Årsredovisning 2013 Sparbanken Eken
Sparbanken Eken jubilerade med rejäl resultatförbättring Under 2013 fyllde Sparbanken Eken fem år. Det blev ett jubileumsår med mersmak. Resultatet nästan fördubblades mot föregående år. fler kunder, ökad rådgivning, lägre kostnader och lägre kreditförluster har lagt grunden till den positiva utvecklingen. Efter fem år har de sex sparbanker som gick samman i Sparbanken Eken hittat sin form. Vi har en tydlig organisation som innebär att banken jobbar effektivare, vilket bland annat syns i ökade volymer utan nämnvärd personalökning. genom ombyggnaden av kontoret i Ryd har vi kunnat skapa ett väl fungerande huvudkontor för banken. Bankens kostnader minskade med tre miljoner kronor trots en ökning med närmare 700 nya kunder att betjäna under året. Samtliga sex kontor visar vinst och har bra volymutveckling. Nästan 50 miljoner kronor Rörelseresultat för 2013 uppgick till 48,9 miljoner kronor, att jämföra med 27,3 miljoner kronor året före. En viktig förklaring är att kreditförlusterna minskade, från 40 till drygt 17 miljoner kronor. Det var uppenbart att företag i en del branscher, exempelvis handel och transport, hade det tufft även under 2013. Den konjunkturuppgång som alla hade hoppats på under fjolåret syntes inte så mycket av, även om det blev lite bättre mot slutet av året. Börsuppgång gav nya affärer Räntenettot, det vill säga skillnaden i kostnader och intäkter mellan in- och utlåning, låg ganska oförändrat under året. Däremot noterar vi en ökning på drygt 4 miljoner kronor i provisionsnetto. Det hänger framför allt samman med börsutvecklingen, som var mycket positiv under förra året. Det leder till att kundernas intresse för alternativa placeringar framför allt i aktiefonder ökar. Det innebär också ökad efterfrågan på rådgivning i banken. Enbart plustecken Att 2013 var ett bra år för Sparbanken Eken framgår med önskvärd tydlighet. Det är plustecken över hela linjen, det vill säga där det ska vara det. inlåningen ökade med 227 miljoner kronor, utlåningen ökade med 198 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 6 procent i båda fallen. Bankens totala affärsvolym växte med drygt 800 miljoner kronor eller 7,4 procent. Sparbanken Eken fick också mer i utdelning på aktieinnehavet i Swedbank och vi utökade också
vårt innehav. totalt ägde vi vid årsskiftet drygt 800 000 aktier i Swedbank. Kontanthantering gav nya kunder Under fjolåret blossade det upp en infekterad debatt i Sverige när flera banker och bankkontor slutade att hantera kontanter. Men det fanns undantag. Sparbanken Eken var en av de banker som fortsatte erbjuda sina kunder att sätta in och ta ut pengar över disk. även om vi har kvar kontanthanteringen är vår målsättning att aktivt arbeta med att minska kontantflödena. kontanthantering är förenat med en hel del kostnader, men vi resonerar som så att detta är en viktig del i bankens service. Och det är viktigare för Sparbanken Eken att erbjuda denna service än att jaga de sista vinstkronorna. Vi har också fått nya kunder genom att gå emot strömmen i den här frågan. Protesterna mot slopad kontanthantering slog också igenom när Svenskt kvalitetsindex mätte allmänhetens inställning till banker under fjolåret. Sparbanken Eken hamnade på femte plats bland landets sparbanker vad gäller kundnöjdhet. Det är en tillfredsställande placering, men det finns alltid lite till för oss att jobba på. Vinst återinvesteras i bygden när det går bra för Sparbanken Eken går det bra för bygden. Banken ägs ju av sex