1(43) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM... 3 FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING 6 STYRVENTILER... 7 KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR OCH DYL. 8 EL- OCH TELEKABLAR MM.. 10 RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM. 11 DATORER,KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR MM. 12 DATORPROGRAMVAROR. 15 APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR LAGRING, TRANSFORMERING, FASKOMPENSERING, OMRIKTNING MM. 27 KOPPLINGSUTRUSTNING OCH KOPPLINGSAPPARATER. 28 APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM 30 APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING... 31 STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM.. 33 MÄRKNING, PROVNING MM 35 TEKNISK DOKUMENTATION... 37 2007-01-17
2(43) SYFTE De tekniska anvisningarna skall tjäna som underlag och hjälp för projektörer och ge information till verksamhetsföreträdare och övriga medverkande i byggprocessen Anvisningarna redovisar erfarenheter från produktion och förvaltning i form av standardnivåer, lämpliga material, tekniska lösningar etc. Texten beskriver, med gällande regelverk som bas, en tänkt normalstandard i form av nivåer utöver reglernas krav, lösningar på allmänt formulerade krav eller standard och rutiner där regler saknas. Om text saknas för respektive avsnitt/rubrik innebär detta att standarden följer gällande normer och bestämmelser, om sådana finns, eller att anvisningar kommer att lämnas för varje projekt. Myndighetskrav skall alltid uppfyllas. Vid avvikelse från krav i denna anvisning skall Lokalförsörjningsförvaltningen lämna sitt godkännande. Vid byte av i beskrivning angiven produkt skall beställaren meddelas för godkännande av bytet
3(43) STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM PROJEKTERING Styrprojektör skall upprätta följande dokument: Objektsbunden Teknisk Beskrivning Funktionsbeskrivning Flödesbilder ( Principschema, Driftkort ) Planritning med införda fläktar, pumpar, givare, ställdon, timrar mm utanför tekniska utrymme med rätta beteckningar, införs ex på ventilationsritningar Gränsdragningslista Preliminära effektlistor
4(43) MILJÖBETINGELSER / MILJÖGRANSKNING AV MATERIAL OCH PRODUKTER Där beställaren begär skall varor, material och produkter vara godkända av Milab som byggs in eller används under byggskedet. Exempel är ventiler, frekvensomriktare, givare, termometrar, smörjmedel, fogmassor, silikontätningar, tätningsringar, limmer, färger mm. UTRYMMEN Utrustning uppställes och anordnas så att framtida utbyggnad inom respektive utrymmen i möjligaste mån tillgodoses.
5(43) LEDNINGSNÄT Ledningar ansluts på plint i apparatskåp. Anslutningsobjektets placering utanför fläktrum och undercentral skall framgå av bifogade planritningar. Utgående gruppledningar samt ledningar till fläktar och pumpar dimensioneras av entreprenören med hänsyn till förändringar av preliminära motoreffekter. Ledningar till rumsgivare och tidströmställare utförs med infällt montage, förutom ledningar i tekniska utrymmen, som utförs med utanpåliggande montage. Projekteringssamordning Styrprojektör samordnar med elprojektör för erforderlig kanalisation För ombyggnader på befintliga väggar accepteras ledningar i fastskruvade Thorsmanslister med dragning i samråd med beställaren. TEKNISKA UTRYMMEN Med tekniska utrymmen menas, fläktrum, apparatrum, kylmaskinrum, elrum.
