BARNHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN I UPPSALA LÄN

Transkript

1

2 Innehåll INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 4 BARNHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN I UPPSALA LÄN MÅL OCH MEDEL FÖR ATT SÄKRA KVALITÉN... 6 Barnhälsovårdens mål... 6 Barnhälsovårdens arbete... 6 Kvalitetsindikatorer... 8 Det statistiska materialet och Basta... 9 BARNPOPULATION OCH RESURSER...11 BARNS HÄLSA...15 Amning...15 Rökfri miljö...18 Karies...20 Övervikt och fetma...20 Vaccinationer...22 Reflektion barns hälsa...25 FÖRÄLDRASTÖD...26 Hembesök...26 Familjecentral...28 Postnatal depressionsscreening EPDS...29 Föräldragrupper...30 Reflektion föräldrastöd...31 HÄLSOÖVERVAKNING PÅ BVC...32 Det Nationella barnhälsovårdsprogrammet...32 Besök på mottagning samt telefonsamtal...33 Remisser...37 Bilaga 1: Beräkning av antal nyfödda/heltids-tjänst BVC baserat på vårdtyngd...39 BARNHÄLSOVÅRDENS LÄNSAVDELNING STÖD TILL PRIMÄRVÅRDEN...42 Tillgänglighet...42 Metodbok Rikshandboken...42 Månadsbladet...42 Kunskapsförmedling undervisning...42 GEMENSAM PRAXIS - SAMORDNING MED ANDRA VERKSAMHETER...44 KVALITETSSÄKRING...45 Basta...46 SPECIAL-BVC...47 MEDARBETARE PÅ BARNHÄLSOVÅRDEN...48 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSAKTIVITETER...48 FORSKARGRUPPEN CHILD HEALTH AND PARENTING (CHAP) PUBLIKATIONER

3 2

4 Förord År 2015 har varit ett år med många utmaningar för barnhälsovården. Under 2015 har implementering av det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet påbörjats och två hela studiedagar har erbjudits. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen skapade ekonomiska förutsättningar för att programmet skulle kunna införas. Den ökade kapiteringsersättningen för barn 1-5 år gamla och besöksersättningen för hembesöket ska ge möjlighet att öka bemanningen för att klara hela det nya barnhälsovårdsprogrammet. Trots medel finns det svårigheter att genomföra det fullt ut på några ställen bland annat på grund av att man haft svårt att rekrytera personal. För att verksamheten ska motsvara barnfamiljernas behov krävs samverkan, framförallt med mödrahälsovård, socialtjänst och förskolan/öppna förskolan t ex familjecentralsverksamhet. Samverkan sker inte bara lokalt utan också regionalt och nationellt. Vid årsskiftet 2015/2016 genomfördes också en övergång från pappersjournal till den elektroniska barnhälsovårdsjournalen i Cosmic. Pilotverksamhet och utbildningar har skett under Landstingets politiker fastställer och uppdaterar årligen Regelbok för barnhälsovård. Vårdgivarna, såväl offentliga som privat drivna, åläggs att följa denna. För att uppnå de mål som finns definierade i regelboken måste barnhälsovården ha tillräckliga resurser, som fördelas ändamålsenligt. Därför är det viktigt att värna om innehållet i verksamheternas arbete och kunna följa utfallet gentemot målen. Genom kvalitets- och informationssystemet Basta har vi goda förutsättningar att följa utvecklingen och ge återkoppling där varje verksamhet kan jämföra sig själva över tid men också med andra vårdcentraler i länet. I och med införandet av den elektroniska barnhälsovårdsjournalen i Cosmic kommer Basta på sikt att försvinna. Under 2016 är det endast vaccinationer som rapporteras i Basta. Arbetet med att ta fram ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård har avancerat. Detta kommer att ge möjlighet att göra öppna jämförelser på nationell nivå. Denna årsrapport redovisar Barnhälsovårdens verksamhet i Uppsala län under 2015 hos barnavårdscentralerna i både offentlig och privat regi samt vid Barnhälsovårdens centrala länsavdelning och forskargruppen CHAP. Respektive vårdcentrals resultat finns att hämta i appendix sid.64. Uppsala mars 2016 Margaretha Magnusson Vårdutvecklare Thomas Wallby Vårdutvecklare Maria Engström Barnhälsovårdssamordnare Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare 3

5 Sammanfattning Barnantalet 0-6 år har 2015 ökat till barn och antalet nyfödda har ökat med 139 till 4179 barn jämfört med Andelen barn som deltar i hälsoövervakningsprogrammet varierar med åldersgrupp. Andelen nyfödda, folkbokförda i Uppsala län, som haft kontakt med barnhälsovården i Uppsala län är 95 %. Andel mödrar som ammar då barnet är 4 månader har legat konstant runt 79 % de sista åren. Vid 6 månader har en långsam uppgång skett de senaste 3 åren och ligger nu på 71 %. En ökad andel mödrar som ammar finner vi också vid 9 och12 månader. Barn som lever i en rökfri miljö har ökat något vid 4 veckor, men minskat vid 8 månader, 18 månader samt vid 4 år. Andel överviktiga 4-åringar samt andel feta pojkar har minskat. Andel feta flickor har dock ökat. Andel flickor ligger generellt högre än andelen pojkar såväl när det gäller övervikt som fetma. Vaccinationstäckningen har ökat 2015 jämfört med Emellertid finns stora skillnader mellan vårdcentralerna. Under 2015 har det tidvis varit brist på olika vacciner vilket kan förklara dels att färre barn med ökad risk är vaccinerade mot tuberkulos och dels att fler barn är vaccinerade mot hepatit-b, eftersom de vacciner som ingår i vaccinationsprogrammet inte funnits tillgängligt som femvalent utan man har erbjudit ett sexvalent vaccin där Hepatit-B ingår. Andel barn som fått hembesök inom 30 dagar efter förlossningen ligger på samma nivå som 2014 med 85 %. Målet uppfylls på länsnivå men skillnaderna är stora mellan vårdcentralerna. Andel mödrar som erbjöds EPDS (postnatal depressionsscreening) var 76 %. En av orsakerna till att man inte når målet (>80 %) är att alla inte har erforderlig utbildning i screeningmetoden samt att alla mödrar på grund av språksvårigheter inte kan göra screeningen trots att screeningformulären är översatta till ett flertal språk. Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp har minskat från 34 % till 32 %. Pappornas deltagande har minskat från 7,7 % till 6,8 %. Målet för hälsobedömningar av språk, hörsel och syn är att 95 % av barnen ska bedömas. Målet uppnås väl för andel språkbedömda vid 3 år, 98 %, och synprövade vid 4 år, 95 %. Andel hörselbedömda barn vid 4 år har däremot minskat drastiskt till 69 %. Huruvida det beror på nya kallelserutiner eller bristande rapportering i Basta är oklart. Registrering av data i Basta är ofullständig och skillnaderna är stora mellan vårdcentralerna. På grund av att ett nytt barnhälsovårdsprogram implementerades under 2015 har utbildningsbehovet varit stort och utbildning kring det nya programmet har erbjudits. Det är svårigheter att implementera det nya programmet fullt ut på grund av brist på personal. Barnantalet har ökat och antalet veckotimmar som sjuksköterskorna lägger på barnhälsovård har ökat med motsvarande 3,7 heltidstjänster totalt i länet. Enligt den vårdtyngdsmodell som presenteras (sid 39) skulle dock ytterligare 2 heltidstjänster behövas på länsnivå. Det finns stor anledning att se över hur många sjuksköterskor som ska arbeta med barnhälsovård. Ett riktmärke för att upparbeta och ha tillräckligt med erfarenhet är ett minimum av 25 nyfödda barn per sjuksköterska och år. Idag är det alltför många vårdcentraler som i snitt har färre barn per sjuksköterska. Det finns således anledning att se över antal sjuksköterskor som arbetar med barn samt hur man kan göra arbetet mer effektivt genom ett tillräckligt stort barnunderlag, t ex för att kunna erbjuda bra tillgänglighet och föräldragrupper. 4

6 Barnhälsovård i primärvården i Uppsala län

7 Mål och medel för att säkra kvalitén Barnhälsovårdens mål Barnhälsovårdens mål formuleras i Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården (2014) 1 till att: främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att på ett framgångsrikt sätt nå upp till dessa mål kan barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn ge individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa erbjuda hälsoövervakning av alla barn uppmärksamma förhållanden i barnets närmiljö Barnhälsovårdens arbete Socialstyrelsens Vägledning betonar en perspektivförskjutning av barnhälsovården där det främjande och preventiva arbetet lyfts fram. Detta ska dock inte ske på bekostnad av att det hälsoövervakande perspektivet överges. I samband med att vägledningen arbetades fram arbetade också professionen (läkare sjuksköterskor och psykologer) med att skapa en pedagogisk modell, tredelningen, där man tänker sig att ett barn kan vandra fram och tillbaka mellan nivåer utifrån behov, se figur 1. Alla barn erbjuds ett nationellt barnhälsovårdsprogram. Alla barn med ytterligare behov erbjuds samtal, vägledning och insatser efter behov på BVC (t ex ytterligare besök) eller ytterligare samtal, vägledning och insatser i samverkan med andra vårdgivare eller socialtjänst. Barnhälsovårdens arbete består således av promotiva och preventiva åtgärder på olika nivåer: Promotiva, allmänt hälsofrämjande åtgärder, är aktiviteter för att upprätthålla eller öka graden av välbefinnande och självförverkligande. Barnhälsovårdens insatser blir inte enbart inriktade på enskilda familjer utan också till verksamheter som har ansvar för den omgivande miljön liksom samhället i stort. Primärpreventiva åtgärder syftar till att barnet inte ska utveckla sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till alla föräldrar och barn. Exempel på detta är att vaccinera barn, uppmuntra till amning, ge information om rökfri miljö, barnsäkerhet, kost mm. Sekundärprevention innebär att tidigt upptäcka sjukdom och funktionsnedsättning för att få optimala möjligheter till behandling. De allmänna hälsoundersökningarna och screeningarna syftar till tidig upptäckt av hälsoproblem. Tertiärprevention innebär att man vid en etablerad funktionsnedsättning skapar förutsättningar för ett så normalt liv som möjligt. Barn med funktionsnedsättning ska erhålla stöd och hjälp så att övrig utveckling blir så optimal och normal som möjligt. När det gäller psykosocialt stöd använder man sig istället av begreppen universell prevention till hela befolkningen, selektiv prevention till särskilda riskgrupper samt indikerad prevention till familjer eller individer med förhöjd risk på individnivå. 2 1 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (2014) 2 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt SBU-rapport nr 202. Klassificering av preventiva insatser p 43. Stockholm 6

8 Figur 1. Barnhälsovårdens nationella program 7

9 Kvalitetsindikatorer En grupp som representerar svensk barnhälsovård tog 2005 fram ett antal indikatorer för att mäta kvalitén inom barnhälsovården. Dessa indikatorer skulle kunna användas för att göra öppna jämförelser mellan de olika landstingen i landet, Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Allmänna Barnhuset 2005). SKL har fr.o.m beviljat medel för att bygga upp ett Nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige. Nedanstående är de variabler som kommer att bli aktuella i första hand. Strukturmått: Barnantal, Första barn, Vårdtyngd. Processmått: Föräldrastöd i grupp, hembesök, genomförd EPDS, hälsosamtal amning, genomförd BCG-vaccination av riskbarn, mottagningsbesök, genomförd språk-, hörsel- och syn-screening, utvecklingsbedömning vid 4 år, hälsosamtal om antibiotikabehandling, astma, eksem, rökning eller olycksfall. Resultatmått: Andel kontrollerade barn, amningsfrekvens, andel vaccinerade med BCG-vaccin, andel barn exponerade för tobaksrök, tillväxt och BMI, andel utfall vid språk-, hörsel- och synscreening, andel barn med antibiotikabehandling, astma eller olycksfall. Amning, tobaksrök och andel vaccinerade är också de indikatorer som tagits fram i ett europeiskt samarbete där man definierat ett antal hälsoindikatorer, mått på barns hälsa, Child Health Indicators of Life and Development (CHILD). 3 Strukturella mått handlar om vilka resurser man har till förfogande. Varje sjuksköterska bör ha ett tillräckligt stort barnunderlag, minst ca 25 nyfödda per år, för att säkra att barnkompetensen underhålls. Barnantalet ska inte heller vara för högt, sjuksköterskan ska ha möjlighet att arbeta mot de mål som är satta för verksamheten. En sjuksköterska som har både barnhälsovård och vuxenvård i sin verksamhet bör arbeta minst 20 timmar per vecka med barnhälsovård och barnunderlaget bör utgöras av ca 30 nyfödda. I den målbeskrivning som Vårdförbundet undertecknat anges att en sjuksköterska som enbart arbetar med barn ska ha 55 nyfödda barn på en heltid. 4 Detta motsvarar behoven för en medeltung barnavårdscentral. Extra resurser krävs i områden med utsatta grupper. Detta innebär att någon form av vårdtyngdsmätning måste göras med populationen som utgångspunkt. Barnhälsovården har arbetat fram en mall för att beräkna vårdtyngd där man tar hänsyn till andel förstabarnsföräldrar, andel rökare (socialt tyngdmått) samt barn med BCG-indikation (andel med utländsk härkomst), se bilaga 1, men utifrån 60 nyfödda. I den barnpeng, som utgör ersättning till vårdcentralerna, har man lagt in tolkbehov som en faktor för att få extra ersättning, då kontakt med icke svensktalande familjer tar betydligt längre tid jämfört med svensktalande. Vidare utges strukturersättning för kommuner utanför Uppsala och Enköping. Processindikatorer handlar om hur verksamheten bedrivs. För barnhälsovården avses det hälsoövervakningsprogram som erbjuds och i vilken utsträckning det genomförs, vilket stöd som ges samt vad som erbjuds i det generella föräldrastödet. Såväl struktur-, process- och i viss mån resultatmått kommer att redovisas i denna rapport. Arbetet med att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, BHVQ har fortgått under 2015 och medel har beviljats för fortsatt utveckling under Child Health Indicators of Life and Development (CHILD), Report to the European Commission, September Barnhälsovårdssamordnade/vårdutvecklare i Sverige. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (BHV) Revidering fastställd