sparbanksstiftelser en på varje ort där banken har kontor och en del av vinsten delas ut till stiftelserna. för 2013 föreslår styrelsen att stiftelserna ska få 2,5 miljoner kronor i utdelning. Det innebär i så fall att drygt 14 miljoner kronor delats ut till stiftelserna under Sparbanken Ekens fem första år. Stiftelsernas uppgift är att bidra till en positiv utveckling för bygden. En hel del pengar har satsats i form av bidrag till utbyggnad av fibernät. Stiftelserna har också skänkt hjärtstartare och engagerat sig i kultur- och idrottsföreningar, med mera. till detta kommer bankens rena sponsring, som uppgår till drygt 1 miljon kronor på årsbasis. Sparbanken Eken står stark femårsjubileum firades under året med öppet hus på samtliga kontor samt olika lokala aktiviteter. Vi kan konstatera att det har hänt mycket sedan banken bildades. En effektiv organisation är på plats, vi har definierat yrkesrollerna och befattningarna är på plats. i takt med att vi växt har vårt erbjudande utökats med nya specialisttjänster. Vi har också, i styrelse och ledning, sett till att leva upp till myndigheternas växande krav på styrning och kontroll. Det goda resultatet från 2013 gör att Sparbanken Eken nu står ännu starkare. Vi klarar, med god marginal, även den skärpning av kraven på kapitaltäckning, som aviserats. Det gör att vi kan fortsätta vara den ekonomiska motor vi vill vara i vår bygd. leif fransson, VD
Sparbanken Ekens årsredovisning kontor i Ryd 2013
innehållsförteckning 5 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 6 Fem år i sammandrag... 10 Nyckeltal... 11 Resultaträkning... 12 Rapport över totalresultat... 12 Balansräkning... 13 Kassaflödesanalys... 14 Noter till de finansiella rapporterna... 15 not 1 Uppgifter om sparbanken...15 not 2 Redovisningsprinciper...15 not 3 Finansella risker...21 not 4 Räntenetto...28 not 5 Erhållna utdelningar...28 not 6 Provisionsintäkter...28 not 7 Provisionskostnader...28 not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner...29 not 9 Övriga rörelseintäkter...29 not 10 Allmänna administrationskostnader...30 not 11 Avskrivning av materiella tillgångar...32 not 12 Övriga rörelsekostnader...32 not 13 Kreditförluster, netto...32 not 14 Bokslutsdispositioner...32 not 15 Skatter...33 not 16 Kassa...33 not 17 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m...33 not 18 Utlåning till kreditinstitut...33 not 19 Utlåning till allmänheten...34 not 20 Obligationer och andra räntebärande värdepapper...35 not 21 Aktier och andelar...36 not 22 Materiella tillgångar...37 not 23 Övriga tillgångar...37 not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter...38 not 25 Skulder till kreditinstitut...38 not 26 Inlåning från allmänheten...38 not 27 Övriga skulder...38 not 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter...39 not 29 Avsättningar...39 not 30 Obeskattade reserver...39 not 31 Eget kapital...40 not 32 Finansiella tillgångar och skulder...41 not 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar...43 not 34 Kapitaltäckningsanalys...43 not 35 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen...45 Utgående mandatperioder... 46 Revisionsberättelse... 47 Företagsstyrning... 48 Styrelse och revisor... 49 Ordlista/definitioner... 50 Medarbetare... 51 Styrelsen för Sparbanken Eken AB får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet under 2013, det sjätte verksamhetsåret i aktiebolagsform. Årsredovisningens beloppsuppgifter är, om ej annat anges, i tkr. Årsstämma hålls tis 22 april kl. 18.00 i Ryd.
