Slutrapport från projekt som fått medel för utveckling av kvinnojoursverksamhet I rapporten beskriver du de insatser som genomförts i projektet med stöd av medel ur anslaget för år 2007-2008 och/eller anslaget för år 2009. Beskriv samtliga insatser som genomförts sedan projektet startade. Även om du beskrivit dessa i tidigare rapporter till länsstyrelsen ska du beskriva dem i denna slutrapport. Så här hanterar du den elektroniska slutrapporten Innan du börjar fylla i slutrapporten, spara ner slutrapporten i din dator, namnge med kommunens namn och projektnamn/inriktning på projektet. Fyll i slutrapporten (klicka fram med tabtangenten, musen eller piltangenterna. Undvik semikolon och enter i texten). Spara den ifyllda slutrapporten i din dator. Skicka slutrapporten med e-post och vanlig post till länsstyrelsen. Fylls i av länsstyrelsen efter att kommunen har fyllt i slutrapporten Länsstyrelse: E-post Länsstyrelsens diarienummer för projektet Handläggare vid länsstyrelsen, namn: Telefon Datum då slutrapporten inkom till länsstyrelsen Grunduppgifter för projektet Projektnamn/inriktning på projektet Kvinnofridsmottagningen m.m. Startdatum för projektet 2008-03-01 åååå-mm-dd Kontaktperson Kirsi Sedell Masters Sökande kommun Järfälla Slutdatum för projektet 2011-07-31 åååå-mm-dd Telefon 0700-024 286 Beviljade projektmedel för samtliga projektår, ange belopp: 3569000 Kr. (Krontal med siffror) e-post kirsi.sedell.masters@jarfalla.se Län Stockholm Medsökande kommun 1 Medsökande kommun 2 Medsökande kommun 3 Medsökande kommun 4 Medsökande kommun 7 Medsökande kommun 10 Medsökande kommun 5 Medsökande kommun 8 Medsökande kommun 11 Medsökande kommun 6 Medsökande kommun 9 Medsökande kommun 12
A. Insatser som genomförts med stöd av utvecklingsmedlen för kvinnojoursverksamhet ur anslaget för år 2007-2009 1. Förebyggande arbete
Hit räknas insatser som syftar till att minska antalet nya fall av våldsutsatta kvinnor och insatser för att ge stöd i ett tidigt skede. Några exempel är informationsinsatser (foldrar, webb, föreläsningar), uppsökande arbete och gruppinriktat arbete för att påverka attityder och värderingar gällande våld i nära relation. Förebyggande arbete har genomförts Ange vem/vilka som har genomfört det förebyggande arbetet: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv det förebyggande arbetet: Socialsekreterarna på Kvinnofridsmottagningen och projektledaren har under hela projektperioden spridit information om våld i nära relationer till personal inom socialtjänsten, barnmorskemottagning, psykiatrin och frivilliga organisationer så att fler ska ha kunskap att upptäcka våld och veta hur de ska agera när våld upptäcks. Informationen har spridits både genom det direkta klientaarbetet, men också vid olika möten så som APT-träffar, där man genom aktivt deltagande lyft kvinnofridsperspektivet i syfte att förändra attityder och värderingar, samt på informations-/diskussionsträffar. Kvinnofridsmottagnignen har också tagit emot studiebesök. Projektledaren har också arbetat med att informera och presenterat verksamheten externt. Detta har gjorts bland annat genom att verksamheten presenterats för Landstingets olika verksamheter på stormöte i samarbete med processleadren för implementeringen av Landstingets handlingsprogram. Jakobsbergs sjukhus, samt information om vikten av kunskap om våld i nära relationer på chefsträffar för utförare inom äldre- och funktionsnedsättningsområdena, och arbetat för att motivera fler att genomgå Länsstyrelsens utbildningar om våld i nära relationer. Projektledaren har även informerat om kommunens kvinnofridsarbete, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, i föreningar i kommunen bland annat tillsammans med programchef Yvonne Lagerhäll och dåvarande myndighetschef Carin Johansson. Arbetet med att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck har under den senare delen av projektperioden delvis integrerats i det ordinarie kvinnofridsarbetet i kommunen. Detta har skett genom att personal från kvinnofridsmottagningen har ingått i kommunens hedersnätverk vars arbete projektledaren samordnat sedan januari 2010. En praktisk handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck har uppdaterats och nätverkets representanter från skola, ungdomsmottagning, socialförvaltning och flyktingmottagning har presenterat sitt arbete och den praktiska handlingsplanen i kommunen. Under hösten 2011 är ett antal tillfällen inbokade för en föreläsning om hedersrelaterat våld och förstryck och en presentation av handlingsplanen. Handlingsplanen kommer att under hösten även läggas ut på kommunens hemsida. En informationsbroschyr om våld i nära relationer/kvinnofridsmottagningen och som i första hand riktar sig direkt till de kvinnor som kan få stöd och hjälp har tagits fram och distribuerats