10 Det statistiska materialet och Basta Det statistiska materialet som ligger till grund för denna rapport är hämtat från Barnhälsovårdens statistik- och informationsdatabas Basta, se sid.46. Databasens barnregister uppdateras kontinuerligt via befolkningsregistret. Den största delen av BVC:s verksamhet ägnas åt de två yngsta årskullarna och det är också från dessa årskullar data rapporteras vidare till nationella register. Resultaten från länets barnhälsovård baserar sig framförallt på data som BVC-sjuksköterskorna själva rapporterat in till Basta i samband med att barnet besökt mottagningen eller fått hembesök. Fullständigheten i datarapporteringen varierar dock mellan olika vårdcentraler, se tabell 1. De rödmarkerade siffrorna visar avvikelser som är större än referensvärdet, dvs. ett tal som är möjligt att nå under rimliga förutsättningar. I registret finns även barn som av någon anledning inte kommer i kontakt med BVC. Det externa bortfallet, d.v.s. barn om vilka vi helt saknar data är 8,1 %, en marginell ökning från förra året. För de flesta av barnen i det externa bortfallet finns en rimlig förklaring till varför registrering saknas. Det kan vara barn i familjer som vistas utomlands, familjer som väljer att inte ta del av barnhälsovårdens utbud eller som vistas på annan ort utanför länet. En analys av det externa bortfallet som genomfördes 2014 visade dock att i det externa bortfallet fanns ett antal barn där BVC-sjuksköterskan inte var medveten om att barnet var listat på aktuell BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och kan också vara tecken på att barnet far illa. Information om, och förbättring av rutiner för, listningsinformation och hur och när data ska registreras är därför viktigt ur såväl barnrätts- som kvalitetssäkringssynpunkt. Analyserna i denna rapport baseras på de barn som under ingår i åldersgrupperna 0- åringar (antal nyfödda, hemgångsdag från BB, föräldrarnas rökvanor vid 4 veckor och hembesök inom 30 dagar), 1-åringar (amning, deltagit i föräldrautbildning och föräldrars rökning vid 8 månader, något hembesök under första levnadsåret), 2-åringar (vaccinationer) och 4- åringar (övervikt och fetma). Variablerna nyfödda, antal barn, föräldrautbildning, rökvanor, amning, vaccinationer och övervikt/fetma är beräknade på det antal barn i respektive åldersgrupp som den 31/12 respektive år var folkbokförda i Uppsala län. Bortsett från rapporteringen av vaccinationstäckning så beräknas måluppfyllelsen i procentuella andelar för dessa variabler baserat på de barn som BVC under året haft kontakt med. När det gäller beskrivning av remissflöden och besöksstatistik baseras dessa på samtliga årskullar och såväl barn som var folkbokförda den 31/12 som barn som någon gång under året varit folkbokförda i Uppsala län. Det interna bortfallet redovisas i tabell 1. Högst internbortfall fanns bland andel hörselbedömda barn och andel ammade vid 12 månader. Variationen på bortfallet var stor bland länets vårdcentraler. Datamaterialets fördelning på årskullar och redovisningsår framgår av tabell 2. Resultaten presenteras i form av longitudinella grafer för länet under perioden samt grafer där resultatet från period 2015 fördelats på länets vårdcentraler. Det stora barnunderlaget medger möjlighet att dra slutsatser på länsnivå. Dock kan resultaten på vårdcentralsnivå vara mer osäkra för små barnavårdscentraler med färre antal barn än 40 i respektive åldersgrupp. Dessa har markerats i text och grafer med en asterisk och kommenteras i regel inte i texten. I slutet av rapporten återfinns tabeller över motsvarande periodvisa resultat per vårdcentral, se sid.63 där man lokalt kan se förändringar över tid uttryckt som absoluta tal och relativa andelar. En valideringsstudie som jämförde data i Basta med journaldata gav en tillfredsställande överensstämmelse. Vissa variabler var oftare rapporterade i Basta jämfört med journaldokumentationen. 5 5 Wallby, T., D. Lagerberg, et al. (2011). Basta - Validitet i ett regionalt barnhälsovårdregister. Uppsala, Barnhälsovården i Uppsala län 9

11 Tabell 1. Internbortfall, andel barn som saknar uppgift, på ett antal variabler under 2015 i Uppsala län och dess vårdcentraler. Röda siffror är högre än referensvärdet. 10

12 Barnpopulation och resurser Det statistiska materialet grundar sig på antal folkbokförda barn 0-6 år i Uppsala län som finns i barnhälsovårdens statistik- och informationsdatabas. År 2015 föddes 4179 barn, en ökning med nästan 140 barn jämfört med Totalt har förskolepopulationen ökat med nära 430 barn till BVC finansieras med en ersättningsmodell utifrån antal listade barn per BVC där en extra ersättning ges för tolkbehov och struktur, se tabell 3. Dessutom utgår en särskild hembesöksersättning. De barnavårdscentraler som bedriver familjecentraler får en årlig ersättning enligt särskild överenskommelse. Även i år är det Uppsala Barncentrum och Samariterhemmet som har haft den största ökningen av barn, se tabell 4. Figur 2 visar också att det är stora skillnader i barnantal mellan olika vårdcentraler. Andel förstabarn 2015 utgjordes av 40 % av alla nyfödda. Nyfödda som gått hem från BB samma dag som de föddes var 10,5 %. Andel barn som gått hem före dag 3 var 66,4 %, i stort ingen skillnad från Tabell 2. Barnantal per redovisningsår och åldersgrupp (0-6 år). Redovisningsår Åldersgrupp Totalt * * Heby kommun inkluderad Tabell 3. Ersättning för barnhälsovård 2015 på vårdcentralen Ålder 0 år (0-365 dagar) 1-5 år Ersättning per listat barn Strukturersättning 15 % per listat barn Ersättning per barn med tolkbehov

13 Tabell 4. Barnantal på respektive vårdcentral under 2014 och åringar 0-6-åringar Differens Differens Alunda/Rasbo Aros-Anna * Boländerna * Bålstadoktorn Ebbe Wahlund Ekeby hälsocenter Enköping HLC Enköping VC Eriksberg Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Luthagen Fjärdhundra * Flogsta Gimo/Österbybruk Gottsunda Heby/Morgongåva Knivsta Knivsta läkargrupp * Knutby/Länna Kungsgärdet Liljefors Nyby Samariterhemmet Skutskär/Älvkarleby Storvreta Svartbäcken/ Björkl/Bäl Sävja Tierp/Skärplinge/Örbyhus Ture/ Pelle Svanslös Uppsala Barncentrum Årsta/Gränby Öregrund * Örsundsbro Östervåla/Tärnsjö Östhammar Olistade Länet

14 Figur 2. 0-åringar och 1-6 åringar, per vårdcentral i Uppsala län 2015 Verksamhetschefer på länets vårdcentraler har lämnat uppgift om hur många timmar BVC-sjuksköterskorna ägnade åt barnhälsovård per vecka under 2015, se tabell 5. En jämförelse mellan 2014 och 2015 visar att det skett en ökning av tiden motsvarande 3,7 heltidstjänster på länsnivå samtidigt som barnantalet har ökat med drygt 420 barn. Totalt är det 114 sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård vilket motsvarar 66,2 heltidstjänster. På länsnivå skulle behovet vara ytterligare ca 2 tjänster, se tabell 5. Det är viktigt att notera att på vissa enheter är det fler sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård än vad barnunderlaget motiverar. Detta innebär att man frångår de kvalitetsmått som anges av Socialstyrelsen 6 och Uppsala läns regelbok, att en sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård bör ha ett barnunderlag på minst 25 nyfödda per år samt arbeta 20 timmar i veckan med barnhälsovård. För att få tillräcklig erfarenhet och inte uppleva alltför många problem som obekanta krävs att man träffar tillräckligt många barn och det är visat att det finns fördelar med profilering. 7 Det finns således utrymme för att diskutera ytterligare profilering av barnhälsovårdsarbetet. Detta skulle också ge en effektivisering då färre sjuksköterskor behöver uppdateras inom barnområdet. Utifrån en schablon som baseras på vårdtyngd samt att man måste ha ett visst antal tjänster då en vårdcentral kan ansvara för flera geografiska BVC-lokaler t ex Skutskär-Älvkarleby skulle man kunna minska antalet sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård med ca 26 personer till 88 personer. Det som kan diskuteras är sårbarheten vid t ex sjukdom och semestrar. Men akut på en vårdcentral borde den frågan kunna lösas. Ett tillräckligt stort barnunderlag är också en förutsättning för att nå vissa kvalitetsmått, t ex mål kopplade till föräldragrupper. 6 Socialstyrelsen. Vägledning av barnhälsovården Magnusson M, Lagerberg D, Sundelin C. Organizational differences in early child health care mothers and nurses experiences of the services. Scand J Caring Sci Sep 2. doi: /j x. [Epub ahead of print] 13

15 Tabell 5. Barnhälsovårdsresurser i Uppsala län 2015 Vårdcentral (VC) Barnantal Tjänstebehov utifrån vårdtyngd Antal sjuksköterskor Antal nyfödda 2015 Antal rapporterade BHV- timmar per vecka och VC. Befintligt antal tjänster (40 timmar per vecka) 1 Tjänstebehov utifrån vårdtyngd 60 nyfödda/år Antal rapporterade sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård per vårdcentral 2 Alunda/Rasbo ,1 1,0 3 Aros ,5 0,5 1 Boländerna* 2 5 0,1 0,1 1 Bålstadoktorn ,6 1,2 2 Ebbe Wahlund ,3 1,4 2 Ekeby hälsocenter ,1 2 Enköping HLC ,5 2,2 3 Enköping VC ,6 2 Eriksberg ,5 1,3 3 Familjeläkarna Bålsta ,8 2,0 2 Familjeläkarna Luthagen* ,4 0,1 1 Fjärdhundra* ,5 0,3 2 Flogsta ,6 3,6 6 Gimo/Österbybruk ,6 1,2 3 Gottsunda ,7 5,7 6 Heby/Morgongåva ,4 1,2 5 Knivsta ,0 2,9 4 Knivsta läkargrupp* ,6 0,4 1 Knutby/Länna ,5 0,6 2 Kungsgärdet ,2 0,6 2 Liljefors ,4 3,6 4 Nyby ,9 1,9 4 Samariterhemmet ,4 5,2 6 Skutskär/Älvkarleby ,5 1,4 5 Storvreta ,0 1,5 3 Svartbäcken/ Björklinge/Bälinge ,3 6,5 11 Sävja ,1 2,1 3 Tierp/Skärplinge/ Örbyhus ,7 4 7 Ture/ Pelle Svanslös ,6 1 Uppsala Barncentrum ,5 3,7 5 Årsta/Gränby ,0 4,5 4 Öregrund* ,4 0,3 1 Örsundsbro ,3 0,8 3 Östervåla/Tärnsjö ,9 1,0 2 Östhammar ,9 1,0 2 Total ,2 68, De rödmarkerade siffrorna motsvarar de vårdcentraler som behöver extra resurser utifrån vårdtyngdsberäkning,se sid De rödmarkerade siffrorna motsvarar de vårdcentraler där fler sjuksköterskor arbetar med barnhälsovård än vad barnantalet medger enligt Socialstyrelsens Vägledning 2014 (25 nyfödda/sjuksköterska). 14

16 Barns hälsa Amning Amning är en skyddsfaktor för såväl barn som mor. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas Mål: 87 % ammas vid 4 månader Resultat: 79,4 % Mål: 77 % ammas vid 6 månader Resultat: 71,1 % samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk.. Under 2012 introducerade Livsmedelsverket nya råd för späd- och småbarn. Detta innebär att barn från 4 månaders ålder kan ges pyttesmå smakprover högst ett kryddmått. 8 Barn som fått sådana har hittills klassificerats som delammade. Från och med 2014 införs ytterligare en ny kategori, övervägande amning, för barn som förutom bröstmjölk bara fått pyttesmå smakprover eller enstaka mål av annan kost. I början av 70-talet ammade 6 % av mödrarna i Sverige sina barn vid 6 månaders ålder (hel- + delamning) Motsvarande siffra för Uppsala län 2015 var drygt 71 %. I Sverige minskade helamning vid sex månader under perioden 1950 till 1970 från 40 % till under 10 %. Därefter skedde en stadig ökning av andel mödrar som ammade sina barn, men 2006 började kurvan åter vända nedåt. Då inleddes en successiv minskning av amningsfrekvensen såväl nationellt som i Uppsala län. Figur 3 visar amning i Uppsala län, såväl hel- som delamning under de sista tio åren. Andel barn som ammades vid 1 veckas ålder minskade i ett 10 års perspektiv från 98,4 % till 96,4 %. Det är visat att den initiala amningen har stor betydelse för om mamman fortsätter amningen. Minskningen vid 2 månaders ålder är i tioårsperspektivet nästan 4 %. Figur 3. Amning (hel- + del) vid 1v samt 2, 4, 6, 9 och 12 månader i Uppsala län 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån http :// 15

17 I Uppsala län ammades år % av 4-månadersbarnen och 77 % av 6-månadersbarnen. Dessa siffror fungerar som mål för amning i Uppsala läns Amningsstrategi från År 2015 ammades drygt 79 % vid 4 månader, figur 4, och drygt 71 %, figur 5, vid 6 månader. Detta motsvarar en marginell ökning vid 4 månader och en ökning med knappt 1 procentenhet vid 6 månader jämfört med Amning före 4 månaders ålder fortsätter att minska medan amning längre än 6 månader ökar. Helamning i Uppsala län minskade från 2006 till 2015 med 8,7 procentenheter vid 4 månader och 1,4 procentenheter vid 6 månader. Helamning vid 6 månader hade sin lägsta notering 2011 med knappt 18 % och ligger idag på drygt 21 %. Det är viktigt att komma ihåg att kategorin övervägande amning, som idag klassas som delamning, utgör ca 12 % vid 4 månader och drygt 29 % vid 6 månader. Uppsala län ligger bland de främsta i landet när det gäller amning vid alla mätpunkter. Figur 4. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 4 månaders ålder i Uppsala län. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Hel Del Figur 5. Andel barn som är hel- respektive delammade vid 6 månaders ålder i Uppsala län. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Hel Del 16

