Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF

Relevanta dokument
SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Dnr: 2014/ Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från

SVENSKA SOCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET. Bedömning av undervisningsförmågan. Godkänd av styrelsen 5.6.

EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket Monica Nerdrum

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

Institutionen för folkhälsovetenskap. Språkpolicy vid PHS. Innehåll. BESLUT Dnr SU Beslutad av prefekt

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

Språkstrategi

Lärarakademins kriterier

Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk

Språkpolicy vid Högskolan i Skövde

Arbetsgruppen för språkfrågor:

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

GöteborGs universitet

Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. DEL I: Veterinärmedicinska fakulteten: Målen för främjandet av tvåspråkigheten 2016

Flerspråkighet. Språk och eknik. Hög språklig kvalitét. Medvetna språkval. pråkverkstad. Fackspråk. Administrativt språk.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Språkpolicy för Uppsala universitet

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning

Språkpolicy för KTH 2010 (Förslag US )

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Engelska B Eller: Engelska 6 (Områdesbehörighet 2/A2 med ett eller flera undantag)

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Språkpolicy för Umeå universitet

Introduktion till studier vid Aalto

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

Medicinska fakultetens matris för bedömning av pedagogisk skicklighet

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

Vi värnar om det svenska i Finland varje dag

Engelska A2 årskurs 7-9

BEDÖMNINGSMATRIS FÖR UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN: bedömningen utgår från det skriftliga material som den sökande lämnat in

Språket inom allmän förvaltning

Studentkåren vid Helsingfors universitet språkstrategi

BEDÖMNINGEN AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAVID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI

Undervisnings-och kulturministeriets förordning

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

AKADEMISKT SPRÅK: SPRÅKHANDLEDNING SOM EN RESURS FÖR INKLUDERANDE STUDIER ANN-MARIE ERIKSSON ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK GÖTEBORGS UNIVERSITET

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

SPRÅKKONSULTPROGRAMMET

Varför Vad Hur När Vem

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

SPRÅKSTÖDET TJAFS ELLER RESURS? Jane Wingren Kati Palmberg

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Parallellspråkighet vid Lunds universitet. Lennart nyberg, sektionen kommunikation, lunds universitet

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Konstuniversitetets strategi

Institutionen för kulturvetenskaper

och att etablera förbindelser med forskning och högre utbildning i 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet Stockholm

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

Handlingsplan för internationalisering

Dataskyddsmeddelande för kommunikation och evenemang vid Aalto-universitetet

Målbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Institutionen för språk och litteraturer

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Språkprogram för Nylands förbund

Målen för lärarutbildningen

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

Verksamhetsplan

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Verksamhetsplan för Humanistiska fakultetsnämnden Inledning

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Val av nya studerande

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner

Förslag till ny universitetslag

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Förslag den 25 september Engelska

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Handelshögskolan HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN Dnr V 2016/526 DATUM: BESLUTAD AV: Handelshögskolans fakultetsstyrelse

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

Åtgärd nr Åtgärd Risker (riskvärde inom parentes)

Aalto-universitetets allmänna anvisningar för tillgodoräknande av studier.

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Centret för språk och kommunikation Språkcentret (CSK) Avdelningsföreståndare Kristina Granstedt-Ketola

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet

Transkript:

Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna 2019 2023 DRAF 22.11.2018 Planen har godkänts genom rektors beslut xx.xx.xxxx. Beslut angående resurser fattas separat.

