Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29

Transkript

1 Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29

2 Ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset Stockholm / 16 / Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare margareta.blennow@sodersjukhuset.se Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare anncharlotte.lindfors@sodersjukhuset.se Marit Ekroth de Porcel, administratör marit.ekroth porcel@sodersjukhuset.se Övriga medverkande enheter och personer Barnhälsovårdsenhet Nord S:t Görans sjukhus Stockholm / 81 / 88 / Helena Martin, barnhälsovårdsöverläkare Nanaz Fassih, vårdutvecklare Lena Frenzel, vårdutvecklare Åsa Heimer, vårdutvecklare Barnhälsovårdsenhet Syd S:t Görans sjukhus Stockholm Marianne Schedvins, vårdutvecklare BHV psykolog Barnhälsovården Stockholms län Malin Bergström malin.m.bergstrom@karolinska.se Folktandvården Stockholms län AB Box Stockholm Irene Smedberg, tandvårds och utvecklingschef, Folktandvården Stockholms län Tabeller & lay out Foto / Bilder Marianne Bergström, Stockholm Marianne Bergström, Anna Frenzel, Lotta Sjöberg Årsrapport barnhälsovården 2012

3 Förord Barnhälsovårdens årsrapport för 2012 belyser vad som händer vid 484 barnavårdscentraler i Stockholms län. Verksamheten är omfattande med omkring besök. Det första besöket gör sjuksköterskan i hemmet. Därefter kommer barn och föräldrar till barnavårdscentralen (BVC), i snitt 19 besök under barnets första år och sedan ungefär ett besök om året fram till fem års åldern. Barnen vägs och mäts, undersöks och vaccineras. Föräldrar kan prata om små och stora problem och om glädjeämnen. Denna verksamhet är universell, den når nästan alla, även barn, som är asylsökande, papperslösa och gömda. Vad innebär den hälsoövervakande verksamheten? En fjärdedel av barnen remitteras från barnhälsovården till specialistbedömning under åren de går på BVC. Ett oväntat fynd är att 67 procent av de remitterade är pojkar. Årsrapporten visar också barnhälsovårdens psykosociala verksamhet. Föräldrar erbjuds möjlighet att utbyta erfarenheter och prata om föräldraskapet i föräldragrupper. En screening görs för att upptäcka och åtgärda nedstämdhet och depression hos mamman då barnet är sex till åtta veckor gammalt. Dessa verksamheter av mer psykosocial karaktär når många men inte alla, särskilt inte i områden med ökad sårbarhet. Samarbetet med socialtjänsten kring utsatta barn varierar också över länet. Årsrapporten visar i stort att förskolebarnens förutsättningar för hälsa och välbefinnande är bra i länet men varierar. I vissa kommuner och stadsdelar har över fem procent av barnen fetma, i andra under en halv procent. När barn blir passiva rökare ökar risken att de skriker, får luftvägsbesvär, öroninflammationer och eksem. I några områden utsätts vart femte barn för rök, i andra nästan inga alls. Riskfaktorer för ohälsa är således geografiskt ojämnt fördelade men det är inte resurserna för de preventiva hälsofrämjande insatserna. Barn är beroende av andra för vård och skydd. De har enligt FN:s barnkonvention och hälso och sjukvårdslagen rätt till bästa uppnåeliga hälsa och att få en likvärdig vård. För att möta barnens behov bättre behöver familjer med ökad sårbarhet ges anpassade insatser. För det krävs att resurserna fördelas efter barnens behov. Ett varmt och stort tack till alla 484 BVC sjuksköterskor som träffar alla barnen, dokumenterar i journalerna och som sedan manuellt tar fram och rapporterar uppgifterna som utgör underlag för rapporten. Stockholm den 17 juni 2013 Barnhälsovårdsenheterna i Stockholms läns landsting I

4 Innehållsförteckning Ansvariga för rapporten Förord I Innehållsförteckning II Sammanfattning 2 Summary 3 Verksamhet för att främja barns hälsa 4 Verksamhetsbeskrivning 4 Inskrivna barn på BVC 4 Bemanning på BVC 4 Besöksverksamhet 5 Vårdtyngd 5 Stöd i föräldraskapet universell verksamhet 7 Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar Screening med EPDS 7 Hembesök 8 Föräldragrupper 9 Samverkan (med andra verksamheter/professioner) 10 Stöd i föräldraskapet utökad verksamhet 11 Tvärprofessionella samverkansteam 11 Samverkan med Barn och ungdomspsykiatrin 11 Referenser 12 Indikatorer förskolebarnens hälsa 13 Bestämningsfaktorer för barns hälsa 13 Hälsoindikatorer 13 Köpkraft 13 Utbildning 14 Låg köpkraft har samband med riskfaktorer för ohälsa 15 Jämlikhet i hälsa? Utmaningar för barnhälsovårdens verksamhet 17 Amning 20 Barn som utsätts för tobaksrök i hemmet 24 Vaccinationer 25 Barn som riskerar att fara illa 27 II Årsrapport barnhälsovården 2012

5 Tandhälsa 29 Fyraåringars längd och vikt 30 Femårsbesöket på BVC 32 Referenser 34 Fortbildning och kvalitetsarbete 35 Fortbildning 35 Utbildning till alla 35 Kvalitetsarbete 36 Insatser för att stödja och främja amning 36 Barn boende i familjehem 36 Våld i nära relationer 37 Småbarnsföräldrars alkoholvanor 37 Preventionsarbete mot övervikt och fetma 37 Framtidens barnhälsovård 39 Referenser 39 Förklaring till tabellrubriker 40 Tabeller 44 Basprogrammet 57 III