18 Skillnaderna är stora mellan länets vårdcentraler. När man räknar bort vårdcentraler med färre än 40 nyfödda 2015 blir den lägsta amningsfrekvensen vid 4 månader 61,8 % och den högsta 89,1 %. Vid 6 månader var den lägsta siffran 53,8 % medan den högsta noterade 84,9 %. Figur 6. Andel ammade barn (hel- + delamning) vid 4 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler år 2015 * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 7. Andel ammade barn (hel- + delamning) vid 6 månader i Uppsala län och dess vårdcentraler år 2015 * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 17

19 Rökfri miljö Att få växa upp i en rökfrimiljö är viktigt för barns hälsa. Andel barn som exponerats för tobaksrök i hemmet var i Uppsala län ,0 % då barnen var 4 veckor, 6,8 % vid 8 månader, 6,7 % vid 18 månader samt 6,0 % hos 4-åringarna, figur 8. Uppsala län tillhör de län där spädbarnsföräldrar röker minst. I Socialstyrelsens rapport från 2015 över barn födda 2013 rapporteras att i Sverige rökte 4,3 % av mödrarna och 10,0 % av fäderna då barnen var 4 veckor. I Uppsala län var motsvarande siffror 3,0 för Andel barn som utsatts för rök: 4 veckor 8,0 % 8 mån 6,8 % 18 mån. 6,7 % 4 år 6,0 % mödrarna och 7,9 för fäderna. Då barnet var 8 månader rökte 3,6 % av mödrarna och 6,7 % hos fäderna, figur 9 och 10. Andel mödrar och fäder som röker under spädbarnsåret varierar stort mellan vårdcentralerna. Hela tio barnavårdscentraler uppgav att det inte fanns några rökande mödrar då barnet var 4 veckor. Däremot fanns sex BVC där fler än 6 % av mödrarna rökte. Vid 8 månaders ålder var det åtta BVC där inga mödrar rökte och fyra BVC där fler än 10 % av mödrarna rökte, figur 9. Vid 4 veckors ålder var det fyra BVC där inga pappor rökte och 11 BVC där fler än 10 % rökte. Vid 8 månader var det fyra BVC som inte har någon pappa som rökte medan sex BVC har över 10 % av rökande pappor. På två BVC rökte en av fem pappor, figur 10. De områden där rökfrekvensen är hög är framförallt invandrartäta områden. Resultaten stämmer väl med vad som framkommit i en studie av Wallby och Hjern. 9 Figur 8. Andel rökare i barnets hemmiljö 4 veckor, 8 och 18 månader samt 4 år i Uppsala län Wallby T, Hjern A. Parental region of birth, socio-economic status and infants' exposure to second-hand smoke. ActaPaediatr Nov;97(11): Epub 2008 Aug

20 Figur 9. Andel mödrar som röker då barnet är 4 veckor respektive 4 år i Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Örsundsbro Nyby Samariterhemmet Uppsala barnc *Boländerna *Familjeläk Luthagen *Knivsta Läkarg *Ture Åhlander Alunda Storvreta Sävja Eriksberg Familjeläk Bålsta Svartbäcken *Kungsgärdet Gimo *Aros Läkarmo Ekeby hälsoc *Fjärdhundra Knivsta Länet *Knutby Ebbe Wahlund Årsta Liljefors Flogsta Go sunda Enköping VC Östhammar Enköping HLC Bålstadoktorn Tierp Östervåla Skutskär *Öregrund Heby 4 veckor 4 år * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 10. Andel fäder som röker då barnet är 4 veckor respektive 4 år i Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Alunda *Knutby *Aros Läkarmo *Boländerna *Familjeläk Luthagen *Knivsta Läkarg *Ture Åhlander *Öregrund Eriksberg Uppsala barnc Familjeläk Bålsta Östhammar Bålstadoktorn Samariterhemmet Svartbäcken Årsta Sävja *Kungsgärdet Storvreta Länet Knivsta Örsundsbro Ebbe Wahlund Heby *Fjärdhundra Gimo Flogsta Enköping VC Nyby Enköping HLC Ekeby hälsoc Östervåla Tierp Skutskär Go sunda Liljefors * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 4 veckor 4 år 19

21 Karies En viktig indikator på barns hälsa är deras tandstatus. Folktandvårdens statistik för 2015 i Uppsala län visar att 97 % av 3-åringarna och 84 % av 6-åringarna var kariesfria. Det är i stort samma siffror som för Med kariesfri menas att barnet aldrig haft karies, dvs. man har ingen aktiv karies eller fyllningar. Övervikt och fetma Övervikt och fetma hos barn är en riskfaktor för oönskade konsekvenser i vuxenlivet. Från och med period 2006 innehåller Basta-databasen information om längd och vikt på förskolebarnen i länet. På dessa data beräknas Body Mass Index anpassade för barn över 2 år, s.k. ISO-BMI. 10 Bortfallet på tillväxtdata för 4-åringar i Basta är ca 14,6 %. Detta bortfall förklaras främst av att tidpunkten för att göra denna mätning ska ligga inom plus/minus 2 månader från 4-årsdagen och alla 4- åringsundersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Av 4-åringarna i Uppsala län hade 7,9 % övervikt och 1,2 % fetma. Figur 11 visar hur utvecklingen varit de senaste tio åren och vi kan konstatera att det skett en minskning över tid då det gäller övervikt såväl hos pojkar som hos flickor. Det har även skett en minskning av fetma hos pojkarna men en ökad andel hos flickorna. Pojkarna ligger överlag lägre än flickorna för såväl övervikt som fetma. Figur 11. Andel pojkar och flickor med övervikt respektive fetma vid 4 år i Uppsala län ,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Övervikt Pojkar Övervikt Flickor Fetma Pojkar Fetma Flickor 10 Cole, T.J., et al., Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ., (7244): p

22 Figur 12 visar övervikt och fetma hos länets 4-åriga pojkar på läns- och vårdcentralsnivå och figur 13 motsvarande för flickor. Totalt fanns 17 feta 4-åriga pojkar och 33 feta flickor i länet. Fördelat på vårdcentraler rör det sig om enstaka barn där ett barn kan utgöra flera procentenheter. Det är därför mer relevant att titta på skillnader i fetma över tid på respektive vårdcentral i appendix, sid.63. Däremot är figurerna mer informativa när det gäller övervikt. Figur 12. Andel pojkar med övervikt och fetma vid 4 år. Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% *Boländerna Ebbe Wahlund *Familjeläk Luthagen Gimo Enköping HLC Enköping VC Storvreta Go sunda *Fjärdhundra Knivsta Sävja *Aros Läkarmo Samariterhemmet *Ture Åhlander Nyby Svartbäcken Uppsala barnc Länet Övervikt Årsta *Knivsta Läkarg *Kungsgärdet Fetma Liljefors Tierp Skutskär Flogsta Örsundsbro Eriksberg Bålstadoktorn Familjeläk Bålsta Ekeby hälsoc *Knutby Alunda Heby Östervåla Östhammar *Öregrund * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 13. Andel flickor med övervikt och fetma vid 4 år. Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% *Boländerna *Familjeläk Luthagen *Knivsta Läkarg Örsundsbro Enköping VC *Aros Läkarmo *Ture Åhlander Enköping HLC Storvreta Uppsala barnc Gimo Go sunda *Öregrund Skutskär Eriksberg Familjeläk Bålsta Flogsta Bålstadoktorn Östervåla Knivsta Länet Sävja Svartbäcken *Kungsgärdet Liljefors Alunda Östhammar Årsta Tierp Samariterhemmet Nyby Ekeby hälsoc *Knutby Ebbe Wahlund Heby *Fjärdhundra Övervikt Fetma * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 21

23 Vaccinationer Av länets 2-åringar är knappt 98 % vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio samt infektion orsakad av Haemofilus influenzae typ B (Hib) och drygt 97 % mot Pneumokocker, figur 14. Pneumokockvaccination infördes 2009 och ligger i stort på samma nivå som övriga vaccinationer som ges under spädbarnsåret, enstaka vårdcentraler ligger dock någon procentandel lägre. Uppsala läns resultat för vaccinationer under barnets andra levnadsår ligger något lägre än landet i övrigt. Detta beror bl.a. på att vår beräkning baseras på antal folkbokförda barn medan man i andra län utgår ifrån antalet barn man har inskrivna på respektive BVC. Andel vaccinerade barn har legat relativt konstant de sista åren. Andel 2-åringar med 3 doser DTP, Polio, HIB 97,7 % Pneumokockinfektion 97,4 % Mässling, Påssjuka Röda hund 96,1 % Andel vaccinerade riskbarn för Tuberkulos 78,2 % Hepatit-B 95,2% Andel 2-åringar vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund har ökat sedan 2014 med drygt 1 procentenhet till 96,1 %. I vissa områden är andel vaccinerade barn lägre vilket fortfarande kan tala för föräldrars oro kring biverkningar vid vaccination. Ju färre barn som blir vaccinerade desto större är risken för lokala utbrott. Det har förekommit ett antal mässlingsepidemier under senare år i Europa som startat i områden där vaccinationsfrekvensen var låg. Det är därför viktigt att vaccinationstäckningen ligger på minst 90 %, helst 95 %, i en befolkning för att undvika lokala utbrott. Under 2015 dog ett barn i mässling i Berlin. Smittskyddsinstitutet rekommenderar mässlingsvaccination för barn från 6 månaders ålder inför utlandsresa. De barn som vaccineras före 1 års ålder bör vaccineras igen vid 18 månaders ålder. Även om den rekommenderade åldern för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund är 18 månader så är det aldrig för sent att vaccinera. Fortfarande önskar ett par procent av föräldrarna vänta med att vaccinera sina barn tills de är 3 år gamla. Täckningsgraden varierar mellan de olika vårdcentralerna, se figur 15 och 16. De flesta barnavårdscentraler har en god täckning men det är också viktigt att siffrorna som presenteras svarar mot verkligheten och att låga frekvenser inte står för bristande administrativa rutiner. Föräldrar som inte vill vaccinera sitt barn bör visas respekt men det är viktigt att de får information på ett sätt att de kan fatta ett sådant informerat beslut. Ibland kan det vara bra att få diskutera med en läkare och barnhälsovårdens överläkare kan också föra samtal med de föräldrar som så önskar. I Rikshandboken för barnhälsovård finns ett kapitel om information till tveksamma föräldrar. 11 Av barn födda 2015 bedöms 22,8 % ha en ökad risk för tuberkulos. Drygt 78 % av dessa var vaccinerade vid utgången av år Figur 17 visar att det skett en minskning av andelen vaccinerade barn med ökad risk för tuberkulos. En trolig förklaring är att det varit brist på vaccin under hösten Barn med ökad risk för Hepatit B är vaccinerade till 95 %. Under 2015 har det varit brist på det femvalenta vaccinet (difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib) som ingår i vaccinationsprogrammet då barnen är 3, 6 och 12 månader. De har då istället blivit erbjudna ett sexvalent vaccin där Hepatit- B ingår. Alla barn som blir 3 månader under 2016 kommer att erbjudas det sexvalenta vaccinet med Hepatit-B

24 Figur 14. Andel fullständigt vaccinerade 2-åringar i Uppsala län Figur 15. Andel vaccinerade mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-hib samt pneumokocker Uppsala län och dess vårdcentraler 100,0% 98,0% 96,0% 94,0% 92,0% 90,0% 88,0% 86,0% 84,0% 82,0% 80,0% Ekeby hälsoc Samariterhemmet Nyby *Aros Läkarmo Go sunda Storvreta *Knutby Örsundsbro Sävja Östervåla Enköping VC *Fjärdhundra *Knivsta Läkarg Gimo Enköping HLC Länet Eriksberg Bålstadoktorn *Kungsgärdet Svartbäcken Flogsta *Ture Åhlander Ebbe Wahlund Östhammar Tierp Familjeläk Bålsta Skutskär Heby Årsta Liljefors Knivsta Uppsala barnc Alunda *Boländerna *Familjeläk Luthagen *Öregrund DTP-Polio_Hib Pneumo * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 23

25 Figur 16. Andel 2-åriga barn 2015 som vaccinerats mot mässling-påssjuka-röda hund. Uppsala län och dess vårdcentraler. 100,0% 98,0% 96,0% 94,0% 92,0% 90,0% 88,0% 86,0% 84,0% 82,0% 80,0% *Aros Läkarmo Nyby Flogsta Örsundsbro Go sunda Samariterhemmet Sävja Årsta *Ture Åhlander Ekeby hälsoc *Öregrund Eriksberg *Kungsgärdet Storvreta Enköping VC Tierp *Knutby Länet Östervåla Alunda Ebbe Wahlund Enköping HLC Svartbäcken *Fjärdhundra Östhammar *Knivsta Läkarg Familjeläk Bålsta Skutskär Gimo Liljefors Bålstadoktorn Knivsta Heby Uppsala barnc *Boländerna *Familjeläk Luthagen * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Figur 17. Andel 2-åriga riskbarn 2014 som vaccinerats mot Tuberkulos och Hepatit B. Uppsala län och dess vårdcentraler. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% *Boländerna Alunda Samariterhemmet Sävja Uppsala barnc Storvreta Nyby *Ture Åhlander Årsta Ebbe Wahlund *Knutby Östervåla Flogsta Go sunda Länet Ekeby hälsoc Enköping HLC Gimo Heby Svartbäcken Skutskär Örsundsbro Eriksberg Knivsta Enköping VC Liljefors Tierp Familjeläk Bålsta *Aros Läkarmo Bålstadoktorn *Familjeläk Luthagen *Fjärdhundra *Knivsta Läkarg *Kungsgärdet *Öregrund Östhammar BCG Hep B * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 24