ut. Broschyren finns numera även på engelska, persiska, arabiska och turkiska. En broschyr om hedersrelaterat våld och förtryck och kommunens hedersnätverk har också tagits fram och bifogats utskick som gått ut till de verksamheter som fått broschyren om Kvinnofridsmottagningen. I dessa utskick har även information om Familjevåldsteam Nordväst bifogats. På Järfälla kommuns hemsida www.jarfalla.se finns information om kvinnofridsmottagningen samt länkar till Kvinnojouren Stina, Järfälla tjejjour (numera 1000 möjligheter), Operation kvinnofrid, Systerjouren Somaya, Terrafem och Nationella Kvinnofridslinjen. På hemsidan finns också information om nordvästkommunernas samarbete Familjevåldsteam Nordväst och den verksamhet som bedrivs där. Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Om det förebyggande arbetet specifikt riktats till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
2. Stöd- och/eller behandlingsinsatser Hit räknas rådgivning, stöd och behandling som inte ges inom ramen för ett boende. Stöd och behandling inom ramen för ett boende beskriver du under punkterna 3 och 4. Stöd- och/eller behandlingsinsatser har genomförts Ange vem eller vilka som utfört insatserna: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv stöd- och/eller behandlingsinsatserna: På kvinnofridsmottagningen får våldsutsatta hjälp med rådgivande och stödjande samtal, vidareslussning till insatser för eventuella barn, skyddat boende (t.ex. kvinnojourer), att söka ekonomiskt bistånd, kontakter med vårdcentraler, polis och övriga rättsväsendet vid polisanmälan, förmedling av kontakter med myndigheter och frivilliga organisationer och hjälp att söka efter ny bostad. Kvinnofridmottagningen tar också kontakt med våldsutsatta kvinnor som de fått kännedom om genom polisanmälningar eller via socialjouren. På Kvinnofridsmottagningen genomför man även manaualbaserade riskbedömningar, säkerhetsplanering, använder manualbaserade formulär om fysisk och psykiskt våld, erbjuder praktisk hjälp. Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om insatserna specifikt riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
3. Nytt boende Hit räknas start av olika typer av boenden, t.ex. skyddat boende, jourboende och stödboende. Nytt boende har startats. Ange vem eller vilka som driver boendet:. Annan, ange vem eller vilka: Beskriv det nya boendet och det stöd som erbjuds där: Ange antalet platser i det nya boendet: Skriv siffror Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om boendet riktas specifikt till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
4. Utveckling av stöd i befintligt boende Hit räknas insatser som syftar till att förbättra stödet i befintligt boende. Det kan handla om att utöka antalet platser eller förbättra stödet i ett befintligt boende. Stöd i befintligt boende har utvecklats Ange vem eller vilka som genomfört insatserna: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv hur stödet har utvecklats: Om nya platser inrättats i befintligt boende, ange antalet nya platser: Skriv siffror Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om det utvecklade stödet specifikt riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
5. Metodutveckling Hit räknas utveckling av nya metoder och arbetssätt, t.ex. utveckling av metoder för arbete med våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem eller utveckling av metoder för uppföljning av insatser. Metodutveckling har genomförts. Ange vem eller vilka som har genomfört metodutvecklingen: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv den eller de metoder som utvecklats: I arbetet på Kvinnofridsmottagningen har olika arbetsverktyg/instrument utvecklats. Bland annat används Johari fönster - ett krisreaktionsverktyg och Hans Ekbrants riskbedömning idag i det dagaliga arbetet. Kvinnofridsmottagningen har också ingått som testverksamhet för socialstyrelsen/ims som arbetar för att ta fram nationella instrument för kvinnofridsarbetet och använder dessa i det dagliga arbetet. Kvinnofridsmottagningen arbetar med två olika instrument för kartläggning av våldet, ett för psykiskt våld och ett annat för fysiskt våld. Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om metodutvecklingen specifikt avser kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