6 Sammanfattning Årsrapporten för 2012 visar att barnhälsovårdens insatser av medicinsk karaktär når så gott som alla. Däremot når föräldragrupper och screening för depression och nedstämdhet (EPDS) visserligen många men inte alla barn och föräldrar i områden där behoven är som störst. Barnhälsovården behöver ges uppdrag och resurser att ägna nödvändig uppmärksamhet och tid till familjer med ökad sårbarhet. BVC sjuksköterskor i dessa områden behöver förstärkt utbildning och handledning i psykosocialt arbete. Under 2012 omfattar verksamheten vid länets 484 barnavårdscentraler barn 0 6 år. Det är drygt tre hundra fler än vad som är folkbokförda i länet. Varför? Alla barn oavsett legal status erbjuds barnhälsovård. Barn och föräldrar gör besök varav 87 procent är till sjuksköterska. De flesta besöken görs under barnets första levnadsår, i genomsnitt 19. För åttonde året i rad presenterar vi indikatorer som belyser förskolebarns hälsa och välbefinnande. Uppgifterna hämtas mestadels från varje barnhälsovårdsjournal. Vi redovisar också hur barnhälsovårdens insatser fördelar sig i förhållande till hälsoindikatorerna per område. Andel barn som får enbart bröstmjölk vid fyra månaders ålder ligger omkring 54 procent sedan tre år men har minskat med 13 procentenheter på åtta år. Bröstmjölk skyddar mot diarréer, öroninfektioner och fetma. I Danderyd, på Kungsholmen och Norrmalm får över 67 procent enbart bröstmjölk medan mindre än 40 procent får det i Rinkeby Kista, Skärholmen och Sigtuna vid denna ålder. Andel nyfödda barn som utsätts för tobaksrök i hemmet är 10 procent men varierar. Tjugonio procent av de nyfödda är passiva rökare i Skärholmen, 21 procent i Botkyrka, Rinkeby Kista och Södertälje. I Nykvarn och Kungsholmen är under två procent det. Passiv rökning ökar risken för luftvägsbesvär, skrikighet och eksem. Andel barn som vaccineras mot mässling, påssjuka och röda hund är 96 procent. I Rinkeby Kista och Spånga Tensta är 81 respektive 83 procent vaccinerade rapporteras röda hund utbrott i Järna (Södertälje området), där täckningsgraden varit under 90 procent en längre tid. Andel barn som har fetma vid fyra års ålder är omkring 1,8 procent sedan fem år. I Skärholmen och Rinkeby Kista har fyra fem procent det. Totalt i länet har 437 fyraåringar fetma. Andel barn 0 5 år som misstänks fara illa och som anmäls till socialtjänsten 2012 är 1,7 promille, 290 barn. Störst andel anmälda barn återfinns i Nynäshamn och Rinkeby Kista. Andel treåringar med karies är tre procent. Under en procent har karies i Nykvarn, Kungsholmen och i Vaxholm medan tio procent har det i Rinkeby Kista. Andel barn som vid uppnådda fem år minst en gång har remitterats från BVC för specialistbedömning är 25 procent och av dessa är 67 procent pojkar. Andel barn 0 5 år som bor i hushåll med låg köpkraft varierar starkt. I Rinkeby Kista och Skärholmen gör över 50 procent det till skillnad från Täby, Vaxholm och Nykvarn, där under nio procent gör det. Risken för barn att utveckla ohälsa är kopplad till låg köpkraft. De flesta förskolebarn har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande men variationen är stor. Resurser för hälsofrämjande insatser behöver fördelas efter behov. Årsrapport barnhälsovården [59]

7 Summary The annual report for the child health care services in the Stockholm County 2012 shows that activities of medical character reach practically all children. On the other hand parental group sessions and screening for depression with the Edinburgh postnatal depression scale do not reach all in areas where the needs are the greatest. The child health care services need to be given the task and the resources to devote necessary attention to families with increased vulnerability. The nurses in these areas need further education and guidance to provide individual support. During 2012 the activities of the 484 child healthcare centers serve children 0 6 years old, just over 300 more than are registered in the Swedish population register. Why? All children regardless legal status are offered child healthcare. Children and parents do visits of which 87 percent are to the nurse. Most of the visits are made during infancy, on average 19 visits. For the eighth consecutive year we present indicators for health and wellbeing of the children. The data are collected mostly from the child healthcare records. We also present how the healthcare activities are distributed in comparison to the health indicators. The proportion of four month old infants being exclusively breastfed is around 54 percent the last three years, but has decreased by 13 percentage units during the previous eight years. Breastfeeding protects against diarrhea, ear infections and obesity. In Danderyd, Kungsholmen and Norrmalm more than 67 percent of the infants are exclusively breastfed at four months of age, while in Rinkeby Kista, Skärholmen and Sigtuna less than 40 percent are. The proportion of infants 0 4 weeks old exposed to tobacco smoke in their homes is 10 percent but varies per area. In Skärholmen 29 percent of the infants are passive smokers and 21 percent in Botkyrka, Rinkeby Kista and Södertälje. In Nykvarn and Kungsholmen less than two percent are exposed. Passive smoking increases the risk for upper respiratory problems, crying and eczema. The proportion of two year olds vaccinated with measles, mumps and rubella (MMR) vaccine is 96 percent. In Rinkeby Kista and Spånga Tensta the uptake is 81 and 83 percent respectively there was a rubella outbreak in Järna (Södertälje area) where the uptake is less than 90 percent. The proportion of four year olds with obesity remains around 1,8 percent since five years. In Skärholmen and Rinkeby Kista four and five percent are obese respectively. There are 437 four yearolds with obesity. The proportion of 0 5 year olds reported to the social services is 1,7 per mill, 290 children. The greatest proportion is found in Nynäshamn, and Rinkeby Kista. The proportion of three year olds with caries is 3 percent. In Nykvarn, Kungsholmen, and Vaxholm less than one percent have caries, in Rinkeby Kista 10 percent. The proportion of children referred to a specialist during their first five years by the child healthcare services is 25 percent of whom 67 percent are boys. The proportion of children 0 5 years old living in a household with low purchasing power varies greatly by area. In Rinkeby Kista and Skärholmen more than 50 percent do while in Täby, Vaxholm and Nykvarn less than nine percent do. The risk for illness is correlated to low purchasing power. Most children 0 5 years old have good prospects for health and wellbeing but the variation is great. The resources for health promotion should be distributed according to the needs of the children. 3 [59]

8 Verksamhet för att främja barns hälsa Verksamhetsbeskrivning Inskrivna barn på BVC Tabell 1, sid. 44 Antal inskrivna barn vid barnavårdscentralerna i Stockholms län i slutet av december 2012 är , vilket är 354 fler än vad som är folkbokförda i länet 1. Siffrorna indikerar att så gott som alla förskolebarn får del av barnhälsovården, oavsett legal status. Förskolebarnen i Stockholms län utgör 25 procent av Sveriges alla förskolebarn 1. Figur 1 Totalt antal inskrivna barn på BVC Antal barn födda år 2012 och inskrivna på BVC är , vilket är en procent fler än föregående år. Andelen nyfödda som är moderns första barn är högst på Kungsholmen med 52,4 procent och lägst i Spånga Tensta med 27,3 procent. Länsgenomsnittet är 46,5 procent. Bemanning på BVC Tabell 2, sida 45 Totalt arbetar 484 barnsjuksköterskor och distriktssköterskor på BVC i Stockholms län. Deras sammanlagda arbetstid motsvarande 399 heltidstjänster. Det är en minskning med tre heltidstjänster jämfört med Genomsnittligt antal barn per heltidstjänst är 433, varav 72 barn är yngre än ett år. Det är en ökning med åtta barn per heltidstjänst jämfört med Figur 2 Antal inskrivna barn per heltidstjänst BVC sjuksköterska Årsrapport barnhälsovården [59]