6(43) FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING FÖRUTSÄTTNINGAR Rivningsmaterialet skall källsorteras med avseende på miljö och ekonomi i följande fraktioner Mineraliska massor Metallskrot Blandat avfall Hantering av rivningsmaterial skall ske med följande kriterier: Återanvändning Återvinning Energiutvinning Deponering Anbudsgivare skall genom besök på plats göra sig underrättad om förutsättningar och omfattning av rivnings- och demonteringsarbeten före avgivande av anbud. Då reglercentraler, fläktar och pumpar matas direkt från elcentral skall urkoppling från denna utföras och gruppförteckning revideras Kablage skall demonteras i hela sin längd inkl säkerhetsbrytare I förfrågningshandling skall det framgå vilket material som skall tillvaratas och överlämnas till beställaren är det något mer material beställaren önskar ta om hand under entreprenaden så meddelar beställaren det under entreprenaden. Övrigt material skall borttransporteras från platsen. Vid kabelgenomföring i vägg och valv demonteras kablage och genomföringar tätas
7(43) STYRVENTILER Ventiler skall i normala fall ingå i VVS-entreprenörens leverans, undantag kan vara små ventiler till eftervärmningsbatterier eller liknande I de fall styrentreprenören skall leverera ventiler skall följande anges: Ventiler skall vara av typ sätesventiler. För samtliga ventiler gäller att min. reglerområde är 1:50 samt max. läckage vid enkelsätiga ventiler är 0,1% och vid dubbelsätiga 0,5%. Ventilställdon skall anpassas till ventilens reglerområde. Styrventil skall om ej annat anges vara utförda för PN 10 vid 120 C samt vara försedd med manuellt ställdon. Styrventiler för montage i fjärrvärmeledning skall vara flänsade och utföras för PN 16. Ventiler fr o m DN 65 skall vara flänsade där ej annat anges. Ventiler för luftbehandling samt radiatorsystem skall vara 3-vägs blandningsventil med variabelt flöde på primärsidan och med lätt utbytbart Kvs värde Ventiler placerade i shuntgrupper skall levereras, märkta med beteckning, till RE:s shuntgruppstillverkare i god tid före tillverkning av shuntgrupper skall ske. Ventiler placerade i vatten blandat med frysskyddsmedel skall vara försedda med packboxar avsedda för sådant montage.
8(43) KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR O DYL Kabel för data, kommunikation, förläggs i separat kabelränna. Kabelgenomföringar Håltagningar utförda av entreprenören tätas efter färdigställd ledningsdragning, så att ursprunglig täthetsklass uppnås. För kabelgenomföringar gäller ställda miljökrav i 8 MILJÖGRANSKNING AV MATERIAL OCH PRODUKTER. Förskruvning användes för ledningstätning vid genomföring i aggregatväggar. Brandavskiljande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Tätning utförs så att krav vid brandcellsgränser uppfylls. Stativ för elutrustning För fritt uppställd utrustning används profilstål för apparatmontage och ledningsdragning.
9(43) Fästdon för apparater, el- och telekablar, ledare mm Korrosionströgt material skall användas. Utomhus och i fuktig lokal används rostfritt stål. Förläggning av ledningar och rör på ventilationskanaler och aggregat får ej utföras. Fästdon för el- och telekablar, elinstallationsrör o d På ankarskena fästs ledningar med för ändamålet avsedd ledningshållare. Kanalistion av elinstallationsrör Med avvikelse från ELSÄK-FS 1999:5 föreskrivs att vid dold förläggning får inte förläggningssätt 51, 52 och 53 enligt kapitel 52, tabell 52G utföras, ledningar skall alltid förläggas i tomrör (kanal). För kanalisation gäller ställda miljökrav i 8 MILJÖGRANSKNING AV MATERIAL OCH PRODUKTER.