6. Inventering Hit räknas inventering gällande förekomst av och behov hos våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i en eller flera kommuner. Inventering har genomförts. Ange vem eller vilka som utfört inventeringen: Annan, ange vem eller vilka: Ange vad som inventerats: Genom kvinnofridsmottagningens verksamhet har en statistik gällande våldsutsatta kvinnor som kommer socialtjänsten till känna förts. I denna statistik ingår även de kvinnor som utsatts eller utsätts för våld i en nära relation men som inte blir registrerade ärenden. En uppskattning av hur många barn som ingår i dessa familjer och på ett eller annat sätt kommer i kontakt med våld i nära relationer (direkt eller indirekt) fördes under en period. Denna statistik har varit av typen "pinnstatistik" och inte är helt korrekt då det i vissa fall kan förekomma att en kvinna statistikförts två gånger. Dock ger den en bra uppfattning om omfattningen. Även antalet barn är endast en uppskattning då vissa kvinnor i de anonyma samtalen inte har berättat om barn. I och med denna typ av inventering har vi även en uppfattning om hur många de våldsutövande männen är. Även om det ibland förekommer att en och samma man utövat våld mot flera av de kvinnor som Kvinnofridsmottagningen möter är det i de flesta fall inte så. Den omfattande pinnstatistiken förs inte på samma sätt idag, då nya rubriker i ärendehanteringssystemet lagts in och därmed underlättar framtagandet av statistik av aktualiserade ärenden. Kvinnofridsmottagningen för idag endast pinnstatistik över antalet kvinnor som mottagningen möter, både aktualiserade ärenden och de som går i öppna samtal. Ange målgrupp eller målgrupper: (dvs. vilken eller vilka målgrupper som inventeringen har gällt.) Annan målgrupp, ange vilken Om inventeringen specifikt har gällt kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
7. Handlingsplan eller rutiner för arbetet med våld i nära relationer Hit räknas upprättande eller revidering av handlingsplan, rutiner, checklistor och liknande dokument. Handlingsplan/rutiner har utarbetats Ange vem eller vilka som har utarbetat handlingsplan/rutiner: Annan, ange vilken: Ange handlingsplanens/rutinernas innehåll och vem som fattat beslut om dem: Socialcheferna i nordvästkommunerna har beslutat att en gemensam övergripande handlingsplan för kvinnofridsarbetet ska tas fram. Ansvarig för detta arbete är Familjevåldsteam Nordväst. Arbetet med att ta fram skriftliga rutiner och för ärendehantering, handläggning och dokumentation för socialtjänstens myndighetsutövande enheter, samt hur organisationen runt detta arbete skulle se ut fattades av dåvarande IFO-chefen och en arbetsgrupp utsågs för detta arbete. I arbetesgruppen ingick metodhandledare för samtliga av IFOs enheter, projektledaren samt handläggare på kvinnofridsmottagningen. Den 1 mars 2010 genomfördes en omorganisation inom socialförvaltningen. Samtliga myndighetsutövande enheter samlades under en gemesam myndighetschef (tidigare IFO-chefen). Detta innebär att även enheterna för äldre- och funktionsnedsättning lyftes in i detta arbete. Omorganisationen pågick under en längre tid, varför arbetet med att ta fram skriftliga rutiner stannade av. De rutiner som färdigställdes innan avbrottet behöver uppdateras för att passa den nya organisationen och delar som inte blev färdigställda behöver arbetas fram. Under hösten kommer detta arbete att färdigställas enligt uppdrag av Myndighetschefen. Uppdraget är tydlgit specificerat med innehåll samt med de personer som ska ingå i arbetet. Familjevåldsteam Nordväst har också i uppdrag att under hösten ta fram en gemensam grundmall som samarbetskommunerna själva kan fylla på med kommunespecifikt innehåll. I skrivande stund är det lite oklart med Järfälla kommuns framtid i samarbetet varför arbetet med de lokala rutinerna förmodligen kommer att pågå parallelt under en tid. De framtagna skriftliga rutinerna för Kvinnofridsmottagningens arbete avänds redan efter beslut av enhetschefen. Dessa är: en avgränsning där det framgår vilka ärenden kvinnofridsmottagningen inte tar emot med hänvisningar till vart man istället kan vända sig, en handläggningsrutin där det framgår hur ärenden som inkommer ska hanteras, en utredningsmall för våldsutsatta vuxna, en rutin för bedömning av skyddat boende, en rutin för öppna samtal, en riskbedömningsmall/checklista, en säkerhetsplaneringsmall/checklista samt formulär för fysiskt- respektive psykiskt våld. En övergripande handlingsplan för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck har tagits i socialnämnden, barn & ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Denna gäller till 2011-12-31. Arbetet med att ta fram förslag till uppdatering pågår under hösten. En praktisk handlingsplan som gäller för det praktiska arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i de verksamheter som ingår i hedersnätverket har uppdaterats och arbetet med att sprida denna pågår under höstena 2011. Ange målgrupp eller målgrupper: (dvs. vilka som ska få det bättre med stöd av handlingsplanen/rutinerna) Annan målgrupp, ange vilken Personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Om handlingsplanen/rutinerna inriktas på kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