26 Reflektion barns hälsa När det gäller barns hälsa är bilden komplex. Det finns mycket att förbättra men också resultat att glädjas över. För att nå bra resultat bör ett samarbete ske med andra vårdgivare och aktörer. Amningssiffrorna börjar vända uppåt. För barn 4 månader och yngre minskar amningen fortfarande något medan amningen ökar för barn 6 månader och äldre. Av en kvalitativ intervjustudie framgår att mödrar får mycket olika information om amning. 12 En annan studie 13 baserad på Bastadata visade att det inte säkert går att urskilja någon särskild grupp mödrar där amningen minskat mer än hos övriga utan det är samma grupper som tidigare som ammar kortare eller inte alls. En amningsstrategi är utarbetad för mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovården och presenterades under Genom vårdkedjearbete och styrgrupp för amning finns en grund för att driva utvecklingen vidare. Statistiken visar att tobaksrökning i hemmet ökat något vid 4 veckor men minskat vid de tre övriga mättillfällena 8 mån, 18 mån och 4 år jämfört med Pappornas rökning minskar efter 4 veckor medan mammornas rökning ökar något. Det är vid 8 månader som tendens till ökningen sker och det är då många också har slutat amma. Ett viktigt arbete för BVC ligger i att stötta föräldrarna som gjort ett rökstopp att också vidmakthålla det. För att uppmärksamma dessa mödrar kan det vara idé att ta reda på om de rökt innan de blev gravida. Det är glädjande att fäderna röker mindre vid mättillfällena efter 4 veckor. Vi har emellertid ingen vetskap om hur många det är som snusar. Det krävs sannolikt specifika metoder för att arbeta med rökfria miljöer för barn i utsatta grupper, vilket dock kan ge positiva effekter på hälsoläget på lång sikt. Det är en högre andel flickor än pojkar som är överviktiga och feta. Det finns skäl att fortfarande understryka att det angeläget att försöka hålla en strikt hållning i mätmetod och att betona vikten av att barnet klär av sig i samband med vägning för att få tillförlitliga data. Barnet bör inte ha mer än trosa eller kalsong på sig när det vägs. Vissa kan uppleva att man genom detta kränker barnets integritet. Här gäller det att skapa lokalmässiga förutsättningar för att barnet kan vägas i avskildhet. Vaccinationstäckningen har ökat något jämfört med 2014 till dryga 97 % för difteri, tetanus, polio, kikhosta, Haemofilus infuenzae samt pneumokocker. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund har ökat till 96 %. Med tanke på lokala mässlingsutbrott finns det staka skäl att erbjuda ovaccinerade barn vaccin när de kommer vid 3 år. Riskbarnsvaccination för tuberkulos har minskat till 78 % jämfört med 83 % Ett skäl till minskningen skulle kunna vara att det under hösten varit brist på vaccin. 95 % av riskbarnen för hepatit B är vaccinerade. Denna siffra kan bero på att denna vaccination utförs på BVC medan BCG-vaccinationen för barn i Uppsala kommun utförs på lungkliniken. Andel barn som var kariesfria vid 3 år var 97 % och vid 6 år 84 %. 12 Therese Larsson. Jag kanske inte trodde att det skulle vara en så stor grej som det faktiskt är, att man är väldigt bunden En intervjustudie med kvinnor födda på 80-talet om vad som påverkar valet att amma eller inte amma. Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa Magnusson, M. Wallby, T. Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? Socialstyrelsen Stockholm, Socialstyrelsen. 25

27 Föräldrastöd En av Barnhälsovårdens viktigaste uppgifter är att ge stöd i föräldraskapet. Stödet förmedlas såväl generellt som specifikt samt individuellt och i grupp. Stödet kan vara känslomässigt men också professionellt informativt. Förutsättningar för att kunna ge ett bra stöd är förutom tid, att BVC känner befolkningen, har personlig och regelbunden kontakt med personal från socialtjänsten samt har kontakt med barnomsorgen i det geografiska närområdet. Hembesök Mål: 85 % av alla nyfödda ska ha fått ett hembesök inom 30 dagar. Resultat: 85,4 % En viktig form för det stödjande arbetet är att lära känna familjen i dess vardag. Genom kunskap om hur familjen bor, vilket nätverk som finns etc., bygger man upp en grund för den fortsatta kontakten under förskoleperioden. Såväl föräldrar 14, 15 som sjuksköterskor 16 vittnar om hembesökets positiva effekter. Alla föräldrar, såväl förstabarnsföräldrar som flerbarnsföräldrar, ska erbjudas ett hembesök inom 30 dagar efter barnets födelse. I det nya barnhälsovårdsprogrammet för 2015 ingår ett hembesök även vid 8 månaders ålder där barnsäkerhet är ett viktigt samtalsämne. Om inget hembesök genomförts i samband med hemgång efter förlossningen är det särskilt angeläget att ett hembesök erbjuds vid 8 månaders ålder. Idag får drygt 82 % av 1-åringarna minst ett hembesök under sitt första levnadsår. Figur 18 och 19 visar att utvecklingen från 2006 pekade i negativ riktning men vände 2011 då fokus på målrelaterad ersättning diskuterades och sedan infördes Figur 18. Andel 0 och1-åringar som fått minst ett hembesök i Uppsala län ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Jansson A, Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003; 100 nr 15: Shaw E, Levitt C, Wong S, Kaczorowski J; McMaster University Postpartum Research Group. Systematic review of the literature on postpartum care: effectiveness of postpartum support to improve maternal parenting, mental health, quality of life, and physical health. Issues Compr Pediatr Nurs Jan-Mar;29(1): Almqvist-Tangen G, Bergström M, Lindfors A, Holmberg L, Magnusson M. Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. Läkartidningen. 2010;107: 47 pp

28 Det ges en målrelaterad ersättning för hembesök inom 30 dagar efter födelsen. Målet är 85 % för full ersättning och resultatet för 2015 är drygt 85 % för länet som helhet. Skillnaderna mellan vårdcentralerna, figur 20, avseende hembesök inom 30 dagar efter födelsen, är stora, från 61,4 % till 98,6 %, (vårdcentraler med färre än 40 nyfödda år exkluderade). Figur 19 Andel barn som fått hembesök, inom 30 dagar efter födelsen, i Uppsala län ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Figur 20. Andel barn som fått hembesök, inom 30 dagar efter födelsen, i Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% *Aros Läkarmo Go sunda Nyby *Ture Åhlander Årsta Uppsala barnc *Knivsta Läkarg Flogsta *Knutby *Kungsgärdet Länet Enköping VC *Öregrund Heby Storvreta Familjeläk Bålsta Tierp Liljefors Svartbäcken Skutskär Sävja Örsundsbro Eriksberg *Fjärdhundra Östervåla Samariterhemmet Knivsta Ekeby hälsoc Ebbe Wahlund Enköping HLC Alunda Gimo Östhammar Bålstadoktorn *Boländerna *Familjeläk Luthagen * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 27

29 Familjecentral Det familjecentrerade arbetets grundidé är en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Detta syftar till att stärka familjens roll i samhället och främja hälsa hos barn och föräldrar. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. I Uppsala län samverkar Landstinget med länets kommuner och i vissa fall med Svenska kyrkan för att stärka det familjecentrerade arbetet. För att stimulera utvecklingen och säkra att verksamheten med familjecentraler fortgår har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillfört särskilda medel till denna verksamhet. Verksamheten har funnit formerna för samarbete enligt upprättade samverkansavtal. Hur den enskilda familjecentralen organiseras är beroende av lokala förhållanden. Dock påpekas från några familjecentraler att det fria vårdvalet kolliderar med uppdraget att rikta insatserna till dem som bor i det prioriterade området. I dagsläget finns familjecentraler i Bålsta (Håbo), Knivsta, Gimo (Östhammar), Tierp, Skutskär (Älvkarleby) och Enköpings kommun som har två familjecentraler samt Uppsala kommun som har sex familjecentraler Sävja, Gottsunda, Ekeby/Flogsta, Stenhagen, Liljefors och Gamla Uppsala. Heby kommun saknar familjecentral. Under året har diskussioner förts om att öppna upp en filial till Bålstas familjecentral i Skokloster. Gamla Uppsala/Nyby familjecentral har under året flyttat från Heidenstamstorg och har tillsvidare sin verksamhet på Liljefors familjecentral i väntan på nya egna lokaler. Behov av ändamålsenliga lokaler samt en önskan om samlokalisering har uppmärksammats från ett flertal familjecentraler i länet. Familjecentralens verksamhet styrs, som beskrivet ovan, av ett samverkansavtal mellan kommun, landsting och i vissa fall Svenska kyrkan. I samverkansavtalet framkommer exempelvis att det skall finnas en samordnare med 20 % sysselsättningsgrad på varje familjecentral och att arbetat skall ledas av en styrgrupp. I styrgruppen finns samtliga parters verksamhetschefer representerade. Landstinget har även ett administrativt samordningsuppdrag som är placerat på Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering. Folkhälsoenheten finns representerade i samtliga kommunala styrgrupper. I samverkan med Uppsala kommun har Folkhälsoenheten under verksamhetsåret 2015 arrangerat två fortbildningsdagar för samtlig personal på familjecentralerna i länet. Teman vid dessa tillfällen har varit Våld i nära relationer. Mekanismer och konsekvenser för den utsatta och deras familjer och Självreflektionsinstrumentet- en modell för uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler. Folkhälsoenheten har tillsammans med Uppsala kommun även arrangerat träffar för länets 13 verksamma samordnare där ett ramdokument med en uppdragsbeskrivning för familjecentralens samordnare arbetats fram. Sedan år 2000 finns Föreningen för Familjecentralers främjande (FFFF) som samordnar och stöttar landets familjecentraler. Vid föreningens årliga nationella konferens med temat Att välja framtid- familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet var flertalet av länets familjecentraler, Uppsala kommun och Folkhälsoenheten representerade. 28

30 Postnatal depressionsscreening EPDS Antalet nyblivna mammor med en depression eller tecken på en depression är lika stort i Sverige som i andra västländer, cirka 13 procent. 17 Det är en känslig tid då barnet knyter an till sina föräldrar och samspelet barn föräldrar utvecklas. Därför är det angeläget att identifiera tecken på depression tidigt och erbjuda hjälp. Genom att använda ett screeningformulär, bestående av 10 påståenden om hur mamman mått de senaste 7 dagarna då barnet är 6-8 veckor gammalt finns det möjlighet att identifiera mödrar som behöver stöd. Metoden heter EPDS 18 (Edinburgh Postnatal Depression Scale) och sjuksköterskan på Mål: >80 % av mödrarna ska erbjudas EPDS-screening Resultat: 76 % BVC tolkar resultat och erbjuder erforderlig hjälp. På senare tid har man uppmärksammat att även pappor kan vara nedstämda och en diskussion pågår att även införa screening för dessa. På flera håll i landet har man initierat ett enskilt samtal med pappan. Länets mödra- och barnhälsovårdspsykologer ansvarar för utbildning av BVC-sjuksköterskorna i EPDS och alltfler mödrar erbjuds nu screeningen. För 2015 har EPDS erbjudits till ca 76 % av mödrarna i länet, se figur 21. Fortfarande finns dock sjuksköterskor som saknar utbildning i screeningmetoden, vilket delvis skulle kunna förklara skillnaderna mellan olika BVC, lägst 59 % (den BVC som hade 50 % har få barn) till 92 %, se figur 22. De barnavårdscentraler som hade lägst andel EPDS-screenade mödrar utgör områden med många sårbara grupper. Många utlandsfödda har svårt att förstå de svenska frågorna och även om det finns validerade EPDS-formulär på många språk kan det vara svårt att genomföra screeningen. Det är då angeläget att på annat sätt försöka ta reda på mammans mående. Figur 21. Andel mödrar som erbjudits EPDS-screening i Uppsala län ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens- Folkhälsoinstitut. 2003:59 19 Cox JL, Holden JM, SagovskyR. Br J Psychiatry.1987 Jun;150:

31 Figur 22. Andel mödrar som erbjöds EPDS-screening i Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% *Boländerna Go sunda *Familjeläk Luthagen Ebbe Wahlund *Knivsta Läkarg Uppsala barnc Skutskär *Knutby Nyby Årsta Familjeläk Bålsta *Ture Åhlander *Öregrund Sävja Örsundsbro Flogsta Samariterhemmet Länet Alunda Tierp Heby Storvreta Gimo Enköping VC *Fjärdhundra *Kungsgärdet Eriksberg Liljefors Östhammar Enköping HLC Svartbäcken Ekeby hälsoc *Aros Läkarmo Östervåla Knivsta Bålstadoktorn * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn 32,3 % av föräldrarna deltog någon gång i föräldragrupp. Föräldragrupper Andel föräldrar, såväl första- som flerbarnsföräldrar, som deltagit i föräldragrupp har sedan 2007 legat mellan 35 % och 40 %, se figur 23. Skillnaden mellan vårdcentralerna varierar mellan 3 % och 65,5 %. Vissa barnavårdscentraler erbjuder bara förstabarnsföräldrar. Vi gör inte någon särredovisning av förstabarnsföräldrar eftersom det inte är en självklarhet att man skall prioritera föräldrar som får sitt första barn. Flerbarnsföräldrar kan, även de, ha stora behov av att träffas i grupp och det finns exempel på särskilda föräldragrupper för dessa. Exempel finns där man bjudit in till grupp på förmiddagen då storasyskonet oftast är på förskolan. Många BVC-sjuksköterskor vittnar också om att flerbarnsföräldrar tillför så mycket i grupper tillsammans med förstabarnsföräldrar. Fädernas deltagande har minskat i tioårsperspektivet från 10,4 % till 6,8 %. Figur 23. Andel deltagande föräldrar till föräldragrupp i Uppsala län. 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Någon gång Fäder 30