6 förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7 % uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8 % halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2 %. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 % till 0,25% i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare
förvaltningsberättelse 7 likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8 % i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14 % i årstakt och det förutses en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på 50 000 personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1 % i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 %. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1 % till 0,75 %, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflationsoch reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet 2015. Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 beräknas tillväxten i svensk ekonomi få ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. Sparbanken Eken AB Den 15 oktober 2007 tog huvudmännen i Almundsryds Sparbank, Skatelöv och Västra Torsås Sparbank, Göteryds Sparbank, Långasjö Sockens Sparbank, Åryds Sparbank och Älmeboda Sparbank, ett enhälligt och historiskt beslut, att sparbankerna skulle ombildas till ett nytt bankaktiebolag. Tillstånd att driva bankrörelse från Finansinspektionen erhölls den 2 juni 2008. Det bildades även sex sparbanksstiftelser som idag äger samtliga 3 000 000 aktier i Sparbanken Eken AB, fördelat enligt följande: Stiftelse Andel % Almundsryds Sparbanksstiftelse 31, 5 Göteryds Sparbanksstiftelse 6,2 Långasjö Sockens Sparbanksstiftelse 19,2 Skatelöv och Västra Torsås Sparbanksstiftelse 21,1 Åryds Sparbanksstiftelse 5,3 Älmeboda Sparbanksstiftelse 16,7 Summa 100,0 Allmänt Sparbanken Eken tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas Riksförbund. Gruppen, omfattande 61 sparbanker, hade under 2013 en affärsvolym på 791 miljarder kronor. Det totala antalet årsarbetare inom gruppen uppgår till 3 244. Via avtal har sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela dataproduktionen sker i Swedbanks IT-system och vi köper även tjänster avseende fond och utland. Avtalet reglerar också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur, Swedbank Försäkring och Swedbank Hypotek. Verksamhetens inriktning Med lokal förankring och närhet till kunden ska Sparbanken Eken vara den naturliga bankförbindelsen. Genom personlig service, närhet, tillgänglighet och hög kompetens vill vi skapa trygghet och ett bestående samarbete. Kundinriktningen ska i huvudsak avse privatpersoner, lantbruk, små och medelstora företag och föreningar/ organisationer. Affärsvolym inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under 2013 med 227 mkr och uppgick vid årsskiftet till 3 965 mkr. Detta är en ökning med 6 %. Hushållssektorn, inklusive personliga företagare, ökade med 4 % och företagssektorn med 19 %. Sparbankens totala affärsvolym på inlåningen ökade med 664 mkr eller 12 % till 6 204. Affärsvolym utlåning Sparbankens utlåning till allmänheten, uppgick vid årets slut till 3 549 mkr, en ökning med 198 mkr eller 6 %. Ökningen har skett med 7 % inom hushållssektorn inklusive personliga företagare och 3 % inom företagssektorn.
8 förvaltningsberättelse Sparbankens totala affärsvolym på utlåningen ökade med 153 mkr eller 3 % till 5 675. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick till 11 879 mkr vid årsskiftet, en ökning under året med 817 mkr eller 7 %. Antal kunder har ökat under året med knappt 700 och uppgår nu till 25 100. Värdepappersportfölj Sparbankens innehav av räntebärande värdepapper och indexobligationer har under året ökat med 54 mkr till 261 mkr. Den finansiella utvecklingen har gjort att sparbanken har haft positiva värdeförändringar i värdepappersportföljen, vilket framgår av not 8. Aktieinnehav i Swedbank AB Sparbankens innehav av aktier i Swedbank AB uppgår till 813 400 styck. Under 2013 köptes 70 000 styck. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för det totala innehavet är 58,77 kronor per aktie vilket gör totalt 48 mkr. Kursen på bokslutsdagen uppgick till 181,00 kronor per aktie eller totalt 147 mkr vilket ger en positiv orealiserad värdeförändring på 99 mkr. Sparbankens totala innehav av aktier framgår av not 21. Sparbankens aktieinnehav i Swedbank är klassificerade som Finansiella tillgångar som kan säljas. Ackumulerade orealiserade värdeförändringar redovisas i Fond för verkligt värde, se not 31. Resultat Årets rörelseresultat uppgick till 49 mkr. Räntenettot är oförändrat mot föregående år, och uppgick till 93 mkr. Ränteintäkterna för utlåningen har minskat med 16 mkr till 152 mkr. Räntekostnaderna för vår inlåning minskade med 17 mkr till 59 mkr. Räntenettot har belastats med 2 mkr i beräknad avgift för stabilitetsfonden för finansiella företag samt med 3 mkr för avgiften till insättningsgarantin. Räntemarginalen mellan åren har minskat med 0,08 % till 1,92 %. Provisionsnettot förbättrades med 4 mkr till 28 mkr. Den största ökningen svarade värdepappersprovisioner för. Nettoresultat finansiella transaktioner består av realiserade resultat och orealiserade värdeförändringar på finansiella placeringar. Det realiserade resultatet uppgick till 1 mkr och den orealiserade värdeförändringen blev 2 mkr. Sparbankens rörelsekostnader exklusive kreditförluster minskade med 4 mkr och var vid årsskiftet 65 mkr. Sparbankens enskilt största kostnadspost är personalkostnader som minskade med 2 mkr och uppgår till 40 mkr. Övriga allmänna administrationskostnader minskade med 2 mkr. Fastighets-, inventarie- och materialkostnader har minskat medan inköpta konsulttjänster har ökat. Sparbankens kreditförluster netto uppgick till 18 mkr. I denna nettosumma ingår konstaterade förluster på 32 mkr varav 26 mkr reserverats tidigare. Årets reserveringar för sannolika kreditförluster redovisas till 13 mkr. Se även not 13. Årets kreditförlustnivå är fortsatt hög och uppgår till 0,51 % av total utlåning. Genomsnittet för de senaste fem åren uppgår till 0,60 %, att jämföra med bankens affärsplan där det anges att nivån inte bör överstiga 0,50 %. Det pågår fortsatt kvalitetshöjande aktiviteter med bankens kreditportfölj. Osäkra fordringar uppgår på balansdagen till 143,4 mkr. För dessa har reserverats 57,5 mkr, vilket gör att reserveringsgraden för osäkra fordringar per årsskiftet uppgår till 40 %. Personal Vid årsskiftet fanns 57 tillsvidareanställda tjänstemän i sparbanken. För att förstärka kreditorganisationen har en ny tjänst som kreditanalytiker bemannats. Ett fortsatt arbete har pågått under året vad gäller att se över arbetsbeskrivningar, yrkesroller, arbetssätt och kundbas. Det sker en ständig kompetensutveckling bland medarbetarna, både internt och externt, för att möta marknadens krav på allt mer komplexa kundmöten. Fem år i sammandrag För resultat- och balansräkning i sammandrag för de senaste fem åren hänvisas till Fem år i sammandrag. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare kommenteras i not 10. Likviditet och eget kapital Sparbankens likviditet uppgår till 15 % av inlåningen, se även den kassaflödesanalys som ingår i årsredovisningen. Likviditeten är föremål för kontinuerlig uppföljning av styrelsen. Det egna kapitalet uppgår till 593 mkr. Lagstadgad kapitaltäckningskvot på 1,00 har under året hållits med betryggande marginal. Vid årsskiftet var kapitaltäckningskvoten 1,91. Nyckeltal Nyckeltal redovisas under egen rubrik i årsredovisningen. Övrigt Sammanfattningsvis kan sägas att 2013 blev ett framgångrikt år med fina volymökningar och god lönsamhet, det sjätte året i Sparbanken Ekens historia. De fina siffrorna som presenteras understryker det goda och energiska arbete som samtliga medarbetare utfört under året.
