Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2010 1
Bakgrund och tillvägagångssätt I syfte att undersöka hur coacherna upplevt sin roll i projektet, hur de ser på deltagarna och på projektet som helhet har vi valt att träffa alla coacher i fokusgrupper under projektets gång. Fokusgrupperna är utspridda under projekttiden med start i mitten på februari och pågående till slutet av oktober. Detta medför att vi på ett konstruktivt och utvecklande sätt får en inblick i coachernas syn på sin roll, på deltagarna och på projektets utveckling för att sedan kontinuerligt kunna återföra resultatet och lärande till projektledning och styrgrupp. En fokusgrupp fokuseras ett begränsat antal frågeställningar och det personliga mötet gör att frågor kan ställas om, förtydligas, ifrågasättas, fördjupas etc. i dialog mellan coach och utvärderare men också i dialog coacherna emellan. Svaren blir därmed mer nyanserade och innehållsrika och kan ge upphov till ytterligare frågor, tex. att ta upp i kommande fokusgrupper eller enkäter. De fokusgrupper som här presenteras fokuserar frågor kring hur coacherna ser på sin roll, hur de ser på deltagarna och deras möte med myndigheten samt vad de tycker och tror kring projektet som helhet. För att alla coacher ska kunna komma till tals på lika villkor utformar vi mötena på följande sätt: Varje deltagare får ett svarsformulär där de linjerade sidorna är numrerade från 1 till 6. Vi utvärderade läser därefter upp fråga 1 och ber deltagarna att skriva ner sina tankar och reflektioner på sidan 1. Efter en stund får alla komma till tals och svara muntligt på frågan. De muntliga svaren dokumenteras via dator. Därefter löper processen vidare på samma sätt till och med fråga 6. Coachernas skriftliga svar samlas in och full anonymitet garanteras. De sex fokusfrågorna återfinns i bilaga 1. Denna preliminära rapport omfattar två fokusgrupper omfattande totalt 8 coacher, varav 3 är kvinnor och 5 män. De svar som återges är de muntliga svar deltagarna lämnade under fokusgruppen och de är i stort sett ordagranna, endast små justeringar av språklig karaktär har i vissa fall gjorts. På några ställen har någon del av svaret tagits bort för att ej röja anonymiteten. Ortnamn och personnamn har genomgående ersatts med X. Svaren återges nedan fråga för fråga följt av en kort sammanfattning. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2010 2
Om coachrollen 1. Hur kom Du med i projektet och blev coach? - Tillfrågad om jag var intresserad om att vara coach frågade vad innebär det? fick en lätt information om projektet och vad det innebar och sade ja. Likaså har det varit intressant att träffa andra och få informera om projektet. De trodde väl att jag var lämplig. - Vi hade besök av X och han frågade om jag var intresserad att bli coach. Det verkade intressant. Dels är jag intresserad av människor och att det är spännande med ungdomar och andra kulturer. När vi var i Växjö, då tänkte jag jösses är det så här mycket. - - Jag tyckte att det kändes naturligt. - Blev tillfrågad. Har bred bakgrund, är lite tävlingsmänniska. Tackade ja, tyckte det skulle vara rolig, en chans till egen utveckling och chans att hjälpa. Ny mark att bryta. Att rätt människor var med var också avgörande. - Tillfrågad av handledaren. Har varit aspiranthandledare sedan länge, detta var en annorlunda utmaning. Är själv född utomlands (men svensk) så det kändes naturligt. De flesta coacher blev tillfrågade av någon av handledarna om de var intresserade. Det förefaller oss som att handledarna frågat de som på olika sätt kunde förväntas vara lämpliga, tex. hade erfarenheter från handledning av aspiranter och/eller hade sådana arbetsuppgifter/arbetsområden att de hade praktiska möjligheter att avsätta tid för coachandet, att de var intresserade av uppgiften etc. 2. Vad innebär det (för Dig) att vara coach? - Att ha en daglig kontakt med ungdomarna. Jag har två avdelningar jag går medvetet och pratar med dem dagligen. Vardagliga frågor. När vi äldre har ungdomarna närvarande så blir det ett bättre språk, utan fördomar och jargong, och definitivt när det gäller tjejerna. - Jag tycker det svåra är hur mycket jag skall göra uppföljningar och hur många andra uppföljningar som görs i projektet. Jag saknar information om vad som händer i projektet. Saknar stöd / information från X (handledaren). - Man får inte information från projektledaren utan genom deltagaren. Han talar om och jag boka in i almanackan. Man får det inte från projektledaren. - Alla coacher sitter ju inte bredvid deltagarna. - Att coacha innebär ju också att omvandla och börja jobba med den kunskap de fått. Jag jobbar i en större reception och är borta periodvis. Som coach handlar det om att följa upp vad som händer när jag inte är där och likaså med den ordinarie personalen. Vi är ett stort antal personal och jag måste ju pejla läget med dem, att stå mitt emellan. Detta är betydligt mer än vad som står i projektet. Sedan har jag samtal där jag antingen försöker dämpa eller stötta beroende på. Man får passa sig så att det inte blir en smäll och motsättningar mellan grupper. Och det är ingen liten roll. - Vi har ju lite lågsäsong i X (ortsnamn), mitt i sommaren hade det ju aldrig funkat. - Att vägleda. Projektets målsättning är tydlig, vi vill ha in fler utomnordiska medarbetare. Vill först ta reda på deltagarens målsättning. Det gäller att hantera dels deltagaren, dels hans omgivning. Lägger mycket krut på deltagaren, viktigt att jobba med rätt saker (i detta fall språket) för att nå hans mål, deltagaren har varit ganska kort tid i Sverige, därför är språket viktigt. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2010 3