9 Antal barn yngre än ett år per heltidsanställd sjuksköterska varierar från 96 i Sundbyberg och 92 på Östermalm till 49 i Vaxholm och 43 i Nykvarn. Figur 3 Antal nyfödda barn per heltidstjänst BVC sjuksköterska per stadsdel/kommun Besöksverksamhet Tabell 3, sid 46 Totalt görs sjuksköterske och läkarbesök på BVC under 2012 inklusive grupp och hembesök. Åttiosju procent av besöken är hos sjuksköterska medan övriga är hos läkare. Det är framförallt under sina två första år som barn besöker BVC. Under 2012 träffar barnen sjuksköterska och läkare i genomsnitt vid 19 tillfällen under första levnadsåret och vid tre tillfällen under sitt andra år (sjuksköterske och läkarbesök på mottagning, sjuksköterska på hembesök och i föräldragrupp) 2. Alla barn erbjuds tre läkarbesök under första levnadsåret i enlighet med barnhälsovårdens basprogram. Därutöver undersöks barnen hos läkare utifrån individuella behov. Av de totalt läkarbesöken är 34 procent barnläkarbesök. Tillgången på barnläkare vid barnavårdscentralerna varierar dock stort över länet. På vissa BVC sker en mycket liten andel av läkarbesöken hos barnläkare (två procent), på andra upp till 85 procent. Vårdtyngd Tabell 2, sid 45 Den nationella målbeskrivningen för sjuksköterskor 3 anger att en sjuksköterska som arbetar heltid på BVC bör ha cirka 60 nyfödda barn inskrivna per år. Hur många barn sjuksköterskan bör ha ansvar för påverkas dock av vilken vårdtyngd som finns i det område hon arbetar i. I områden där en hög andel barn lever i familjer med sociala svårigheter finns ökad risk att barnen utvecklar ohälsa. BVCsjuksköterskan behöver därför mer tid för hälsoövervakning, utvecklingsbedömningar och föräldrastöd i sådana områden. 5 [59]

10 Ett sätt att få en mer jämn arbetsbelastning mellan sjuksköterskor i områden med olika vårdtyngd är att reglera antalet barn per heltidsanställd sjuksköterska. I flera landsting mäter man vårdtyngd, en sammanvägning av faktorer som har betydelse för den tidsåtgång som sjuksköterskan behöver i sitt arbete. 4, * Högst vårdtyngd 2012 har, liksom tidigare år, Rinkeby Kista, Skärholmen, Botkyrka, Spånga Tensta och Södertälje. Ett nytt ersättningssystem infördes 1 april 2012 där extra ersättning utgår för besök utöver basprogrammet för barn över 16 månaders ålder. Sedan tidigare ges extra ersättning också för tolkbesök. I områden med högst vårdtyngd har sjuksköterskorna fortfarande högre barnantal än i dem med lägst vårdtyngd och jämfört med den nationella målbeskrivningen. Figur 4 Vårdtyngd (anges som index) per kommun/stadsdel. Länsgenomsnittet för vårdtyngden är 54,4 vilket motsvarar vårdtyngdsindex = 1,0 * Vårdtyngd definieras som summan av andel förstfödda barn i relation till antalet nyfödda 2012 och andel riskbarn för tuberkulos, födda 2011 och andel rökande mödrar till barn 0 4 veckor gamla födda Indikatorerna summeras. Eftersom andelen förstfödda barn är relativt sett mycket högre än andel rökande mödrar och andel riskbarn för tuberkulos medräknas bara en tredjedel av andel förstfödda i summan. Länsgenomsnittet för vårdtyngden är 54,4 vilket motsvarar vårdtyngdsindex = 1,0. Årsrapport barnhälsovården [59]

11 Stöd i föräldraskapet universell verksamhet En av barnhälsovårdens viktigaste uppgifter är att ge stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Stödet erbjuds föräldrar både individuellt och i grupp. Målet med den föräldrastödjande verksamheten är att ge kunskap, information, råd och stöd för att stärka föräldrar. Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar Screening med EPDS Mellan 10 och 15 procent av alla nyblivna mammor lider av depressiva symtom under det första året efter förlossningen 5. Även nyblivna pappor kan drabbas och man uppskattar att cirka var tionde pappa genomgår en period av nedstämdhet 6. Såväl mammors som pappors depressiva symtom påverkar deras förmåga till samspel och känslomässig lyhördhet och kan därför ha negativa konsekvenser för barnets utveckling både på kort och på lång sikt 7. Även föräldrarnas parrelation kan bli lidande, vilket kan innebära ytterligare en belastning för barnet 8. Risken för depressiva symtom är något förhöjd även hos partnern då en förälder drabbas 6. Eftersom mammors depressiva symtom har negativa konsekvenser för barnet erbjuds mammor ett samtal utifrån självskattningsformuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) 9 på BVC då deras barn är mellan sex och åtta veckor gamla. Formuläret består av tio frågor om mammans sinnestämning under den gångna veckan. Validerad översättning av skalan finns på 18 språk och kan utföras med tolk. Samtalet fokuserar på mammans välbefinnande och föräldraskap. Mammor med lätt eller måttlig nedstämdhet ska erbjudas stödsamtal av sjuksköterskan medan mammor med allvarligare symtom hänvisas vidare. Figur 5 Andel (%) sjuksköterskor som utbildats i EPDS och andel mödrar som är EPDS screenade per kommun/stadsdel. Norrtälje är exkluderat då registrering av EPDS samtal saknas För att genomföra screeningen och EPDS samtalet ska sjuksköterskan ha genomgått en utbildning med en teoretisk del och handledning. Efter genomgången utbildning kan sjuksköterskan använda konsultationen med BUP psykologen för att diskutera sina EPDS samtal. Mellan april och december 2012 (registrering av EPDS samtal infördes ) genomförs EPDS samtal, vilket utgör ungefär två procent av alla sjuksköterskebesök. Andelen mammor som får ett EPDS samtal om sitt välbefinnande varierar starkt över länet: från under 25 procent i Nykvarn och Spånga Tensta till över 80 procent i Nynäshamn, Täby och Älvsjö. Andelen sjuksköterskor med utbildning i metoden i Stockholms län är 86 procent och varierar per kommun/stadsdel mellan 50 och 100 procent. Relationen mellan andelen mödrar som screenats och andelen utbildade sjuksköterskor per kommun och stadsdel framgår av figur 5 men även andra faktorer påverkar hur många mammor som screenas. 7 [59]

