BARNHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN I UPPSALA LÄN

Innehåll INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 BARNHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN I UPPSALA LÄN 2014... 5 MÅL OCH MEDEL FÖR ATT SÄKRA KVALITÉN... 6 Barnhälsovårdens mål... 6 Barnhälsovårdens arbete... 6 Kvalitetsindikatorer... 8 Det statistiska materialet och Basta... 9 BARNPOPULATION OCH RESURSER...11 BARNS HÄLSA...15 Amning... 15 Rökfri miljö... 18 Övervikt och fetma... 20 Vaccinationer... 22 Karies... 25 Reflektion barns hälsa... 26 FÖRÄLDRASTÖD...27 Hembesök... 27 Familjecentral... 29 Postnatal depressionsscreening EPDS... 30 Föräldragrupper... 32 Reflektion föräldrastöd... 33 HÄLSOÖVERVAKNING PÅ BVC...34 Utfall tal-språk, hörsel och syn.... 35 Besök på mottagning samt telefonsamtal... 37 Remisser... 38 Reflektion Hälsoövervakning... 40 Bilaga 1: Beräkning av antal nyfödda/heltids-tjänst BVC baserat på vårdtyngd... 41 BARNHÄLSOVÅRDENS LÄNSAVDELNING 2014... 43 STÖD TILL PRIMÄRVÅRDEN...44 Tillgänglighet... 44 Metodbok Rikshandboken... 44 Månadsbladet... 44 Kunskapsförmedling undervisning... 44 GEMENSAM PRAXIS - SAMORDNING MED ANDRA VERKSAMHETER...46 KVALITETSSÄKRING...46 Basta... 47 SPECIAL-BVC...49 MEDARBETARE PÅ BARNHÄLSOVÅRDEN...50 Ny organisation... 50 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSAKTIVITETER...51 PUBLIKATIONER 2010-2014...56 FORSKARGRUPPEN CHILD HEALTH AND PARENTING (CHAP)... 59 FORSKARGRUPPEN CHILD HEALTH AND PARENTING (CHAP)...60 PUBLIKATIONER...62 1

2

Förord Landstingets politiker fastställer och uppdaterar årligen Regelbok för barnhälsovård. Vårdgivarna, såväl offentliga som privat drivna, åläggs att följa denna. För att uppnå de mål som finns definierade i regelboken måste barnhälsovården ha tillräckliga resurser, som fördelas ändamålsenligt. Därför är det viktigt att värna om innehållet i verksamheternas arbete och kunna följa utfallet gentemot målen. Genom kvalitets- och informationssystemet Basta har vi goda förutsättningar att följa utvecklingen och ge återkoppling där varje verksamhet kan jämföra sig själva över tid men också med andra vårdcentraler i länet. Under 2014 har förberedelse för införande av ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram införts och två studiedagar med detta tema har genomförts. Under 2014 har arbetet med att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård fortsatt. Detta kommer att ge möjlighet att göra öppna jämförelser på nationell nivå. Året 2014 har också inneburit viktiga ställningstaganden inför den fortsatta utvecklingen av barnhälsovården i Uppsala län. I samband med att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog beslut om att implementera det nya barnhälsovårdsprogrammet fullt ut från och med 2015 skapade de också de ekonomiska förutsättningarna för att genomföra ett nytt teambesök vid 3 år samt ett hembesök vid 8 månader för alla barn på BVC. Den ökade kapiteringsersättningen för barn 1-5 år gamla och besöksersättningen för hembesöket ska ge möjlighet att öka bemanningen för att klara hela det nya barnhälsovårdsprogrammet. Beslut har också fattats och arbete har inletts för att barnhälsovårdsjournalen ska dokumenteras i den elektroniska patientjournalen Cosmic. Arbetet kommer att fortsätta under 2015, med pilotverksamhet på ett par BVC i länet under våren och utbildning för all BVC personal under hösten inför ett planerat införande i början av 2016. För att verksamheten ska motsvara barnfamiljernas behov krävs samverkan, framförallt med mödrahälsovård, socialtjänst och förskolan/öppna förskolan t ex familjecentralsverksamhet. Samverkan sker inte bara lokalt utan också regionalt och nationellt. Denna årsrapport redovisar Barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län under 2014 hos barnavårdscentralerna i både offentlig och privat regi samt vid Barnhälsovårdens centrala länsavdelning. Respektive vårdcentrals resultat finns att hämta i appendix sid.64. Uppsala februari 2015 Margaretha Magnusson Vårdutvecklare Thomas Wallby Vårdutvecklare Maria Engström Barnhälsovårds- Samordnare Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare 3

Sammanfattning Barnantalet 0-6 år har ökat till 29216 barn och antalet nyfödda har ökat med 93 till 4040 barn jämfört med 2013. Andelen barn som deltar i hälsoövervakningsprogrammet varierar med åldersgrupp. Andelen nyfödda, folkbokförda i Uppsala län, som haft kontakt med barnhälsovården i Uppsala län är 95,4 %. Andel mödrar som ammar då barnet är 4 månader har fortsatt att minska, men en ökning har skett då barnen är 6 månader och äldre. Andel rökande småbarnsföräldrar är lågt, nationellt sett, och det har skett en marginell minskning när barnet är 4 veckor. Emellertid har det skett en ökning vid 8 månader bland såväl fäder som mödrar. Andel överviktiga bland 4 åriga pojkar har minskat något och andelen feta har ökat marginellt. Andel överviktiga och feta flickor är generellt högre än bland pojkar. Andelen överviktiga flickor har ökat något medan andelen feta har minskat. Vaccinationstäckningen är stabil jämfört med 2013. Emellertid finns stora skillnader mellan vårdcentralerna och enstaka barnavårdscentraler kommer att följas upp på grund av nivåer som ligger under WHO:s rekommendationer. Andel barn som fått hembesök inom 30 dagar efter förlossningen har minskat 1 procentenhet till 85 %, dock uppfylls målet på länsnivå. Andel mödrar som erbjöds EPDS (postnatal depressionsscreening) var knappt 75 %, i stort lika som 2013. En av orsakerna till att man inte når målet är att det fortfarande finns sjuksköterskor som saknar utbildning i screeningmetoden. Utbildning erbjuds varje år. Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp var 34 % och pappornas deltagande har minskat till 7,7 % jämfört med 11 % 2005. Målet för hälsobedömningar av språk, hörsel och syn är att 90 % av barnen ska bedömas. Målet uppnås för andel språkbedömda vid 3 år, 98 %, och synprövade vid 4 år, 96 %. Andel hörselbedömda barn vid 4 år fortsätter att öka från att ha varit 70 % 2012 till att vara 83 % 2014. Nya kallelserutiner har införts vilket kan vara en förklaring till den positiva tendensen. Registrering av data i Basta är ofullständig och skillnaderna är stora mellan vårdcentralerna. På grund av att ett nytt barnhälsovårdsprogram skall sjösättas 2015 är utbildningsbehovet stort. Det finns en rörlighet av personal inom BVC-verksamheten med många nya medarbetare vilket leder till stora behov av utbildning och support. I stort sett all personal på BVC deltar i de fortbildningstillfällen som barnhälsovården anordnar. Ett större samarbete med mödrahälsovården har inletts och flera gemensamma utbildningar kommer att arrangeras under de kommande terminerna. Riktvärdet för antalet nyfödda per heltidsarbetande sjuksköterska togs bort helt 2014. För 2013 angavs 60 nyfödda som riktvärde. Barnantalet har ökat och antalet veckotimmar som sjuksköterskorna lägger på barnhälsovård har ökat med motsvarande 1,4 heltidstjänster totalt i länet. Det finns stor anledning att se över hur många sjuksköterskor som ska arbeta med barnhälsovård. Ett riktmärke för att upparbeta och ha tillräckligt med erfarenhet är ett minimum av 25 nyfödda barn per sjuksköterska och år. Idag är det alltför många vårdcentraler som i snitt har färre barn per sjuksköterska. Det finns således anledning att se över antal sjuksköterskor som arbetar med barn samt hur man kan göra arbetet mer effektivt genom ett tillräckligt stort barnunderlag, t ex för att kunna erbjuda bra tillgänglighet och föräldragrupper. 4

Barnhälsovård i primärvården i Uppsala län 2014 5

Mål och medel för att säkra kvalitén Barnhälsovårdens mål Barnhälsovårdens mål formuleras i Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården (2014) till att: 1 främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt nå upp till dessa mål kan barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ge individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuda hälsoövervakning av alla barn uppmärksamma förhållanden i barnets närmiljö Barnhälsovårdens arbete Socialstyrelsens Vägledning betonar en perspektivförskjutning av barnhälsovården där det främjande och preventiva arbetet lyfts fram. Detta ska dock inte ske på bekostnad av att det hälsoövervakande perspektivet överges. I samband med att vägledningen arbetades fram arbetade också professionen (läkare sjuksköterskor och psykologer) med att skapa en pedagogisk modell, tredelningen, där man tänker sig att ett barn kan vandra fram och tillbaka mellan nivåer utifrån behov, se figur 1. Alla barn erbjuds ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Alla barn med ytterligare behov erbjuds samtal, vägledning och insatser efter behov på BVC (t ex ytterligare besök) eller ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare eller socialtjänst. Barnhälsovårdens arbete består således av promotiva och preventiva åtgärder på olika nivåer: Promotiva, allmänt hälsofrämjande åtgärder, är aktiviteter för att upprätthålla eller öka graden av välbefinnande och självförverkligande. Barnhälsovårdens insatser blir inte enbart inriktade på enskilda familjer utan också till verksamheter som har ansvar för den omgivande miljön liksom samhället i stort. Primärpreventiva åtgärder syftar till att barnet inte ska utveckla sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till alla föräldrar och barn. Exempel på detta är att vaccinera barn, uppmuntra till amning, ge information om rökfri miljö, barnsäkerhet, kost mm. Sekundärprevention innebär att tidigt upptäcka sjukdom och funktionsnedsättning för att få optimala möjligheter till behandling. De allmänna hälsoundersökningarna och screeningarna syftar till tidig upptäckt av hälsoproblem. Tertiärprevention innebär att man vid en etablerad funktionsnedsättning skapar förutsättningar för ett så normalt liv som möjligt. Barn med funktionsnedsättning ska erhålla stöd och hjälp så att övrig utveckling blir så optimal och normal som möjligt. När det gäller psykosocialt stöd använder man sig istället av begreppen universell prevention till hela befolkningen, selektiv prevention till särskilda riskgrupper samt indikerad prevention till familjer eller individer med förhöjd risk på individnivå 2. 1 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (2014) 2 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt SBU-rapport nr 202. Klassificering av preventiva insatser p 43. Stockholm 6