32 Figur 24. Andel deltagande föräldrar i föräldragrupp i Uppsala län och dess vårdcentraler ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% *Familjeläk Luthagen *Fjärdhundra Familjeläk Bålsta Heby Go sunda Ebbe Wahlund Nyby Liljefors Tierp Flogsta *Boländerna Enköping HLC Sävja *Ture Åhlander *Öregrund *Kungsgärdet Knivsta Östhammar Uppsala barnc Bålstadoktorn Länet *Aros Läkarmo Skutskär Enköping VC Alunda Gimo Samariterhemmet Eriksberg Årsta Svartbäcken *Knivsta Läkarg Östervåla Örsundsbro Ekeby hälsoc Storvreta *Knutby Fäder * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Reflektion föräldrastöd För 2015 nåddes målet att 85 % av alla föräldrar ska få ett hembesök inom 30 dagar. Av samtliga 35 vårdcentraler nådde 25 målet, inklusive ett par vårdcentraler med lågt barnantal där siffrorna är mer osäkra. I de kommuner som ligger utanför Uppsala var det vanligare att föräldrarna valde den BVC som låg geografiskt nära. Av de som inte nådde målet var samtliga, utom en, belägna i Uppsala kommun. I Uppsala kommun är det inte lika självklart att man väljer den BVC som ligger närmast vilket innebär att för sjuksköterskan kan avstånden påverka möjligheterna att genomföra hembesök. Föräldragruppsverksamheten redovisas med att någon eller båda föräldrarna deltagit någon gång i föräldragrupp. De BHV-sjuksköterskor som anordnar sina grupper på öppna förskolan rapporterar inte alltid i Basta. Grupper som initieras av barnhälsovården ska emellertid registreras, även om öppna förskolans lokaler används vid träffarna. Siffrorna visar att deltagande i föräldragruppsverksamhet minskat de sista 10 åren, såväl totalt som för fäders deltagande. Endast 12 vårdcentraler av 35 nådde målet att minst 80 % av mödrarna ska erbjudas screening enligt EPDS. Det finns validerade EPDS-formulär som är översatta till andra språk och är tillgängliga på Rikshandboken ( Rekommendationen är också att för de språk som inte är validerade använda det svenska formuläret tillsammans med tolk. Vissa landsting registrerar såväl strikt EPDS- screening samt EPDS-liknande samtal. Utbyggnaden av familjecentraler i Uppsala län har stagnerat. Det är önskvärt att fler familjecentraler tillkommer då flera studier har visat på positiva effekter. 31

33 Hälsoövervakning på BVC Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården 19 presenterade 2014 ramarna för barnhälsovårdsarbetet. Vägledningen ba- Andel övervakade barn 0 år Mål Resultat serar sig på ett nationellt arbete i samverkan mellan professionerna inom barnhälsovården och Socialstyrelsen för att ta fram 99 % 95% nya riktlinjer. Hur det praktiska utförandet skall gå till presenteras i Rikshandboken för barnhälsovård 20, framtagen av professionerna i landet. Tabell 6 visar barnhälsovårdens nationella barnhälsovårdsprogram som succesivt infördes under Hörsel, syn, kontakt och utveckling ska bedömas av BVC-sjuksköterska vid samtliga nyckelåldrar. Språkutvecklingen ska bedömas vid alla nyckelåldrar och alla barn erbjuds en språkscreening vid 2 ½ år med särskild tonvikt på kommunikation, tal och språk. De barn som inte klarar screeningen följs upp antingen med remittering till logoped eller vid teambesöket vid 3 år hos sjuksköterska och läkare. Likaså ska synförmåga bedömas vid alla nyckelåldrar. Vid 4 år prövas synskärpan hos alla barn med HVOT-metoden. Barnets hörsel undersöks i samband med födelsen med otoakustiska emissioner (OAE) samt vid 4 år med lekaudiometri. Vid 5 år genomförs en sammanfattande undersökning med särskild inriktning mot överlämningen av hälsovårdsansvaret till Elevhälsan. Vi når inte målen när det gäller andelen övervakade barn. Bortfallet kan till en del förklaras av de barn som BVC av olika skäl inte får kontakt med, kan bo i annat län eller utomlands. Det är få föräldrar som aktivt avstår från BVC:s tjänster. Det Nationella barnhälsovårdsprogrammet År 2014 kom Socialstyrelsen med en Vägledning för barnhälsovården, se sid 6. Bakgrunden till att denna vägledning togs fram var att barnhälsovårdsprogrammen såg olika ut i landet och det erbjöds inte en jämlik hälsovård i Sverige. 21 För Uppsala län innebar det nya programmet behov av ökade resurser för hembesök vid 8 månader samt teambesök med läkare vid 3 år. Landstingspolitikerna tillsköt medel, ca 10 %, för detta genom en ökning av kapiteringen samt hembesöksersättning. Dessa medel tillsköts för Under 2014 och 2015 gjordes utbildningssatsningar och en implementering av programmet pågår. Siffrorna från 2015 visar att en liten andel av barnen tagit del av det nya programmet. 5,8 % av 3- åringarna i länet har erhållit ett teambesök med läkare. Flera vårdcentraler har inte infört detta besök som teambesök överhuvudtaget, medan 94 % av barnen i Öregrund och 62 % på Lille Skutt i Enköping har erhållit ett läkarbesök vid 3 år. Hembesök vid 8 månader har 7 % av barn födda 2014 och 2015 i länet erhållit. Fortfarande är det många barnavårdscentraler som har svårigheter med att implementera hela programmet, bland annat beroende på att det saknas personella resurser. En fortsatt uppföljning såväl nationellt som regionalt kommer att ske bland annat genom BHVQ. 19 Socialstyrelsen. Vägledning för barnhälsovård (2014) Magnusson M, Lindfors A, Tell J. Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Barnhälsovårdsenheter avgör själva - oroande att nationellt program saknas. Läkartidningen 2011;108: 35 pp

34 Tabell 6. Barnhälsovårdens nationella program Ålder Kontakt Innehåll 1-2 v. Sjuksköterska Hembesök Presentation av BVC. Samtal kring förlossning, barnets hälsa, amning, uppfödning, mm. Upprättande av BHV-journal. Hälsoundersökning. 4 v Teambesök * Stöd och bedömning av tillväxt, utveckling och uppfödning. Ca 1 g/vecka (varannan vecka). 6 v. Sjuksköterska Hälsoundersökning. 3 månader Sjuksköterska Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. Ca 4 månader Sjuksköterska Utvecklingsbedömning och tillväxt. 5 månader Sjuksköterska Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 6 månader Teambesök* Hälsoundersökning, Utvecklingsbedömning 10 månader Sjuksköterska Utvecklingsbedömning, barnsäkerhetsinformation. 12 månader Teambesök* Hälsoundersökning, Vaccination DTP, Polio, HIB samt Pneumokocker. 18 månader Sjuksköterska Hälsoundersökning. Vaccination MPR. 2 ½ år Sjuksköterska Språkscreening 3 år Teambesök* Utvecklingsbedömning. 4 år Sjuksköterska Utvecklingsbedömning. Uppföljning tal och språk. Hörsel och syntest. 5 år Sjuksköterska * Teambesök är ett besök hos sjuksköterska och läkare samtidigt Besök på mottagning samt telefonsamtal Totalt gjordes besök hos sjuksköterskan på BVC under 2015, 1280 fler besök jämfört med I Uppsala län var genomsnittet för åldersgruppen 0- och 1-åringar 6,0 besök, något lägre än Figur 28 visar dock på stora skillnader mellan vårdcentralerna, mellan 3,5 och 10,4 besök. En stor del av BHV-sjuksköterskans verksamhet sker per telefon. Föräldrar ringer och frågar och uppföljning av råd sker. Det är endast telefonsamtal som medför en journalanteckning som ska registreras. Det genomsnittliga antalet telefonsamtal per barn var 0,34, i stort detsamma som Variationen var mellan 0,05 1,16. 33

35 Figur 25. Genomsnittligt antal besök och telefonsamtal för 0- och 1-åringar hos sjuksköterska på BVC i Uppsala län och dess vårdcentraler under 2015 * Barnavårdscentraler med färre än 40 spädbarn Antal läkarbesök var 1,4 i genomsnitt för 0- och 1-åringar, varav 1,2 hos allmänläkare och 0,3 hos barnläkare. I barnläkarens uppdrag ingår att göra konsultbesök på BVC. Tanken är att genom konsultverksamheten ge BHV-läkare och BHV-sjuksköterskor svar på frågeställningar och tillfälle till vidareutbildning. Under 2016 pågår ett arbete att utveckla konsultverksamheten. Figur 26. Genomsnittligt antal besök för 0- och 1-åringar hos läkare på BVC i Uppsala län och dess vårdcentraler under * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull 34

36 Utfall språk, hörsel och syn. Synprövningen och språkbedömningen görs på BVC av sjuksköterskan och resultaten för 2015 ligger väl över målen, se figurer 27 och 29. Andel språkbedömda 3-åringar Mål Resultat 95 % 97,6 % När det gäller hörselbedömningar, figur 28, är läget däremot Andel hörselbedömda 4-åringar otillfredsställande. Det gäller främst Uppsala kommun. På länsnivå har andelen hörselbedömda barn minskat från 83 % 2014 till Mål 95 % Resultat 68,5 % 69 % I kommunerna utanför Uppsala gör sjuksköterskan hörselbedömningen och där är över 90 % hörselbedömda. I Uppsala kommun görs hörselbedömningarna på audiologen och sta- Andel synbedömda 4-åringar Mål Resultat 95 % 95 % tistiken visar att det är knappt varannan 4-åring som genomgått hörselbedömning. Ett kvalitetsarbete under 2015 med kallelserutinerna till audiologen innebar inte att resultatet blev bättre utan istället sämre. Det kan vara brister i rapporteringen men hur som helst ett systemfel som måste åtgärdas. Under 2016 påbörjas ett förbättringsarbete. Hälsoundersökningarna ska göras i intervallet födelsedagen plus/minus 2 månader för att inkluderas som en nyckelåldersundersökning. Detta innebär att man sällan kan nå 100 % undersökta barn då barn t.ex. kan vara bortresta eller sjuka under aktuell period då undersökningarna skulle blivit utförda. Figur 27. Andel genomförda språkbedömningar vid 3 år Uppsala län och dess vårdcentraler. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% *Familjeläk Luthagen Östervåla Gimo Eriksberg Skutskär *Knivsta Läkarg Go sunda Nyby Flogsta Enköping VC Liljefors Alunda Sävja Örsundsbro Länet *Kungsgärdet Tierp *Knutby Samariterhemmet Heby Östhammar Enköping HLC Svartbäcken Uppsala barnc Familjeläk Bålsta Storvreta Årsta Knivsta *Aros Läkarmo *Boländerna Bålstadoktorn Ebbe Wahlund Ekeby hälsoc *Fjärdhundra *Ture Åhlander *Öregrund * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull 35

37 Figur 28. Andel genomförda hörselbedömningar vid 4 år 2015, Uppsala län och dess vårdcentraler. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% *Familjeläk Luthagen *Kungsgärdet Nyby Eriksberg Årsta Go sunda Flogsta Sävja Uppsala barnc Ekeby hälsoc *Ture Åhlander *Knutby Svartbäcken Länet Liljefors Samariterhemmet Storvreta Alunda *Aros Läkarmo Skutskär Heby Gimo Östhammar *Knivsta Läkarg Familjeläk Bålsta Enköping HLC Ebbe Wahlund Knivsta Östervåla Enköping VC Bålstadoktorn Tierp Örsundsbro *Boländerna *Fjärdhundra *Öregrund * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull Figur 29. Andel genomförda synprövningar vid 4 år Uppsala län och dess vårdcentraler. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% *Familjeläk Luthagen Nyby Heby Go sunda Alunda Skutskär Gimo *Ture Åhlander Årsta Eriksberg Sävja Familjeläk Bålsta Länet Östhammar Samariterhemmet Enköping HLC Flogsta Enköping VC Svartbäcken Östervåla *Fjärdhundra Ekeby hälsoc *Aros Läkarmo Bålstadoktorn Liljefors Knivsta *Knutby Tierp Uppsala barnc Storvreta *Boländerna Ebbe Wahlund *Knivsta Läkarg *Kungsgärdet *Öregrund Örsundsbro * Barnavårdscentraler med färre än 40 barn per årskull 36

38 Remisser Andel barn som remitterats från BVC till olika specialister var ca 9 %, se tabell 7, något lägre än i fjol. De högsta remissfrekvenserna är kopplade till de åldrar där de speciella screeningundersökningarna görs. Språkscreening vid 2 ½ - 3 år medförde att 3,2 % av barnen blev remitterade till logoped. Vid uppföljning vid 4 år remitterades 3 %. Andel barn som remitterades till ortoptist efter synbedömning vid 4 år var 4,4 % och till ögonläkare 2 %. Totalt remitterades vid 4 års ålder 0,7 % av barnen 2015 till audiolog jämfört med 2,3 % Detta beror till stor del på en ändring i rutiner vid utfall på hörseltest som görs på audiologmottagningen, där barnet automatiskt kallas till uppföljande undersökning utan krav på remiss. Remiss till öronläkare var 0,8 %, Enligt data från Basta skickades inga remisser till barnpsykiater. Av hela förskolepopulationen, 0-6 år, fick 1,5 % av barnen remiss till mödra- och barnhälsovårdens psykologer. Den vanligaste remissåldrarna var 3 år med 2,7 %, 4 år med 2,5 % samt vid 5 år med 2,3 %. De somatiska problemen remitteras framförallt till barnspecialistmottagningarna i öppen vård, 1,9 % medan 0,7 % remitterades till barnmedicin på barnsjukhuset, se figur 30. Tabell 7. Andel barn (%) med remiss till specialist i Uppsala län 2015 Födelseår Remissinstans Totalt Audiolog 0,0 0,1 0,2 0,3 0,7 0,3 0,0 0,2 Barnkirurg 0,4 0,4 0,3 0,0 0,0 0,2 0,0 0,2 Barnmedicin 0,7 0,9 0,4 0,3 0,1 0,1 0,0 0,4 BUP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 BVC-psykolog 0,6 0,5 1,7 2,7 2,5 2,3 0,4 1,5 Barnspecialist ÖV 1,9 3,3 2,0 1,5 1,1 1,1 0,4 1,6 Habilitering 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Logoped 0,0 0,2 1,5 3,2 3,0 1,8 0,2 1,4 Ortoped 0,3 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 Ortoptist 0,2 1,5 0,8 0,9 4,4 1,0 0,1 1,3 Sjukgymnast 0,4 0,7 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,2 Ögonläkare 1,1 0,7 0,3 0,3 2,0 0,4 0,1 0,7 Öronläkare 0,1 0,4 0,3 0,3 0,8 0,3 0,1 0,3 Övrigt 1,3 2,5 1,3 0,8 0,4 0,7 0,1 1,0 37