8. Utbildning Hit räknas alla former av utbildningsaktiviteter, allt från enstaka kurser, seminarier och konferenser till sammanhållna utbildningar på olika nivåer, inklusive högskolekurser. Utbildning har genomförts Ange vem eller vilka som har ansvarat för att utbildning har genomförts: Annan, ange vem eller vilka: Utbildningar Ange vilken eller vilka typer av utbildningsaktiviteter som ingått i projektet samt antalet deltagare från socialtjänst och frivilligorganisation. Om ni inte vet det exakta antalet deltagare gör en uppskattning. Kurs, konferens, seminarium Studiecirkel Antal deltagare totalt Antal deltagare från socialtjänsten Antal deltagare från frivilligorganisation Sammanhållen utbildning, exklusive högskolekurs Högskolekurs, ange antalet högskolepoäng Annat, ange vad Ange utbildningarnas antal, längd och innehåll: Ange vilken eller vilka målgrupper som utbildningar har gett ökad kunskap om: Annan målgrupp, ange vilken Om utbildningar fokuserat på kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Annan målgrupp, ange vilken:
9. Organisationsutveckling för att bättre kunna möta målgruppens behov Hit räknas utveckling på organisationsnivå, t.ex. inrättande av kriscentrum, kvinnofridsmottagning, mansmittagning eller liknande. Organisationsutveckling har genomförts. Ange vem eller vilka som genomfört organisationsutvecklingen Annan, ange vem eller vilka: Beskriv organisationsutvecklingen: En kvinnofridsmottagning har inrättats. På Kvinnofridsmottagningen finns gedigen kunskap inom området våld i nära relationer. Mottagnignen tar emot våldsutsatta kvinnor 18 år och äldre oavsett övrig problematik. På kvinnofridsmottagningen får våldsutsatta hjälp med rådgivande och stödjande samtal, vidareslussning till insatser för eventuella barn, skyddat boende (t.ex. kvinnojourer), att söka ekonomiskt bistånd, kontakter med vårdcentraler, polis och övriga rättsväsendet vid polisanmälan, förmedling av kontakter med myndigheter och frivilliga organisationer och hjälp att söka efter ny bostad. Kvinnofridmottagningen tar också kontakt med våldsutsatta kvinnor som de fått kännedom om genom polisanmälningar eller via socialjouren. Ange verksamhetens målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om verksamheten riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
10. Etablering av ny frivilligorganisation Ny frivilligorganisation har etablerats Ange vem eller vilka som har etablerat ny frivilligorganisation: Annan, ange vem eller vilka: Beskriv inriktningen på den nya frivilligorganisationens verksamhet: Ange frivilligorganisationens målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om frivilligorganisationen riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan vilken eller vilka målgrupper: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
11. Intern och/eller extern samverkan Intern/ och extern samverkan har utvecklats Ange mellan vilka enheter eller verksamheter samverkan har utvecklats: Samverkan har utvecklats inom kommunen. Ange mellan vilka enheter/avdelningar/förvaltningar Inom socialförvaltningen har samverkan utvecklats mellan samtliga enheter (social rådgivning och mottagningsenheten, kvinnofridsmottagningen, enheten för ekonomiskt bistånd, barn- och familjeenheten, ungdomsenheten, familjerätten och till viss del även handikappenheten och äldreenheten). Samverkan har utvecklats mellan kommuner. Ange mellan vilka kommuner Nordvästkommunenra: Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna, Solna, Sunbyberg, Järfälla och Upplands-Bro. Samverkan har utvecklats mellan kommun och andra myndigheter. Ange med vilka myndigheter: Landstinget (framför allt barnmorskemottagningen och psykiatrin) och polisen. Samverkan har utvecklats mellan kommun och frivilligorganisation Samverkan har utvecklats mellan frivilligorganisation och andra myndigheter (förutom kommuner) Ange med vilka myndigheter: Samverkan har utvecklats mellan andra aktörer, ange vilka: Beskriv vad aktörerna samverkat om: Samverkan inom kommunen - samverkan inom socialförvaltningen har till stora delar varit på klientnivå och framför allt handlat om att gemensamt ta fram skriftliga rutiner för handläggning och ärendehantering. Samverkan mellan kommuner - socailnämndsordförandena i respektive nordvästkommun har beslutat att allt kvinnofridsarbete ska samordnas mellan kommunerna. Detta görs bland annat genom det kommungemensamma projektet Familjevåldsteam Nordväst. Samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer har handlat om information, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samt att se över ansvar och roller på klientnivå. Ange om avtal eller överenskommelse upprättats mellan samverkansparterna: Avtal eller överenskommelse har upprättats, ange mellan vilka aktörer samt beskriv kort innehållet i avtalet: Nordvästkommunerna har uprättat avtal/överrenskommelser som löper ut 31 december 2011.
