Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk

Transkript

1 Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext Nina Pilke Nordiska språk

2 Forskargruppen BiLingCo, Bilingualism and Communication in Organizations professor Nina Pilke professor Merja Koskela professor Harry Lönnroth professor Paula Rossi FD Marina Bergström FD Gun-Viol Vik-Tuovinen FM Sanna Airio FM Emma Dahl FM Katri Karjalainen FM Zea Kingelin-Orrenmaa FM Katri Snellman Tvåspråkighet och det mångkulturella Finland utbyte och utmaningar i ett framtidsperspektiv (TMF) * verksamhetskultur & verksamhetsbetingelser som stödjer tvåspråkighet * 6 delprojekt 2

3 Syfte, material & metod Delanalys 1: begrepp som termerna språkstrategi, språkprincip och språkpolicy representerar terminologisk analys skriftliga dokument fyra organisationer Finland Helsingfors universitet (HU) Vasa sjukvårdsdistrikt (VS) Sverige Lunds tekniska högskola (LTH) Malmö högskola (MH)

4 Delanalys 2: Språkliga utmaningar 1. Termdist-nätverkets kartläggning av språkanvändning och terminologiska behov i Norden (Anna Leino 2010), 73 organisationer (Danmark, Finland, Norge och Sverige) 2. BiLingCos studie av faktorer i anknytning till informationsförmedling och arbetets innehåll i samband med reformen av regionförvaltningen i Finland. 334 anställda, den nya regionförvaltningsmyndigheten i Finland (Närings-, trafik och miljöcentralen = NTM) Kvantitativ analys: 3 slutna frågor Kvalitativ innehållsanalys: 2 öppna frågor

5 Helsingfors universitet (HU) Språkprinciper för Helsingfors universitetet ( ) # ett åtgärdsprogram styra beredningen av framtida åtgärdsprogram för olika sektorer av universitetets verksamhet uppnå språkpolitisk konsekvens vid beredningen och verkställandet av universitetets strategier och åtgärdsprogram HU bär ett särskilt ansvar för de nationella språkens ställning som vetenskapsspråk Språkstrategi för Studentkåren vid Helsingfors universitet ( ) praktiskt inriktade mål samt uppräkning av konkreta resurser och ansvarspersoner som gäller verksamheten på de inhemska språken och på engelska - medlemmarna har lika möjligheter att fungera som en del av studentkåren, oavsett språk en anda som tillåter alla att fritt använda de tre språken (fi, sv, en)

6 Vasa sjukvårdsdistrikt strategi värden som styr arbetet: patienter ges vård på det egna modersmålet, svenska eller finska (under rättviseprincipen) personal- och kompetensperspektiv: - en målsättning att språkkunskaper betonas och premieras - belöningssystem för fungerande tvåspråkighet är ett av de fem uppräknade strategiska projekten Vasa sjukvårdsdistrikts språkprogram (styrelsen ) patientens modersmål (fi/sv) i fokus - kund, personal, processer & strukturer, ekonomi

7 Lunds tekniska högskola (LTH) Språkpolicy (2009) Högskoleverket (2008): språkliga dilemman Det finns vetenskapliga undersökningar som visar att kvalitén i lärandet, i alla fall hos barn, riskerar att bli sämre om undervisningen bedrivs på annat språk är modersmålet (se t ex Collier 1987). Samtidigt finns belägg för att nackdelarna med undervisning för ingenjörsstudenter på främmande språk kan minska markant inom en tidsrymd på ca ett halvt år (Klaassen 2001). Slutsatsen är att språkanvändning för högsta kvalitet kan innebär [sic!] avvägningar mellan lärande, och utbildningens användbarhet på en global arbetsmarknad och en internationell forskningsvärld. Det är utbildningsnämndernas och programledningarnas ansvar att säkerställa att studenterna får tillräckliga yrkesanknutna språkkunskaper utan att utbildningskvalitén i övrigt blir lidande. LTH anser sig ha ett ansvar att värna om det svenska språket och att arbeta för att svensk nomenklatur upprätthålls och utvecklas.

8 Malmö högskola (MH) Språkpolicy Regeringens mål för internationalisering av den högre utbildningen: Det stora och ökande utbudet av program och kurser på engelska är en ( ) viktig förutsättning för den internationella konkurrenskraften och Sveriges attraktivitet som studieland. Det är viktigt att kurser på engelska finns på alla nivåer i högskolan. Undervisning bör också i högre grad än idag ske på andra främmande språk än engelska. (Ny värld ny högskola. Prop.2004/2005:162, s. 59) öka den språkliga medvetenheten hos alla som studerar eller arbetar vid högskolan och att ge riktlinjer för språkanvändningen vid högskolan. Svenskt fackspråk ska vårdas och utvecklas för att vetenskap ska kunna kommuniceras till icke-specialister.

