UPPROP MOT VINDKRAFTSETABLERINGEN I FILIPSTADS KOMMUN Den globala konsumtionen av fossila bränslen måste minskas för att uppnå de klimatmål som satts. Sverige är en del av den gemensamma kampen mot koldioxidutsläpp och andra växthusgaser och för effektivisering av energianvändning samt införandet av förnyelsebara energikällor. För att nå fram på området förnyelsebara energikällor gynnas idag dessa insatser kraftigt. I flera länder har en bidragsform utarbetats för att förmå satsningar på energisystem som är miljövänliga men som är svåra att få lönsamhet i då effektiviteten är osäker och etableringskostnaderna ofta höga. Ett sådant är vindkraft. I Sverige kallas bidraget för elcertifikat och ligger som en tilläggskostnad på elkonsumenters fakturor. Länsstyrelsen beräknade för ett år sedan att det fanns ansökningar om uppförande av 10-15000 vindkraftverk i Sverige. Samtidigt uppskattade energimyndigheten att det behövs 3-5000 vindkraftverk för att uppnå riksdagens mål på 30 TWh vindkraftsbaserad el år 2020. På rekommendation från Sveriges kommuner och landsting har Filipstads kommun under flera år arbetat med ett tematiskt tillägg gällande vindkraftsetableringar till sina översiktsplaner. Syftet var att peka ut var det är lämpligt respektive olämpligt att etablera vindkraft i kommunen. För områden där man inte ville ta ställning, infördes klassificeringen övriga områden. Förutsättningarna för vindkraft i dessa områden ska utredas ytterligare vid en eventuell ansökan. Det tematiska tillägget till översiktsplanen i kommunen antogs under senhösten 2011. Bergvik Skog och Stena Renewable har planer på vindkraftsetablering i kommunen. Med detta upprop vill vi uttrycka vårt motstånd mot dessa planer; vi tycker det är fel att tvinga in en enorm industripark mellan värdefulla naturtillgångar (naturreservat, sumpmarker, nyckelbiotoper, rovfågelsrevir), kulturhistoriska landmärken (hyttor, bruksmiljöer, fornlämningar), rekreationsområden och privatbostäder. En kommun som Filipstad, med en underbar och intressant natur och stora kulturella värden, borde värna om dessa värden. Både Bergvik skog och Stena Renewable ser vindkraftssubventionerna som ett tillfälle att tjäna pengar på utbyggnad i glesbygderna, däribland Filipstad. Vi är alla med och finansierar byggen av vindkraftsverk via våra elfakturor, vi vill inte betala ett långt högre pris för etableringen i vår kommun. Denna petition är inget ställningstagande för eller emot vindkraft som energikälla. Inom arbetsgruppen för denna skrivelse finns både de som tycker vindkraft är en bra alternativ energikälla och de som anser att det är en dålig. Vi ställer oss däremot kritiska till vindkraft vars placering förstör natur och kulturvärden samt förutsättningar för naturturism och naturupplevelser. Vi vill här belysa några av de konsekvenser vi ser att en vindkraftsetablering på Grävlingkullarna med omnejd skulle medföra. Aktuella vindkraftsplaner Under försommaren 2012 blev Bergvik Skogs planer på storskaliga vindkraftsanläggningar i skogarna i Filipstad kända för allmänheten. Den 1
föreslagna vindkraftspark som denna skrivelse berör kallades Grävlingkullarna och var till en början ca 7000 hektar stor och på området föreslog man att placera ut mellan 33 och 50 vindkraftverk. Den föreslagna parken är belägen i ett av de ovan nämnda övriga områden i vindbruksplanen Under året som gått hann Bergvik revidera sina planer till en halverad parkstorlek mot norr och har nu senast involverat Stena Renewable. Stena Renewable presenterade nyligen sitt förslag till vindkraftspark på ett öppet hus i Filipstad. Man poängterade att den finala utformningen inte var klar men lovade komma med ett underlag för samråd innan årets slut. Redan nu bör nämnas att det i kommunens utkast till tematiskt tillägg (mars 2011) fanns ett 30 hektar stort område i de södra delarna av aktuella parkområdet, som ansågs lämpligt för vindkraft och dessutom klassat som riksintresse för vindkraft. Inom detta område fanns enligt Filipstads kommuns