39 Figur 30. Andel barn remitterade till barnspecialist i öppen vård respektive till barnsjukhuset. Uppsala län ,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Barnläk ÖV Barnsjukhus Reflektion Hälsoövervakning Andelen folkbokförda nyfödda som haft kontakt med barnhälsovården under 2015 var 95 %. Antal besök hos sjuksköterska var 69076, hos barnläkare 2440 samt hos husläkare under Många barnavårdscentraler har svårigheter med att implementera hela programmet, bland annat beroende på att det är brist på sökande till tjänsterna i primärvården. Bedömningar av språk, hörsel och syn ska göras på 95 % av barnen. Andel språkbedömda 3- åringar och synbedömda 4-åringar, det vill säga de bedömningar som görs av sjuksköterskan på BVC är mycket tillfredsställande och ligger över 95 %. Andel barn som var hörselbedömda var endast 68,5 %, en oförsvarligt låg andel. De barnavårdscentraler som ligger under länssnittet är uteslutande BVC i Uppsala kommun där 4-åringarna kallas till audiologmottagningen för hörselbedömning. I ytterkommunerna sker hörselbedömningen i regel på BVC. Frågan är om siffrorna är valida eller om det är de administrativa rutinerna som inte fungerar Andel remisser är i stort konstant. De åldrar som dominerar mödra- och barnhälsovårdspsykologernas remisser är framförallt 3- och 4-åringar. 38

40 Bilaga 1: Beräkning av antal nyfödda/heltids-tjänst BVC baserat på vårdtyngd Nedanstående modell kan användas för att fördela resurser (antal heltidstjänster) mellan BVC-mottagningar i ett landstingsområde med hänsyn till mottagningarnas olika vårdtyngd. Tillgängliga resurser definieras som ett bastal uttryckt som ett givet antal nyfödda/heltidstjänst. 1. Vårdtyngden beräknas som andel förstabarnsföräldrar/3 + andel barn med BCG-indikation + andel barn vars mödrar röker på en BVC-enhet, uttryckt som decimaltal. Kommentar: Förstabarnsföräldrar kräver i regel ökat stöd jämfört med flerbarnsföräldrar. Eftersom andelen förstabarnsföräldrar på en BVC är relativt sett mycket högre än andelen rökande mödrar och andelen BCGriskbarn divideras andelen förstabarnsföräldrar med 3. BCG-indikation är uttryck för andel barn med invandrarbakgrund och andel barn vars mödrar röker har ett starkt samband med andra sociala tyngdmått som t.ex. andel socialbidragstagare, andel ensamföräldrar och andelen familjer med låg inkomst och kort utbildning. 2. De olika måtten summeras. Talet utgör ett mått på vårdtyngden. 3. För att relatera vårdtyngdsmåttet till barnavårdscentralens storlek multipliceras måttet med antalet nyfödda barn vilket tolkas som den ökade vårdtyngden omräknat till ett extra antal fiktiva barn (VT-barn). 4. Antalet VT-barn adderas till antalet nyfödda. 5. Summan nyfödda divideras med det s.k. Bastalet (antal barn vars BVC-behov kräver en heltidstjänst) som gäller i aktuellt landsting vilket ger det totala antalet tjänster som bör avsättas för BVC-arbete på landstingets BVC-mottagningar. 6. Antalet tjänster divideras med det totala antalet nyfödda + VT-barn i landstinget och multipliceras med antalet nyfödda + VT-barn för aktuell BVC. På så vis får man det antal heltidstjänster som krävs för att tillgodose BVC-behovet hos BVC-enhetens barn med hänsyn till vårdtyngden. 7. Antalet nyfödda kan sen divideras med det framräknade antalet tjänster och resultatet ger rekommenderat antalet barn per heltidstjänst på den aktuella barnavårdscentralen. På landstingsnivå kommer genomsnittligt antal barn/heltidstjänst ungefär att motsvara bastalet. Exempel: 1. Antal nyfödda som hör till BVC på en vårdcentral är Andelen förstabarnsföräldrar (30 %) dividerat med 3 = 0, Andelen barn med BCG-indikation (8 %) = 0, Andelen barn vars mor röker vid 4 veckor (2 %) = 0, Summan = 0, ,20 x 234 = = Summan nyfödda i länet är Bastalet i landstinget är 70 nyfödda per heltidstjänst. 3796/70= Summan nyfödda i länet (3796) + Summan av alla barnavårdscentralers VT-barn i länet (1382) = /5178*281 = 2, Antal nyfödda (234) / antal heltidstjänster (2,94) 80 barn per heltidstjänst på aktuell vårdcentral. Antalet barn per heltidstjänst på den aktuella vårdcentralen är alltså högre än bastalet med hänsyn till vårdtyngden. 39

41 40

42 Barnhälsovårdens länsavdelning

43 Stöd till primärvården Tillgänglighet Stöd till Primärvården är en prioriterad uppgift för den centrala barnhälsovårdsavdelningen. Hög tillgänglighet eftersträvas och via sekretariatet ska det gå att få kontakt så att stöd kan ges när frågor eller problem uppstår ute på barnavårdscentralerna. För att göra oss mer tillgängliga har Barnhälsovården en portabel telefon som det alltid ska gå att nå oss på. Erfarenheten visar dock att primärvården ringer direkt till den person de vill ha kontakt med eller till sekretariatet. På grund av detta kommer supporttelefonen att tas bort fr.o.m Metodbok Rikshandboken Till stöd hör också att det finns klara riktlinjer för hur arbetet på BVC ska utföras. Oavsett var man bor i länet ska samma metoder användas och de råd som förmedlas till barnfamiljerna ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Från och med 2014 har den lokala metodboken för Uppsala län helt utgått och ersatts av Rikshandboken, som är en nationellt överenskommen handbok. Syftet med Rikshandboken är att landets barnavårdscentraler ska arbeta på ett likartat sätt och med evidensbaserade metoder. Rikshandboken finns tillgänglig på bakom vilket det finns en bred nationell uppslutning från professionen inom barnhälsovården. Texterna på Rikshandboken författas av en lång rad yrkesverksamma barnläkare och sjuksköterskor med bred erfarenhet. Den nationella Rikshandboken har initierats och utvecklats på initiativ av Svenska Barnläkarföreningens sektion för hälso- och öppenvård. De lokala avvikelser från det nationella barnhälsovårdsprogrammet, som finns kan också nås på Rikshandboken via länkar till regionala anvisningar. Månadsbladet Barnhälsovårdens informationsskrift Månadsbladet, med aktuell information gällande barn och barnhälsovård, distribueras med tio nummer per år. Det förutsätts att alla som arbetar med barnhälsovård tar del av den information som delges där. Från och med 2014 produceras Månadsbladet av miljöskäl endast digitalt. Det är oklart hur Månadsbladet läses, under 2016 kommer barnhälsovården att arbeta med att ta fram bra vägar för informationsspridning. Kunskapsförmedling undervisning Det ställs stora krav på personal som arbetar med barnfamiljer. Många föräldrar är mycket väl pålästa. Ibland kan informationen som föräldrar tagit del av på internet också vara felaktig. Att reda ut fakta och förmedla den till verksamheten är en av barnhälsovårdens uppgifter. Förhoppningsvis får bhv-personal kompletterande information via barnhälsovårdens webbportal, Rikshandboken-bhv eller e-post innan föräldrarna kommer till BVC med sina frågor. Som ett tillförlitligt och kunskapsbaserat alternativ finns webbportalen 1177 Barn och Föräldrar som bhv-personal kan tipsa föräldrar att hämta information från. Verksamheten på BVC kräver att kunskaper fylls på och underhålls. BHV-sjuksköterskor eller läkare kan vara borta långa perioder p.g.a. sjukskrivningar eller andra ledigheter och personal som inte arbetat med barnhälsovård tidigare kräver särskilda utbildningsinsatser. I regelboken anges att: Tid skall avsättas för både sjuksköterska och läkare att delta 1 dag per termin på obligatoriska utbildningstillfällen som barnhälsovårdens länsavdelning kallar till. Personalen bör därutöver, i så hög grad som möjligt, ges möjlighet att delta i fortbildning som barnhälsovårdens länsavdelning anordnar. Nyanställda läkare och sjuksköterskor inom BVC ska delta i första möjliga introduktionsprogram anordnat av Barnhälsovårdens länsavdelning. 42

44 Utbildningsprogram och antal deltagare under 2015 Basutbildning: Introduktionsutbildning riktar sig till nyanställda sjuksköterskor, läkare och annan personal verksam inom barnhälsovården. Introduktionsdagen är en heldagsutbildning som anordnas efter behov. Syftet med utbildningen är att ge en kortfattad och bred introduktion i barnhälsovård. Bland annat diskuteras vaccinationer, hälsoundersökningar, Rikshandboken, statistik och barn som far illa. Under 2015 har ett utbildningstillfälle anordnats med totalt 15 deltagare. Fortsatt basutbildning med särskilda teman har arrangerats för nyanställda och övrig barnhälsovårdspersonal som har behov av att uppdatera sina kunskaper, så kallade torsdagsföreläsningar. Utbildningsprogrammet (se tabell nedan) omfattar totalt 13 utbildningstillfällen som kan genomföras utan inbördes ordning. Eftersom dessa utbildningstillfällen ges i smågrupp finns tillfälle till dialog där man kan ta upp aktuella frågor. Programmet är rullande och upprepas varje termin. Ibland kan extra ämnen förekomma efter behov. Introduktionsdagen och fyra av nedanstående utbildningstillfällen är dessutom avsedda att uppfylla kraven för formell BVC-utbildning för ST-läkare i allmänmedicin (markerade med *). Hela basutbildningen i Barnhälsovård (introduktionsdagen och den fortsatta basutbildningen) omfattar sammanlagt 7,5 arbetsdagar och det rekommenderas att all nyanställd BVC-personal genomgår alla moment under sitt första år i tjänst. Tabell 8. Utbildningsprogram - basutbildning Ämne Antal deltagare Vaccinationer. Tillväxt * 12 Att undersöka barn teori och praktik, Det för tidigt födda barnet* 33 Vanliga hälsoproblem på BVC 1; Infektioner, astma och allergi * 17 Vanliga hälsoproblem på BVC 2; Hud, mag-tarmproblem * 18 Späd - och småbarnskost. Amning. 7 Mat och sömnproblem. 10 Språkscreening. 12 Samspel och anknytning. Joller och kommunikation. Inställt på grund av sjukdom - Utvecklingsbedömning (ffa barnets motoriska utveckling). Ingick i studiedagarna - Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Barn/familjer som är i behov av utökat 10 Föräldrastöd stöd. i grupp: barnsäkerhet, ANDT frågor, fysisk aktivitet. - Datainsamling för kvalitetsuppföljning (BASTA). För få anmälda - Syn. Hörsel. Tandhälsa. Inställt på grund av sjukdom - Kontinuerlig Bastasupport per telefon och undervisning på arbetsplatsen eller i grupp. 43

45 Fortbildning Barnhälsovårdens studieeftermiddagar Studieeftermiddagarna anordnas två dubblerade halvdagar per termin och riktar sig till all verksam barnhälsovårdspersonal. Det är angeläget att alla som arbetar med barnhälsovård tar del av dessa utbildningar som syftar till att fördjupa nödvändiga kunskaper att öka kvalitén i verksamheten. Innehållet består av ett eller flera teman. En av studieeftermiddagarna anordnades av barnhälsovårdsenheten tillsammans med mödrahälsovårdsenheten och handlade om Våld i nära relationer. Det andra av vårens utbildningstillfälle handlade om det Nationella Barnhälsovårdsprogrammet och anordnades vid tre tillfällen - totalt deltog 177 personer. Den andra studieeftermiddagen om Våld anordnas av och riktar sig till personal inom både mödra- och barnhälsovård, 145 personer deltog från barnhälsovården. Under hösten implementerades Cosmic-bhv-journal och 90 personer deltog i en utbildningseftermiddag. Fortsatt utbildning kring det Nationella Barnhälsovårdsprogrammet anordnades tre heldagar med 180 deltagande Utöver basutbildningens 13 utbildningstillfällen kommer det att finnas möjlighet att delta i fördjupade föreläsningar, till exempel kring barn med tvåspråkighet. Dessa ges fortsättningsvis på torsdagseftermiddagar.. Övriga utbildningar Utbildningar som arrangeras av barnhälsovårdsenheten EPDS Obligatorisk utbildning för alla BVC sjuksköterskor som arbetar med EPDS screening med 15 deltagare. Utbildningar som arrangeras av andra aktörer Amningsfredag En gång /termin. Arrangör är Uppsala universitet Regionförbundets utbildningar; Forskning pågår Barnrättsrådets symposium Gemensam praxis - samordning med andra verksamheter En nätverksgrupp för alla som arbetar kring det nyfödda barnet har hållits en gång per termin där representanter för följande verksamheter deltagit: Mödrahälsovård, Förlossningsvård, BB, Barnmedicinska kliniken, Primärvård och Barnhälsovårdens länsavdelning. En annan nätverksgrupp träffas också en gång per termin som består av mödrahälsovård, barnhälsovård, familjecentralsverksamhet, primärvården samt beställarna. Barnhälsovården deltar i utformning av regler, metoder och policy i samverkan med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Detta sker genom kontinuerliga överläggningar med mödra- och barnhälsovårdspsykologerna, barnläkarna i öppen vård, primärvården och olika specialistkliniker som audiolog och ögon. Regelbundna överläggningar med Smittskyddsenheten i syfte att utforma gemensamma riktlinjer kring vaccinationer och handläggning av smitta. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i den länsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien och styrgruppen för STRAMA i Uppsala län. Barnhälsovården har årliga överläggningar med barnomsorgen i Uppsala läns kommuner. 44