Inledning Målet med Aalto-universitetets språkliga riktlinjer är att stödja universitetet i utvecklingen mot att bli ett universitet i världsklass genom att främja en mångkulturell och flerspråkig verksamhetsomgivning, där alla kan verka som fullvärdiga medlemmar i universitetssamfundet. I riktlinjerna beaktas också användningen av nationalspråken och utvecklingen av dem som vetenskapsspråk. Därtill betonas betydelsen av ett vårdat språk som en viktig del av den akademiska kvaliteten. De språkliga riktlinjerna och implementeringsplanen görs för fem år framåt. Under denna tid är målet att skapa en grund för ett genuint trespråkigt universitet där man kan arbeta och studera på finska, svenska och engelska. I och med att vårt universitet blir mer internationellt kommer engelskan i allt större utsträckning att vara det gemensamma språket som största delen av Aalto-universitetets studerande och anställda förstår. Därför är det naturligt och med tanke på resurserna ändamålsenligt att satsa på engelskan som vårt gemensamma arbetsspråk. Målet är en naturlig parallellspråkighet, inte en konstlad trespråkighet. Kommunikation och växelverkan är centrala utmaningar i anknytning till internationalisering. Enligt universitetets strategi är Aalto-universitetet en plats där de främsta inom respektive område kan samlas och nå framgång. Framgång förutsätter deltagande, engagemang och framför allt möjlighet att förstå. Utveckling av en flerspråkig verksamhetsmiljö kräver konsekvent arbete och resurser. Implementeringsplanen för de språkliga riktlinjerna fastställer och specificerar en gemensam riktning för Aalto-universitetet, men lämnar utrymme för skolornas och programmens egna språkliga beslut. De språkliga riktlinjerna och implementeringsplanen uppmuntrar till förändrat tänkande, där flerspråkighet och kulturell mångfald är en positiv sak som berikar vårt samfund och skapar möjligheter. I den vänstra kolumnen i tabellen anges den språkliga riktlinjen och i den högra kolumnen den åtgärd som vidtas. 2

Forskning Ett gott språk utgör en del av bra forskning. Utgångspunkten i implementeringsplanen för de språkliga riktlinjerna är att stödja forskarna i deras språkanvändning med hjälp av utbildning och stödtjänster. Ett annat centralt delområde för Aalto-universitetet är att utveckla de inhemska språken som vetenskapsspråk. 1.1 Forskningspublikationer kännetecknas av en sammanhängande argumentation och ett klart och vårdat språk. 1.2. Aalto-universitetet har en aktiv roll i att utveckla vetenskapliga termer på finska och svenska. Writing clinics / courses för forskare Terminologin utvecklas nationellt och i samordning med andra universitet. En enhetlig terminologi för de viktigaste gemensamma begreppen tas i bruk vid Aalto. Utarbetande av läromaterial och lättbegripliga vetenskapliga texter är en betydande merit i karriärsystemet (utveckling av undervisning). 3

2. Studier och undervisning De språkliga riktlinjerna gör studievägarna på olika språk tydligare, och implementeringsplanen bör framför allt genomföras systematiskt och konsekvent. Engelskan blir allt vanligare som undervisningsspråk och det innebär att universitetets studieutbud måste betraktas som en helhet och inte bara som separata program. Därtill kräver Aalto-universitetets position som även ett svenskspråkigt universitet tydliga och bestående lösningar för att säkerställa en tillräcklig undervisning på svenska. I och med att antalet internationella studerande ökar ska de erbjudas goda möjligheter att studera finska och/eller svenska. 2.1. Examina och utbildning på kandidatnivå erbjuds på finska och svenska. Inom varje utbildningsområde (teknik, ekonomi, konst) erbjuds ett helt engelskspråkigt kandidatprogram. Utbildning på magisternivå erbjuds i huvudsak på engelska. 2.2. Tentamina och övningsarbeten inom kurser på kandidatnivå kan genomföras även på svenska. Svenskspråkiga studerande på kandidatnivån erbjuds möjlighet att diskutera sina studieprestationer och lärdomsprov på svenska även när undervisningen ges på finska eller engelska. 2.3. Lärandemålen för magister- och kandidatprogrammen ska innefatta sådana mål gällande kunskaper i språk, kommunikation och kulturell mångfald som är relevanta för området. 2.4. Goda färdigheter i språk, kommunikation och handledning ingår i de pedagogiska krav som ställs på undervisningspersonalen. Lärarna erbjuds stöd och utbildning för att utveckla sina pedagogiska färdigheter. De som undervisar på ett annat språk än modersmålet ska uppvisa tillräckliga färdigheter i undervisningsspråket. Universitetets klassificering för undervisningsspråk tas i bruk vid alla högskolor: undervisningsspråket anges i undervisningsplanen och den ska följas. I MyCourses syns kursens namn endast på undervisningsspråket. De centrala kurser på kandidatnivå som ges på både finska och svenska fastställs. Universitetets/högskolornas ledning fastställer uppgifterna och arbetsbeskrivningarna för ansvarspersonerna på universitets-, högskole-, och programnivå. Dessa ansvarspersoner utses och offentliggörs. Undervisningsplanen samt reglerna för undervisning och studier iakttas. Dessa kunskaper inkluderas i lärandemålen för alla utbildningsprogram samt bedöms. Vid nya rekryteringar betonas pedagogiska färdigheter vid sidan av akademiska meriter. Vid undervisningsprov utvärderas utöver de pedagogiska färdigheterna även kunskaperna i undervisningsspråket. Undervisning på ett annat språk än modersmålet utvärderas och utvecklas utgående från (studerande)respons. 4