energiberäkningar möjlighet att uppföra 10 vindkraftverk. När Länsstyrelsen i Örebro fick möjlighet att yttra sig om området ansågs det ligga alltför nära de kulturhistoriskt värdefulla områdena i Grythyttan och Loka och skulle därför störa upplevelsevärdena där. Av den anledningen nedgraderade Filipstads kommun området till ett övrigt område. Nyligen har även energimyndigheten tagit bort klassificeringen riksintresse för området. I Bergvik Skogs senaste planer har man placerat ut ett drygt dussin vindkraftsverk i just det här området av parken. Dessutom återfinns ett tjugotal vindkraftsverk norrut, på höjderna mellan sjöarna Yngen och Saxen. En konsekvens av denna utbredning mot norr är att parken nu närmat sig Saxå Hytta och Herrgård och ligger i direkt blickfång från bland annat Persberg. Alla dessa är upptagna som riksintressen för kulturmiljövård och de upplevelsevärden som är knutna till dessa platser skulle, precis som för Grythyttan och Loka, starkt påverkas i negativ riktning av en vindkraftsetablering i dess närhet. Det är rimligt att anta att Länsstyrelsen i Värmland hade anmärkt på detta (om hela det nu aktuella området föreslagits vara lämpligt i kommunens utkast till tematiskt tillägg), Tanken bakom den nordliga sträckningen av parken är att komma så nära en anslutningspunkt på regionnätet som möjligt. Den ledning man vill ansluta till korsar riksväg 63 strax norr om den föreslagna parken. Den skulle möjliggöra transport av den producerade energin ut på Sveriges och Europas stamnät. En annan konsekvens av sträckningen norrut (då vindkraftsverken står på ett flertal av de högsta kullarna i Filipstads kommun) är att de skulle synas från flera mils håll och från angränsande kommuner. Dessutom berörs ett stort antal privatpersoner som bor eller semestrar i området. För att nå alla dessa toppar i vindkraftsparken krävs ett mycket stort vägnät i skogarna med vägar av dimensioner som tillåter för transport av hundratals ton tunga moduler och propellerblad med längder över 50 meter. De planer vi hittills sett saknar verklighetsanknytning. Arealen för projektet Grävlingkullarna är i den senast offentliga versionen långt större än den totala area som fastslagits som lämplig för vindkraft i kommunen, av kommunen. I kommunens förslag till vindbruksplan beräknade man att det kunde finnas plats 2
för 72 vindkraftsverk inom dess lämpliga områden. I Bergvik Skogs ursprungliga planer fanns en önskan om upp till 80 kraftverk utanför dessa områden. Detta antal har redan reducerats under året och Stena Renewable väntas minska det ytterligare. Det skulle vara mycket olyckligt om ett nytt förslag med minskat antal vindkraftsverk ansågs vara en god kompromiss i området. Bergvik Skogs planer engagerade många i kommunen. Vid det inledande informationsmöte för allmänheten som hölls i Gammalkroppa blev möteslokalen överfull. Planerna har därefter mött starkt lokalt motstånd från olika håll, bland annat har en intresseorganisation i kommunen samlat in över 1000 namnunderskrifter på privatpersoner emot planerna på Grävlingkullarna. Vi vill med detta upprop klargöra att vi ställer oss emot en vindkraftspark på Grävlingkullarna, oavsett antal kraftverk och oavsett deras storlekar. Vi önskar att alla förhandlingar i frågan avbryts och att kommunen redan nu uttrycker sin negativa ställning till etablering i området. Det sparar både entreprenörens tillgångar och får privatpersoner och företagare i kommunen att blicka framåt. Påverkan på turism och friluftsliv På den ovan nämnda protestlistan från privatpersoner återfinns boende och fritidshusägare från Filipstad och från angränsande kommuner. Dessutom kan man se ett stort antal privatpersoner från andra länder, dessa är många fall återvändande turister i vår kommun och har stor påverkan: De är ofta köpstarka och välbetalande och de sprider Filipstads goda rykte på sin hemmaplan. Detta innebär en stadig ström av nya och återkommande naturturister som värdesätter den ostörda bergslagsmiljö vi har. En sådan hittar