deras behov. Vi arbetar med olika metoder på både organisatorisk nivå, gruppnivå och individnivå. Det kan t ex handla om gruppdelning, mer tid eller stöd i form av resursperson i klassrummet eller på individnivå i form av handledning från specialpedagog, speciallärarhjälp eller undervisande lärare. Vi ger också möjlighet till räknestuga i de två spår i matematik som finns hos oss. Schemalagd stödtid har också erbjudits i svenska och engelska under vissa perioder. Gruppens/individens behov är viktigt i sammanhanget, varför vi försöker att vara så flexibla som möjligt. Arbetet med ledarskapet i klassrummet, arbetssätt, betyg och bedömning samt arbete över ämnesgränserna är några av de områden som är högaktuella hos oss. Dessa områden ser vi som särskilt viktiga för utvecklingen på Solbergagymnasiet och är områden vi väljer att prioritera under kommande läsår. Ett team med förstelärare med pedagogik som fokus i olika ämnen samt med specifika uppdrag såsom t ex ämnesintegration är anställda. Vi har förstelärare i naturvetenskap, moderna språk, svenska samt idrott och hälsa. Taserudsgymnasiet: Ämnesgrupperna kommer att bearbeta resultaten och jobba med att se över likvärdigheten i bedömningarna mellan lärarna. Det blir även analys av NP i förhållande till övrig kunskap som eleverna förvärvat. Tydligare uppföljning av rutin i elevhälsoarbetet på skolan. En ny stödorganisation finns från och med ht 2015 bestående av en specialpedagog som ansvarar för hela skolan samt en stödlärare per enhet som handleder och stödjer elever. Ett team av förstelärare kommer att ansvara för några av de områden som utarbetats utifrån vårt fokusområde God Undervisning, som exempel Betyg och bedömning, ledarskap i klassrummet och APL. 13

Normer och värden Resultat Under året har det gjorts flera ansträngningar att intressera ungdomarna att välja gymnasieskolan i Arvika. Vård- och omsorgsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet har varit ute i grundskolorna och presenterat sig mer ingående. Teknikcollegesamarbetet med företagen i västra Värmland har fördjupats och utvecklats. Vi har fått med två nya företag i, dels Hanza Mechanincs i Årjäng och IMTECH, den lokala styrgruppen. Det senare för att vi även nu har certifierat in Eloch energiprogrammet i Teknikcollege Arvika-Eda. Solbergagymnasiets Mathivation-projekt fortlöper. Skolan har även under året erhållit flera stipendier, dels var man till Euroschola i Strasbourg, dels deltog man under en helg i ett FN-spel i Tidaholm anordnat av FN:s ungdomsförbund och sedan erbjöds två elever att delta i Sciencedagar vid Chalmers i Göteborg där man fick tillfälle att möta fyra nobelpristagare samt forskare inom spetsområden under två dagar. Lärare har representerat Solbergagymnasiet vid Kleindagarna i Stockholm. Samtliga program utom Handels-och administrationsprogrammet har under året haft fungerande programråd, där företrädare för branschen, skolan och politiken deltar. Handels- och adminstrationsprogrammet har samarbete med branschföreträdare genom elevernas APL, men det är fortfarande svårt att få fram ett programråd. Avbrott/studieuppehåll: 2012 2013 2014 Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel (%) av nybörjare 1 4 0 Källa: Skolverkets jämförelsetal Av ovanstående tabell ser vi att vi har mycket få avhopp vilket säger en del om skolornas kvalitet. 14