12 I flera av de områden där låg andel mammor får EPDS samtal finns samtidigt hög andel familjer med ökad risk för depressiva symtom. Riskfaktorer är social utsatthet, som låg utbildning, svagt socialt nätverk, problem i parrelationen, tidigare psykisk sjukdom/depression och ekonomisk utsatthet 10. Figur 6 Andel (procent) mödrar med låg utbildningsnivå per kommun/stadsdel i förhållande till andel mödrar som fått EPDS samtal per kommun/stadsdel. Norrtälje är exkluderat då registrering av EPDS samtal saknas Utmaningarna för sjuksköterskan att ge EPDS samtal till kvinnor med svåra livssituationer behöver kartläggas vidare. Det är rimligt att anta att extra insatser i form av handledning och fortbildning kan krävas för att fler mammor ska få EPDS samtal i områden med stor vårdtyngd (figur 6). För närvarande finns inget forsknings eller erfarenhetsmässigt underlag för att screena för nedstämdhet hos nyblivna pappor. En avhandling från Göteborgs Universitet (2013) konstaterar dock att det är angeläget för barnhälsovården att utveckla metoder för att uppmärksamma pappors situation och välbefinnande och rekommenderar ett samtal med pappan då en mamma visar sig vara nedstämd 11. Vetenskapliga studier indikerar att moderns men inte faderns utbildningsnivå är kopplad till senare psykisk ohälsa hos barnet 12. Hembesök Tabell 4, sid 47 Under den första veckan i barnets liv gör BVC sjuksköterskan ett hembesök för att etablera kontakt med de nyblivna föräldrarna och deras barn. Detta tidiga hembesök är för de flesta småbarnsföräldrar en naturlig och välkänd del i deras kontakt med barnhälsovården. Syftet med hembesöket är att skapa en förtroendefull relation och presentera verksamheten. Besöket kräver tid men kan ses som tidsbesparande på sikt eftersom både föräldrar och sjuksköterskor anser att de får bättre kontakt i hemmiljön än vid besök på mottagningen 13. Enligt en svensk studie ger hembesöket också god möjlighet att identifiera barn som riskerar att fara illa och familjer med behov av extra stöd 14. Under 2012 får 81,2 procent av förstabarnsföräldrarna hembesök, en ökning med 2,6 procentenheter jämfört med föregående år. Motsvarande siffra för flerbarnsföräldrar var 67 procent, en ökning med 1,3 procentenheter. Årsrapport barnhälsovården [59]

13 Figur 7 Andel (%) förstabarnsföräldrar resp. flerbarnsföräldrar som fått hembesök i samband med barnets födelse Föräldagrupper Tabell 4, sid 47 Ett övergripande mål med barnhälsovårdens föräldragrupper är att förmedla kunskaper om barn och föräldraskap samt att skapa nätverk mellan föräldrar. Utvärderingar av föräldragruppsverksamheten visar att nyblivna föräldrar främst uppskattar att få träffa andra som befinner sig i samma situation och att genom diskussioner och erfarenhetsutbyte få mer kunskap om föräldraskap 15. Relationer till andra föräldrar med barn i samma ålder fyller viktiga funktioner för föräldrarollen bl.a. genom att andra blir modell för hur de fungerar ihop med sina barn 16. Figur 8 Andel (%) föräldrar till barn födda 2011 som deltagit i föräldragrupp Under åren 2000 till 2006 ligger föräldragruppsdeltagandet mellan 75 och 80 procent för förstabarnsföräldrar medan det för dem med barn födda 2011 är 72 procent. Av flerbarnsföräldrarna med barn födda samma år deltar 29 procent. Deltagandet totalt skiljer sig stort mellan olika områden: från under 10 procent i Rinkeby Kista till 85 procent i Vaxholm. Även deltagande mellan mammor och pappor skiljer sig. Mammorna deltar i 97 procent och papporna i 10 procent av alla besök i föräldragrupper. Barnhälsovårdens övergripande mål att skapa nätverk mellan föräldrar kan därmed inte anses vara uppnått för mer än var tionde pappa, se figur 9. 9 [59]

14 Figur 9 Andel (%) av besöken i föräldragrupper under 2012 redovisas efter föräldrars kön För att i större utsträckning tillgodose pappors behov av stöd i föräldraskapet och delaktighet på BVC pågår ett utvecklingsarbete med fokus på barnets behov av tillgång till båda sina föräldrar. Samverkan (med andra verksamheter/professioner) Familjecentral I en familjecentral ingår vanligen fyra basverksamheter: mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktningarna hälsa, pedagogik och socialt arbete. I Socialstyrelsens kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter är en av slutsatserna att samlokalisering skapar goda förutsättningar för samverkan men att samverkan också kräver tid 17. En nationell kartläggning visar att BVC på familjecentraler erbjuder föräldragrupper i högre utsträckning, tar oftare över grupper från mödravården, erbjuder riktade grupper i högre utsträckning, vidtar oftare åtgärder för att öka pappadeltagandet och har högre andel deltagande pappor 18. Under 2012 finns 16 familjecentraler i länet. Som framgår i avsnittet om Barn som riskerar att fara illa (sid 27) samarbetar BVC med socialtjänsten kring en större andel barn som riskerar att fara illa, när BVC ingår som en del i en familjecentral. Vårdkedjemöten Regelbundna vårdkedjemöten sker mellan personal inom mödra och barnhälsovården samt personal från kvinnoklinikerna regionalt och lokalt. Mötena syftar till att främja amning samt säkerställa att rutiner och samarbetet kring det nyfödda barnet och dess familj fungerar. Rutiner för samarbete mellan barn och skolhälsovård varierar i de olika kommunerna och stadsdelarna. Vanligast är att BVC sjuksköterskan och skolsköterskan för respektive skola träffas inför höstens skolstart för att, med föräldrars godkännande, rapportera och överföra journaluppgifter kring enskilda barns hälsa och hälsovård. Rutiner för detta samarbete behöver utvecklas och intensifieras för att skapa bästa möjliga skolstart för varje enskilt barn. Samverkan med övriga BVC sjuksköterskan och läkaren samarbetar med BUP psykolog, logoped och ortoptist för att följa och övervaka barns hälsa. Samverkan omfattar också förskola och socialtjänst, mödra och tandhälsovård. Årsrapport barnhälsovården [59]