man inte på kontinenten. Filipstads kommun skriver själva på sin hemsida: Tid att njuta av livet och naturen, tid att höra sig själv tänka... Det kallas livskvalitet. I vår kommun finns allt detta och mycket mer. Välkommen hit! Vi delar med oss av både natur, kultur och evenemang. Denna text är sann, viktig, saklig och välkomnande för både turister som inflyttande befolkning. Men, turister från när och fjärran kommer inte uppskatta områden där det dominerande inslaget är vindkraftverk snarare än orörd natur, de kommer välja andra resmål. Det är vår uppfattning att just den orörda naturen är det som lovordas mest av besökare och är ett av Filipstads kommuns starka kort för framtiden. Detta får stöd av bland annat Region Värmlands strategiska utvecklingsplan för turismen som specifikt lyfter upp naturupplevelser som en av våra konkurrensfördelar. För boende och fritidshusägare är kommunen dessutom väl rustad för fritids och sportaktiviteter, som kommunen själva skriver på sin hemsida: 3
"Filipstads kommun är välkänd för sina goda möjligheter att utöva fritids- och sportaktiviteter i ändamålsenliga anläggningar och lätt tillgänglig natur. Det har bidragit till invånarnas goda hälsa och en växande turism inom friskvård och friluftsliv." Den lättillgängliga naturen, den växande turismen och friluftslivet är aspekter som påverkar oss i stor utsträckning. Alla är vi privatpersoner under olika stora delar av dagen. I ett aktuellt fall tvingades Bergvik Skog skrinlägga planerna på en vindkraftsanläggning i Ludvika kommun, planerna bedömdes påverka bland annat Säfsen Resort negativt. Avgörande i frågan var att området runt Säfsen fick förbli ostört med obrutna siktlinjer för att vidare kunna bedriva sin verksamhet. Dessutom framhölls det att framgångar som turismkommun kommer från barmarksperioden då orörd natur och fria skogsvidder har attraherat turister från Tyskland, Holland, Danmark och från andra håll i Sverige. I Filipstads kommun finns ingen skidanläggning som liknar Säfsen Resorts, däremot bygger naturturismens aktiviteter på samma förutsättningar. Det blir tydligt då man i yttrandet mot vindkraftsanläggningen i Ludvika även påpekade att det i största del är naturturister som kommer till området som skulle påverkas, inte de alpina skidturisterna. Att en stor aktör som Säfsen Resort oroas över sin verksamhet vid en vindkraftsetablering i närheten ger stöd till våra argument om effekten av vindkraft på den orörda naturen och därmed också naturturismen. Påverkan på kulturvärden Som nämnts ovan gränsar parken i projektet Grävlingkullarna till flera områden som klassas som riksintressen för kulturmiljövård. Det är dels till Saxå Hytta och Herrgård, dels på ett sådant avstånd till Loka, Grythyttan och Persberg som har negativ inverkan. Dessutom, i direkt närhet till projektområdet återfinns ytterligare ett par mindre hyttområden (Torskbäckens och Gammalkroppas hyttor) som föreslagits få status som skyddade områden i den uppdatering av länets riksintresseområden för kulturmiljövård som Länsstyrelsen arbetar med sedan 2010. Gamla hyttområden och bruksorter har möjlighet att utvecklas till geografiska varumärken och måste skyddas. Kulturmiljövård och de upplevelser dessa områden erbjuder är inte förenligt med närhet till vindkraftsindustrier. Området runt Persberg med exempelvis naturreservatet Högbergsfältet är ett av Värmlands äldsta gruvfält och viktigt att nämna i sammanhang. Här dominerar den miljö som berättar om gruvdriften i området, samt livsvillkor för gruvarbetarna fram till början av 1900- talet. Malmen från dessa gruvor gick över Yngen till Saxåbryggan och sedan vidare till Saxå hytta för förädling. Den lokala karaktären av ålderdomligt landskap och berättande historia skulle skadas väsentligt av kontrasten till ett industriellt inslag som en angränsande vindkraftspark skulle innebära. Länsstyrelsen i Värmland har tidigare påtalat att de bedömer att det kan finnas ytterligare fornlämningar i planområdet för det tematiska tillägget. De områden 4