förvaltningsberättelse 9 Under året har ett antal kundträffar anordnats i form av skatteträffar, aktieträffar, lantbruksträffar med mera och bland annat tillsammans med olika medarrangörer. Händelser av väsentlig betydelse under året Under 2013 har bankens uttagsautomater överlåtits till Bankomat AB, ett bolag som gemensamt ägs av både affärsbanker och sparbanker. Automaterna i Ryd och Grimslöv är utbytta under året. Händelser efter balansdagen Inga händelser av sådan art att de skulle påverka årsredovisningens eller förvaltningsberättelsens utformning har inträffat efter räkenskapsårets utgång. Förväntad framtida utveckling Med hänsyn till rådande konjunkturläge förväntas en fortsatt tillväxt av volymerna samt ökad konkurrens med negativ påverkan på räntenettot. Resultatet före kreditförluster beräknas uppgå till 55 60 mkr för 2014. Förslag till vinstdisposition, tkr Årets resultat enligt balansräkningen utgör... 41 344 Till årsstämmans förfogande står: överkursfond... 52 437 fond för verkligt värde... 99 317 balanserad vinst... 99 420 årets resultat... 41 344 Summa...292 518 Förslaget till utdelning, som utgör 6,0 % av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,91. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 442 mkr och totalt minimikapitalkrav till 232 mkr. Specifikation av posterna framgår av not 34 om kapitaltäckningsanalys. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att den kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens eget kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägarna utdelas... 2 500 i ny räkning balanseras...290 018 varav överkursfond... 52 437 varav fond för verkligt värde... 99 317
10 flerårsöversikt Fem år i sammandrag Resultaträkning 2011 2010 2009 Räntenetto 93 304 92 757 91 078 73 095 73 091 Erhållna utdelningar 7 619 4 810 2 656 191 10 245 Provisionsnetto 27 586 23 860 21 158 19 870 17 107 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 714 14 480-2 330 4 805 10 344 Övriga rörelseintäkter 425 248 577 499 321 Summa rörelseintäkter 131 648 136 155 113 139 98 460 111 108 Allmänna administrationskostnader -58 041-61 801-64 154-49 979-48 046 Avskrivningar av materiella tillgångar -1 323-1 256-1 151-1 334-1 381 Övriga rörelsekostnader -5 730-5 728-5 379-5 920-4 456 Kreditförluster, netto -17 629-40 072-15 933-8 510-6 715 Summa rörelsekostnader -82 723-108 857-86 617-65 743-60 598 Rörelseresultat 48 925 27 298 26 522 32 717 50 510 Bokslutsdispositioner, netto 2 142-2 504-321 219-710 Skatt -9 723-2 586-6 016-8 041-10 279 Årets resultat 41 344 22 208 20 185 24 895 39 521 Balansräkning 2011 2010 2009 Tillgångar Kassa 9 074 7 233 8 566 8 015 9 728 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 9 750 0 0 0 0 Utlåning till kreditinstitut 583 813 590 169 510 518 307 527 343 847 Utlåning till allmänheten 3 548 960 3 350 658 3 128 388 2 714 841 2 426 574 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 260 919 206 843 151 213 234 662 223 448 Aktier och andelar 148 828 96 080 81 126 84 793 75 245 Materiella tillgångar 17 391 18 394 18 161 14 288 15 203 Övriga tillgångar 14 394 21 862 15 479 16 519 17 363 Summa tillgångar 4 593 129 4 291 239 3 913 451 3 380 645 3 111 408 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 780 784 817 809 6 878 Inlåning från allmänheten 3 964 666 3 737 829 3 398 494 2 899 181 2 666 934 Övriga skulder 31 903 36 937 42 984 18 641 17 293 Avsättningar 1 152 2 766 1 993 6 456 5 035 Summa skulder och avsättningar 3 998 501 3 778 316 3 444 288 2 925 087 2 696 140 Obeskattade reserver 2 110 4 252 1 748 1 427 1 646 Eget kapital 592 518 508 671 467 415 454 131 413 622 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 593 129 4 291 239 3 913 451 3 380 645 3 111 408
nyckeltal 11 Nyckeltal 2011 2010 2009 Volymutveckling Utlåning till allmänheten 3 548 960 3 350 658 3 128 388 2 714 841 2 426 574 förändring i % 5,9 7,1 15,2 11,9 9,0 Inlåning från allmänheten 3 964 666 3 737 829 3 398 494 2 899 181 2 666 934 förändring i % 6,1 10,0 17,2 8,7 5,4 Medelomslutning (MO) 4 434 329 4 111 643 3 614 146 3 216 375 2 971 803 förändring i % 7,8 13,8 12,4 8,2 3,9 Affärsvolym, genomsnittlig 11 430 304 10 643 846 9 708 916 8 814 637 7 788 766 förändring i % 7,4 9,6 10,2 13,2 9,2 Affärsvolym, ultimo 11 879 116 11 062 144 10 196 777 9 306 393 8 363 277 förändring i % 7,4 8,5 9,6 11,3 14,8 Soliditets- och kapitaltäckningsmått Soliditet, % 12,94 11,93 11,98 13,46 13,33 Primärkapitalkvot 2,12 2,07 2,09 2,23 2,28 Kapitaltäckningskvot 1,91 1,89 1,87 1,99 1,98 Resultatmått Placeringsmarginal, % 2,10 2,26 2,52 2,27 2,46 Intjäningsförmåga, % 1,50 1,64 1,17 1,28 1,93 Avkastning på totalt kapital, % 1,10 0,66 0,73 1,02 1,70 Avkastning på eget kapital, % 6,89 4,10 4,23 5,54 9,70 K/I-tal före kreditförluster 