Figur 1. Barnhälsovårdens nationella program. 7

Kvalitetsindikatorer En grupp som representerar svensk barnhälsovård tog 2005 fram ett antal indikatorer för att mäta kvalitén inom barnhälsovården. Dessa indikatorer skulle kunna användas för att göra öppna jämförelser mellan de olika landstingen i landet, Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Allmänna Barnhuset 2005). SKL har fr.o.m. 2012 beviljat medel för att bygga upp ett Nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige. Nedanstående är de variabler som kommer att bli aktuella i första hand. Strukturmått: Barnantal, Första barn, Vårdtyngd. Processmått: Föräldrastöd i grupp, hembesök, genomförd EPDS, hälsosamtal amning, genomförd BCG-vaccination av riskbarn, mottagningsbesök, genomförd språk-, hörsel- och syn-screening, utvecklingsbedömning vid 4 år, hälsosamtal om antibiotikabehandling, astma, eksem, rökning eller olycksfall. Resultatmått: Andel kontrollerade barn, amningsfrekvens, andel vaccinerade med BCG-vaccin, andel barn exponerade för tobaksrök, tillväxt och BMI, andel utfall vid språk-, hörsel- och synscreening, andel barn med antibiotikabehandling, astma eller olycksfall. Amning, tobaksrök och andel vaccinerade är också de indikatorer som tagits fram i ett europeiskt samarbete där man definierat ett antal hälsoindikatorer, mått på barns hälsa, Child Health Indicators of Life and Development (CHILD) 3. Strukturella mått handlar om vilka resurser man har till förfogande. Varje sjuksköterska bör ha ett tillräckligt stort barnunderlag, minst ca 25 nyfödda per år, för att säkra att barnkompetensen underhålls. Barnantalet ska inte heller vara för högt, sjuksköterskan ska ha möjlighet att arbeta mot de mål som är satta för verksamheten. En sjuksköterska som har både barnhälsovård och vuxenvård i sin verksamhet bör arbeta minst 20 timmar per vecka med barnhälsovård och barnunderlaget utgöras av ca 30 nyfödda. I den målbeskrivning som Vårdförbundet undertecknat anges att en sjuksköterska som enbart arbetar med barn ska ha 60 nyfödda barn på en heltid 4. Detta mots varar behoven för en medeltung barnavårdscentral. Extra resurser krävs i områden med utsatta grupper. Detta innebär att någon form av vårdtyngdsmätning måste göras med populationen som utgångspunkt. Barnhälsovården har arbetat fram en mall för att beräkna vårdtyngd där man tar hänsyn till andel förstabarnsföräldrar, andel rökare (socialt tyngdmått) samt barn med BCG-indikation (andel med utländsk härkomst), se bilaga 1. I den barnpeng, som utgör ersättning till vårdcentralerna, har man lagt in tolkbehov som en faktor för att få extra ersättning, då kontakt med icke svensktalande familjer tar betydligt längre tid jämfört med svensktalande. Vidare utges strukturersättning för kommuner utanför Uppsala och Enköping. Processindikatorer handlar om hur verksamheten bedrivs. För barnhälsovården avses det hälsoövervakningsprogram som erbjuds och i vilken utsträckning det genomförs, vilket stöd som ges samt vad som erbjuds i det generella föräldrastödet. Såväl struktur-, process- och i viss mån resultatmått kommer att redovisas i denna rapport. Arbetet med att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, BHVQ har fortgått under 2014 och medel har beviljats för fortsatt utveckling under 2015. 3 Child Health Indicators of Life and Development (CHILD), Report to the European Commission, September 2002 4 Barnhälsovårdssamordnade/vårdutvecklare i Sverige. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 2007. 8

Det statistiska materialet och Basta Det statistiska materialet som ligger till grund för denna rapport är hämtat från Barnhälsovårdens statistik- och informationsdatabas Basta, se sid.47. Databasens barnregister uppdateras kontinuerligt via befolkningsregistret. Den största delen av BVC:s verksamhet ägnas åt de två yngsta årskullarna och det är också från dessa årskullar data rapporteras vidare till nationella register. Resultaten från länets barnhälsovård baserar sig framförallt på data som BVC-sjuksköterskorna själva rapporterat in till Basta i samband med att barnet besöker mottagningen eller får hembesök. Fullständigheten i datarapporteringen varierar dock mellan olika vårdcentraler, se tabell 1. De rödmarkerade siffrorna visar avvikelser som är större än referensvärdet, dvs. ett tal som är möjligt att nå under rimliga förutsättningar. I registret finns även barn som av någon anledning inte kommer i kontakt med BVC. Det externa bortfallet, d.v.s. barn om vilka vi helt saknar data är 8,1 %, en marginell ökning från förra året. För de flesta av barnen i det externa bortfallet finns en rimlig förklaring till varför registrering saknas. Det kan vara barn i familjer som vistas utomlands, familjer som väljer att inte ta del av barnhälsovårdens utbud eller som vistas på annan ort utanför länet. En analys av det externa bortfallet som genomfördes 2014 visade dock att i det externa bortfallet fanns ett antal barn där BVC-sjuksköterskan inte var medveten om att barnet var listat på aktuell BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och kan också vara tecken på att barnet far illa. Information om, och förbättring av rutiner för, listningsinformation och hur och när data ska registreras är därför viktigt ur såväl barnrätts- som kvalitetssäkringssynpunkt. Analyserna i denna rapport baseras på de barn som under 2005-2014 ingår i åldersgrupperna 0- åringar (antal nyfödda, hemgångsdag från BB, föräldrarnas rökvanor vid 4 veckor och hembesök inom 30 dagar), 1-åringar (amning, deltagit i föräldrautbildning och föräldrars rökning vid 8 månader, något hembesök under första levnadsåret), 2-åringar (vaccinationer) och 4- åringar (övervikt och fetma). Variablerna nyfödda, antal barn, föräldrautbildning, rökvanor, amning, vaccinationer och övervikt/fetma är beräknade på det antal barn i respektive åldersgrupp som den 31/12 respektive år var folkbokförda i Uppsala län. Bortsett från rapporteringen av vaccinationstäckning så beräknas måluppfyllelsen i procentuella andelar för dessa variabler baserat på de barn som BVC under året haft kontakt med. När det gäller beskrivning av remissflöden och besöksstatistik baseras dessa på samtliga årskullar och såväl barn som var folkbokförda den 31/12 som barn som någon gång under året varit folkbokförda i Uppsala län. Det interna bortfallet redovisas i tabell 1. Högst internbortfall fanns bland andel hörselbedömda barn och andel ammade vid 12 månader. Variationen på bortfall var stor bland länets vårdcentraler. Datamaterialets fördelning på årskullar och redovisningsår framgår av tabell 2. Resultaten presenteras i form av longitudinella grafer för länet under perioden 2005-2014 samt grafer där resultatet från period 2014 fördelats på länets vårdcentraler. Det stora barnunderlaget medger möjlighet att dra slutsatser på länsnivå. Dock kan resultaten på vårdcentralsnivå vara mer osäkra för små barnavårdscentraler med färre antal barn än 40 i respektive åldersgrupp. Dessa har markerats i text och grafer med en asterisk och kommenteras i regel inte i texten. I slutet av rapporten återfinns tabeller över motsvarande periodvisa resultat per vårdcentral, se sid.65 där man lokalt kan se förändringar över tid uttryckt som absoluta tal och relativa andelar. En valideringsstudie som jämförde data i Basta med journaldata gav en tillfredsställande överensstämmelse. Vissa variabler var oftare rapporterade i Basta jämfört med journaldokumentationen 5 5 Wallby, T., D. Lagerberg, et al. (2011). Basta - Validitet i ett regionalt barnhälsovårdregister. Uppsala, Barnhälsovården i Uppsala län 9

Tabell 1. Internbortfall, andel barn som saknar uppgift, på ett antal variabler under 2014 i Uppsala län och dess vårdcentraler. Röda siffror är högre än referensvärdet. 10