som bedöms som lämpliga för vindkraftsetablering i kommunens vindbruksplan skulle därför omfattas av särskilda arkeologiska utredningar enligt 2 kap 11 i kulturminneslagen. Detsamma måste gälla för ett så kallat övrigt område vars lämplighet utreds för vindkraftsetablering av den aktuella storleken. Med tanke på hur tätt hyttor och gruvor ligger i området runt projektet Grävlingkullarna så är det mycket troligt att man kommer finna ytterligare fornlämningar, främst industri- eller transporthistoriska lämningar samt övergivna boplatser utan synliga spår ovan mark. För Grävlingkullarna återfinns redan ett trettiotal fasta fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar inom en radie av cirka 1 km från projektområdet, inom projektområdet återfinns ett drygt dussin. Länsstyrelsen i Örebro har gjort utredningar om sårbarhet för vindkraftsetableringar i området Hällefors - Grythyttan Loka. Slutsatserna däri borde kunna extrapoleras också över länsgränsen västerut (området Grävlingkullarna går till största del utmed kommun- och länsgräns). Länsstyrelsen i Värmland har inte gjort någon liknande analys av landskapet i Filipstad. I den utredning som gjorts slår man bland annat fast att landskapets form och utseende har måttlig till stor känslighet för vindkraft. Upplevelsevärden i landskapet likaså. Landskapets kunskapsvärde och fysiska innehåll skulle, liksom dess bruksvärde, ha stor känslighet för vindkraft. Man konstaterar att bebyggelse och odlingsmarker är koncentrerade till vattendrag och till sjöars sluttningar och att det finns små möjligheter att anpassa vindkraft till det småskaliga odlingslandskapet som följer sjösystemet. Beskrivningen av det landskapet stämmer också väl in på Yngens strand och den sydöstra delen av Saxen. Man fastslår att placering vid sjöar och dessutom vid rekreations och friluftsområden, utflyktsmål och platser med starkt symbolvärde bör beaktas särskilt. Som en parentes nämner vi att man anser att känsligheten bör vara mindre i anslutning till tätorter där industrier redan dominerar landskapet, alltså den raka motsatsen till miljön vid Grävlingkullarna. Påverkan på natur och djurliv Projektområdet Grävlingkullarna gränsar direkt till stora områden som är riksintresse för naturvård och vattenskyddsområden. Här finns också flera områden (både inom parkområdet och gränsande till det) som markägaren Bergvik Skog kallar frivilliga avsättningar. Dessa innehåller produktiv skogsmark som med sina höga naturvärden anses ha stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Det finns också ett flertal naturreservat i nära anslutning till Grävlingkullarna samt ett par områden som utreds för reservatsbildning inom själva projektområdet. Området Grävlingkullarna är dessutom del av den anrika Bergsskolans viktiga exkursionsområden (se även Professor Rob Hellingwerfs skrivelse till kommunen om detta). Den positiva trend med ökad rekrytering och goda renommé som skolan lyckats med, måste bibehållas och förutsättningarna för den får inte riskeras av ett projekt som Grävlingkullarna. Även för Gammelkroppas Skogsskola och Konferens skulle placeringen inkräkta direkt verksamheten. 5
I området runt Grävlingkullarna finns ett fantastiskt rikt djurliv. Listan kan göras lång på de olika arter man kunnat iaktta i området. Många av arterna är unika och sätts i direkt samband med ostörd natur och vildmark. Strax efter nyår 2013 har man vid flera tillfällen sett hur kungsörnar ätit på kadaver av älg, som vargar fält. En vargspårare stötte på nyvaken björn precis dessförinnan. Vi har sett lodjur på Grävlingkullarna och på Yngen häckar Fiskgjuse på ett flertal öar. Ormvråk häckar på Saxens östra strand och vid Högbergsfältet finns enligt Länsstyrelsen en stor variation av fladdermöss (nordisk fladdermus, brun långörad fladdermus, vattenfladdermus, Brandts/mustaschfladdermus samt en obestämd art av fladdermus). För både fladdermöss och fåglars del har inventeringar gjorts på uppdrag av Bergvik Skog. Tills dess ett färdigt förslag