10(43) EL- OCH TELEKABLAR MM FÖRLÄGGNING AV ISOLERADE LEDNINGAR Samtliga kablar mellan i entreprenaden ingående apparatskåp samt i entreprenaden ingående utrustning/komponenter skall vara skärmade och tillverkade av halogenfritt material. Motorer och apparater samt strömställare och vakter, som monteras på skakande maskinfundament anslutes med halogenfri anslutningskabel (flexibel) med avbäring. BEFINTLIG ANLÄGGNING Vid mindre ombyggnad där befintlig installation ej är halogenfri kabeltyp kan krav på halogenfritt material utgå TELE- OCH DATAKABLAR Kommunikationsslingan skall utföras med skärmad kabel typ FBAR-PG eller motsvarande, i vissa LON system skall det vara typ Belden Kabel för kommunikationsslinga och busledning förläggs enligt tillverkarens anvisningar. Kopplingsplintar på skena Plintar i apparatskåp för gruppledningar skall ha provningsmöjlighet. Endast en yttre förbindningsledare får anslutas på en och samma sida av kopplingsplint. Samtliga reservledare inkopplas på plint. Samtliga parter i mångledare, även reservparter, skall anslutas i trådrätt till kopplingsplint. Sista part skall alltid reserveras för skyddsjord. Våningsplint får ej förekomma
11(43) RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM Kontaktor resp. motorskydd skall vara utrustade med erforderligt antal hjälpkontakter för angiven funktion. Vid behov kompletteras de med hjälprelä. Anslutningsdetaljer skall vara utförda med skruv. Reläer Instickstyp (11-poliga) med lägesindikering skall användas. Dvärgbrytare Dvärgbrytare (automatsäkring) förses med fristående larmkontakt. Slutande kontaktfunktion vid utlöst brytare. Används som manöversäkring. Jordfelsbrytare Belysning och uttag i apparatskåp skall förses med jordfelsbrytare. Ventilavledare Åskskydd typ mellan- fin- och teleskydd. Mellanskydd för varje apparatskåp, finskydd för elektronikenheter samt teleskydd för kommunikationsslinga. Även kablar som lämnar huset förses med teleskydd. Mellanskyddet skall förses med larmkontakt för anslutning till DUC. Förbrukat skydd, skall bryta spänningen till matade enheter.
12(43) DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR MM I INSTALLATIONSSYSTEM Datorundercentraler placeras i apparatskåp vid respektive anläggningsdel. Antalet DUC:ar anpassas till entreprenörens systemuppbyggnad. Utrustningen skall fungera störningsfritt under följande miljöbetingelser: Nätspänning: 230 V AC +10% / -15% Frekvens 50±3 Hz Temperatur: 15-30 C Relativ fuktighet: 20-95% Systemet och dess komponenter skall vara okänsligt för statisk elektricitet, samt skyddad mot störningar från transienter i ledningsnätet. Krav enligt SS-EN 61000-4-4 och SS-EN 61000-4-5. Om magnetiska stabilatorer erfordras skall dessa ingå i entreprenaden. Utrustningen skall ej ha eget jordsystem.
13(43) Datorer och datorenhet För att anbud skall kunna antas skall de uppfylla LFF s styrstandard. Befintligt installerat system i respektive byggnad skall följas så att varje fastighet endast har ett fabrikat installerat. Om annat fabrikat offereras skall offerten innefatta totalt utbyte inom fastigheten. Datorer Huvuddator skall vara IBM-kompatibel. Hårddisk, min. 10 Gb. Processor min. Intelkompatibel 500 MHz Internminne min. 128 Mb. Systemet skall efter spänningsavbrott vara i drift inom 180 s. Säkerhetsfiler som skapas vid återstart (ex. vis scandisk) skall sparas automatiskt som tempfil. I anbudet anges funktionstider för anläggning enligt denna beskrivning och för fullt utbyggd anläggning samt disposition och reservkapacitet i olika minnen. Tangentbord Tangentbord skall ha svenska tecken samt tangentplacering och beteckningar enligt SIS 66 22 41. Samråd med brukaren skall ske med brukaren ang. ev. funktionstangenters funktion. Bildskärmar Bildskärm skall uppfylla krav enligt TCO-99, min. 19. Mus Mus skall vara försedd med scrollingfunktion.