3. Tjänster I och med att Aalto-universitetet blir allt mer internationellt ökar vikten av språkkunskaper i alla arbetsuppgifter vid universitetet. Aalto-medlemmarna förbinder sig till att stödja ett mångkulturellt samfund genom sin språkanvändning. Därtill ökar den språkliga jämlikheten genom en enhetlig terminologi och tillgång till dokument på olika språk. 3.1. Såväl internationella som finsk- och svenskspråkiga studerande och anställda har möjlighet att studera finska, svenska och/eller engelska. 3.2. Personalen vid Aalto-universitetet har tillgång till redigerings-, översättnings- och språkgranskningstjänster. Alla studerande och anställda vid Aaltouniversitetet har möjlighet att studera finska, svenska och/eller engelska. Studerande och personal uppmuntras aktivt till att studera de inhemska språken. I arbetsbeskrivningen för lektorer i främmande språk vid språkcentret inkluderas produktion av språktjänster. Detta beaktas vid anställning av lektorer. Tjänster köps även i fortsättningen. 3.3. Aalto-universitetets dokument kännetecknas av ett gott språk och en enhetlig terminologi i fråga om de mest centrala begreppen. Centrala studierelaterade dokument är på finska, svenska och engelska. Interna beslut, blanketter och anvisningar är på finska och engelska. 3.4. Alla Aalto-medlemmar har möjlighet att delta i verksamheten inom universitetets olika organ och kommittéer. Termdatabasen Uniterms används och uppdateras med de vanligaste förkortningarna i anslutning till verksamheten. Det erbjuds mer information/utbildning gällande språkanvändning. Rektors beslut och de akademiska kommittéernas promemorior finns alltid på finska och engelska. En gemensam mall för beslutsdokument med innehåll på både finska och engelska utarbetas. De olika aktörerna vid Aalto-universitetet använder finska och engelska parallellt. Om det talas finska vid en sammankomst är materialet på engelska. 5

4. Kommunikation Implementeringsplanen för de språkliga riktlinjerna för kommunikationen berör de kommunikationskanaler som upprätthålls och samordnas av kommunikationsenheten. Dessa kanaler utgörs av digitala kanaler (aalto.fi och into.aalto.fi), sociala medier (Twitter, Facebook, LinkedIn och YouTube), pressmeddelanden, broschyrer, Visioblogi och Aalto-universitetets intressentgruppstidning Aalto University Magazine. 5.1. Kommunikationen kännetecknas av konsekvens samt medvetenhet om målgrupp, situation, kommunikationskanal och språk. a. Aalto-universitetets webbsidor publiceras på finska, svenska och engelska. b. Språket för internationell kommunikation är engelska. I Finland används finska och svenska. Nya aalto.fi och Into är omfattande och lätta att använda. Webbplatsen aalto.fi färdigställs även på svenska. Genomförande och uppföljning: För implementeringen av de språkliga riktlinjerna ansvarar Aalto-universitetets provost. Aalto-universitetets EQU-grupp, som har representanter från alla högskolor och tjänster, följer årligen upp hur de språkliga riktlinjerna implementeras. Vart femte år utvärderas implementeringen av de språkliga riktlinjerna på universitetsnivå. Stödtjänsterna för ledningen koordinerar implementeringen. 6