presenterats så fortgår dock inventeringen. Detta kan vara anledningen att Bergvik Skog dragit tillbaka den inventering som publicerades i januari. Den inventeringen sade att artrikedom på Grävlingkullarna är hög och listade 14 arter från artdatabankens röda lista som upptäckts inom området. Det finns dessutom gott om rovfågel då Kungsörn, Duvhök, Sparvhök, Lärkfalk, Fiskgjuse och Ormvråk setts under inventeringen, flera av dem har även boplats i eller i närheten av området. Kungsörnen är ett intressant exempel; enligt Naturvårdsverket består effekter av vindkraftsutbyggnad på Kungsörnar av tre huvudsakliga faktorer: kollisionsrisk, störningsrisk och biotopförlust. Inget kungsörnsbo har ännu hittats i området men det har förekommit häckningar i området Grävlingkullarna tidigare. För två somrar sedan cirkulerade ett örnpar ofta över Torskbäcken, mellan sig hade de sin unge på flygträning. Sammantaget har kungsörn synts i området vid ett stort antal rapporterade tillfällen bara under 2012. Även om inget bo kan hittas så är det troligt att området är ett viktigt jaktområde för fåglarna och att de återvänder hit för detta, vilket kan förklara de frekventa observationerna. Med tanke på hur området vid Yngens östra strand ser ut så är Grävlingkullarna ett bra jaktområde. Tyvärr kan de uppåtvindar som hjälper en rovfågel att nå höga höjder i detta fall bli en dödsfälla om risken för kollision med vindkraftsverk finns. Vi ser det som troligt att området Grävlingkullarna fungerar som både jakt och boplats för de lokala Kungsörnarna. En etablering som den föreslagna skulle därmed dels störa dem, dels utgöra ett direkt fysiskt hot samt även hota den biotop där de trivs. Värmlands ornitologiska förening har delgivits rapporterna och är väl informerade om beståndet i området och kommer ställa krav på att rödlistade arter samt örn och Fiskgjuse samt andra rovfåglar inte riskerar dö i kollisioner med vindkraftsverken. I direkt anslutning till projektområdet Grävlingkullarna har en nyckelbiotop iordningställts för att möjliggöra för återvändandet av den vitryggiga hackspetten. Sådana biotoper återfinns i ett stråk över Värmland med förhoppningen att denna art kan bli livskraftig. 2007 fanns i Sverige femton individer, ingen föryngring skedde då, mycket på grund av brist på fridfulla miljöer för häckningen. De nyckelbiotoper som finns inom området är dessutom 6
en del av den FCS- certifiering som Bergvik skog har för området och kräver särskild hänsyn för att certifieringen inte ska ifrågasättas. Påverkan på fastighetsvärden Etablering av vindkraft har en direkt inverkan på en närliggande fastighets värde. Ju längre bort man kommer från verken, desto mer avtar värdeminskningen. Detta är en generalisering, det tillkommer andra faktorer som kan väga upp eller dämpa värdeminskningen; höga bakgrundsljud, närhet till städer, skyddande terräng och en i övrigt stark lokal bostadsmarknad. I Filipstad och det aktuella området saknas dessa faktorer varför faktum kvarstår, kan man inte röra sig på sin tomt utan att påminnas om närvaron av vindkraftverk, antingen visuellt eller på grund av ljudbilden från dem så påverkar det fastighetens värde. I det preliminära informationsmaterial som presenterats för allmänheten har man tagit fram så kallade ljudutbredningsmodeller. I dessa kan man se att närapå ett 40- tal fastigheter ligger mellan områdena 35 db och 40 db. Ljudmätningar i området visar att bakgrundsnivån ligger på 30-32 db. Allt ljud ovan detta skulle alltså höras. Hela området borde istället klassas som ett tyst område i kommunens översiktsplan. Gränsvärdena skulle då behöva sänkas till att ligga 10 db under den rådande bakgrundsljudbilden. I områden där man endast ser, men inte hör vindkraftverken kommer prisraset givetvis inte bli lika allvarligt. Men, på samma sätt som turister väljer andra resmål kan inflyttande välja andra adresser, i eller utanför kommunen, tillgången är god i Bergslagen. Inflyttningen är redan låg i Filipstad och turismen bräcklig, en