14(43) Datakommunikationsenheter Transmissionsenheter skall uppfylla krav enligt SS-EN 61000-4-4 och SS- EN 61000-4-5. Överföringskontrollutrustningen skall övervaka överföringen mellan dator och datorundercentral. Larm skall avges vid transmissionsfel. Uppringningsenheter Dygnsuppringning skall ske en gång/dygn, eller vid 80% full DUC. DHC skall ringa upp DUC en gång per dygn för övervakning av DUCfunktion, skall vara inställbart i DHC. Modem I första hand skall det kopplas upp via TCP/IP adresser på kommunens nätverk. Går inte det så blir det telemodem min. 56.600 bit/s V90. Erf. korthållsmodem placeras vid DHC resp terminaler. Data/Nätverkskontakt i duc och kabel fram till det skall ingå i entreprenaden
15(43) DATORPROGRAMVAROR Programvara delas upp för system-, tillämpnings-, kommunikations- och hjälpprogramvaror. Operatörskommunikationen delas upp i behörighetsnivåer där varje funktion skall tilldelas en behörighetsnivå. De olika behörighetsnivåerna (1-4) skall spärras med nyckelbrytare eller kod. Behörighet 4 är tillgänglig för alla och behörighet 1 har högsta tillgänglighet. Behörighet skall kunna ändras från terminal av personal med behörighetsnivå 1. Datainformation för respektive programavsnitt skall i datorhuvudcentral kunna fås utskrivet på terminal och visning på bildskärm samt för datorundercentral utskrift via portabel terminal eller dylikt. Programmet skall återstarta automatiskt efter spänningsbortfall. Om inläsning av program krävs, t ex vid långvarigt spänningsbortfall, skall denna inläsning ske automatiskt.
16(43) Tillämpningssprogramvaror Välj ut den tillämpningssprogram som berörs vid aktuella projektet Operatör skall från driftövervakningscentralen manuellt och/eller med hjälp av tidsprogram kunna manövrera hela processer eller enstaka komponent i vissa fall. LARMHANTERING Utskrift av larm Möjlighet till indelning av larm skall finnas. Preliminärt skall larm indelas enligt följande: Klass/PRIO Larmkategori Larmexempel A (1) Personlarm Hiss, Handikapptoalett mm. B (2) Säkerhetslarm Branddetektorer, Inbrott och brandlarm C (3) VVS, El Temperaturavvikelse VP, VS-system Driftfel VP, VS-pumpar Driftfel pannor Kökskyla D (4) VVS, EL Frysvakt Pumpgropar Automatsäkring Expansionskärl Rökdetektorer E (5) VVS, El Temperaturavvikelse LB Temperaturavvikelse VV Driftfel fläktar Komfortkyla F (6) LB Filtervakt Låg/Hög verkningsgrad G (9) Slowpoll Linjespärr Kommunikationsfel Larmskrivare System Inkommande larm skall visas på DHC med larmgivarens kompletta beteckning samt klartext.
17(43) Driftfel Driftfel fläktar omfattar dels larm, för när utsända manöver och kontaktorns läge ej överensstämmer eller när utsänd manöver och indikering från luftflödesgivare eller fläktvakt ej överensstämmer. Driftfel pumpar omfattar när önskat driftläge ej överensstämmer med svar från kontaktor. Alternativt separat larm från motorskydd och fläktvakter. Driftfelslarm från fläktar och pumpar med frekvensomriktare skall innehålla arbets-brytare, lindningsvakt samt fellarm frekvensomriktare. Klartextbibliotek Varje tillståndsändring hos in- och utgångar skall kunna kompletteras med valfri text såsom: - beskrivning av funktion - instruktion av personal (DHC) Texter utformas i samråd med beställaren.
18(43) Följdlarmsblockering Följdlarm skall undvikas på alla nivåer. Exempel på situationer då följdlarm skall blockeras: - Vid spänningsbortfall. - Då en vakt av många i ett system löser ut och föranleder systemstopp. Övriga vakter skall då icke larma. - När överlastskydd har löst ut skall konfliktlarm blockeras på grund av statusbortfall. Endast larm av högre prioritet skall avges. Kvittering larm Inkommet larm skall manuellt kvitteras för återställning av akustisk signal. Utskrift av larmlista Ej kvitterade larm. Kvitterade men kvarstående larm av en viss prioritet.