Barnpopulation och resurser Det statistiska materialet grundar sig på antal folkbokförda barn 0-6 år i Uppsala län som finns i barnhälsovårdens statistik- och informationsdatabas. År 2014 föddes 4040 barn, en ökning med nästan 100 barn. Totalt har förskolepopulationen ökat med ca 250 barn till 29 216. BVC finansieras med en ersättningsmodell utifrån antal listade barn per BVC där en extra ersättning ges för tolkbehov och struktur, se tabell 3. Dessutom utgår en särskild hembesöksersättning. De barnavårdscentraler som bedriver familjecentraler får en årlig ersättning enligt särskild överenskommelse. De vårdcentraler som har haft den största ökningen av barn under 2014 är Uppsala Barncentrum och Samariterhemmet, se tabell 4. Figur 2 visar också att det är stora skillnader i barnantal mellan olika vårdcentraler. Det är framförallt under de två första åren som de flesta barnen besöker BVC ofta. Andel förstabarn 2014 utgjordes av drygt 41 % av alla nyfödda. Nyfödda som gått hem från BB samma dag som de föddes var 9,8 %. Andel barn som gått hem före dag 3 var 66,8 % i stort ingen skillnad från ifjol. Tabell 2. Barnantal per redovisningsår och åldersgrupp (0-6 år). Redovisningsår Åldersgrupp 0 1 2 3 4 5 6 Totalt 2005 3488 3694 3542 3475 3391 3264 3183 24037 2006 3631 3547 3680 3552 3472 3383 3278 24543 2007* 3804 3860 3676 3877 3707 3635 3554 26113 2008 4056 3904 3922 3712 3910 3757 3662 26923 2009 3947 4190 3971 3968 3786 3942 3801 27605 2010 4121 4060 4199 3988 3982 3792 3953 28095 2011 3968 4222 4096 4198 4039 3993 3808 28324 2012 4097 4074 4241 4139 4231 4043 4000 28825 2013 3943 4189 4085 4288 4150 4246 4061 28962 2014 4040 4015 4243 4119 4316 4197 4286 29216 * Heby kommun inkluderad 2007. Tabell 3. Ersättning för barnhälsovård 2014 på vårdcentralen Ålder 0 år (0-365 dagar) 1-5 år Ersättning per listat barn 7563 913 Strukturersättning 15 % per listat barn 1134 137 Ersättning per barn med tolkbehov 3781 456 11

Tabell 4. Barnantal på respektive vårdcentral under 2014 och 2013 0-åringar 2014 2013 Differens 2014-2013 0-6-åringar 2014 2013 Differens 2014-2013 Alunda/Rasbo 59 92-33 673 726-53 Aros-Anna * 29 19 +10 167 138 +29 Bålstadoktorn 84 82 +2 634 589 +45 Ebbe Wahlund 72 58 +14 354 299 +55 Ekeby hälsocenter 45 42 +3 216 135 +81 Enköping HLC 149 161-12 1194 1220-26 Enköping VC 137 109 +28 880 823 +57 Eriksberg 75 99-24 681 763-82 Familjeläkarna Bålsta 119 122-4 1018 1101-83 Fjärdhundra * 14 29-15 195 215-20 Flogsta 208 208-1602 1679-77 Fålhagen 46 50-4 496 549-53 Gimo/Österbybruk 74 75 +1 540 551-11 Gottsunda 248 248-1932 1983-51 Heby/Morgongåva 65 79-14 495 490 +5 Knivsta 161 139 +22 1395 1442-47 Knivsta läkargrupp * 39 33 +6 267 208 +59 Knutby/Länna 59 54 +5 475 506-31 Kungsgärdet 47 50-3 563 700-137 Liljefors 172 153 +19 1018 922 +96 Nyby 86 82 +4 695 738-43 Samariterhemmet 265 219 +46 1367 1263 +104 Skutskär/Älvkarleby 79 76 +3 658 694-38 Storvreta 90 110-20 1038 1100-62 Svartbäcken/ Björkl/Bäl 417 400 +17 2759 2711 +48 Sävja 116 111 +5 962 961 +1 Tierp/Skärp/Örbyhus 201 194 +7 1449 1432 +17 Ture/ Pelle Svanslös 100 229-129 616 648-32 Uppsala Barncentrum 178 132 +46 977 735 +242 Årsta/Gränby 255 269-14 1640 1603 +37 Öregrund * 19 20-1 142 147-5 Örsundsbro 62 77-15 577 627-50 Östervåla/Tärnsjö 61 53 +8 435 433 +2 Östhammar 63 54 +9 470 464 +6 Olistade 146 15 +131 636 367 +269 Länet 4040 3943 +97 29216 28963 +253 12

Figur 2. 0-åringar och 1-6 åringar, per vårdcentral i Uppsala län 2014 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Öregrund* Aros Läkarmo * Fjärdhundra* Ekeby hälsoc Knivsta Läkarg* Ebbe Wahlund Östervåla Östhammar Knutby/Länna Heby Fålhagen Gimo/Österbybruk Kungsgärdet Örsundsbro Ture Åhlander Bålstadoktorn Skutskär Alunda Eriksberg Nyby Enköping VC Sävja U-a Barncentrum Fam.läk Bålsta Liljefors Storvreta Enköping HLC Samariterhemmet Knivsta Tierp Flogsta Årsta/Gränby Go sunda Svartbäcken/Bj/Bä 0 år 1-6 år Länets vårdcentralchefer har tillsammans med BVC-sjuksköterskorna lämnat uppgift om hur många timmar BVC-sjuksköterskorna ägnade åt barnhälsovård per vecka under 2014, se tabell 5. En jämförelse mellan 2013 och 2014 visar att det skett en liten ökning av tiden med 1,4 heltidstjänst på länsnivå samtidigt som barnantalet ökat. Totalt är det 112 sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård vilket motsvarar 64,6 tjänster. Det är viktigt att notera att på vissa enheter är det fler sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård än vad barnunderlaget motiverar. Detta innebär att man frångår de kvalitetsmått som anges av Socialstyrelsen 6 och Uppsala läns regelbok, att en sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård bör ha ett barnunderlag på minst 25 nyfödda per år samt arbeta 20 timmar i veckan med barnhälsovård. Om detta tal skulle appliceras på Uppsala län skulle det motsvara maximalt 97 personer. För att få en tillräcklig erfarenhet och inte uppleva alltför många problem som obekanta krävs att man träffar tillräckligt många barn och det är visat att det finns fördelar med profilering 7. Det finns således utrymme för att diskutera ytterligare profilering av barnhälsovårdsarbetet. Detta skulle också ge en effektivisering då färre sjuksköterskor behöver uppdateras inom barnområdet. Utifrån en schablon som baseras på vårdtyngd samt att man måste ha ett visst antal tjänster då en vårdcentral kan ansvara för flera geografiska BVC-lokaler t ex Skutskär-Älvkarleby skulle man kunna minska antalet sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård med 29 personer till 83 personer. Det som kan diskuteras är sårbarheten vid t ex sjukdom och semestrar. Men akut på en vårdcentral borde den frågan kunna lösas. Ett tillräckligt stort barnunderlag är också en förutsättning för att nå vissa kvalitetsmått, t ex mål kopplade till föräldragrupper. 6 Socialstyrelsen. Vägledning av barnhälsovården 2014. 7 Magnusson M, Lagerberg D, Sundelin C. Organizational differences in early child health care mothers and nurses experiences of the services. Scand J Caring Sci. 2011 Sep 2. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00910.x. [Epub ahead of print] 13

Tabell 5. Antal nyfödda 2014, rapporterade timmar avsedda för barnhälsovård/vecka jfr. 2013-2014. Rapporterat antal sjuksköterskor per vc och beräknat antal utifrån 25 nyfödda per sjuksköterska, samt tjänstebehov för barnhälsovård per vårdcentral räknat på 60 barn/heltid sjuksköterska. Tjänstetalen baserade på Barnhälsovårdens vårdtyngdsmodell, se bilaga 1. Vårdcentral Antal nyfödda 2014 Antal BHVtimmar per vc Antal BHVtjänster 2014 Antal BHVtjänster 2013 Max antal ssk.- utifrån antal spädbarn. Minst 25 spädb./ssk Antal ssk. som arbetar med BHV 2014 Alunda/Rasbo 59 90 2,25 2,1 2,36 5 Antal sjukskötersketjänster utifrån vårdtyngd Max antal barn per 60 nyfödda - enligt vårdtyngdschablon 1,1 68 Aros* 29 28 0,7 0,3 1,16 1 0,4 60 Bålstadoktorn 84 42 1,1 1,3 3,36 2 1,2 72 Ebbe Wahlund 72 50 1,25 0,9 2,88 2 1,1 58 Ekeby hälsocenter 45 20 0,5 0,4 1,8 1 0,8 60 Enköping HLC 149 90 2,25 2,5 5,96 3 2,3 65 Enköping VC 137 80 2 2 5,48 2 2,2 59 Eriksberg 75 20 0,5 1,6 3 3 1,6 53 Familjeläkarna Bålsta 119 80 2 2,3 4,76 2 1,9 67 Fjärdhundra* 14 18 0,45 0,5 0,56 2 0,3 78 Flogsta 208 70 1,75 2,4 8,32 5 3,3 62 Fålhagen 46 40 1 1 1,84 2 0,7 68 Gimo/Österbybruk 74 64 1,6 1 2,96 5 1,1 65 Gottsunda 248 188 4,7 4,8 9,92 6 5,4 46 Heby/Morgongåva 65 56 1,4 0,8 2,6 4 1,2 60 Knivsta 161 118 2,95 3,5 6,44 4 2,3 69 Knivsta läkargrupp* 39 20 0,5 0,5 1,56 1 0,6 70 Knutby/Länna 59 40 1 1,2 2,36 2 0,8 73 Kungsgärdet 47 40 1 1 1,88 3 0,8 60 Liljefors 172 120 3 2,6 6,88 3 3,6 47 Nyby 86 48 1,2 0,9 3,44 3 1,6 54 Samariterhemmet 265 135 3,4 3,2 10,6 4 4,2 57 Skutskär/Älvkarleby 79 44 1,1 1,1 3,16 5 1,2 63 Storvreta 90 80 2,0 2,2 3,6 3 1,6 67 Svartbäcken/ Björkl/Bälin 417 272 6,8 5,5 16,68 11 6,5 63 Sävja 116 84 2,1 2 4,64 3 2,1 57 Tierp/Skärplinge/Örbyhus 201 126 3,1 2,9 8,04 7 3,4 59 Ture/ Pelle Svanslös 100 83 2,1 2,9 4 3 2,1 64 Uppsala Barncentrum 178 80 2,0 1,7 7,12 3 2,7 61 Årsta/Gränby 255 114 2,9 2,9 10,2 4 4,3 60 Öregrund* 19 16 0,4 0,3 0,76 1 0,3 71 Örsundsbro 62 52 1,3 1,3 2,48 3 1,0 70 Östervåla/Tärnsjö 61 36 0,9 0,9 2,44 2 0,9 64 Östhammar 63 28 0,7 0,8 2,52 2 1,0 65 Total 4040 2506 62,65 61,3 118 67,3 Siffrorna i kolumn sex anger hur många sjuksköterskor som maximalt bör arbeta med barnhälsovård, utifrån rikttalet att en sjuksköterska bör ha minst 25 nyfödda per år för att upprätthålla kompetens. Röda siffror indikerar att antal sjuksköterskor kan vara för högt. Ett tal med decimaler t.ex. 4,56 motsvarar 4 personer och inte 5. 14