15 Stöd i föräldraskapet utökad verksamhet Tvärprofessionella samverkansteam Inom varje stadsdel/kommun, totalt 32 team i Stockholms län, finns ett tvärprofessionellt samarbete mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, kvinnoklinik, barn och vuxen psykiatri samt socialtjänst. Här samordnas insatser för framförallt gravida och nyförlösta kvinnor med psykisk ohälsa och sjukdom. Syftet med samarbetet är att skapa så optimala förutsättningar som möjligt för föräldrarna i samband med barnafödande och den första tiden med barnet. Varje team träffas en gång per månad för att diskutera nya och aktuella fall, planera och samordna insatser för familjer. Det finns beredskap hos kontaktpersonerna i teamen att agera mellan träffarna om familjens situation snabbt försämras. En metod är att bjuda in de blivande/nyblivna föräldrarna och berörda vårdgivare för att tillsammans planera familjens behov av stödinsatser så att trygghet kan skapas för både föräldrar och personal. Uppföljning av teamens arbete gjordes under 2011 samt följs under Aktuell forskning visar att psykiatriska sjukdomstillstånd förekommer hos cirka tio procent av alla gravida och nyblivna mödrar 19, 20, 21. Forskning kring fäders psykiska hälsa i samband med barnafödande visar snarlika resultat som hos de gravida och nyblivna mödrarna. Åtgärder som ökar tryggheten under graviditet och nyföddhetsperiod är av största vikt för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. Psykisk ohälsa hos en eller båda föräldrarna riskerar att störa en god anknytning mellan föräldern och barnet. Föräldrars omsorg om barnet riskerar att allvarligt påverkas om modern är deprimerad eller lider av annan psykisk sjukdom 22, 23. Samverkan med Barn och ungdomspsykiatrin BVC sjuksköterskor samverkar regelbundet med psykologer från Barn och ungdomspsykiatrins (BUP) småbarnsteam i konsultation och teamkonferenser. I de senare deltar ibland också barnläkare. Under 2012 genomfördes 1040 konsultationer på BVC. Dessa utgår från metoden mentalhälsokonsultation 24, 25 och syftet är att sjuksköterskan ska få stöd och ökad kompetens i att uppmärksamma och stödja barn och föräldrar med psykiska svårigheter, såsom problem med samspel och anknytning. I konsultationen kan sjuksköterskan ta upp enskilda familjer eller generella frågeställningar som tillhör psykologens kompetensområde. Exempel på frågeställningar kan vara barn med avvikande motorisk eller social utveckling, mammor där nedstämdhet påverkar förmågan till lyhördhet eller familjer där konflikter får konsekvenser för barnet. Även utmaningar i arbetet med barn och familjer som inte är aktuella för kontakt med BUP psykologen kan diskuteras. I konsultationen, liksom i teamkonferensen, samråder BVC personalen och psykologen också om vart barn och föräldrar med olika typer av problem kan lotsas vidare. Detta är en omfattande och viktig uppgift eftersom 25 procent av alla barn remitteras någonstans under tiden de är inskrivna på BVC. Majoriteten av de barn i åldrarna 0 5 år som har kontakt med BUP har uppmärksammats på BVC. Under 2012 handlade det om 4241 barn, vilket utgör 2,5 procent av barnen inskrivna på BVC. Dessa familjer fick i medeltal sex besök på BUP. Andelen späd och småbarnsfamiljer med BUP kontakt har varit ungefär densamma sedan 1990 talet 26, 27. Familjer med fyra och femåringar stod för knappt hälften av dessa besök, vilket speglar patientgruppen inom BUP generellt. Ju högre ålder hos barnet desto större sannolikhet att barnet har BUP kontakt 28, 29. BVC hänvisar också barn med psykisk ohälsa, beteendeproblem eller avvikande utveckling till andra instanser, till exempel neuropediatriskt utredningsteam eller logoped. 11 [59]

16 Referenser 1 Statistiska Centralbyrån, 2 Hälso och sjukvårdsnämndens förvaltning, GVR/RAPP. 3 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården Årsrapport 2012 för Barnhälsovården i Uppsala, Örebro och Västra Götalandsregionen. 5 Gavin NI, Gaynes RN, Lohr KN, et al. Perinatal depression: A systematic review of prevalence and incidence. Obstet Gynecol. 2005;106: Paulson JF, Bazemore SD. Prenatal and postpartum depression in fathers and its association with maternal depression. A meta analysis. JAMA 2010;303: Ramchandani P, Stein A, Evans J, O Connor TG. Paternal depression in the postnatal period and child development: a prospective population study. Lancet 2005;365: Hanington L. Heron J. Stein A. Ramchandani P. Parental depression and child outcomes Is marital conflict the missing link? Child Care Health Dev. 2011;38: Cox JL. Holden JM. Sagovsky R. Detection of postnatal depression. Development of the 10 item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry. 1987;150: Wickberg B. Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut Massoudi P. Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support. Doktorsavhandling Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet. 12 Park AL, Fuhrer R, Quesnel Vallée A. Parents' education and the risk of major depression in early adulthood. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol Jansson, A., K. Petersson, and Uden, G. Nurses first encounters with parents of newborn children public health nurses views of a good meeting, Aurelius, G. and Nordberg, L., Home visiting to families with a newborn child. Scandinavian Journal of Primary Health Care, (2):p Föräldrastödsutredningen, SOU 2008: Cochran M. Extending Families: Social Networks of Parents and Their Children. New York: Cambridge Press; Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt. Artikelnr , Socialstyrelsen Läkartidningen. 2013;110:CADY 19 Barnafödande och psykisk sjukdom, Rapport nr 62 (2009), Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi. 20 Haga, Silje M. Identifying risk factors for postpartum depressive symptoms: the importance of social support, self efficacy, and emotion regulation. Diss, Universitetet i Oslo, Broberg, Risholm Mothander, Granqvist et al (2008) Anknytning i praktiken, Natur och Kultur. 22 Britton, John R. ( 2011) Infant temperament and maternal anxiety and depressed mood in the early postpartum period. Women Health. Volume:51. p På vägen mot evidensbaserad praktik. Om behandlingsmetoder för små barn Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Anna Skagerberg. 24 Caplan G. Caplan R (1999) Mental Health Consultation and Collaboration. Waveland Press Inc. 25 Gunilla Guvå Ingrid Hylander (2012) Psykologisk fallkonsultation. Studentlitteratur. 26 Barnhälsovårdens årsrapport 1996, Stockholms läns landsting. 27 Stockholms läns landsting (2003). Pastill; Befolkningsstatistik 2003, Regionplanekontoret, SLL. 28 Stockholms läns landsting (2008). Patientstatistik ur Pastill och Befolkningsstatistik, Regionplanekontoret, SLL. 29 Christina Dalman C. Wicks S (2006). Norrbacka Rapport 2006:6. Vilka grupper söker vård inom psykiatrin? En uppföljning av psykiatrisk vård och beroendevård i Stockholms län Epidemiologiska enheten, Avdelningen för socialmedicin och epidemiologi, Centrum för folkhälsa, SLL. Årsrapport barnhälsovården [59]