19(43) Blockering av larm Blockering innebär att larm från blockerad givare ej kommer att skrivas ut. Utskrift av blockeringslista Utskrift av samtliga blockerade larm. Larminformation För varje larmkontakt lagras följande information i DHC:s tabeller: - Larmtext - Prioritet - Blockerat/deblockerat - Kvitterat/icke kvitterat - Utskriftsenhet(er) - Fördröjning
20(43) STYRNING Tidkanaler Tidkanalers innehåll skall kunna skrivas ut. Tidkanaler skall ha godtyckligt ställbara gränser för till- och frånslag. Skilda tider kommer att användas för vardag, lördag, söndag och helgdagar. Tidsupplösningen skall ej vara längre än 1 minut. Skottårsomställning skall vara inprogrammerad. Möjlighet till att programmera in helger skall finnas. Fördelning av objekt på respektive tidkanaler skall kunna ändras. Utöver veckodag måndag-söndag skall minst 3 st. specialdagar (typ storhelg) kunna läggas in. Gruppkommando Förlängd ventilation och helger. Skall i förväg, via funktionsknappar, kunna läggas in av driftpersonal via DHC. När den aktuella tiden passerat, skall systemet återgå till normal drift. Vid inprogrammering av skollov skall detta göras på ett ställe som sänder till fördefinierade tidkanaler i DUC:ar för samtliga skolor Automatisk starttidsfördröjning Manöverobjekt som skall startas på samma tid enligt tidprogram (tidkanaler) eller efter spänningsbortfall skall, med hänsyn till belastning på elnätet, starta i sekvens med 5 s mellanrum. Tiden skall vara justerbar inom intervallet 0-15 s. Automatisk återstart efter spänningsbortfall Drift- och övervakningsanläggningen skall automatiskt återstarta alla manöverobjekt efter spänningsbortfall, under förutsättning att de skall vara i drift enligt det tidsprogram de tillhör.
21(43) Händelsestyrning Händelsestyrning skall kunna ske vid larm, statusändring eller från analog ingång. Exempel: - Larmprioritetsklass för en viss larmgivare skall kunna ändras vid en temperaturändring. - Då ett objekt startas skall ett annan slavstyras till eller från. - Erhålla en utskrift av ett förutbestämt protokoll på viss tidpunkt eller av given händelse. Kontroll av ingångstillstånd Ingångens läge skall kunna avläsas. Kontroll av utgång Utskriften skall redovisa utgångens läge HAND-O-DATA, uppgift om utgången är i automatikläge eller har blivit manövrerad och datorns utsignal. Ändring av utgångstillstånd Forcering av utgångstillstånd till läge HAND-O-DATA. I läge DATA styrs utgångens läge av datorns program. Drifttidmätning Samtliga objekt i anläggningen skall kunna förses med drifttidmätning som skall kunna väljas från DHC med ett operatörskommando.
22(43) Mätvärdesgränser Kontroll och ändring av mätvärdesgränser, filtreringsgrad, tid mellan mätning etc. för analog ingång. Inställbara mätvärdesgränser skall vara övre- och undre gränsvärden kopplade till börvärde samt flytande gränsvärden. Mätvärdeshantering Mätvärden från analoga givare samt värden som är resultat av beräkning skall visas på operatörsterminal, alternativt bildskärm. Alla analoga mätvärden skall kunna förses med gränsvärden för automatiskt larm eller styrning av processen. Gränsvärdet skall kunna ändras efter tidprogram så att till exempel en rumsgivare kan ha ett gränsvärde för dagtid och ett annat för nattetid. Glidande gränsvärde skall också kunna tillämpas så att till exempel gränsvärde för rumstemperatur varierar med utetemperaturen. Värde skall presenteras i valfri storhet. För inlästa mätvärden skall följande delfunktioner utföras: - Presentation skall ske i aktuella SI-enheter - Filtrering (datareduktion) - Rimlighetskontroll - Gränsvärdestest
23(43) Regulatorparametrar Kontroll och ändring skall kunna ske av de olika regulatorernas P, I och D funktion (förstärkningsgrad, sommar/vinterkompensering, tidkonstanter) dödzon vid sekvensreglering. Utsignalens ändring per tidsenhet skall kunna begränsas. Dödzon på utsignalen skall kunna ställas. Funktioner i styrprogram Styrprogrammet skall ha erforderliga instruktioner för att åstadkomma förreglingar och reglerfunktioner. Optimering För värmeregulatorer skall optimeringsfunktioner inprogrammeras med samtliga parametrar inställbara. Reglerfunktioner Följande reglerparametrar skall redovisas i klartext och i tabeller: - Regulatornummer - Typ av regulator - Ärvärde - Börvärde - Förstärkningsfaktorer - Tidkonstanter - Max. utsignal - Min. utsignal - Dödzon Ändring av börvärde Ändring av börvärde för regulator via DUC/DHC.