12. Andra insatser som inte ryms i punkterna 1 11 Andra insatser har genomförts, ange vilka: Ange vem eller vilka som utfört andra insatser: Annan, ange vilken: Beskriv insatserna: Ange målgrupp eller målgrupper: Annan målgrupp, ange vilken Om insatserna specifikt riktas till kvinnor med särskilda behov, markera nedan: Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
B. Projektorganisation Projektet har eller har haft en särskild projektorganisation. Beskriv projektorganisationen: Utvecklingsarbetet på kvinnofridsmottagningen skedde fram till 2010 efter en tydlig arbets- och beslutsordning som bestod av: en styrgrupp där sammankallande varit IFO-chefen och därefter myndighetschefen, en arbetsgrupp där konkreta frågor om det direkta arbetet på Kvinnofridsmottagningen och utvecklignen av detta arbete diskuterats, samt en referensgrupp där övriga enheters arbetssätt och kopplingarna mellan enheterna, samt förhållningssätt diskuterats. I samband med omorgansationen som genomfördes 1 mars 2010 avstannade arbetet i projektorganisationen och beslut gällande projektet fattades under en period direkt av myndighetschefen. Ett flertal medarbetare i den tidigare projektorgansiationen slutade under det senaste året sina anställningar och arbetet med att ersätta dessa samt att se över organsiationen har dragit ut på tiden. Sommaren 2011 har en ny organisation för projektarbetet inrättats. Den består i stort av arbetsgrupper med uppdrag att genomföra tydligt avgränsade uppgifter. Projektledaren ingår i samtliga arbetsgrupper och uppgifterna genomförs på uppdrag av myndighetschefen. Beskriv hur projektorganisationen fungerat. Ange t. ex om roller och mandat i projektet har varit tydliga och på vilket sätt projektet varit förankrat i ledningen och i ordinarie verksamhet: Under projektets gång blev det tydligt att behovet av en förvaltningsstyrd projektorganisation var nödvändig. Många av de frågor som aktualiserades i arbetsgruppen var interna verksamhetsfrågor varför en intern projekorganisation med tydliga mandat och tydlig beslutsväg krävdes. Diskussioner om en kvinnofridssamverkansgrupp som ska ersätta den tidigare styrgruppen för kvinnofrid pågår. I den tidigare styrgruppen för kvinnofrid ingick även externa aktörer som polis, landsting, frivilliga organsiationer och andra förvaltningar i kommunen. Representanterna för övriga förvaltningar, samt de externa aktörer som ingått i styrgruppen skulle istället kunna lyftas in i en samverkansgrupp för kvinnofridsfrågor. C Hinder och framgångsfaktorer Beskriv hinder och framgångsfaktorer i projektet. Vad har varit särskilt svårt att hantera? Vilka aktiviteter har lett till framgångar i projektet? De aktiviteter som framför allt lett till framgång har varit det utåtriktade arbetet och en envis personalstyrka på Kvinnofridsmottagningen som i alla tänkbara situationer har tagit tillfället i akt att sprida kunskaper. Att personalen på Kvinnofridsmottagnignen besuttit gedigen kunskap inom ämnesområdet har resulterat i att man nått ut till många verksamheter som vänt sig till mottagningen för råd och stöd i sitt eget arbete. I det direkta klientarbetet har oerhört mycket kunskaper landat i organisationen. Det ihärdiga arbetet har också resulterat i att intresset för arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare har ökat kraftigt i organsiationen och många i personalen från olika enheter har genomgått Länsstyrelsens utbildnignar om våld i nära relationer. Ett stort hinder för ytterligare framgång har varit bemanningen. Kvinnofridsmottagningen startade den 1 september 2008. Inflödet av våldsutsatta kvinnor var från starten väldigt stort, vilket resulterade i att projektledaren de första åren