9 Högskola Dokument Förhållningssätt Handlingsplan HU språkprinciper språkstrategi x x - x VS språkprogram x x LTH språkpolicy x x MH språkpolicy x - språkpolitisk strategi, nationell språkstrategi (Virkkunen 2/2011) nationalspråkens ställning och funktion språkkgruppernas rättigheter organisationernas egna språkpolitiska dokument språkprinciper riktlinjer för språkanvändning/ språkriktlinjer Norm?

10 HU, LTH, MH

11 Kurslitteratur För att främja och upprätthålla språkkunskaperna vid universitetet anskaffas och används inom utbildningen kursoch forskningslitteratur på flera språk inom ramen för resurserna. (HU) Även om det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, utgör undervisning och kurslitteratur på engelska ett synnerligen värdefullt komplement på alla nivåer. (LTH) Kurslitteratur på grundläggande nivå ska om möjligt rymma titlar på engelska och på avancerad nivå i hög utsträckning vara på engelska. (MH)

12 Delanalys 2 Termdist (Anna Leinos avhandling), 73 organisationer 48 % företag 30 % myndigheter föreningar, arbetsgrupper, universitet, fackorganisationer, regioner, bibliotek Danmark 41 %, Sverige 33 %, Norge 17 %, Finland 10 % Anställda: - 41 %: < 250 (stora) - 30 %: (medelstora) - 19 %: 1-10 (mikro) - 8 %: (små) 26 inom standardisering, översättning och lokalisering, 18 inom information och kommunikation, 14 inom industri/utbildning.

13 (t.ex. oklarheter med termer, deras betydelse och innehåll eller behov av nya termer, översättning av facktexter) Nordiska organisationer

14 Orsaker (N=38) otillräckliga terminologiska kunskaper: 36 % otillräckliga ekonomiska resurser: 3 %. Annat: 51 % a) Brist på tid och en viss oförståelse för hur viktigt det är med enhetliga begrepp b) Branschen kan ha olika syn på vad termen står för. c) Mangel på standardisering. d) Utilstrekkelige språkkunskaper hos ansatte og hos brukere. e) Nyanställningar, nya tekniska problem f) Komplekse fagområder

15 BiLingCo, NTM-centralerna 4 organisationer, 334 svar blev tvåspråkig

16 NTM-centraler

17 Hurudana är de språkliga utmaningarna och vad beror de på? (N=179) 35 %: svenska språket a) Situationer där jag får använda svenska kommer sällan och nästan uteslutet som överraskning (telefonsamtal) b) Mitt ordförråd på svenska är begränsat. Om man skulle kunna få utbildning i detta istället för alla (onödiga) informationsmöten. c) Kunder som talar stark dialekt och som inte alls kan finska 13 %: engelska språket (+ inget gemensamt språk) a) Internationell verksamhet på engelska b) Engelska språket. Företagare med utländsk bakgrund (= bad English). c) I kundservice uppstår det ibland situationer där kunden inte talar finska, svenska eller engelska.

18 15 %: myndighetsspråk/fackspecifik terminologi a) När jag skriver texter är det svårt att skriva klart och sakligt myndighetsspråk. Jag skulle vilja säga saker och ting mycket enklare och gå rakt på sak. b) Fackterminologi c) Rätt ordval i avtal och andra offentliga dokument är oerhört viktigt, för att inte tolkningsmöjligheter ska kunna förekomma. d) Kunderna har ofta en annan slags uppfattning om orden i ansökningarna. Utmaningarna finns i begreppen och i den nivå på vilken man ger information till kunden.

19 Språkpolitisk dokumentation i organisationskontext Möjligheter Terminologisk medvetenhet Språklig medvetenhet Profilering

20 Behov Utmaning: svenskspråkiga kunder ringer och vägrar att använda finska Att ta reda på kundens språk: jag frågar på svenska om kunden talar finska om jag misstänker att han är svenskspråkig Att lösa problem i språkvalssituationer: om kunden vägrar att använda finska talar vi båda våra egna språk

21 Reformen Närings-, trafik- och miljöcentraler (15) länsstyrelserna, TE-centralerna, regionala miljöcentralerna, miljötillståndsverken, vägdistrikten och arbetarskyddsdistriktens arbetarskyddsbyråer, landskapsförbund