- Få honom accepterad i organisationen, bearbeta hans attityder, få förtroende, försökt forma honom så att det ska fungera. Arbetar med hans personlighet. Han vill bli polis men har behövt plockas ner på jorden, lära sig jobbet från grunden. Att stötta och vägleda är de vanligaste nyckelorden i svaren (gäller speciellt de skriftliga). Att döma av de muntliga svaren ovan i den dialog som kom till stånd i fokusgruppen förefaller en del coacher ta ett större ansvar/avsätter mer tid än andra. Detta kan möjligen relateras till deltagarnas varierande syn på coacherna. Om deltagarna 3. Vad tycker Du har varit det positiva i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetar i, och dess medarbetare? - För mig är det hur fint de har kommit in i gänget. Vi är för lite personal redan. De har bara flutit in i kretsen och blivit en i gänget. Då får vi andra ju börja anpassa oss och tänka på ett annat vis. - Flutit väl in och de andra tar sig väl an och berättar om sina arbetsuppgifter och involverar dem i verksamheten. - När de var på rundtur så berättade de om olika ställen och då sa X (namn): Oh, där i X (ortsnamn) är det bara gamla gubbar. - Förvånansvärt snabbt har de kommit med i gänget. Det finns mycket nytänk och lite som också går att applicera och att förändra det som alltid har varit. - För oss var det en avlastning. Det blev väl lite av en överraskning att det faktiskt inte var så mycket arbete som fanns. Dvs. det fanns inte så mycket skitgöra. Det blev ett resurstillskott. Sedan får vi leta arbetsuppgifter för att fylla hans tjänst och det tar mycket kraft. Sedan lånar vi ut honom till X (ortsnamn). Medarbetarna upplever att han tillfört andra diskussioner kring ungdomar och hur de tänker. - De har andra religioner, varför äter inte muslimer griskött, jag kan tycka att det är intressanta diskussioner. Det kan jag använda sedan när jag talar med muslimer. Jag har lättare att rikta diskussioner om olikheter. - Hur man kan se på namnet vilket språk eller vilken dialekt de pratar. - Vi använder X (namn) till att söka på nätet på sitt språk om saker vi behöver information om. - Språket har varit bra, när man får in kunder som pratar deras språk. Vi kommunicerade innan genom att jag skrev på lappar och nu talar han direkt. - Anade fördomar, men polisen är duktig, har inte varit så mycket av det. Djupt imponerad över hur bra det gått. Fungerat förbaskat bra. Positiva attityder, inte hört mycket negativt om projektet. De har blivit behandlade och bemötta som alla andra, det har överraskat mig. Utvecklande. Organisationen har tagit hand om det bra, vi är förbaskat duktiga, vana att ta hand om nya, är utbildade handledare, har fått utbildning som coacher. Polisen uppfattas nog som mer främlingsfientliga än vad de är. - Gett omgivningen annan syn på nysvenskar. Omdömena om projektdeltagarna och hur de blivit emottagna i sina verksamheter är genomgående mycket positiva. Deltagarna har snabbt och med sin bakgrund och därtill hörande kunskaper och erfarenheter blivit en resurs man delvis saknat tidigare. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2010 4
4. Vad tycker Du har varit det negativa i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetar i, och dess medarbetare? - Det negativa upptäckte vi ju innan projektet. Att man såg att varför skall just dessa ungdomar favoriseras istället för de svenska ungdomarna när vi har rekryteringsstopp inom polisen. - Och de finns ju de som har den attityden fortfarande. - Informationen om projektet kunde ha varit bättre. Personalen tolkade det som en gräddfil och att de tar arbetena ifrån oss. Det är något nytt och något främmande. Antingen har man inte varit mottagliga för informationen eller så ja. - Tror att det har löst sig. - Den svenska kulturen, vi är välorganiserade men deltagaren har lite problem med detta, lite annan syn på tid och plats. Måste lära sig detta fullt ut. Jobbar på det. - Inte sett något direkt negativt. Vissa uppfattade det som gräddfil, lite gny om att deltagarna fick vissa fördelar, korridorsnack i början och innan de kom. Det fanns inledningsvis en viss skepsis gentemot projektet, en uppfattning om att deltagarna genom projektet fick en gräddfil till polisutbildningen. Någon menar att detta berodde på bristande information eller att alla inte tagit åt sig den information som getts. Denna problematik förefaller nu vara över. Om projektet 5. Vad tror Du att projektet leder till? - Ökad kunskap