tvingades lägga en större del av sin arbetstid än planerat på direkt klientarbete för att kunna erbjuda bra mottagande och ett gott stöd till kvinnorna i ett akutskede. Därför anställdes ytterligare en socionom med stöd av Länsstyrelsemedel den 1 februari 2010. Den nya socionomen valde att avsluta sin anställning den 31 maj 2010. Den vid tidpunkten pågående omorganisationen resulterade i att anställningen av en ersättare drog ut på tiden. Projektledaren hade fått utökat uppdrag utanför det direkta klientarbetet och kunde därför inte täcka upp för tjänsten på samma sätt som tidigare. I december 2010 fick kvinnofridsmottagningen återigen förstärkning av ytterligare en socionom. Omorganisationen som genomfördes 1 mars 2010 kan ses både som ett hinder och en möjlighet. Ett hinder har det varit därför att det har försinkat arbetet i och med den oro som naturligt sprider sig i en organisation som förändras. Det har varit svårt att få enheterna att engagera sig i arbetet med att ta fram rutiner när omorganisationen har tagit så mycket energi. I samband med omorganisationen försvann ett antal nyckelpersoner till andra uppgifter eller avgick med pension. Detta resulterade i en period av ovisshet om var ansvar och uppgifter skulle ligga. Om man ser till utvecklingsarbetet i stort ger den nya organisationen större möjligheter att nå framgång i arbetet för samtliga målgrupper eftersom allt myndighetsarbete nu samlats under en och samma chef. Projektorganisationen som skapades i början av projektet visade sig efterhand vara mindre bra. Ett behov av en tydlig styrning och ledning av arbetet krävdes. Eftersom styrgruppen innefattade även externa aktörer blev det inte naturligt att ta beslut om interna angelägenheter i styrgruppen. Istället för att leda och styra projektarbetet blev styrgruppen efterhand en grupp där man bollade idéer och delade information. Sista mötet med styrgruppen var hösten 2010. Därefter låg samtliga beslut direkt på myndighetschefen. Arbetsgruppen hade inget mandat att på egen hand genomföra förändringar så beslut som behövde tas fick ofta vänta onödigt länge.
D. Utvärdering Projektet har utvärderats Projektet kommer att utvärderas Projektet kommer inte att utvärderas Om projektet har eller kommer att utvärderas ange vem som är utvärderare: FOU-Nordväst E. Resultat Vilka resultat kan ni se av projektet (oavsett om ni genomfört en utvärdering eller ej). Har ni t.ex. fått kontakt med fler våldsutsatta kvinnor? Innan projektet startade hade inga mätningar gjorts beträffande våld i nära relationer. Dessa ärenden var också svåra att hitta i ProCapita eftersom man inte använde sökbara rubriker. I och med starten av Kvinnofridsmottagningen började också dessa ärenden att bokföras - i början endast i form av "pinnstatistik". Efterhand har ärendehanteringsprogrammet också fått tydliga rubriker vilket resulterat i att de ärenden som aktualiseras på socialförvaltningens myndighetsutövande enheter lätt går att hitta. Pinnstatistiken följer nu med som ett komplement till den övriga statistiken för att även synliggöra de ärenden som inte aktualiseras inom myndigheten. Det har alltså inte gjorts någon före och efter mätning. Ändå är det tydligt att vi har fått kontakt med fler våldsutsatta kvinor under projekttiden. Detta märks bland annat genom att kostnaderna för skyddat boende ökat kraftigt i kommunen. Genom kontakt med andra aktörer som arbetar med våld i nära relationer, t ex norrortspolisen, har vi fått veta att jämfört med flera andra kommuner i nordväst är de kvinnor som kommer från Järfälla bättre förberedda och mår över lag bättre än kvinnor från övriga nordvästkommuner. Kunskaperna om våld i nära relationer har ökat ute på socialförvaltningens