Barns hälsa Amning Amning är en skyddsfaktor för såväl barn som mor. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Mål: 87 % ammas vid 4 månader Resultat: 79,3 % Mål: 77 % ammas vid 6 månader Resultat: 70,2 % Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk.. Under 2012 introducerade Livsmedelsverket nya råd för späd- och småbarn. Detta innebär att barn från 4 månaders ålder kan ges pyttesmå smakprover högst ett kryddmått 8. Barn som fått sådana har hittills klassificerats som delammade. Från och med 2014 införs ytterligare en ny kategori, övervägande amning, för barn som förutom bröstmjölk bara fått pyttesmå smakprover eller enstaka mål av annan kost. I början av 70-talet helammade endast 35 % av mödrarna i Sverige sina barn vid 2 månaders ålder. Motsvarande siffra för Uppsala län 2014 var drygt 71 %. I Sverige minskade helamning vid sex månader under perioden 1950 till 1970 från 40 % till under 10 %. Därefter skedde en stadig ökning av andel mödrar som ammade sina barn fram till för 8 år sedan. Då inleddes en successiv minskning av amningsfrekvensen såväl nationellt som i Uppsala län. Figur 3 visar amning i Uppsala län, såväl hel- som delamning under de sista tio åren. Andel barn som ammades vid 1 veckas ålder minskade med 0,5 % till 96,7 %. Figur 3. Amning (hel- + delamning) vid 1v samt 2, 4, 6, 9 och 12 månader i Uppsala län 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 10 mån 12 mån I Uppsala län ammades år 2003 87 % av 4-månadersbarnen och 77 % av 6-månadersbarnen. Dessa siffror fungerar som mål för amning i Uppsala läns Amningsstrategi från 2012 9. År 2014 8 2005-2014.http ://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/spadbarn/#sex 9http://www.eternt.lul.se/LUL/Quality.nsf/0/3385EC4BCA84450BC1257A5B0025AD9C/$File/Amningsstrategi%20i %20 Uppsala%20län.pdf 15

ammades drygt 79 % vid 4 månader, figur 4, och drygt 70 %, figur 5, vid 6 månader. Detta motsvarar en marginell minskning vid 4 månader och en liten ökning vid 6 månader jämfört med 2013. Amning vid 4 månaders ålder och tidigare fortsätter således att minska medan amningen vid 6 månaders ålder och därefter ökar. Denna trend med färre ammade som vi ser i vårt län rapporteras också nationellt. Helamning vid 4 månader i Uppsala län minskade från 2005 till 2014 med drygt 9 procentenheter. Det är viktigt att komma ihåg att smakprover (ytte pytte) dvs kategorin övervägande amning - utgör 7 % vid 4 månader och drygt 17 % vid 6 månader. Helamning vid 6 månader hade sin lägsta notering 2011 med drygt 17 % men har ökat de sista åren till ca 22 %. Figur 4. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 4 månaders ålder 200 2014 i Uppsala län. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hel Del Figur 5. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 6 månaders ålder 2005 2014 i Uppsala län. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hel Del Skillnaderna är stora mellan länets vårdcentraler där den lägsta amningsfrekvensen vid 4 månader var 50 % och den högsta 95,3 %. Vid 6 månader var den lägsta siffran 43,6 medan den högsta noterade 92,2 %. 16

Figur 6. Andel ammade barn (hel- + delamning) vid 4 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler år 2014 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Östervåla Heby Fjärdhundra* Skutskär/Älvkarleby Ebbe Wahlund Tierp Fam.läk Bålsta Östhammar Alunda Gimo/Österbybruk Enköping VC Knivsta Läkarg* Bålstadoktorn Storvreta Svartbäcken/Bj/Bä Länet Enköping HLC Liljefors Go sunda Nyby Knutby/Länna Årsta/Gränby Örsundsbro Samariterhemmet Flogsta Öregrund* U-a Barncentrum Knivsta Sävja Ekeby hälsoc Aros Läkarmo * Eriksberg Fålhagen Kungsgärdet Ture Åhlander * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 7. Andel ammade barn (hel- + delamning) vid 6 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler år 2014 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Östervåla Öregrund* Skutskär/Älvkarleby Ebbe Wahlund Heby Fjärdhundra* Tierp Enköping VC Fam.läk Bålsta Alunda Knivsta Läkarg* Knutby/Länna Storvreta Svartbäcken/Bj/Bä Nyby Östhammar Gimo/Österbybruk Enköping HLC Bålstadoktorn Länet Liljefors Go sunda Årsta/Gränby Örsundsbro Knivsta Flogsta Aros Läkarmo * Sävja Samariterhemmet U-a Barncentrum Ekeby hälsoc Eriksberg Kungsgärdet Fålhagen Ture Åhlander * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 17

Rökfri miljö Att få växa upp i en rökfrimiljö är viktigt för barns hälsa. I Socialstyrelsens rapport från 2013 över barn födda 2012 rapporteras att i Sverige rökte 4,6 % av mödrarna och 10,3 % av fäderna då barnen var 4 veckor och vid 8 månader var motsvarande siffror 5,6 % respektive 10,1 %. I Uppsala län (barn födda 2013) var motsvarande siffror för mödrarna 3,1 % vid 4 veckor och 4,4 % vid 8 månader. Av fäderna rökte 7,9 % vid 4 veckor och 7,9 % vid 8 månader, se figur 8. Andel barn som utsatts för tobaksrök i hemmet under 2014 var runt 7 % under de första 18 månaderna Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet 4 veckor 7,2 % 8 månader 7,5 % 18 månader 7,0 % 4 år 6,1 % och 6,1 % av 4-åringarna. Uppsala läns spädbarnsföräldrar tillhör de län där man röker minst. Andel mödrar och fäder som röker under spädbarnsåret varierar stort mellan vårdcentralerna. Hela nio barnavårdscentraler uppgav att det inte fanns några rökande mödrar då barnet var 4 veckor. Däremot fanns tre BVC där fler än 10 % av mödrarna rökte. Vid 8 månaders ålder var det bara fyra BVC där inga mödrar rökte och två BVC där fler än 10 % av mödrarna rökte, figur 9. Vid 4 veckors ålder var det bara två BVC där inga pappor rökte och nio BVC där fler än 10 % rökte. Vid 8 månader är det bara en BVC som inte har någon pappa som rökte medan 11 BVC har över 10 % av rökande pappor, se figur 10. När det gäller papporna finns det BVC där en femtedel röker. Det är framförallt i invandrartäta områden som rökfrekvensen bland fäderna är hög. Resultaten stämmer väl med vad som framkommit i en studie av Wallby och Hjern 10. Figur 8. Andel mödrar och fäder som röker då barnet är 4 veckor respektive 9 månader. Uppsala län 2005-2014. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Moder 4 v Fader 4 v Moder 8 m Fader 8 m 10 Wallby T, Hjern A. Parental region of birth, socio-economic status and infants' exposure to second-hand smoke. ActaPaediatr. 2008 Nov;97(11):1542-5. Epub 2008 Aug 13. 18

Figur 9. Andel mödrar som röker då barnet är 4 veckor respektive 8 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler 2014 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Aros Läkarmo * Ekeby hälsoc Fålhagen Kungsgärdet Samariterhemmet Sävja Ture Åhlander U-a Barncentrum Öregrund* Knivsta Nyby Bålstadoktorn Familjeläkarna Svartbäcken Flogsta Enköping HLC Eriksberg Länet Årsta Alunda/Rasbo Knutby/Länna Storvreta Liljefors Enköping VC Gimo/Österbybruk Go sunda Östhammar Heby Örsundsbro Fjärdhundra* Skutskär Ebbe Wahlund Tierp Knivsta Läkarg* Östervåla 4 veckor Mor 8 månader Mor * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 10. Andel fäder som röker då barnet är 4 veckor respektive 8 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler 2014 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Knivsta Läkarg* Öregrund* Ture Åhlander Eriksberg U-a Barncentrum Knivsta Samariterhemmet Fålhagen Ekeby hälsoc Alunda/Rasbo Svartbäcken Kungsgärdet Östhammar Örsundsbro Knutby/Länna Årsta Sävja Heby Familjeläkarna Storvreta Aros Läkarmo * Bålstadoktorn Fjärdhundra* Länet Flogsta Nyby Tierp Enköping VC Gimo/Österbybruk Skutskär Enköping HLC Östervåla Go sunda Liljefors Ebbe Wahlund * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 4 veckor 8 månader 19