46 Samverkan med Folktandvården sker årligen. Samarbete med barnombudsmannen har skett med bland annat framtagande av nya broschyrer till inbjudan till 3-, 4- och 5-årsbesöket. Samverkan Utveckling Föräldraskap - SUF Regionförbundet samverkan kring föräldrastöd Kvalitetssäkring Barnhälsovårdens länsavdelning verkar för en jämn och hög nivå på barnhälsovårdsarbetet i primärvården. Regelboken för vårdcentraler, som togs fram i samband med att vårdval infördes för BVCverksamhet i Uppsala, är en grund för att barnhälsovårdens kvalité skall upprätthållas och som en grund vid utvärdering. Uppföljning av målen sker bl.a. genom att hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC samlas in, analyseras och bearbetas. Återkoppling av resultaten har skett i samband med lokala träffar med samtliga vårdcentraler i länet där barnhälsovården och BVC-personalen kunnat diskutera och ge förklaringar till resultaten. I kvalitetsarbetet ingår: att ansvara för kvalitetskontroll och kvalitetsutveckling genom en enhetlig och fortlöpande utvärdering av barnavårdscentralernas program och verksamhet. att ansvara för utformning av remiss- och eller enkätsvar i barnhälsovårdsfrågor. att utforma gemensamma riktlinjer för kvalitetssäkring inom barnhälsovården. För att det ska vara möjligt att följa utvecklingen av barns hälsa i Uppsala län och att utvärdera barnhälsovårdens verksamhet ur ett kvalitetsperspektiv krävs att tid avsätts för kvalitetsarbete på länets barnhälsovårdsmottagningar. Krav som ställs för kvalitetsarbetet är att personal på BVC ska inhämta och följa de anvisningar för barnhälsovårdens arbete som finns i Rikshandboken för barnhälsovård. hålla sig uppdaterade om nyheter och förändringar inom barnhälsovårdens uppdragsområde genom att regelbundet läsa Barnhälsovårdens informationsskrift Månadsbladet. regelbundet avsätta tid för arbete med Barnhälsovårdens statistik- och informationssystem Basta och sträva efter bästa möjliga statistiktäckning i enlighet med nedan angivet mål. avsätta särskild tid i slutet av året för genomgång av fullständigheten i datamaterialet för det egna upptagningsområdet så att denna kan avslutas senast vid ett av Barnhälsovårdens länsavdelning i förväg specificerat datum. Från och med 2013 har slutdatum för årsstatistiken varit i mitten av december, komplettering kan dock göras t.o.m. första veckan i januari. Ett av skälen till denna rutin är att ge länets vårdcentralchefer färdiga resultat för BVC-verksamheten tidigt i januari som de kan använda i sin årsredovisning. 45

47 Basta Resultaten från länets barnhälsovård baserar sig framförallt på data som BHV-sjuksköterskorna själva rapporterat via statistik- och informationssystemet Basta. Barnhälsovården i Uppsala län har inhämtat statistik från länets barnavårdscentraler (BVC) avseende verksamheten samt uppgifter om barns hälsa sedan Detta skedde under de första 10 åren via individbaserade pappersformulär startade utvecklingen av en databas för barnhälsovårdsdata, Basta, till vilken länets distriktssköterskor själva kunde rapportera fr.o.m Data i Basta registreras in i samband med att barnet besökt mottagningen eller fått hembesök. Registreringen, som sker i ett webbformulär till en landstingsgemensam databas-server, övervakas av påminnelsesystem och valideringskontroller för att öka sannolikheten att data lämnas på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Databasens populationsuppgifter uppdateras kontinuerligt via uppdateringsfiler hämtade från Uppsala läns landstings befolkningsregister. Barn som vid någon tidpunkt folkbokförs i Uppsala län införs i registret. Av resultat från Basta får vi en bild av hur servicen till barnfamiljerna i länet fungerar och resultaten sätts också i relation till de kvalitetsmål som Barnhälsovårdens länsavdelning formulerat i diskussion med Primärvården och beställare. Statistiken samlas in på individnivå och rapporteras på BVC-, vårdcentrals-, kommun- och länsnivå. På årsbasis rapporteras statistik över amning och föräldrars rökvanor till Socialstyrelsen. Data över givna vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet överförs dagligen till Vaccinationsregistret på Folkhälsomyndigheten. Data i Basta används också som underlag för vetenskaplig, registerbaserad epidemiologisk forskning, såväl inom som utom länet. Det finns i dagsläget endast ett annat liknande register i Sverige - BHV-System i Örebro. Data i dessa båda system utgör unika datakällor som via forskningsstudier kan leda till ny kunskap om barnhälsovårdens förutsättningar och möjligheter att på ett effektivt sätt arbeta med olika hälsofrågor i förskolepopulationen. I en kartläggning presenterad i en magisteruppsats av Maria Engström 22, som gjordes under våren 2014, konstaterades att BVC hade kontakt med de flesta barn, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För det enskilda barnet kan utebliven barnhälsovård innebära risk för sämre hälsa och det kan även vara ett tecken på att barnet far illa. Information om, och förbättring av rutiner för hur och när data ska registreras är därför viktigt ur kvalitetssäkringssynpunkt. Under året har arbetet med införande av en datoriserad barnhälsovårdsjournal i Cosmic pågått. Det innebär att från och med 2016 kommer data som idag levereras av Basta istället att hämtas från barnhälsovårdsjournalen och överföras till det nationella kvalitetsregistret för barnhälsovård, Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ. Tills vidare kommer dock vaccinationerna att fortsätta att rapporteras via Basta. 22 Engström Maria. Kvalitetssäkring av barnhälsovård i Uppsala län: En analys av det externa bortfallet i Barnhälsovårdens statistik och informationsdatabas (BASTA)Magisteruppsats, Uppsala universitet/institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

48 Special-BVC Vid Barnhälsovårdens länsavdelning finns en klinisk verksamhet, Special-BVC. Denna vänder sig till familjer med barn i åldern 0-3 år som har komplexa hälsoproblem och behov av extra stöd och hjälp. Vid enheten finns en sjuksköterska och en psykolog på vardera 100 %, som tillsammans med barnhälsovårdsöverläkaren och en assistent utgör basteamet, konsulterande logoped finns att tillgå. Hjälpinsatserna baseras på en noggrann kartläggning och utredning av barnets/familjens behov och ges tills problemen förbättrats eller försvunnit helt. Arbetet görs i nära samarbete med barnsjukhusets specialister, barnspecialistmottagningarna i öppen vård och länets barnavårdscentraler. Antalet familjer som önskar hjälp från Special-BVC har successivt ökat. Under år 2015 var antalet nya barn 152 varav 8 kom från Stockholm län. Beroende av problemens svårighetsgrad kan kontakttidens längd variera från några månader till mer än ett år. De vanligast förekommande problemen som Special-BVC arbetar med är barn med svåra sömn- eller matproblem, tillväxtavvikelser, extremt skrikiga barn, ibland i kombination med föräldrasvikt och/eller diffusa utvecklingsavvikelser. Amningsproblem och behov av utökat stöd i föräldraskapet är också vanliga remissorsaker. Barn med diffusa problem där barnfamiljerna har slussats runt mellan olika instanser utan att egentligen få någon hjälp är också en målgrupp för Special-BVC. Special-BVC:s team finns också till hands för BVC:s personal för konsultation och handledning. Special-BVC har även som uppgift att utveckla arbetsmetoder för handläggning av komplexa hälsoproblem och sprida dessa till länets barnhälsovårdspersonal. Som ett led i detta påbörjades under 2012 en enkätuppföljning till föräldrarna före och efter avslutad kontakt med Special-BVC. För Rikshandboken har ett kapitel - Barns sömn, skrivits på Special-BVC av psykolog Veronica Vikström. Det materialet planeras ersätta den nuvarande Sömnguiden och planeras kommuniceras ut under år 2016 till länets Barnavårdscentraler. Matproblem har ofta en mycket mångfasetterad bakgrund och kräver individualiserade och ibland långvariga insatser. En enhetlig metodik har ännu inte utvecklas på liknande sätt som för sömnproblem. Målsättningen är dock att under 2016 påbörja arbetet med en matguide innehållande olika former av råd och stödinsatser. När den är klar kommer matguiden att på samma sätt som sömnmaterialet kommuniceras ut till personal på barnavårsdcentralerna. Tanken är att distriktssköterskan själv ska kunna arbeta med matproblem i större omfattning än vad som görs för närvarande, med råd och stöd från Special-BVC. Special-BVC gjorde hösten 2014 en studieresa till Great Ormond Streat Hospital for Children i London. Där arbetar man med svåra uppfödningsproblem och bl a används enkäter med frågor till föräldrarna. Två av dessa instrument har översatts till svenska på Special-BVC och integrerats i arbetet med barn med matproblem. I arbetet med matproblem har logopedkonsulten använts främst för bedömning av känslighet i munnen, oralsensorik. 47

49 Medarbetare på Barnhälsovården Barnhälsovårdens länsavdelning hade under 2015 en barnhälsovårdsöverläkare två vårdutvecklartjänster fördelade på tre personer en logopedtjänst som tillhör länslogopedin (fördelad på två personer) en assistenttjänst (uppdelat på två 50 %) Special-BVC: en psykolog och en sjuksköterska. Dessutom barnhälsovårdsöverläkaren och logoped 1timme/månad. Projekt: en sjuksköterska i Primroseprojektet t o m juni 2015 en projektanställd sjuksköterska för utveckling av BHV-journalen i Cosmic (50 %) Ofinansierade: en docent i samhällsmedicinsk forskning om barn. Barns Vård och Hälsa Sedan januari 2014 tillhör Barnhälsovårdens länsenhet, Barnskyddsteamet, Barnspecialistmottagningarna i länet samt Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna en gemensam sektion, Barns Vård och Hälsa, på Akademiska barnsjukhuset. Idag finns Barnhälsovården, Barnskyddsteamet samt Forskargruppen Child Health and Parenting (CHAP) i Muninhuset, Islandsgatan 2. Under 2016 kommer även barnspecialistmottagningarna och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna att omlokaliseras till Muninhuset och verksamheterna kommer då att ha gemensamma lokaler. Forsknings- och utvecklingsaktiviteter Barnhälsovårdens länsavdelning har uppdrag att bedriva metod- och verksamhetsutveckling. Flera projekt inom barnhälsovården är knutna till Child Health and Parenting (CHAP) där Anna Sarkadi är forskningsledare. Forskargruppen driver projekt som har nära anknytning till barnhälsovården. Nedan presenteras aktuella barnhälsovårdsprojekt. Språkscreening av barn vid 2,5-års ålder med 3-års språkscreening Margaretha Magnusson, Monica Westerlund, Anna Fäldt, Laleh Nayeb, Steven Lucas, Thomas Wallby I det nationella barnhälsovårdsprogrammet ingår ett teambesök då barnet är 3 år. Det blir då svårigheter att genomföra språkscreening på alla barn vid detta tillfälle. Därför pågår ett försök att screena alla barn i Uppsala län vid 2 ½ år för att se om detta är möjligt. En logopedstudentuppsats har genomförts 2015 där man studerat utfall vid 2 ½ år. Logopeduppsatser kommer också att skrivas under 2016 med sikte på falskt positiva och falskt negativa. År 2017 kommer en utvärdering att göras på en hel årskull för att ta ställning till om vi ska fortsätta att språkscreena vid 2 ½ år. Logopedstudenterna handleds av Margaretha Magnusson och Monica Westerlund. 48

50 Språkscreening av flerspråkiga barn vid 2,5-3 års ålder på BVC LalehNayeb, Anna Sarkadi, Eva Kristina Salameh, Monica Westerlund och Anders Hjern I Sverige genomförs en språkscreening på BVC, antingen vid 2,5 eller 3 års ålder, för att identifiera kommunikativa och språkliga avvikelser. Det finns nationella rekommendationer och konsensus om att vetenskapligt utvärderade metoder ska användas. I dessa rekommendationer har man dock utgått ifrån enspråkiga barn. Nationell konsensus kring språkscreening av flerspråkiga barn saknas således flerspråkiga barn med språkstörning upptäcks oftast senare än enspråkiga barn, och det är oklart hur språkscreening av dessa barn sker. Trots ökade krav på jämlik vård, baserad på vetenskap för alla barn är området dåligt utforskat. En enkätstudie har gjorts där samtliga vårdutvecklare och ca 900 sjuksköterskor med erfarenhet av att regelbundet träffa flerspråkiga barn svarade. Enkäterna innehöll olika frågor om metoder och det praktiska arbetet med språkscreening av en- och flerspråkiga barn. Resultaten visade att fler landsting använde vetenskapligt utvärderade screeningmetoder vid 2,5- eller 3-årsbesöket jämfört med år 2003 medan flerspråkiga 2,5- och 3-åringar inte bedömdes med lika kvalitetssäkra metoder som enspråkiga jämnåriga. Det framkom också att sjuksköterskor kände sig osäkra när de screenade tvåspråkiga barn, sänkte ribban och var mer benägna att avvakta med remiss till logoped om barnet hade var flerspråkigt. Detta utgör en utmaning för barnhälsovården. Mer forskning inom området behövs för att kravet på jämlik och likvärdig vård för alla barn ska kunna uppfyllas. Projektet kommer att fortsätta i de närmaste åren med huvudsyftet att pröva och validera ett screeningförfarande för undersökning av språkutveckling hos flerspråkiga barn vid 2,5-3 år på BVC. Två artiklar publicerades samt ett Tv-reportage i Vetenskapens värld sändes. Se publikationslistan. Språknätet Margaretha Magnusson och Laleh Nayeb samt projektledare bibliotekskonsulent Solveig Hedenström, från och med april 2013 bibliotekskonsulent Anneli Lidström Språknätet ett samarbetsprojekt finansierat av kulturrådet. Syftet med Språknätet var att öka engagemanget i samarbetet mellan BVC, bibliotek och Öppnaförskolan/- Familjecentraler kring de små barnens språkutveckling generellt men också med ett särskilt fokus på barn och föräldrar med annat modersmål än svenska. Projektet resulterade 2013 i samverkansavtal kring barns språkutveckling mellan biblioteken i länet, barnhälsovården och Kultur och bildning (där Länsbibliotek Uppsala ingår). Lokala Språknät har bildats i länets alla kommuner. I dessa har representanter från BVC, bibliotek och familjecentraler/öppna förskolan regelbundet träffats för att planera och arbeta med det gemensamma uppdraget barnets språkutveckling. Den taxonomi som utarbetats för samverkan är en grund för hur samverkan ska utvecklas vidare. Gemensam fortbildning och återträff för hela nätverket anordnas en gång om året. Sammankallande är bibliotekskonsulenten och programmet utformas av en arbetsgrupp bestående av representanter från barnhälsovården, öppna förskolor och Länsbibliotek Uppsala. KOMITID: Kommunikationssvårigheter under barnets två första år. Upptäckt vid 18 månader och utvärdering av tidig insats. Anna Fäldt, Helena Fabian och Steven Lucas Kommunikation ses som en av de mest fundamentala mänskliga förmågorna, och god kommunikativ förmåga är central för att barnet ska utvecklas. Idag upptäcks barn med avvikelser i utveckling av tal, språk och kommunikation sent, vid 3 års ålder. En anledning är att barnhälsovården saknar evidensbaserade metoder för att tidigt identifiera barn med misstänkt språkstörning, utvecklingsstörning eller autism. Avvikande kommunikation är ett funktionshinder som påverkar barnets funktion, aktivitet och delaktighet, ofta under hela livet. Föreliggande studie avser att utvärdera en metod att 49