horisont fylld av vindkraftverk mitt all natur kommer knappast hjälpa dessa. Arbetstillfällen - Sysselsättning under byggfasen och efter Vi anser att den planerade vindkraftsindustrin är felplacerad och för kommunens del enbart negativ, den bidrar inte till långsiktig sysselsättning eller några positiva effekter på tillväxten i kommunen. De inkomster som tillkommer under byggfasen gagnar väldigt få och under en kort tid. Dessutom kommer det behöva ställas krav på lokal sysselsättning för exempelvis vägbyggen och transporter för att lokala (regionala) företag ska kunna konkurrera. Bergvik Skog har vid ett flertal tillfällen reviderat sin syn på hur många permanenta årsarbeten vindkraften kommer ha i vår kommun. I projektets inledning utlovade man 30-40 fasta arbetstillfällen vid full utbyggnad, senare reviderades denna siffra till 4 tjänster vid samma parkstorlek. Vid Stena Renewables anläggning i Vetlanda beräknar de själva att 32 vindkraftverk kommer sysselsätta sju heltidsanställda. För Grävlingkullarna skulle motsvarande siffra bli fem heltidstjänster. Vidare ska tilläggas att det inte finns någon garanti för att dessa arbetstagare kommer ha tillhörighet i Filipstads Kommun. 7
Då projektet var i sin vagga (pressmeddelande Bergvik Skog 2012-04- 17) sade Kommunalrådet i Filipstad: Min förhoppning är att om den här stora investeringen blir av kommer den att bidra med positiva effekter på tillväxt och sysselsättning Vad gäller tillväxt resonerar vi som ovan att vindkraftsetableringar inte har en invånarattraherande effekt och att vindkraft som sådan knappast påverkar andra faktorer som har den effekten. Vad gäller sysselsättningen så står det klart att även Bergvik skog anser att det rör sig om ett fåtal arbetstillfällen vid verken. Nettoeffekten lär dock bli en förlust då ingreppen direkt och i det långa loppet kommer störa förutsättningarna för många andra företag och privatpersoner i kommunen. Löften till kommunen Vi inser att en exploatör behöver ge kommunen fördelar för att planerna ska kunna bli attraktiva. Vidlyftiga löften om sysselsättning är inget hållbart sådant (se ovan) och de bygdepengar som utlovats hittills och i andra projekt från Bergvik skog och Stena Renewable är löjeväckande och näst intill oförskämda. I tidigare projekt drivna av både Bergvik skog och Stena Renewable har en bygdepeng föreslagits, menad som en form av kompensation för de extraordinära ingreppen kommunen. Denna peng har inneburit allt ifrån tillskott till fritidsfisket, restaureringar av diverse vandringsleder, skidspår och kyrkstigar till bidrag till lokala idrottsanläggningar och gym. Vi är medvetna om vinterns rapportering om denna fråga i riksmedia. Vi väljer att inte ta annan ställning än att säga att storleken på kompensation inte ska vara en drivande fråga eller det som avgör om man anser att ett område kan ses som lämpligt eller inte. Dessutom, många av de utlovade bygdeprojekten i naturen faller på Bergvik skog som markägare att utföra, utan motprestation från kommun och invånare. Dessa bör då inte ses som en kompensation för upplåtandet av natur och vyer samt förutsättningarna för vårt levebröd. I tidigare projekt (Vansbro - projekt Kajsberget) har Bergvik skog utlovat bland annat ett färdigbyggt vindkraftsverk till självkostnadspris (kostnad ca 50 miljoner kronor plus driftskostnader) för kommunen. Man har även öppnat för annat lokalt ägande av kraftverken. Det är värt att poängtera att det i dagsläget finns all möjlighet att köpa el och bli delägare i vindkraftsverk som återfinns på bättre lämpade ställen än de nu föreslagna. Vi förväntar oss erbjudanden som detta även till Filipstads kommun. Vi passar även på att påminna om hur det kommunalt ägda vindkraftverket på Hammarö i Karlstad, kostar kommunen och dess invånare fantasibelopp i underhåll. Den utvecklingsfond som föreslagits av kommunledningen skulle ge stöd till föreningar och företagsutveckling inom verksamhet kopplat till turism inom Filipstads kommun. Summorna som skulle doneras skulle enligt kommunalrådet 8