Övervikt och fetma Övervikt och fetma hos barn är en riskfaktor för oönskade konsekvenser i vuxenlivet. Från och med period 2006 innehåller Basta-databasen information om längd och vikt på förskolebarnen i länet. På dessa data beräknas Body Mass Index anpassade för barn över 2 år, s.k. ISO-BMI 11. Bortfallet på tillväxtdata för 4-åringar i Basta är ca 12,3 %. Detta bortfall förklaras främst av att tidpunkten för att göra denna mätning ska ligga inom plus/minus 2 månader från 4-årsdagen och alla 4-åringsundersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Av 4-åringarna i Uppsala län hade 11 % övervikt och 1,6 % fetma. Figur 11 visar hur utvecklingen varit de senaste nio åren och vi kan konstatera att det skett en minskning över tid då det gäller övervikt såväl hos pojkar som hos flickor även om vi kan se en svag uppgång sista året hos flickorna. Vad gäller fetma så har ingen större förändring skett under tidsperioden. Pojkarna ligger överlag lägre än flickorna för såväl övervikt som fetma. Figur 11. Andel pojkar och flickor med övervikt respektive fetma vid 4 år i Uppsala län 2006-2014. 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Pojkar Övervikt Pojkar Fetma Flickor Övervikt Flickor Fetma Figur 12 visar övervikt och fetma hos länets 4-åriga pojkar på läns- och vårdcentralsnivå och figur 13 motsvarande för flickor. Totalt fanns 31 feta 4-åriga pojkar och 28 feta flickor i länet. Fördelat på vårdcentraler rör det sig om enstaka barn där ett barn kan utgöra flera procentenheter. Det är därför mer relevant att titta på skillnader i fetma över tid på respektive vårdcentral i appendix, sid.64. Däremot är figurerna mer informativa när det gäller övervikt. 11 Cole, T.J., et al., Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ., 2000. 320(7244): p. 1240-3. 20

Figur 12. Andel pojkar med övervikt och fetma vid 4 år. Uppsala län och dess vårdcentraler 2014. 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Knivsta Läkarg* Storvreta Fålhagen Östhammar Enköping VC Fjärdhundra* Ekeby hälsoc Familjeläk, Bålsta Liljefors Sävja Go sunda Flogsta Knivsta Årsta Nyby Enköping HLC Skutskär Svartbäcken U-a Barncentrum Eriksberg Länet Samariterhemmet Aros Läkarmo * Ture Åhlander Kungsgärdet Örsundsbro Gimo Heby Bålstadoktorn Alunda Tierp Knutby Östervåla Ebbe Wahlund Öregrund* övervikt fetma * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 13. Andel flickor med övervikt och fetma vid 4 år. Uppsala län och dess vårdcentraler 2014. 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Gimo Knivsta Läkarg* Öregrund* Fålhagen Eriksberg U-a barncentrum Enköping HLC Heby Liljefors Ebbe Wahlund Ekeby hälsoc Knutby Enköping VC Go sunda Fjärdhundra* Årsta Östervåla Flogsta Kungsgärdet Samariterhemmet Länet Örsundsbro Storvreta Knivsta Svartbäcken Alunda Familjeläk. Bålsta Bålstadoktorn Nyby Ture Åhlander Sävja Skutskär Östhammar Tierp Aros Läkarmo * Övervikt Fetma * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 21

Vaccinationer Av länets 2-åringar är 97 % vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio samt infektion orsakad av bakterierna Haemofilus influenzae typ B (Hib) och Pneumokocker, figur 14. Pneumokockvaccination infördes 2009 och ligger i stort på samma nivå som övriga vaccinationer som ges under spädbarnsåret, enstaka vårdcentraler ligger dock någon procentandel lägre. Uppsala läns resultat för vaccinationer under första levnadsåret ligger något lägre än landet i övrigt. Detta beror bl.a. på att vår beräkning baseras på antal folkbokförda barn medan man i andra län utgår ifrån antalet barn man har inskrivna på respektive BVC. Andel vaccinerade barn har legat relativt konstant de sista åren. Andel 2-åringar med 3 doser DTP, Polio, HIB 97 % Pneumokockinfektion 97 % Mässling, Påssjuka Röda hund 95 % Andel vaccinerade riskbarn för Tuberkulos 83 % Hepatit-B 96% Andel 2-åringar vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund var 95 %. I vissa områden är andel vaccinerade barn lägre vilket kan tala för att föräldrars oro kring biverkningar vid vaccinationer. Ju färre barn som blir vaccinerade desto större är risken för lokala utbrott. Det har förekommit ett antal mässlingsepidemier under senare år i Europa som startat i områden där vaccinationsfrekvensen var låg. Det är därför viktigt att vaccinationstäckningen ligger på minst 90 %, helst 95 %, i en befolkning för att undvika lokala utbrott. Under 2013 utbröt en liten mässlingsepidemi i Uppsala och 3 barn drabbades, trots vaccination. Smittskyddsinstitutet rekommenderar mässlingsvaccination för barn från 6 månaders ålder inför utlandsresa. De barn som vaccineras före 1 års ålder bör vaccineras igen vid 18 månaders ålder. Även om den rekommenderade åldern för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund är 18 månader så är det aldrig för sent att vaccinera. Fortfarande önskar ett par procent av föräldrarna vänta med att vaccinera sina barn tills de är 3 år gamla. Täckningsgraden varierar mellan de olika vårdcentralerna, se figur 15 och 16. De flesta barnavårdscentraler har en god täckning men det är generellt viktigt för BVC att gå igenom sina journaler och kontrollera om man missat att föra in uppgifter i Basta. Föräldrar som inte vill vaccinera bör visas respekt för sitt beslut men det är viktigt att de blir informerade på ett bra sätt så att de kan fatta ett beslut utifrån kunskapsläget. Ibland kan det vara bra att få diskutera med en läkare och barnhälsovårdens överläkare kan också föra samtal med de föräldrar som så önskar. I Rikshandboken för barnhälsovård finns ett kapitel om Tveksamma föräldrar. 12 Av barnen födda 2014 bedöms drygt 21,9 % ha en ökad risk för tuberkulos. Knappt 83 % av dessa var vaccinerade vid utgången av år 2014. Figur 17 visar att det skett en ökning av andelen vaccinerade barn med ökad risk för tuberkulos. En trolig förklaring är att rutinerna i Uppsala kommun ändrats. Tidigare fick föräldrarna komma med sina barn på en öppen mottagning men nu skickas istället remiss till lungkliniken som i sin tur kallar barn och föräldrar. Barn med ökad risk för hepatit B vaccineras på barnavårdscentralerna då vaccinet ingår i ett kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib som barnet vaccineras med vid 3,6 och 12 månaders ålder. Detta är sannolikt skälet till att 96 % av dessa barn är vaccinerade mot hepatit B. 12 http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/nar-hur-och-varfor/tveksamma-foraldrar/ 22

Figur 14. Andel fullständigt vaccinerade 2-åringar i Uppsala län 2005-2014 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 DTP-Polio_Hib Pneumo MPR BCG - riskbarn Hep B - riskbarn Figur 15. Andel vaccinerade mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-hib samt pneumokocker 2014. Uppsala län och dess vårdcentraler 100,00% 98,00% 96,00% 94,00% 92,00% 90,00% 88,00% Go sunda Familjeläkarna Gimo Bålstadoktorn Ekeby hälsoc Aros Läkarmo * Ture Åhlander Enköping VC Fjärdhundra* Skutskär Länet Flogsta U-a Barncentrum Ebbe Wahlund Liljefors Örsundsbro Storvreta Kungsgärdet Svartbäcken Årsta Fålhagen Tierp Heby Knivsta Samariterhemmet Östervåla Nyby Enköping HLC Sävja Alunda Eriksberg Knivsta Läkarg* Knutby Öregrund* Östhammar DTP-Polio_Hib Pneumo * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 23

Figur 16. Andel 2-åriga barn 2014 som vaccinerats mot mässling-påssjuka-rödahund. Uppsala län och dess vårdcentraler. * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 17. Andel 2-åriga riskbarn 2014 som vaccinerats mot Tuberkulos och Hepatit B. Uppsala län och dess vårdcentraler. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ekeby hälsoc Sävja Knutby/Länna Ture Åhlander Östervåla Knivsta Läkarg* Samariterhemmet U-a Barncentrum Nyby Ebbe Wahlund Aros Läkarmo * Svartbäcken Familjeläk.Bålsta Länet Fålhagen Östhammar Årsta Eriksberg Bålstadoktorn Storvreta Go sunda Knivsta Enköping VC Kungsgärdet Liljefors Flogsta Enköping HLC Skutskär Tierp Alunda Fjärdhundra* Gimo/Österbybruk Heby Öregrund* Örsundsbro BCG Hep B * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 24