17 Indikatorer förskolebarnens hälsa Bestämningsfaktorer för barns hälsa Barns hälsa påverkas av familjens livsvillkor 1,2. Föräldrarnas livssituation, ekonomi och utbildningsgrad är faktorer som direkt eller indirekt kan påverka risken för ohälsa hos barnen 3. Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling och att, i linje med landstingets folkhälsopolicy 4, arbeta för att minska ojämlikheter i hälsa. I denna årsrapport redovisar vi hur fördelningen av några risk och friskfaktorer ser ut i länet och hur barnhälsovårdens hälsofrämjande insatser når ut till barn med ökad risk för ohälsa. För att undersöka detta har vi sammanställt ett antal faktorer, hälsoindikatorer, som har med barns hälsa att göra. Hälsoindikatorer Sedan 2004 redovisar vi hälsoindikatorer för späd och förskolebarn. De är framtagna för att spegla hälsa och välbefinnande på ett någorlunda tillförlitligt sätt och skall också kunna användas för att göra jämförelser lokalt, nationellt och över tid och fungera som beslutsunderlag. De hälsoindikatorer som barnhälsovården har valt baserar sig på EU projektet Child Health Indicators for Life and Development (CHILD) 5, på nationella kvalitetsindikatorer från 2005 framtagna av en expertgrupp för svensk barnhälsovård 6, på Barnhälsoindex för Göteborg 7 och de som föreslås i ett pågående EU projekt; Research Inventory for Child Health in Europe (Riche) 8. Uppgifterna hämtas från Områdesdatabasen i Stockholms läns landsting, från tandhälsovården och ur varje barnhälsovårdsjournal i slutet på året av BVC sjuksköterskorna Nedanstående indikatorer för förskolebarns hälsa och välbefinnande redovisas. Barnhälsovårdens uppsatta mål för några av hälsoindikatorerna står inom parentes: Köpkraft Tabell 2, sid 45 andel barn 0 5 år som bor i hushåll med låg köpkraft andel mödrar med barn 0 5 år som har kort utbildning motsvarande grundskola andel barn som ammas enbart vid fyra månaders ålder (80 procent, enligt WHO) andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet (Inga barn bör utsättas för tobaksrök) andel barn som vaccineras mot mässling, påssjuka och röda hund (95 procent) andel barn 0 5 år som anmälts till socialtjänsten andel treåringar med karies andel fyraåringar med övervikt och fetma (Inga fyraåringar bör ha fetma) Köpkraft är definierad som familjens eller hushållets disponibla inkomst i förhållande till försörjningsbördan och är inhämtad från områdesdatabasen för Stockholms läns landsting 9. Köpkraften varierar inom länet. Andel barn 0 5 år som bor i familj med låg köpkraft i Stockholms län är 21 procent men variationen är stor. Andelen familjer med låg köpkraft är 59 procent i Rinkeby Kista, 50 procent i Skärholmen, 44 procent i Spånga Tensta, 40 procent i Södertälje och 36 procent i Botkyrka. I andra områden är andelen familjer med låg köpkraft betydligt lägre. I Täby, Vaxholm och Nykvarn har åtta procent och i Danderyd och Ekerö nio procent låg köpkraft (Figur 10). Att ha det ekonomiskt ogynnsamt är en riskfaktor för ohälsa [59]

18 Figur 10 Andel (%) barn, 0 5 år, som tillhör familjer med låg köpkraft per kommun/stadsdel Utbildning Tabell 12, sid 55 Utbildning hos mödrar varierar i länets kommuner och stadsdelar. I figur 11 redovisas andel barn 0 5 år gamla vars mödrar 2011 har kort utbildning, som motsvarar grundskola som högsta fullföljda utbildning enligt Statistiska centralbyråns standardindelning 11. Uppgifterna är hämtade från områdesdatabasen för Stockholms läns landsting. I områden med stor andel mödrar med kort utbildning är köpkraften låg. Det finns ett tydligt samband mellan andel familjer med låg köpkraft och andel mödrar med kort utbildning per kommun och stadsdel (Pearsons korrelationskoefficient = 0,96). Figur 11 Andel (%) mammor, med barn 0 5 år 2011, som har grundskola som högsta fullföljda utbildning, per kommun/stadsdel Årsrapport barnhälsovården [59]

19 Låg köpkraft har samband med riskfaktorer för ohälsa De följande figurerna visar att måttet köpkraft, en familjs disponibla inkomst per familjemedlem har starkt samband med ohälsofaktorer hos barn som övervikt/fetma, att barnen utsätts för rök, ges kort amningstid, och har karies. Låg köpkraft hos barnets familj samvarierar alltså med flera riskfaktorer för ohälsa hos barnet. Däremot är sambandet inte lika tydligt mellan köpkraft och att barn är föremål för anmälan/samarbete med socialtjänsten. Köpkraftsindex samvarierar också med vårdtyngd. Centraler där många familjer har låg köpkraft har ofta också hög vårdtyngd (figur nedan). Figur 12 Andel (%) barn, 0 5 år, som tillhör familjer med låg köpkraft per kommun/stadsdel jämfört med VÅRDTYNGDSINDEX (Pearsons linjära korrelationskoefficient = 0,94) Figur 13 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till andel barn som AMMAS ENBART VID 4 MÅNADERS ÅLDER (Pearsons linjära korrelationskoefficient = 0,77) 15 [59]