24(43) PLOTTNING AV MÄTVÄRDE Mätvärde eller grupp av mätvärden (min. 8 st) skall kunna plottas på skrivare som funktion av tiden samt mätvärden skall kunna redovisas som stapel- och kurvdiagram. Godtyckliga max- och mingränser samt samplingsintervall skall kunna anges. Via funktionsknappar i flödesbild skall analoga och digitala värden och styrningar kunna kopplas till grupper för Historik, Trender och Realtidstrend. Realtidstrend: Trend: Historik: Skall användas som hjälpmedel vid injustering samt kontroll av injustering. Trenden skall presenteras i bild och ej lagras. Samplingsintervall skall vara inställbar mellan 2-60 sek. Värden som är äldre än 7 dagar skall raderas. Avsedd för kontroll av hela systemförlopp. Trend skall presenteras i bild fram till realtid med automatik. Samplingsintervall skall vara inställbar för medelvärden mellan 2-60 sek. Värden som är äldre än en månad skall raderas. Avsedd för kontroll av hela systemförlopp. Historik skall presenteras i bild den historik som ligger i DUC skall kunna överföras med funktionsknapp. Samplingsintervall skall vara inställbar för medelvärde under 60 s till 60 min. Värden som är äldre än 13 månader skall raderas manuellt efter information från systemet. Historik och trender som lagras i DUC skall överföras till DHC efter inställbar tid mellan 1-7 dagar. ANGE Ange i funktionsbeskrivning vilka trender som skall vara med vid aktuella projektet
25(43) Hjälpprogramvaror GRAFISKA BILDER (BILDUPPBYGGNADSPROGRAM) Bilden skall vara dynamisk och redovisa aktuella mätvärden och driftstatus (t ex ändrad färg på symboler för att markera driftstatus). Den dynamiska bilden uppdateras min. var 10:e sekund). Uppkallad bild och länkade dokument, skall vara färdig inom 7 sek. Programvara för att generera grafiska dynamiska bilder ingår. Driftpersonal skall själv kunna generera fram egna bilder. Bilderna skall utformas i princip enligt driftkortens flödesscheman. Samtliga färgbilder skall innehålla information om anläggning, system, DUC, apparatskåp, bildnr, datum, veckodag, klockslag, utetemperatur i bild. Nedan redovisas princip för uppbyggnad av dynamiska flödesbilder. Funktioner via dynamisk flödesbild. Dynamisk flödesbild upprättas per system och byggs upp enligt tillhörande flödesschema. Om flödesbild omfattar flera sidor, skall detta märkas ut via bildväxlingsfält. Huvuddatorn skall behandla bilderna i en hierarki med en meny med möjlighet att ange flera fastigheter samt övriga DHC-funktioner Via bildväxlingsfält skall man kunna gå till önskad fastighet och få upp en översiktsbild. I översiktsbilden skall alla komponenter över systemen (som de är placerade i verkligheten) inom fastigheten synas. På denna meny skall systembeteckningar och betjäningsområden vara representerade. Valt system skall nås via bildväxlingsfält. Ett LB system skall omfatta en bild och man skall eftersträva att få plats med hela VP,VS och VV på en bild. Om systemet inte får plats på en bild, delas systemet upp på två (eller flera) bilder. På översiktsbild anges samtliga förekommande bilder per system. På respektive delsystembild skall bildväxlingsfält finnas för automatisk växling mellan bilderna. Från varje flödesbild skall det finnas bildväxlingselement till samtliga flödesbilder i anläggningen, exkl systeminställningsbilder. Via flödesbild skall tidkanal, kurvpunkter och trendpunkter, kunna nås via funktionsknapp i bild. Redovisade komponenters inbördes placering skall överensstämma med verkligheten.