Karies En viktig indikator på barns hälsa är deras tandstatus. Folktandvårdens statistik för 2014 i Uppsala län visar att 97 % av 3-åringarna var kariesfria och 85 % 6-åringarna. Det är samma siffror som för 2013. Med kariesfri menas att barnet aldrig haft karies, dvs. man har ingen aktiv karies eller fyllningar. 25

Reflektion barns hälsa När det gäller barns hälsa är bilden komplex. Det finns mycket att förbättra men också resultat att glädjas över. För att nå bra resultat bör ett samarbete ske med andra vårdgivare och aktörer. Amningen minskar för barn 4 månader och yngre och ökar för barn 6 månader och äldre. Av en kvalitativ intervjustudie framgår att mödrar får mycket olika information om amning Flera av mödrarna säger också att de inte förväntat sig att det skulle fungera så bra som det faktiskt gjorde de hade alltså inte själva trott att de skulle klara av att amma. Vidare gav flera uttryck för att de inte var bekväma med att amma på offentliga platser. 13 Det finns skäl att åter fokusera på dessa frågor. Vi når inte de mål som baseras på resultaten från 2003. En annan studie 14 baserad på Bastadata samt motsvarande data från Örebro visade att det inte säkert går att urskilja någon särskild grupp mödrar där amningen minskat mer än hos övriga utan det är samma grupper som tidigare som ammar kortare eller inte alls. En amningsstrategi är utarbetad för mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovården och presenterades under 2012 och en uppdatering skall ske under 2015. Vårdkedjearbete fortgår och en studieeftermiddag för all personal i vårdkedjan genomfördes hösten 2014. Statistiken visar att tobaksrökningen minskat något hos mödrar och fäder vid 4 veckor samt ökat något vid 8 månader både hos mödrar och fäder jämfört med 2013. Fäderna ligger kvar på samma nivå vid 8 månader som vid 4 veckor medan andelen rökande mödrar som rökte ökade marginellt vid 8 månader. Vid den åldern har många också slutat amma. Ett viktigt arbete för BVC ligger i att stötta mödrarna att upprätthålla sitt rökstopp. För att uppmärksamma dessa mödrar kan det vara idé att ta reda på om de rökt innan de blev gravida. Det krävs sannolikt specifika metoder för att arbeta med rökfria miljöer för barn i utsatta grupper, vilket dock kan ge positiva effekter på hälsoläget på lång sikt. Det är en högre andel flickor som är överviktiga än pojkar. Däremot är det en lika stor andel flickor som pojkar som är feta. Det finns skäl att fortfarande understryka att det angeläget att försöka hålla en strikt hållning i mätmetod och det finns åter skäl att betona vikten av att barnet klär av sig i samband med vägning för att få tillförlitliga data och kunna dra säkra slutsatser kring 4-åringars vikt. Barnet bör inte ha mer än trosa eller kalsong på sig när det vägs. Vissa kan uppleva att man genom detta kränker barnets integritet. Här gäller det att skapa förutsättningar lokalmässigt så att barnet inte behöver vägas i t ex ett väntrum utan kan göra det i avskildhet. Vaccinationstäckningen har ökat något jämfört med 2013 på dryga 97 % för difteri, tetanus, polio, kikhosta, Haemofilus infuenzae samt pneumokocker. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund når 95 %. Med tanke på lokala mässlingsutbrott i Sverige finns det staka skäl att erbjuda ovaccinerade barn vaccin när de kommer vid 3 år. Enstaka BVC har dock lägre täckningsgrader vilket sannolikt beror på registreringsbortfall. Riskbarn för tuberkulos har de senaste två åren legat runt 83 %, de bästa siffrorna under de senaste tio åren. 13 Therese Larsson. Jag kanske inte trodde att det skulle vara en så stor grej som det faktiskt är, att man är väldigt bunden En intervjustudie med kvinnor födda på 80-talet om vad som påverkar valet att amma eller inte amma. Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa 2012 14 Magnusson, M. Wallby, T. Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Socialstyrelsen 2014. Stockholm, Socialstyrelsen. 26

Föräldrastöd En av Barnhälsovårdens viktigaste uppgifter är att ge stöd i föräldraskapet. Stödet förmedlas såväl generellt som specifikt samt individuellt och i grupp. Stödet kan vara känslomässigt men också professionellt informativt. Förutsättningar för att kunna ge ett bra stöd är förutom tid, att BVC känner befolkningen, har personlig och regelbunden kontakt med personal från socialtjänsten samt har kontakt med barnomsorgen i det geografiska närområdet. Hembesök Mål: 85 % av alla nyfödda ska ha fått ett hembesök inom 30 dagar. Resultat: 85 % En viktig form för det stödjande arbetet är att lära känna familjen i dess vardag. Genom kunskap om hur familjen bor, vilket nätverk som finns etc., bygger man upp en grund för den fortsatta kontakten under förskoleperioden. Såväl föräldrar 15, 16 som sjuksköterskor 17 vittnar om hembesökets positiva effekter. Alla föräldrar, såväl förstabarnsföräldrar som flerbarnsföräldrar, ska erbjudas ett hembesök inom 30 dagar efter barnets födelse. I det nya barnhälsovårdsprogrammet för 2015 ingår ett hembesök vid 8 månaders ålder då barnsäkerhet är ett viktigt samtalsämne. Om inget hembesök genomförts i samband med hemgång efter förlossningen är det särskilt angeläget att ett hembesök erbjuds vid 8 månaders ålder. Idag får knappt 86 % av 1-åringarna minst ett hembesök under sitt första levnadsår. Figur 18 och 19 visar att utvecklingen från 2005 pekade i negativ riktning men vände 2011 då fokus på målrelaterad ersättning diskuterades och sedan infördes 2012. Figur 18. Andel 1-åringar som under sitt första år fått minst ett hembesök i Uppsala län 2005-2014 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 15 Jansson A, Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003; 100 nr 15: 1348-51 16 Shaw E, Levitt C, Wong S, Kaczorowski J; McMaster University Postpartum Research Group. Systematic review of the literature on postpartum care: effectiveness of postpartum support to improve maternal parenting, mental health, quality of life, and physical health. Issues Compr Pediatr Nurs. 2006 Jan-Mar;29(1):25-44 17. Almqvist-Tangen G, Bergström M, Lindfors A, Holmberg L, Magnusson M. Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. Läkartidningen. 2010;107: 47 pp 2968-2971 27

Det ges en målrelaterad ersättning för hembesök till alla nyfödda inom 30 dagar. Målet är 85 % och resultatet för 2014 är 85 % för länet som helhet, en liten minskning jämfört med 2013. Skillnaderna mellan vårdcentralerna, figur 20, avseende hembesök inom 30 dagar efter födelsen är stora, från 44 % till nästan 100 %. Figur 19 Andel barn som fått hembesök, inom 30 dagar efter födelsen, i Uppsala län 2009-2014 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 20. Andel barn som fått hembesök, inom 30 dagar efter födelsen, i Uppsala län och dess vårdcentraler2014 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% U-a Barncentrum Flogsta Ture Åhlander Årsta/Gränby Go sunda Heby Liljefors Nyby Tierp Aros Läkarmo * Skutskär Kungsgärdet Länet Familjeläk. Bålsta Ebbe Wahlund Fålhagen Storvreta Knivsta Svartbäcken Fjärdhundra* Knutby/Länna Ekeby hälsoc Enköping VC Samariterhemmet Eriksberg Bålstadoktorn Örsundsbro Gimo Östhammar Knivsta Läkarg* Enköping HLC Östervåla Alunda Sävja Öregrund* * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 28

Familjecentral Det familjecentrerade arbetets grundidé är en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Detta syftar till att stärka familjens roll i samhället och främja hälsa hos barn och föräldrar. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. I Uppsala län samverkar Landstinget med länets kommuner och i vissa fall med Svenska kyrkan för att stärka det familjecentrerade arbetet. För att stimulera utvecklingen och säkra att verksamheten med familjecentraler fortgår har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillfört särskilda medel till denna verksamhet. Verksamheten har funnit formerna för samarbete enligt upprättade samverkansavtal. Hur den enskilda familjecentralen organiseras är beroende av lokala förhållanden. Dock påpekas från några familjecentraler att det fria vårdvalet kolliderar med uppdraget att rikta insatserna till dem som bor i det prioriterade området. I dagsläget finns familjecentraler i Bålsta (Håbo), Knivsta, Gimo (Östhammar), Tierp, Skutskär (Älvkarleby) och Enköpings kommun som har två familjecentraler samt Uppsala kommun som har sex familjecentraler Sävja, Gottsunda, Ekeby/Flogsta, Stenhagen, Liljefors och Gamla Uppsala. Heby kommun saknar familjecentral. Under året har diskussioner om att öppna upp en filial till Bålstas familjecentral i Skokloster förts samt att Uppsala kommun diskuterar att flytta Gamla Uppsalas familjecentral från Heidenstamstorg (Nyby vårdcentral) till Svartbäckens vårdcentral. Familjecentralens verksamhet styrs, som beskrivet ovan, av ett samverkansavtal mellan kommun, landsting och i vissa fall Svenska kyrkan. I samverkansavtalet framkommer exempelvis att det skall finnas en samordnare med 20 % sysselsättningsgrad på varje familjecentral och att arbetat skall ledas av en styrgrupp. I styrgruppen finns samtliga parters verksamhetschefer representerade. Landstinget har även ett administrativt samordningsuppdrag som är placerat på Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering. Folkhälsoenheten finns representerade i samtliga kommunala styrgrupper. I samverkan med Uppsala kommun arrangerar Folkhälsoenheten årligen två fortbildningsdagar för samtlig personal på familjecentralerna i länet. Utöver detta planeras att under verksamhetsår 2015 även arrangera samordningsträffar för de 13 samordnare som är verksamma. Sedan år 2000 finns Föreningen för Familjecentralers främjande (FFFF) som samordnar och stöttar landets familjecentral. Varje år arrangerar föreningen exempelvis en nationell konferens där landets alla familjecentraler har möjlighet att samverka och utbyta erfarenheter. 29