20 Figur 14 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till andel barn 0 4 veckor gamla födda 2011 som utsätts för TOBAKSRÖK I HEMMET (Pearsons linjära korrelationskoefficient =0,81) Figur 15 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till andel TREÅRINGAR MED KARIES(Pearsons linjära korrelationskoefficient = 0,72) Årsrapport barnhälsovården [59]

21 Figur 16 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till andel FYRAÅRINGAR MED FETMA (Pearsons linjära korrelationskoefficient = 0,72) Jämlikhet i hälsa? Utmaningar för barnhälsovårdens verksamhet I områden med ökade riskfaktorer för ohälsa når barnhälsovården så gott som alla barn och småbarnsföräldrar med det universella medicinska programmet. Barnen kommer för att mätas och vägas, hälsoundersökas och få sina vaccinationer (tabell 9 10, sid 52 53). Men andra hälsofrämjande insatser som hembesök, föräldragrupper, screening för depression och nedstämdhet (EPDS) når inte ut till barn och föräldrar i vissa områden med ökade riskfaktorer. Som ett led i folkhälsoarbetet har barnhälsovårdens resurser sedan april 2012 omfördelats till områden med låg köpkraft genom en ersättningsmodell där extra ersättning utgår för besök utöver basprogrammet för barn över 16 månaders ålder och sedan tidigare ges det också till tolksamtal. Ändå är andelen mammor som får EPDS samtal lågt (< 35 procent) i Spånga Tensta, Botkyrka, Rinkeby Kista och Södertälje jämfört med i Älvsjö, Täby och även i Nynäshamn (> 80 procent). Att delta i föräldragrupper skiljer sig åt väsentligt. Andel föräldrar som deltar i föräldragrupper är låg (< 40 procent) I flera områden med låg köpkraft jämfört med områden med hög köpkraft (>80 procent). Figur 17 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till andel BARN SOM FÅR HEMBESÖK 17 [59]

22 Figur 18 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till, andel barn vars FÖRÄLDER DELTAGIT I FÖRÄLDRAGRUPP Figur 19 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till andel barn vars MÖDRAR FÅTT EPDS SAMTAL I en doktorsavhandling från Uppsala 2012 Lika för alla Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC 12 konstaterar författaren att insatser till sårbara grupper saknas. Motsvarande resultat pekas ut i Malmökommissionens rapport om skillnader i hälsa hos barn i Malmö 13. Där diskuteras barnhälsovårdens uppdrag, möjligheter och utmaningar för att främja en jämlik hälsa för barn. Rapporten konstaterar att det finns betydande ojämlikheter i hälsa som drabbar barn både via familjens livsvillkor och genom deras egna möjligheter. Resultaten från Malmö visar liksom i Stockholms län att det finns klara samband mellan ekonomisk utsatthet och riskfaktorer för barns hälsa. Verksamhetsmått för hembesök, EPDS samtal och föräldragrupper visar på ojämna insatser både i Stockholm och i Malmö. Årsrapport barnhälsovården [59]

23 Sammanfattning Barnhälsovårdens universella insatser av medicinsk karaktär når så gott som alla. Hälsofrämjande insatser av mer psykosocial karaktär är mer ojämnt fördelade och når inte alltid ut till de som behöver. Behovet är stort av riktade hälsofrämjande insatser i områden med många familjer med låg köpkraft och kort utbildning. Barnhälsovården behöver få mandat och resurser för att ägna ökad uppmärksamhet och tid till familjer med sådan ökad sårbarhet. Detta för att minska rökning i familjen, förbättra amningen, minska övervikt och fetma och ge extra stöd och hjälp vid psykosociala problem. BVC sjuksköterskor som arbetar i dessa områden behöver också få förstärkt utbildning och handledning och tid för samverkan med andra stödverksamheter. 19 [59]

24 Amning Tabell 5 6, sid Andel barn som ammas är fortsatt hög i Stockholms läns landsting trots den nedåtgående trend som pågått under en följd av år. Sedan tre år tillbaka ses tecken på att en viss stabilitet inträtt. Amningsfrekvensen och amningens längd varierar dock stort mellan olika kommuner och stadsdelar liksom andel barn som får modersmjölksersättning (tillägg) vid sidan av bröstmjölk. Den svenska amningsrekommendationen följer WHO:s rekommendationer från 2001, att barnet enbart ska få bröstmjölk under de första sex månaderna. Enbart ammade är barn som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler Delvis ammade är barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost Ej ammade är barn som inte får någon bröstmjölk Sedan 2004 används WHO:s definition av amning i hela landet. Mot bakgrund av de kända hälsofördelar på kort och lång sikt som finns för amning finns all anledning att arbeta vidare för att så många barn som möjligt får bröstmjölk. Figur 20 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, födda i Stockholms län Andel barn som ammas (enbart och delvis) vid en veckas ålder är hög och har minskat med endast en procentenhet sedan Däremot ses en minskning med drygt nio procentenheter av barn som får enbart bröstmjölk. Årsrapport barnhälsovården [59]

25 Figur 21 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 1 veckas ålder, barn födda Andel barn som får tillägg vid sidan av bröstmjölk varierar mellan olika områden i Stockholms län. I Nykvarn ammas 93,5 procent av barnen helt vid en veckas ålder och 3,2 procent får tillägg förutom bröstmjölk. På Norrmalm ammas 89,8 procent av barnen enbart och 8,6 procent får tillägg medan 69,2 procent av barnen i Rinkeby Kista ammas enbart, och 28,5 procent får tillägg. I Sigtuna ammas 69,4 procent av barnen enbart och 24,8 procent får tillägg. Figur 22 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid en veckas ålder barn födda [59]

26 Frekvensen barn som ammas (enbart och delvis) vid fyra månaders ålder har minskat med sex procentenheter de senaste tio åren. Andelen barn som får enbart bröstmjölk är relativt konstant för barn födda Figur 23 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 4 mån ålder, födda , Fram t.o.m. barn födda 2003, ingick smakportioner i definitionen för hel amning. Barn födda fr.o.m bedömdes efter en mer strikt definition där enbart amning innebär att barnet får endast bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler Amningsfrekvensen varierar stort mellan olika stadsdelar och kommuner i länet. Andel barn födda 2011 som ammas (enbart och delvis) vid fyra månaders ålder varierar från 69,4 procent i Sigtuna till 91,2 procent på Norrmalm. Figur 24 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, 4 månaders ålder, barn födda 2011 Årsrapport barnhälsovården [59]