0,49 0,51 0,62 0,58 0,48 K/I-tal efter kreditförluster 0,63 0,80 0,77 0,67 0,55 Totala intäkter/genomsnittlig affärsvolym, % 1,15 1,28 1,17 1,12 1,43 Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym % 0,43 0,26 0,27 0,37 0,65 Problemkrediter Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 40,08 43,25 27,10 24,39 26,26 Andel osäkra fordringar, % 2,42 2,80 3,01 3,17 2,43 Kreditförlustnivå, % 0,51 1,26 0,58 0,35 0,30 Övriga uppgifter In-/utlåningsrelation, % 112 112 109 107 110 Exponeringsgräns - 25 % av kapitalbasen 110 445 103 269 96 149 91 932 84 823 Rörelseresultat/anställd i banktjänst 958 527 553 783 1 282 Genomsn. affärsvolym/anställd i banktjänst 223 685 205 480 202 269 210 876 197 684 Medelantalet anställda 53,2 53,9 50,0 43,4 41,2 varav i banktjänst 51,1 51,8 48,0 41,8 39,4 Antal kontor 6 6 6 6 7
12 resultaträkning, rapport över totalresultat Resultaträkning Not Ränteintäkter 151 985 168 341 Räntekostnader -58 681-75 584 Räntenetto 4 93 304 92 757 Erhållna utdelningar 5 7 619 4 810 Provisionsintäkter 6 35 044 31 943 Provisionskostnader 7-7 458-8 083 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 2 714 14 480 Övriga rörelseintäkter 9 425 248 Summa rörelseintäkter 131 648 136 155 Allmänna administrationskostnader 10-58 041-61 801 Av- och nedskrivning av materiella tillgångar 11-1 323-1 256 Övriga rörelsekostnader 12-5 730-5 728 Summa kostnader före kreditförluster -65 094-68 785 Resultat före kreditförluster 66 554 67 370 Kreditförluster, netto 13-17 629-40 072 Rörelseresultat 48 925 27 298 Bokslutsdispositioner 14 2 142-2 504 Skatt 15-9 723-2 586 Årets resultat 41 344 22 208 Rapport över totalresultat Årets resultat 41 344 22 208 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 42 053 27 998 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat -- -5 800 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar 2 239-2 239 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat -589 589 Årets övrigt totalresultat 43 703 20 548 Årets totalresultat 85 047 42 756
balansräkning 13 Balansräkning, den 31 december Not Tillgångar Kassa 16 9 074 7 233 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 17 9 750 -- Utlåning till kreditinstitut 18 583 813 590 169 Utlåning till allmänheten 19 3 548 960 3 350 658 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 20 260 919 206 843 Aktier och andelar 21 148 828 96 080 Materiella tillgångar 22 17 391 18 394 Övriga tillgångar 23 1 447 8 026 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 12 947 13 836 Summa tillgångar 4 593 129 4 291 239 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 25 780 784 Inlåning från allmänheten 26 3 964 666 3 737 829 Övriga skulder 27 15 939 19 085 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 15 964 17 852 Avsättningar 29 1 152 2 766 Summa skulder och avsättningar 3 998 501 3 778 316 Obeskattade reserver 30 2 110 4 252 Eget kapital 31 Aktiekapital 300 000 300 000 Överkursfond 52 437 52 437 Fond för verkligt värde 99 317 55 614 Balanserat resultat 99 420 78 412 Årets resultat 41 344 22 208 Summa eget kapital 592 518 508 671 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 593 129 4 291 239 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Garantier kreditgarantier 83 091 75 052 övriga garantier 12 359 19 540 Åtaganden outnyttjad del av beviljade krediter 255 758 261 928 lånelöfte 44 501 34 218
14 kassaflödesanalys Kassaflödesanalys 1 januari 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultatet (+) 48 925 27 298 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) -81 41 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -2 359-3 073 Avskrivningar (+) 1 323 1 256 Kreditförluster (+) 17 862 40 273 Inkomstskatt (-) -9 723-2 586 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 55 947 63 209 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning utlåning till allmänheten(-) -215 931-262 543 Ökning inlåning från allmänheten (+) 226 837 339 335 Ökning/minskning av övriga tillgångar (-/+) -56 855-128 518 Ökning/minskning av övriga skulder (+/-) -6 588-5 351 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 410 6 132 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av obligationer (+) 3 000 56 000 Inköp av aktier och andelar (-) -10 716-475 Avyttring av aktier och andelar (+) 75 18 183 Inköp materiella tillgångar (-) -320-1 489 Avyttring materiella tillgångar (+) 40 -- Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 921 72 219 Årets kassaflöde -4 511 78 351 Likvida medel vid årets början 596 618 518 267 Likvida medel vid årets slut 592 107 596 618 Specifikation av likvida medel Kassa 9 074 7 233 Utlåning kreditinstitut 583 813 590 169 Skulder till kreditinstitut -780-784 Summa likvida medel 592 107 596 618 Kommentarer till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och baseras på rörelseresultatet för perioden samt i balansräkningen ingående förändringar. Rörelseresultatet korrigeras för sådana förändringar som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Kassaflöden redovisas indelade i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten samt investeringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från periodens rörelseresultat. Justering görs för inkomstskatter samt för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investeringverksamheten. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av inköp respektive försäljningar av kategorierna investeringar som hålles till förfall samt aktier och andelar hänförda till kategorin finansiella tillgångar som kan säljas. Likvida medel Likvida medel består av kassa och dagslånefordringar med beaktande av clearingskulder.
noter 15 Noter Not 1 u p p g i f t e r om spa r banken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Sparbanken Eken AB som är sparbanksaktiebolag med säte i Tingsryds kommun. Adressen till huvudkontoret är Brunnsgatan 1, 360 10 Ryd. Organisationsnummer: 516406-0674 Not 2 r e d ov i s n i n g s p r i n c i p e r Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2014-03-12. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma 2014-04-22. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året dessförinnan har ej gjorts. Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och
16 noter utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Premie för insättningsgarantin och avgift till stabilitetsfonden. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. De har dock inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är i ntjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring. Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt driftsförluster. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
noter 17 Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationer samt räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns inlåning samt leverantörsskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Lånefordringar och kundfordringar representeras i balansräkningen av posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Här ingår innehavet av aktier i Swedbank AB, onoterade aktier och andelar, obligationer som initialt hänförts till denna kategori samt innehav av derivatinstrument för kassaflödessäkring. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital.
18 noter För dessa instrument ingår transaktionskostnader i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter vid löpande värdering till verkligt värde i Fond för verkligt värde till dess instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori sparbankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80 125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation). Kassaflödessäkring För säkring används ränteswappar. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i fond för verkligt värde i eget kapital till den del säkringen varit effektiv så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. All ineffektivitet från säkringen redovisas i resultaträkningen. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer sparbanken till del angående följande förlusthändelser: betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en Finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas som upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens metod för att fastställa dessa reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är väsentligt försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den
noter 19 löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna Investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en Finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en Finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Nedskrivning på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella trasaktioner. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av Investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som Finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av bankens totala tillgångar är relativt liten (0,3 %).
20 noter Beräknade nyttjandeperioder: Byggnader...50 år Markanläggningar... 20 år Inventarier...3 10 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilken sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal med VD, utfäst att han kan avsluta sin tjänstgöring vid 61 års ålder. För pensioner i egen regi d.v.s. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring, görs avsättning enligt extern kapitalvärdesberäkning. Avsättningen redovisas i egen balansräkning. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.