Postnatal depressionsscreening EPDS Antalet nyblivna mammor med en depression eller tecken på en depression är lika stort i Sverige som i andra västländer, cirka 13 procent 18. Det är en känslig tid då barnet knyter an till sina föräldrar och samspelet barn föräldrar utvecklas. Därför är det angeläget att identifiera deprimerade mödrar tidigt och erbjuda hjälp. Genom att använda ett screeningformulär, bestående av 10 påståenden om hur mamman mått de senaste 7 dagarna då barnet är 6-8 veckor gammalt finns det möjlighet att Mål: >80 % av mödrarna ska erbjudas EPDS-screening Resultat: 74,6 % identifiera mödrar som behöver stöd. Metoden heter EPDS 19 (Edinburgh Postnatal Depression Scale) och sjuksköterskan på BVC tolkar resultat och erbjuder erforderlig hjälp. Länets mödra- och barnhälsovårdspsykologer ansvarar för utbildning av BVC-sjuksköterskorna i EPDS och alltfler mödrar erbjuds nu screeningen. För 2014 har EPDS genomförts för knappt 75 % av mödrarna i länet, se figur 21. Fortfarande finns dock sjuksköterskor som saknar utbildning i screeningmetoden, vilket skulle kunna förklara skillnaderna mellan olika BVC, från som lägst 47 % till som högst 96 %, se figur 22. Figur 21. Andel mödrar som erbjudits EPDS-screening i Uppsala län 2010-2014 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 2010 2011 2012 2013 2014 18 Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. StatensFolkhälsoinstitut. 2003:59 19 Cox JL, Holden JM, SagovskyR. Br J Psychiatry.1987 Jun;150:782-6. 30

Figur 22. Andel mödrar som erbjöds EPDS-screening i Uppsala län och dess vårdcentraler 2014 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% U-a Barncentrum Alunda Ebbe Wahlund Aros Läkarmo * Nyby Go sunda Årsta/Gränby Tierp Enköping HLC Östhammar Skutskär Länet Svartbäcken Gimo/Österbybruk Eriksberg Liljefors Heby Samariterhemmet Enköping VC Knivsta Fålhagen Sävja Flogsta Örsundsbro Östervåla Kungsgärdet Familjeläk. Bålsta Öregrund* Knutby/Länna Bålstadoktorn Fjärdhundra* Storvreta Knivsta Läkarg* Ekeby hälsoc Ture Åhlander * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 31

Föräldragrupper Andel föräldrar, såväl första- som flerbarnsföräldrar, som deltagit i föräldragrupp har sedan 2007 legat mellan 30 35 %, se figur 23. Skillnaderna mellan vårdcentralerna varierar mellan 8,2 % och 63,9 % Vissa barnavårdscentraler erbjuder bara förstabarnsföräldrar, vilket vi redovisat särskilt tidigare år. I år har vi valt att inte göra någon särredovisning av förstabarnsföräldrar eftersom det inte är en självklarhet att man skall prioritera föräldrar som får sitt första barn. Flerbarnsföräldrar kan, även de, ha stora behov av att träffas i grupp och det finns exempel på särskilda föräldragrupper för dessa. Exempel finns där man bjudit in till grupp då storasyskonet oftast är på förskolan på förmiddagen. Många BVC-sjuksköterskor vittnar också om att flerbarnsföräldrar tillför så mycket i grupper tillsammans med förstabarnsföräldrar. Fädernas deltagande har minskat i tioårsperspektivet från 11 % till 7,7 %. Figur 23. Andel deltagande föräldrar till föräldragrupp 2005-2014 i Uppsala län. 34 % av första- och flerbarnsföräldrarna deltog någon gång i föräldragrupp. 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 deltagit fäder Figur 24. Andel deltagande föräldrar i föräldragrupp i Uppsala län och dess vårdcentraler 2014. 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Nyby Familjelak.Bålsta* Go sunda Enköping HLC Tierp Heby Aros Läkarmo * Öregrund* Bålstadoktorn Enköping VC Knivsta Knutby Flogsta Sävja Ebbe Wahlund Årsta Länet Storvreta Liljefors Östhammar Alunda U-a Barncentrum Fålhagen Svartbäcken Knivsta Läkarg Eriksberg Kungsgärdet Samariterhemmet Skutskär Örsundsbro Gimo Östervåla Ekeby hälsoc Fjärdhundra* Ture Åhlander Fäder * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 32

Reflektion föräldrastöd För 2014 nåddes målet att 85 % av alla föräldrar ska få ett hembesök inom 30 dagar. Av samtliga 34 vårdcentraler nådde 22 målet inklusive ett par vårdcentraler med lågt barnantal där siffrorna är mer osäkra. Flertalet av dessa barnavårdscentraler låg utanför Uppsala kommun vilket talar för att restiden för hembesöket inte utgjort ett hinder. I ytterkommunerna var det vanligare att föräldrarna valde den BVC som låg geografiskt nära. I Uppsala var det inte lika självklart att man valde den BVC som låg närmast vilket innebär att för sjuksköterskan kan tidsaspekten påverka möjligheterna att genomföra hembesök. Föräldragruppsverksamheten redovisas med att någon eller båda föräldrarna deltagit någon gång i föräldragrupp. De BVC-sjuksköterskor som anordnar sina grupper på öppna förskolan rapporterar inte alltid i Basta. Grupper som initieras av barnhälsovården ska emellertid registreras, även om öppna förskolans lokaler används vid träffarna. I år gör vi ingen skillnad på förstabarn- och flerbarnsföräldrar eftersom alla har olika behov och alla skall erbjudas. Siffrorna visar att deltagande i föräldragruppsverksamhet minskat de sista 10 åren såväl totalt som fäders deltagande. Endast 16 vårdcentraler av 34 nådde målet att minst 80 % av mödrarna ska erbjudas screening enligt EPDS. Trots att utbildning erbjudits varje år har endast 74-75 % av mödrarna erbjudits screening de sista tre åren. Det finns validerade EPDS-formulär som är översatta till andra språk och är tillgängliga på rikshandboken-bhv.se. Rekommendationen är också att för de språk som inte är validerade använda det svenska formuläret tillsammans med tolk. Denna rekommendation har tyvärr inte gett något utslag i 2014 års siffror. 33

Hälsoövervakning på BVC Hälsoövervakning bedrivs i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd 1991 20, se tabell 7. År 2008 togs det Andel övervakade barn 0 år dock bort då det inte längre var aktuellt. År 2014 presenterade Socialstyrelsen istället Vägledning för 99 % 95,4 % Mål Resultat barnhälsovården 21 som anger ramarna för barnhälsovårdsarbetet. Vägledningen baserar sig på ett nationellt arbete i samverkan mellan professionerna inom barnhälsovården och Socialstyrelsen för att ta fram nya riktlinjer. Hur det praktiska utförandet skall gå till presenteras i Rikshandboken för barnhälsovård 22, framtagen av professionerna i landet. Tabell 6 visar barnhälsovårdens basprogram till och med 2014. Ett nytt barnhälsovårdsprogram kommer succesivt att införas under 2015. Hörsel, syn, kontakt och utveckling ska bedömas av BVC-sjuksköterska vid samtliga nyckelåldrar. Språkutvecklingen ska bedömas vid alla nyckelåldrar och alla barn erbjudas en undersökning vid 3 år med särskild tonvikt på kommunikation, tal och språk. Likaså ska synförmåga bedömas vid alla nyckelåldrar. Vid 4 år prövas synskärpan hos alla barn med HVOT-metoden. Barnets hörsel undersöks i samband med födelsen med otoakustiska emissioner (OAE) samt vid 4 år med lekaudiometri. Vid 5 år genomförs en sammanfattande undersökning med särskild inriktning mot överlämningen av hälsovårdsansvaret till Elevhälsan. Vi når inte målen när det gäller andelen övervakade barn. Bortfallet kan till en del förklaras av de barn som BVC av olika skäl inte får kontakt med, kan bo i annat län eller utomlands. Det är få föräldrar som aktivt avstår från BVC:s tjänster. Täckningsgrad är en viktig kvalitetsindikator och under 2014 genomfördes en särskild studie för att förklara det externa bortfallet. Tabell 6. Barnhälsovårdens basprogram Ålder Kontakt Innehåll 1-2 v. Sjuksköterska Hembesök Presentation av BVC. Samtal kring förlossning, barnets hälsa, amning, uppfödning, mm. Upprättande av BHV-journal. Hälsoundersökning. 2-12 v Sjuksköterska Stöd och bedömning av tillväxt, utveckling och uppfödning. Ca 1 g/vecka (varannan vecka). 4-12 v. Läkare Hälsoundersökning. 3 månader Sjuksköterska Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 4½ månader Sjuksköterska Utvecklingsbedömning och tillväxt. 6 månader Läkare Hälsoundersökning, Utvecklingsbedömning Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 10 månader Sjuksköterska Utvecklingsbedömning, barnsäkerhetsinformation. 12 månader Läkare Hälsoundersökning, Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 18 månader Sjuksköterska Hälsoundersökning. Vaccination MPR. 3 år Sjuksköterska Utvecklingsbedömning, tal- och språkbedömning. 4 år Sjuksköterska Utvecklingsbedömning. Uppföljning tal och språk. Hörsel och syntest. 5 år Sjuksköterska 20 Socialstyrelsen. Hälsoundersökningar inom barnhälsovården. Allmänna råd 1991:8 21 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (2014) 22 www.rikshandboken-bhv.se 34