vara betydande, dock kan vi konstatera att de summor som omnämnts inte kan anses vara betydande. En snabb beräkning visar att kommunen skulle få högre intäkt av en minimal höjning på kommunalskatten (10 öre per 100 SEK). Det finns alternativa sätt att inbringa dessa belopp således. En viktig aspekt att ha i åtanke (om man tvunget skall räkna på vilken kompensation som skulle kunna rättfärdiga parker lik de föreslagna), är vad som händer den dag kraftverken blir olönsamma att driva. Det finns inget som garanterar att en exploatör eller framtida ägare kommer finansiera rivningen av kraftverken och iordningställandet av naturen. Betänk att ett i sammanhanget, litet kraftverk på 150 meter kräver cirka 2000 ton betong i sitt fundament. För det aktuella projektet handlar det således om mellan 50-100 000 ton betong som en dag måste forslas bort från området Grävlingkullarna. Det behövs inte mer än en ansökan om konkurs för att framtida ägare av kraftverken ska slippa undan sitt ansvar. Även om projektören avkrävs garantier för nedmontering och iordningställande så är det långt till dess och under resans gång kan företaget säkerligen hitta vägar ut från en sådan kostsam process. Kvar skulle kraftverken och betongfundamenten stå som "vår tids fornminnen" som Bergvik Skogs representanter skojfriskt svarade på frågan om vad som blev av uttjänta eller icke lönsamma kraftverk och dess betongfundament (informationsmötet Gammalkroppa). Vi hoppas slippa säga "Vad var det vi sa?" till kommunledningen om situationen en dag skulle uppkomma. Framtida orosmoment Utöver de synpunkter vi har om det föreslagna projektets placering och de framtida effekter vi kan se, finns också redan nu en oro för en vidare utbyggnad av parken Grävlingkullarna. Bergvik skog har i länsöverskridande projekt och större anläggningar i norr uttryckt att ungefär 80-90 vindkraftverk bör placeras i ett område för maximal lönsamhet. Avgörande är den kostnad för anslutning till regionnätet och eventuell utbyggnad av det som gör det olönsamt med mindre etableringar. I sitt yttrande till kommunens förslag till tematiskt tillägg så visade Bergvik skog tydligt på ett intresse även för området nord- nordost om sjön Saxen. En vidare etablering där skulle kunna kopplas på samma regionnät. Alltså en tvåstegsetablering där regionnätsledningen skulle vara själva navet i parken. Vi inser att det är lätt att hänvisa till att detta är en senare fråga och att alla projekt behöver gå igenom samma ansökningsprocedur. Man bör dock ha kumulativa effekter i åtanke redan innan man beslutar om en etablering lik den nu föreslagna. En sträckning vidare norrut (mot Lofallshöjden) skulle få ytterligare negativa effekter på kulturområdet Saxå, golfbanan, natur och fastighetsvärden. Området har även det ett rikt djurliv samt naturreservat och Natura2000 område. I kommunens förslag till tematiskt tillägg opponerade sig Länsstyrelsen Örebro mot området Lofallshöjden med samma motivering om negativ påverkan av upplevelsevärdena i området som man gav för Grävlingkullarna. Av någon anledning valde Filipstads kommun att inte bemöta 9
detta - Grävlingkullarna ströks men Lofallshöjden kvarstod som lämpligt område. Filipstads kommun konstaterar vidare i sin miljökonsekvensbeskrivning att en etablering på Lofallshöjden kommer vara synligt från till exempel riksintresseområdet för kulturmiljövård vid Saxåhyttan. SAMMANFATTNING Vi ställer oss frågan; Vad är syftet med en vindkraftsetablering på Grävlingkullarna, vad skulle Filipstads kommun tjäna på en sådan? Vi har även svaret, - Inget. Vi önskar att de partier som inte ännu tagit ställning emot förslaget gör det snarast. Det finns inget att tillföra den plan Bergvik skog tidigare visat upp som kan uppväga allt det negativa som en vindkraftsetablering skulle medföra. Man göder nu bara ett missnöje och en oro för framtiden, det är inte det Filipstads företagare och kommuninvånare behöver. Med vänliga hälsningar och med hopp om en rofylld, produktiv sommar 10