27 Vid sex månaders ålder har amningsfrekvensen (enbart och delvis) minskat med 8,7 procentenheter de senaste tio åren. Figur 25 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 6 mån ålder, barn födda Vid sex månaders ålder ammas (enbart och delvis) 55 procent av barnen i Sigtuna jämfört med 82 procent på Kungsholmen och Norrmalm. Figur 26 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, 6 månaders ålder, barn födda 2011 Reflektion Faktorer som har betydelse för mammans beslut att amma är bland annat kunskap om amningens fördelar samt bra stöd från närstående och vårdpersonal. Studier har visat att mammans utbildningsnivå och utbildningens längd har en positiv inverkan för hur länge barnet ammas, liksom att det finns ett tydligt samband mellan hur länge en mamma ammar och om barnet får modersmjölksersättning under första levnadsveckan 14. Om barnet får modersmjölksersättning finns risk att barnet ammar mindre vilket även på sikt kan påverka bröstmjölksproduktionen negativt. Faktorer som kan verka negativt är bland annat otillräckligt stöd och olika information från vårdgivare 15, stressad vårdpersonal samt föräldrars oro över bröstmjölkens näring. För vårdpersonal som möter mamman är kunskap om dessa samband väsentliga kanske främst genom att motivera till ett individualiserat bemötande av föräldrarna. En annan negativ faktor som kan störa etableringen av amningen är korta vårdtider på BB med risk att det blir ett glapp i amningsstödet från det barnet och familjen skrivs ut från BB [59]

28 Barn som utsätts för tobaksrök i hemmet Tabell 7 8, sid Mål: Alla barn har rätt att växa upp i en hälsosam miljö enligt FN:s barnkonvention (Art.24). Resultat: 10 % utsätts dagligen för tobaksrök vid 0 4 veckors och 8 månaders ålder Att vara utsatt för rök har negativa hälsoeffekter såsom ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, upprepade luftvägsinfektioner och öroninflammationer. Barnhälsovårdens sjuksköterskor möter nästan alla familjer med barn i åldern 0 5 år och har en viktig roll i det tobaksförebyggande arbetet. Med stöd från BVC sjuksköterskan kan motiverade familjer lyckas med att förändra sina rökvanor i syfte att skydda sina barn från tobaksrök 17. Det är positivt att notera att andelen barn med rökande föräldrar i Stockholms län successivt minskat sedan 1995 när barnhälsovårdsenheterna började samla in uppgifter om föräldrars rökvanor. Figur 27 Andel (%) mödrar och fäder som rökte då barnet var 4 veckor respektive 8 månader, barn födda Andelen barn födda 2011, som exponerats för tobaksrök vid fyra veckors ålder visar en minskning från 10,3 procent till 10,0 procent och vid åtta mån ålder en minskning från 10,7 procent till 10,3 procent jämfört med året innan. Resultaten visar en stor spridning mellan länets kommuner och stadsdelar. Figur 28 Andel (%) barn, födda 2011 som utsätts för tobaksrök i hemmet, vid 4 veckors ålder Årsrapport barnhälsovården [59]

29 Vaccinationer Tabell 9 10, sid Mål Resultat Att åstadkomma skydd mot infektionssjukdomar hos den enskilda individen och förhindra spridning i samhället. 98 procent är fullt vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib 97 procent är fullt vaccinerade mot allvarliga pneumokocksjukdomar 96 procent är fullt vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund I stort sett alla tvååringar är vaccinerade mot nio infektionssjukdomar De flesta barn födda 2010 och inskrivna på en barnavårdscentral i Stockholms län vid årsskiftet är vaccinerade med de vacciner som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Nittioåtta procent av tvååringar har fått tre doser vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och infektioner orsakade av bakterien Hemophilus influenzae typ b (Hib) och 97 procent mot allvarliga så kallade invasiva pneumokocksjukdomar. Vaccinationstäckningen är fortsatt hög (96 procent) även för mässling, påssjuka och röda hund. Barnen har vaccinerats under åren Det riktade vaccinationsprogrammet erbjuder vaccination till barn med ökad risk att smittas av tuberkulos och hepatit B. Av tvååringar är 34 procent vaccinerade mot tuberkulos och 39 procent mot hepatit B. Av tvååringar som kan ha ökad risk att utsättas för tuberkulos är 91 procent vaccinerade. Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade barn är få Mindre än en procent av tvååringarna är inte vaccinerade alls mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. De få ovaccinerade barnen återfinns främst i Södertäljeområdet, på Södermalm och i Vallentuna. Totalt saknar 154 tvååringar i Stockholms län helt skydd mot stelkramp (156 barn föregående år). Stelkramp orsakas av bakterier som finns i jord, hos djur och kan finnas på rostaggar och stickor. När bakterierna kommer in i kroppen börjar de utsöndra ett starkt gift. Med god intensivvård har dödligheten minskat men sjukdomen är fortfarande allvarlig och ger komplikationer. Vaccinationstäckningen är hög mot mässling, påssjuka och röda hund utom i bland annat Järnaområdet som haft utbrott av röda hund De allra flesta tvååringar (96 procent) födda 2010 är vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. I några områden är anslutningen lägre, under 90 procent. Då ökar risken för att en epidemi kan uppstå. I dessa områden vaccineras några barn senare. Det bekräftas av mätningar, som visar att andelen vaccinerade fyraåringar är högre. För barn födda 2007 är andelen vaccinerade två/fyraåringar vid barnavårdscentraler i Husby 79/93 procent, Kista MamaMia 88/97 procent, Rinkeby 59/76 procent, Tensta 72/82 procent och Kirstens Familjehälsa i Järna 6/32 procent. I Järnaområdet, där täckningsgraden är låg, inträffar ett utbrott av röda hund 2012 med 49 fall i olika åldrar, varav några hos gravida kvinnor. Inga kända fosterskador har upptäckts. Smittskyddsläkaren rekommenderar dock ökad vaksamhet och provtagning hos barn med hörselskador, hjärt och njurskador, utvecklingsstörning m.fl. avvikelser som kan vara orsakade av att fostret utsatts för röda hund. Den gravida kvinnan som inte är immun mot röda hund kan ha sjukdomen utan symptom. 25 [59]