Utfall tal-språk, hörsel och syn. Uppgifter om utfall vid hälsoundersökningar vid 3 respektive 4 år har samlats in sedan 2008. Det gäller språk och tal vid 3 år samt hörsel och syn vid 4 år. Synprövningen och språkbedömningen görs på BVC av sjuksköterskan och resultaten för 2014 ligger väl över målen, se figurer 25 och 27. Däremot nås inte målet när det gäller hörselbedömningar, figur 26. Dessa utförs, på barn i Uppsala kommun, på audiologen. Ett kvalitetsarbete med kallelserutinerna innebär dock att resultatet är betydligt bättre i år jämfört med tidigare år. 2014 var 83 % av barnen hörselbedömda jämfört med 79 % 2013. Andel språkbedömda 3-åringar Mål Resultat 90 % 98 % Andel hörselbedömda 4-åringar Mål Resultat 90 % 83 % Andel synbedömda 4-åringar Mål Resultat 90 % 96 % Hälsoundersökningarna ska göras i intervallet födelsedagen plus/minus 2 månader för att inkluderas som en nyckelåldersundersökning. Detta innebär att man sällan kan nå 100 % undersökta barn då barn t.ex. kan vara bortresta eller sjuka under aktuell period då undersökningarna skulle blivit utförda. Figur 25. Andel genomförda tal och språkbedömningar vid 3 år 2014. Uppsala län och dess vårdcentraler. 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% Ebbe Wahlund Eriksberg Skutskär Liljefors Knutby/Länna Fjärdhundra* Flogsta Familjeläk Bålsta Go sunda Ture Åhlander Länet Enköping VC Östervåla Svartbäcken Knivsta Östhammar Heby Fålhagen Gimo/Österbybruk Årsta Enköping HLC Kungsgärdet Samariterhemmet Tierp Nyby Uppsala barncentrum Sävja Storvreta Alunda Aros Läkarmo * Bålstadoktorn Ekeby hälsoc Knivsta Läkarg* Öregrund* Örsundsbro * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull 35

Figur 26. Andel genomförda hörselbedömningar vid 4 år 2014, Uppsala län och dess vårdcentraler. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nyby Ekeby hälsoc Eriksberg Årsta Go sunda Sävja Uppsala barncentrum Liljefors Fålhagen Knutby/Länna Svartbäcken Ebbe Wahlund Länet Storvreta Flogsta Samariterhemmet Östhammar Kungsgärdet Heby Enköping HLC Fjärdhundra* Ture Åhlander Gimo/Österbybruk Alunda Örsundsbro Skutskär Tierp Knivsta Läkarg* Familjeläk Bålsta Enköping VC Östervåla Knivsta Aros Läkarmo * Bålstadoktorn Öregrund* * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull Figur 27. Andel genomförda synprövningar vid 4 år 2014. Uppsala län och dess vårdcentraler. 100% 95% 90% 85% 80% 75% Ebbe Wahlund Fjärdhundra* Ture Åhlander Aros Läkarmo * Heby Enköping HLC Skutskär Årsta Östhammar Tierp Öregrund* U-a Barncentrum Örsundsbro Eriksberg Länet Gimo/Östhammar Flogsta Svartbäcken Go sunda Familjeläk Bålsta Knutby/Länna Knivsta Läkarg* Nyby Liljefors Samariterhemmet Storvreta Sävja Östervåla Fålhagen Kungsgärdet Enköping VC Knivsta Alunda Bålstadoktorn Ekeby hälsoc * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull 36

Besök på mottagning samt telefonsamtal Totalt gjordes 67 796 besök hos sjuksköterskan på BVC under 2014, cirka 2000 färre besök jämfört med 2013. I Uppsala län var genomsnittet för åldersgruppen 0- t.o.m. 1-åringar 6,2 besök, detsamma som 2013. Figur 28 visar dock på stora skillnader mellan vårdcentralerna. Lägst genomsnitt var 3,7 besök och högst 9,3. En stor del av distriktssköterskans verksamhet sker per telefon. Föräldrar ringer och frågar och uppföljning av råd sker. Det är endast telefonsamtal som medför en journalanteckning som ska registreras. Det genomsnittliga antalet telefonsamtal per barn var 0,38 jämfört med 0,59 2013. Variationen var mellan 0,01 1,26. Figur 28. Genomsnittligt antal besök och telefonsamtal för 0- och 1-åringar hos sjuksköterska på BVC i Uppsala län och dess vårdcentraler under 2014 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 - Eriksberg Aros Läkarmo * Go sunda Öregrund* Årsta U-a Barncentrum Fjärdhundra* Knivsta Kungsgärdet Östervåla Ekeby hälsoc Ebbe Wahlund Svartbäcken Skutskär Länet Tierp Liljefors Enköping HLC Örsundsbro Sävja Ture Åhlander Knivsta Läkarg* Bålstadoktorn Flogsta Enköping VC Knutby/Länna Samariterhemmet Storvreta Familjeläkarna Östhammar Heby Fålhagen Alunda Gimo/Österbybruk Nyby Sjuksköt Telefon * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Andel läkarbesök var 1,5 i genomsnitt för 0- t.o.m. 1-åringar, varav 1,2 hos allmänläkare och 0,3 hos barnläkare. I barnläkarens uppdrag ingår att göra konsultbesök på BVC och på detta sätt kan enklare frågeställningar som inte kräver provtagning lösas redan på BVC-nivå och remittering till barnmottagning undvikas. Samtidigt som familjerna slipper resa, ger också konsultbesöken tillfälle till vidareutbildning av BVC-personalen. Frekvensen barnläkarundersökta barn varierar stort mellan olika BVC i länet. 37

Figur 29. Genomsnittligt antal besök för 0- och 1-åringar hos läkare på BVC i Uppsala län och dess vårdcentraler under 2014. 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 - Eriksberg Aros Läkarmo * Go sunda Öregrund* Årsta U-a Barncentrum Fjärdhundra* Knivsta Kungsgärdet Östervåla Ekeby hälsoc Ebbe Wahlund Svartbäcken Skutskär Länet Tierp Liljefors Enköping HLC Örsundsbro Sävja Ture Åhlander Knivsta Läkarg* Bålstadoktorn Flogsta Enköping VC Knutby/Länna Samariterhemmet Storvreta Familjeläkarna Östhammar Heby Fålhagen Alunda Gimo/Österbybruk Nyby Barnläk Allmläk * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull Remisser Andel barn som remitterats från BVC till olika specialister var ca 10 %, se tabell 8, något lägre än i fjol. De högsta remissfrekvenserna är kopplade till de åldrar där de speciella screeningundersökningarna görs. Tal och språkscreening vid 3 år medförde att 3,0 % av barnen blev remitterade till logoped. Vid uppföljning vid 4 år remitterades 3,3 % till logoped. Andel barn som remitterades till ortoptist efter synbedömning vid 4 år var 5 % en minskning med knappt 2 % jämfört med 2013. 2 % av barnen remitterades till ögonläkare, knappt en halv procent högre än 2013. Vid 4 års ålder remitterades 2,3 % till audiolog jämfört med 1,4 % 2013 och 1,6 % remitterades till öronläkare. Inga remisser skickades till barnpsykiater. Av hela förskolepopulationen, 0-6 år, fick 1,3 % av barnen remiss till mödra- och barnhälsovårdens psykologer. Den vanligaste remissåldrarna var 3 och 4 år, ca 2,5 %, samt 5 år, 2,0 %. De somatiska problemen remitteras nästan undantagslöst till barnspecialistmottagningarna i öppen vård, 1,9 % samma siffra som i fjol, medan 0,2 % gick till barnkirurgen och 0,5 % till barnmedicin på barnsjukhuset, se figur 30. 38

Tabell 7. Andel barn (%) med remiss till specialist i Uppsala län 2014. Födelseår 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Totalt Audiolog 0,0 0,0 0,1 0,1 2,3 0,7 0.1 0,5 Barnkirurg 0,3 0,5 0,2 0 0 0,2 0 0,2 Barnmedicin 1,2 1,0 0,4 0,2 0,2 0,2 0 0,5 BUP 0 0 0 0 0 0 0 0 BVC-psykolog 0,5 0,6 0,9 2,5 2,6 2,0 0,3 1,3 Barnspecialist ÖV 3,0 3.7 2,5 1,4 1,2 1,4 0,4 1.9 Habilitering 0 0,1 0,1 0,1 0 0 0 0 Logoped 0 0 1,0 3.0 3,3 1,7 0,2 1,3 Ortoped 0,1 0,2 0 0,1 0,1 0,2 0 0,1 Ortoptist 0,5 1,4 0,8 0.7 5,0 2,1 0,3 1,5 Sjukgymnast 0,6 0,3 0,1 0,1 0,1 0 0 0,2 Ögonläkare 1,1 0,6 0,4 0,3 2,0 0,7 0,1 0,7 Öronläkare 0,2 0,4 0,4 0,5 1,6 1.0 0,1 0,6 Övrigt 2,8 3,5 1,1 0,5 0,7 0,9 0,1 1,4 Figur 30. Andel barn remitterade till barnspecialist i öppen vård respektive till barnsjukhuset. Uppsala län 2005-2014 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Barnläk ÖV Barnsjukhus 39