olika enheter. Detta märks genom att samarbetet mellan kvinnofridsmottagningen och övriga enheter har blivit bättre och fungerar smidigare. Detta märks också genom att flera visat intresse för att utveckla kunskaperna ytterliagre och genomgått Länsstyrelsens utbildnignar om våld i nära relationer. F. Kostnader från projektstart och fram till datum för denna slutrapport Ange endast kostnader för insatser som har genomförts med stöd av utvecklingsmedlen för kvinnojoursverksamhet ur anslaget för år 2007/2008 och/eller 2009. Markera med kryss nedan Specificera vad pengarna använts till al verksamhet Belopp Frivilligorga nisations verksamhet Annan Summa Personal, inklusive sociala avgifter 3 310 Tkr Tkr Tkr 3 310 Tkr Kostnad för insatser (Alla typer av kostnader, fysiska investeringar, arvoden till konsulter, driftskostnader etc. 86 Tkr Tkr Tkr 86 Tkr Lokalhyra Tkr Tkr Tkr Tkr Inventarier Tkr Tkr Tkr Tkr Administration(telefon,datorer, kontorsutrustning mm) 109 Tkr Tkr Tkr 109 Tkr Utvärdering 45 Tkr Tkr Tkr 45 Tkr Övrigt Tkr Tkr Tkr Tkr Summa kostnader 3 550 Tkr Tkr Tkr 3 550 Tkr G. Personal
Om personal har bekostats av utvecklingsmedlen: Ange antalet tjänster omräknat till heltidstjänster samt personalkategori (t.ex. 0,5 tjänst som kvinnofridssamordnare hos kommunen) 1 socionom 1,0 tjänst 1 augusti 2008 - April 2011 till Kvinnofridsmottagningen. 1 socionom 1,0 tjänst perioden 1 februari 2010-30 maj 2010. 1 socionom 1,0 tjänst perioden 1 december 2010-31 juli 2011 1 projekteledare 1,0 tjänst 1 mars 2008-28 februari 2011 H. Finansiering med andra medel än de nu aktuella utvecklingsmedlen Projektet har delfinansierats med stöd av andra medel. Ange vilken typ av medel samt belopp: Andra statliga medel: tusentals kronor ens/kommunernas egna medel:. 316 tusentals kronor Medel från samverkanspart: tusentals kronor I. Utvecklingsmedel till projekt där frivilligorganisation genomfört verksamhet: Medlen har använts till: Utveckling av frivilligorganisations verksamhet Stöd till frivilligorganisations ordinarie verksamhet J. ens/kommunernas ordinarie verksamhetsbidrag till frivilligorganisationer som stödjer våldsutsatta kvinnor. Ange hur mycket kommunen/kommunerna givit i bidrag till frivilligorganisationer som stödjer våldsutsatta kvinnor (t.ex. föreningsbidrag eller verksamhetsbidrag). Om det är flera kommuner som deltar i det aktuella projektet redovisa varje kommuns ordinarie verksamhetsbidrag/föreningsbidrag. Statliga utvecklingsmedel ska inte räknas med. 2007 (utfall) 605 tusentals kronor 2008 (utfall) 644 tusentals kronor 2009 (utfall) 680 tusentals kronor K. Fortsättning efter projektets avslut Projektet kommer att i sin helhet ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Delar av projektet kommer att ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Det är osäkert om hela eller delar av projektet kommer att ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Projektet kommer inte till någon del att ingå i ordinarie verksamhet efter projekttiden. Kommentar:
L. Övriga kommentarer Utbildnignar: Ansvaret för utbildning och kompetensutveckling har överlämnats till det kommungemensamma projektet Familjevåldteam Nordväst. Slutrapporten skickas in undertecknad. Av de beviljade projektmedlen återstår 18 000 kronor. Av de återstående 240 000 kronorna rekvireras därför endast 222 000 kronor. Rekvisiotionen inkommer tillsammans med den undertecknade rapporten. Slutrapporten ska upp i socialnämnden i början av oktober. Underskrift Ansvarig chef undertecknar med datum och namnunderskrift på pappersutskrift som skickas till länsstyrelsen. Slutrapporten skickas även med e-post till länsstyrelsen. Namnunderskrift samt namnförtydligande