51 upptäcka kommunikations- och språksvårigheter hos barn vid 18 månaders ålder och samtidigt införa och utvärdera en utbildningsinsats till föräldrar för främjande av barnets kommunikativa utveckling. Syfte: Att studera om instrumentet CSBS-DP- föräldraformulär finner barn med avvikande kommunikation vid 1,5 års ålder. Att utvärdera effekten av föräldrautbildning som ger föräldrar kunskap och strategier att hjälpa sitt barn. Metod: CSBS-DP-frågeformulär ifylles av 700 föräldrar vid 18- månadersbesöket på BVC. Vid utfall på formuläret erbjuds familjen hembesök där barnet bedöms vidare och föräldern får strategier och coaching kring de svårigheter som blottläggs vid observationen. Av de barn som visar sig ha kommunikativa svårigheter erbjuds en grupp föräldrautbildning och den andra gruppen uppföljande hembesök. Effekt av utbildningen mäts på föräldern och barnet. Långsiktiga utfall i form av barnets psykiska hälsa, framtida vårdkontakter, resultat på nationella prov insamlas i samarbete med annan studie. Betydelse: Att erbjuda en evidensbaserad och tidseffektiv bedömning av barnets kommunikativa förmåga på BVC är nödvändigt. Undersökningsmetoden ger patientsäkerhet samt att barnet får insatser tidigt innan pålagringar skett vilket gynnar den psykiska hälsan. Evidensbaserad föräldrautbildning tidigt i barnets utveckling påverkar barnets välbefinnande, kommunikativa miljö och den framtida kommunikations- och språkutvecklingen. Primrose Primärprevention av barnfetma genom föräldrasamtal på Barnavårdscentral - om goda matvanor och fysisk aktivitet. Maria Engström, Margaretha Magnusson och Steven Lucas Primrose är en befolkningsbaserad studie som genomfördes vid barnavårdscentraler i åtta landsting där Uppsala ingick. Syftet med studien var att utvärdera det nya förebyggande programmets effekter och kostnader. Preventionsprogrammet baserades på praktisk näringslära, inlärningspsykologi och motiverande samtal. Programmet var sammanställt i form av en interventionsmanual. BVC-sjuksköterskan samtalade med småbarnsföräldrar om goda kost- och rörelsevanor. Med hjälp av inlärningspsykologiska metoder skulle hälsosamma beteenden kring mat och rörelse utvecklas. Samtalen fördes med motiverande samtalsmetodik som syftade till att optimera förutsättningarna för att redan existerande goda matvanor skulle bibehållas och nya hälsosamma vanor inlemmas. Ingen större skillnad gick att finna mellan experiment och kontroll. Projektet avslutades vid halvårsskiftet. Ojämlik barnhälsovård Social position och etnicitet som determinanter för barns hälsa och kontakter med BVC Thomas Wallby och Margaretha Magnusson Syftet med projektet är att studera skillnader i barns hälsa och kontakter med barnhälsovård under BVC-perioden baserat på socioekonomiska bakgrundsvariabler och uppgift om föräldrarnas födelseland. En första delstudie med syfte att få kunskap om hur amningsfrekvensen mellan olika inkomst-, ålders- och utbildningsskikt skiljer sig är genomförd. Resultat från denna studie visade att amningen har minskat i alla samhällsgrupper av mödrar/barn. Skillnaderna mellan kategorier inom de olika grupperna pekar dock snarare på en minskning av skillnaderna än en ökning. Denna studie kan således inte enstämmigt peka ut riskgrupper där amningen minskat mer över tid än i andra grupper. Studien har resulterat i en rapport publicerad av Socialstyrelsen Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? samt en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Ytterligare en delstudie pågår som syftar till att studera om amningens längd påverkar vikt och fetmautvecklingen hos barn. Resultaten pekar på att amning har en skyddande effekt mot fetma vid 4 års ålder. En artikel är inskickad till vetenskaplig tidskrift. 50

52 BIF-projektet Barnhälsovård i förändring Claes Sundelin, Margaretha Magnusson och Dagmar Lagerberg Huvudrapportering av studien skedde 2008 med boken Barnhälsovård i förändring resultat av ett interventionsförsök (Gothia Förlag). En sista artikel är publicerad under 2015: Asking about Postpartum Depressive Symptoms An Easy Way to Identify Maternal Distress at 18 Months? Konsekvenserna av utsatthet för våld, övergrepp och omsorgssvikt samt prevention och tidig upptäckt av och tidiga insatser vid psykiska, motoriska och beteendemässiga problem hos barn inom barnhälsovården Steven Lucas En enkätstudie om utsatthet för våld och övergrepp genom hela livsloppet och kopplingar till psykisk och fysisk hälsa hos vuxna, tillsammans med Nationellt centrum för kvinnofrid har genomförts och analyser av det omfattande datasetet pågår. Tillsammans med professor Staffan Janson på universiteten i Karlstad och Örebro studeras ungdomars upplevelser av fysisk misshandel och bevittnat våld i hemmet, med kopplingar till vad som händer i skolan. Pågående och planerade projekt inom barnhälsovården handlar om autism och kommunikationsstörningar, motoriska bedömningar på BVC samt långtidseffekter av föräldrastödsinsatser. Strukturerad observation av motorisk förmåga inom Barnhälsovården Kine Johansen, Kristina Persson, Anna Sarkadi, Margaretha Magnusson och Steven Lucas Det övergripande syftet med projektet är att undersöka om SOMP-I är en användbar undersökningsmetod för barnhälsovården för att tidigt, dvs. under det första levnadsåret identifiera barn som behöver särskilda insatser inom det motoriska området. De specifika målsättningarna för de enskilda studierna var att (1) undersöka om sjuksköterskor kan använda SOMP-I för att bedöma motorisk förmåga på BVC, samt (2) beskriva sjuksköterskornas erfarenheter med att använda SOMP-I i det reguljära arbetet på BVC. Resultaten från den första indikerar att sjuksköterskor på BVC på ett systematiskt sätt kan bedöma motorisk förmåga samt kan bedöma motorisk nivå i detalj enligt SOMP-I. Det visade sig vara svårare att bedöma det motoriska utförandet, men det är förväntat att förmågan att bedöma rörelsekvaliteten ökar med mer träningen. Resultaten visade även att vi hade bättre överensstämmelse när barnen visade en adekvat motorisk förmåga när någon av undersökarna bedömde att barnet hade en försenad motorisk nivå eller ett bristande motoriskt utförande. För att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter med att använda SOMP-I i det reguljära arbetet på BVC genomfördes två fokusgrupper (studie 2). Analysen visade tre teman: (1) Ökad kunskap och yrkesstolthet, sjuksköterskorna beskrev en vilja att erbjuda vård av hör kvalitet och genom att lära sig SOMP-I förbättrades kvaliteten, (2) Förbättrade relation mellan föräldrarna och sjuksköterskorna; att genomföra en strukturerad undersökning av barnet där interaktionen mellan sjuksköterskan och barnet är avgörande motiverade föräldrarna att vara delaktiga i undersökningen. Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att undersöka det motoriska utförande, men det var just att kunna skilja på nivå och utförandet som gjorde det tydligare för dem vad de observerade. Att kunna beskriva vad de observerade underlättade kommunikationen med föräldrarna, (3) Förutsättningar för framtida implementering; sjuksköterskorna beskrev att det tar tid och möda att lära sig något nytt, något man måste ta hänsyn till vid en eventuell framtida implementering. Bortsätt från detta såg de främst praktiska hinder för implementering av SOMP-I såsom bristande utrymme för undersökning etc. Studierna har visat att sjuksköterskor på BVC på ett systematiskt sätt kan undersöka tidig motorisk förmåga enligt en standardiserad metod. Men om SOMP-I ska implementeras inom barnhälsovården 51

53 måste resurser tillsättas för inlärning av metoden, såsom utbildning och handledning. Särskilda insatser måste även göras så att det finns tillräckligt med utrymme för att undersöka barnen. För det enskilda barnet kan tidig identifikation av den primära störningen leda till en mer effektiv behandling och sekundära problem kan förebyggas, vilket kan möjliggöra stödinsatser för barnets familj och en optimal utveckling för barnet kan möjliggöras. Artiklarna Can nurses be key players in assessing early motor development using a structured method in the child health setting? och Now I use words like asymmetry and unstable: Nurses experiences in using a standardized assessment for motor performance within routine child healthcare är publicerade i Journal of Evaluation in Clinical Practice under Under använde sjuksköterskorna vid tre BVC i Uppsala SOMP-I för att bedöma motorisk förmåga vid 2, 4, 6 och 10 månader. Dessa resultat ska färdigställas och publiceras under BHV-journal i Cosmic Sara Nielsen och Maria Engström Dokumentation på BVC har tidigare gjorts i pappersjournal och kvalitetsmåtten har registrerats separat i Basta-systemet. När dokumentationen övergår till Cosmic kommer behovet av att registrera kvalitetsmåtten i Basta att försvinna. Istället kommer de att hämtas automatiskt från den dokumentation och kontaktregistrering som görs i Cosmic och skickas vidare till ett nytt nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, BHVQ, som alla BVC i hela landet ska rapportera till. Den enda information som kommer att fortsätta att sparas i Basta är vaccinationer. Dessa ska fortsätta att registreras i Basta eftersom det idag inte finns någon möjlighet att skicka vaccinationsdata från Cosmic till Vaccinationsregistret. Tills vidare ska därför alla vaccinationer registreras i Basta på vanligt vis. För att det ska vara möjligt att identifiera kvalitetsdata är det viktigt att vid all dokumentation i Cosmic använda fasta svarsalternativ där sådana finns samt göra korrekt kontaktregistrering. Svenska barnhälsovårdsregistret BHVQ Thomas Wallby Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2012 beviljat medel för att bygga upp och driva ett nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård, Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ. Registret har formellt bildat en styrgrupp med ordförande, registerhållare (Thomas Wallby) samt 7 ledamöter representerande olika professioner och regioner i Sverige. Centralt personuppgiftsansvarig myndighet är Region Östergötland. BHVQ är fysiskt samlokaliserad inom Svenska Barn- och Vuxenregister på den tekniska plattformen Compos. Compos driftas av IT-företaget Carmona AB i Halmstad. Insamling av data till registret kommer att automatiseras direkt från journalsystem via Nationella tjänsteplattformen. Alternativt kan data levereras via fil eller matas in manuellt via ett webb- formulär. Samarbete är etablerat mellan Svenska Barnhälsovårdsregistret och Registercentrum Sydost. Syftet med BHVQ är att bl.a: Ge underlag för verksamheternas kontinuerliga förbättringsarbete och därigenom upprätthålla och utveckla kvalitén på dagens barnhälsovård. Skapa en jämlik och rättvis barnhälsovård enligt intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen. Följa täckningsgraden i den svenska barnhälsovården utifrån Barnkonventionens princip om alla barns rätt till hälsovård och alla barn och föräldrars rätt till undervisning om barnhälsovård. Möjliggöra jämförelser inom och mellan landets landsting och regioner. Beskriva verksamheten med hjälp av gripbara mått för den politiska styrprocessen. 52

54 Registret kommer att utgöra en grund för kontinuerlig kvalitetsförbättring inom svensk barnhälsovård genom möjligheten att följa och jämföra kvalitetsindikatorer nationellt, regionalt och på lokal nivå. En framtida möjlighet blir också att mäta föräldrarnas och barnens uppfattning om barnhälsovården via PREM-data. Evelinaarbetet utarbetande av ett nationellt barnhälsovårdsprogram Margaretha Magnusson År 2008 tog Socialstyrelsen bort Allmänna Råd om Hälsoundersökningar inom barnhälsovården från sin hemsida. Det innebar att det inte fanns några riktlinjer kring hur arbetet inom barnhälsovården skulle vara. Professionen (främst barnhälsovårdsöverläkare, vårdutvecklare och psykologer, men också logopeder, socionomer och dietister) i landet tog tag i frågan och påbörjade ett arbete. I ett regleringsbrev från Socialdepartementet fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett vägledningsdokument och kunskapsunderlag för mödra-, barn- och elevhälsan. Under 2011 startade ett samarbete mellan professionen och Socialstyrelsen i syfte att ta fram ett vägledningsdokument, som vilar på evidens och beprövad erfarenhet. Margaretha Magnusson är sammankallande i redaktionsgruppen för Evelinaarbetet. Socialstyrelsen samarbetade med Evelinagruppen och publicerade Ett Vägledningsdokument för barnhälsovården i april Baserat på vägledningsdokumentet presenterades det Nationella barnhälsovårdsprogrammet som nu implementeras i hela landet, men i olika takt. Evelinaarbetet är nu avslutat men det finns behov av att bevaka att programmet implementeras, att man följer det aktuella kunskapsläget och att nya riktlinjer skrivs när det finns behov. Därför har det bildats ett programråd Barnhälsovårdens Nationella Programråd (BNP). Rikshandboken Margaretha Magnusson På initiativ från Svenska barnläkarföreningen sektion för hälso- och öppenvård utarbetades en nationell metodbok som tidigare hade sin hemvist på GrowingPeople. Growingpeople såldes till SKL och 1177 under 2011 och i samband med detta fick Rikshandboken (RHB) en egen webbportal och producerades fram tom 2013 av INERA, som tillhör SKL. Under perioden har Inera lagt ut produktionen till Stockholms läns landsting och från och med 2016 kommer RHB att åter produceras på Inera. RHB har förvaltnings- och redaktionsråd som består av verksamma sjuksköterskor, läkare och en psykolog där Margaretha Magnusson är ordförande. De flesta landsting har släckt ned sina lokala metodböcker för att använda RHB. Detta är möjligt eftersom man kan lägga in nödvändig lokal text i en så kallad regionalisering. De flesta landsting använder nu RHB som huvudmetodbok. Det nya barnhälsovårdsprogrammet finns beskrivet i RHB. Ett gemensamt barnhälsovårdsprogram och gemensam metodbok bäddar för jämlik och likvärdig barnhälsovård i landet. 53

55 54

56 Forskargruppen Child health and parenting (CHAP) 55