kring att umgås och leva med invandrare. Man får ibland kommentarer som man inte kunnat förutse och får tänka till en gång till. - Merit för deltagarna, eventuellt anställning, här eller någon annan stans. - Får en annan bild av polisen, tala positivt om myndigheten, som ringar på vattnet. - Arbete för deltagarna, möjlighet att bli säker på att yrket är rätt och att möjligheten finns, motivationen ökade. - Det finns möjlighet att faktiskt bli polis. Fått en sansad bild av vad polisen står för. - Kontakter för sommarjobb, timanställning, osv. - Vidgade vyer: i Sverige inom polismyndigheten och andra myndigheter. Minskar rasismen, vi blir mer vidsynta. På sikt bättre integration in i samhället. Fler civilanställda med denna bakgrund kommer att utveckla verksamheten. Bekymret ej inom myndigheten utan allmänheten tex. träffar kompisar i jobbet, behöva gripa några av sina egna etc. Deltagarna är till speciell nytta inom polisen: underrättelsetjänst har stor nytta - gäller då att de är på vår sida. Spanare. Tror stenhårt på detta. Tiden är mogen för detta. USA är mångkulturellt, det är på väg här också. Vissa invandrare tänker annorlunda, ser annorlunda, beskriver annorlunda, viktigt för oss att lära om detta. Deltagare har berättat sådana saker för oss. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2010 5
- Positivt för polisen med mångfald, vi stöter på olika kulturer, fungerar olika. Lärorikt för polisen och för invandrare. Hoppas på fortsättning. Har fått bra deltagare. Måste se lite annorlunda, fostran för båda parter. Svaren handlar dels om betydelsen för projektdeltagarna, att dessa får en chans att lära och förstå vad polisarbetet innebär och därmed underlätta för dem i framtiden. Den andra infallsvinkeln är vad projektet innebär för myndigheten, att den ger medarbetarna nya kunskaper och färdigheter, inblickar i och förståelse för andra kulturer och andra människors sätt att tänka och agera i olika situationer och därmed göra organisationen bättre rustad för de förändringar globaliseringen medför. 6. Om Du skulle ändra på något, vad skulle det då vara? - Informationsarbetet. - Hur man hittar informationen om projektet. - Resurstilldelning. - Tid för coachning av coacherna. - Ingenting. Gäller bara att individanpassa, det gör vi. Olika bakgrund och behov, kan inte köra alla på samma sätt. Coacherna har fått en stor, fri roll, det är bra. En stor eloge till Elizabeth. Cheferna har handlat rätt, alla backar upp fullt ut. - Det är negativt att projektdeltagarna ses som en resurs på PKC i sommar, att de ska fylla luckor. Behövde se mer till deltagaren och vad denna behöver, kunde ha gjort annat och utvecklats mer inom annat område, coacherna vet detta men måste släppa deltagare till PKC. (PKC=Polisens KontaktCenter, finns i Helsingborg och Hässleholm efter flytt från Malmö har inneburit personalbrist då alla inte velat flytta med). Coacherna är genomgående nöjda med projektet såsom det utvecklats sig. Vissa upplever brister i kommunikationen av projektet och att coacherna önskat mer tid för att utveckla coachrollen. Någon betonar den frihet och därmed möjlighet coachrollen innebär. Sammanfattande reflektion Vi har hittills bara mött en tredjedel av coacherna, våra uttalanden måste därför i dagsläget bedömas därefter. När man möter människor, i det här fallet coacher, personligen i en fokusgrupp får man också information utöver det talade eller skrivna ordet: det allmänna uppträdandet, stämningen, hållningen, känsloläget etc. Vi kan utifrån vår samlade information säga att vi främst mött positiva, entusiastiska coacher som präglas av stort engagemang för sina deltagare men också de som förefaller mindre engagerade och entusiastiska inför projektet och sina deltagare, vilket även framgår då de beskriver sin roll som coach. Projektdeltagarna har kommit in i organisationen och blivit accepterade på ett bra sätt, idel positiva omdömen om arbetsinsatser och idérikedom. Inledningsvis, och kanske främst före projektstarten, fanns emellertid en tämligen spridd uppfattning om att deltagarna fått en gräddfil som andra ungdomar inte var förunnade. Coacherna upplever att projektet har en stor uppgift att fylla då det gäller att sprida kunskap om andra språk och kulturer, tänkande och agerande etc. inom myndigheten kunskaper och färdigheter som myndigheten måste vara öppna för och skaffa sig för att möta nuets och framtidens utmaningar. Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2010 6
Bilaga 1 Fokusgrupp, coacher projekt VIS, Världen i Skåne Om coachrollen 1. - Hur kom Du med i projektet och blev coach? 2. - Vad innebär det att vara coach? Om deltagarna 3. - Vad tycker du har varit det positiva i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetat i, och dess medarbetare? 4. - Vad tycker du har varit det negativa i mötet mellan projektdeltagarna och de verksamheter de arbetat i, och dess medarbetare? Om projektet 5. - Vad tror Du att projektet leder till? 6. - Om Du skulle ändra på något, vad skulle det då vara? Bengt Arne Larsson & Martin Persson, 2010 7