Nöjd-elev index En elevenkät genomfördes under vårterminen 2015. Den är inte jämförbar med tidigare redovisade elevenkäter gällande trivsel och trygghet/nöjd elev, utan får ses som en nystart för mätning av detta. Siffrorna redovisas med ett medelvärde för respektive fråga och där man som mest kan få 4,0. Svarsfrekvensen är; Solbergagymnasiet 59% och på Taserudsgymnasiet 48,5%. Påstående Solberga Taserud Jag trivs bra i skolan 3,56 3,56 Jag trivs med undervisningen 3,24 3,38 Jag trivs med lärarna 3,24 3,49 Jag kan påverka undervisningen 2,81 3,20 Lärarnas krav på mig är rimliga 2,89 3,36 Jag behandlas rättvis och med respekt av skolans personal 3,47 3,54 Jag behandlas rättvist och med respekt av andra elever 3,48 3,48 Vi har bra stämning på skolan 3,53 3,39 Jag känner mig trygg i matsalen 3,65 3,60 Totalt 3,32 3,44 Enkäten frågar också efter: Påstående Har du känt dig trakasserad eller kränkt någon gång under läsåret? Här upplever 6,5% på Solberga att så är fallet och 6% på Taserud. Analys Denna nya enkät har färre frågeställningar men får på samma sätt fram ett nöjd elevindex. Trivseln rent generellt på skolorna är god men stämningen på skolan är något bättre på Solberga än Taserud, däremot på de övriga påståendena är man överlag nöjdare med sin skolgång på Taserud än på Solberga utifrån enkätresultaten sett. Sammantaget håller våra skolor en god kvalitet och har bra förutsättningar för att skapa goda lärmiljöer. Att det finns elever som känner sig kränkta eller trakasserade på sin skola är helt oacceptabelt. Skolornas arbete med normer och värden fortgår och är ett ständigt pågående arbete. Taserudsgymnasiet utbildar elevskyddsombud som förutom skyddsarbetet i verkstäder även får utbildning inom värdegrundsfrågor. 15

Utvecklingsområden och åtgärder Taserudsgymnasiet: - Arbetslagen samtalar med eleverna om hur man tillsammans kan förbättra trivseln på skolan. - - En lärare /program kommer i åk1 att jobba med ett material som heter 10 tankar om tolerans. Gemensamt för båda skolorna: - Likabehandlingsplanen gås igenom på samtliga klassråd för kompletteringar och revideringar. 16

Elevernas ansvar och inflytande Resultatet för Elevernas inflytande över sin utbildning upplevs varierande som kan utläsas nedan. Över tid får vi låga resultat när det gäller elevernas inflytande och ansvar. Det är givetvis angeläget för skolorna att noga beakta resultatet, men det är också viktigt att påpeka att eleverna har ansvar för att själva ta ansvar för det inflytande som står till buds. Solbergagymnasiet erbjuder bl a skolkonferens som utmärkt forum för möjligheter till påverkan, men det utnyttjas svagt. Inte heller har man lyckats få engagerade elever till elevskyddsombudsutbildning. Enkätsammanställning Solberga Taserud Jag trivs med undervisningen 3,24 3,38 Jag trivs med lärarna 3,24 3,49 Jag kan påverka undervisningen 2,81 3,2 Analys På Taserudsgymnasiet upplever eleverna sig ha mer påverkan och inflytande och över lag mer nöjda med undervisning och lärare. Här utbildas varje år elevskyddsombud och skyddsronder på skolan genomförs årligen. Solbergagymnasiet har jobbat intensivt med att få eleverna engagerade men det är fortfarande en bit att gå i det arbetet. Utvecklingsområden och åtgärder Gymnasieskolan i Arvika kommer att använda resultatet för att visa på behovet av att få eleverna mer delaktiga i sin utbildning. Vi behöver framhålla att för att få fler nöjda elever på vår gymnasieskola måste vi fokusera på delaktigheten av eleverna för att påverka sin utbildning. - Arbete kring ledarskapet i klassrummet - Arbete med betyg och bedömning - Lärare och särskilt mentorer kommer att engageras i hur vi bättre ska få eleverna mer delaktiga i sin egen lärandeprocess. - Elevsamverkan i flera forum intensifieras. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) Taserudsgymnasiets yrkesprogram erbjuder 15 veckors APL. Varje ansvarig APLlärare har avsatt tid i sin tjänst för att göra kvalitetsmässiga planeringar, genomföra besök och uppföljningar av APL. Vid utvärderingar av APL uttrycker eleverna att det läggs väl lite på bedömningen av APL. Detta har föranlett ett fokusområde. 17

Utvecklingsområden och åtgärder - Tillgodose att eleverna får en god återkoppling och bedömning av sin APL: - Se över strukturen för programråden för att få bättre effektivitet samt större motivation från branschen att delta. 18

19

Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon vx: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se Org nr: 212000-1892 20