26(43) Beteckningar skall överensstämma med driftbeskrivning och flödesschema, systembeteckning t ex LB01 utelämnas, framgår som bildrubrik. På översiktsmenyn skall framgå systembeteckning och betjäningsområde. Från översiktsmenyn växlas bild till respektive systems dynamiska flödesbild. Alla tillhörande delsystem såsom t ex efterbehandlingar till huvudaggregat skall ingå i systemet. Programmeny skall finnas på varje bild för aktuellt system, där skall samtliga parametrar skall kunna nås via funktionsknapp. Texter i översikt och programmeny skall vara svart. I flödesbilder skall finnas följande funktionsknappar placerade i programmeny: Funktionsknapp till tidkanal Funktionsknapp till realtidstrend Funktionsknapp till trend Funktionsknapp till historik Funktionsknapp till larmhantering Funktionsknapp till regulatorparametrar Funktionsknapp till larmlistor Funktionsknapp till funktionstext
27(43) APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR LAGRING, TRANSFORMERING, FASKOMPENSERING, OMRIKTNING MM Frekvensomriktare för motordrift Kapslingsklass skall vara min. IP43. Frekvensomriktare skall placeras så nära motorn som möjligt för att minimera övertonsströmmar och att andra utrustningar störs. Frekvensomriktare skall monteras så att god kylning erhålls. Temperaturen vid frekvensomriktare får ej överstiga +30 C. Frekvensomriktarens ljudnivå skall ej överstiga 45dB(A) samt för enskild frekvens skall ljudnivån ej överstiga 40dB(A). Arbetsbrytare samt lindningsvakt skall ingå i summalarmet från frekvensomriktaren.
28(43) KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER ALLMÄNT Efter spänningsbortfall skall motorer återstarta automatiskt, med fördröjning mellan belastningsobjekt med stor strömförbrukning. (Max. 1 objekt eller max. 10 kw per tillfälle). Apparatskåp Apparatskåp skall byggas och märkas lika Märkbilaga Apparatskåp utförs som s k "säkringslösa". Skåp skall vara försett med fastskruvad ficka för förvaring av ritningar och instruktioner. Apparatskåp som placeras utanför teknisk utrymme skall förses med låsanordning med cylinderlås. Återställnings tryckknappar skall vara lätt åtkomliga. Golvskåp monteras på sockel med höjd 100 mm. Apparatskåpet skall sitta fast i golv eller vägg. Temperaturen i apparatskåp får ej överstiga +30 C. Minst 30% reservutrymme skall finnas, dock utrymme för minst två kontaktormotorskydd och två reläer. För apparatskåp som betjänar fjärrvärmecentral skall plomberbar säkring monteras för värmemängdsmätning. E.E matar med separat ledning för belysning,som tänds automatiskt när dörren öppnas, och uttag i apparatskåpet. Plintar och ledningar för belysning och uttag i apparatskåpet skall vara åtskilda från övrig el i apparatskåpet, samt vara försedda med märkning om att spänning finns i apparatskåpet trots att huvudbrytaren är frånslagen. Transformatorer skall ej ha glassäkringar, utan automatsäkringar och dessa skall vara 2-poliga. Dörr till apparatutrymme
29(43) Dörrfrontapparater: - DUC-display. - Manöveromkopplare - Summalarmslampa. Apparatplacering i dörrfront mellan 1500 mm och 1800 mm ö.g. Startkopplare, pådrag mm för högst 1 kv Motorskyddsbrytare och kontaktor skall vara Telemecanique typ GV2/LC med kontaktfunktion för larmgivning. Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Säkerhetsbrytare skall finnas för alla motorer. Säkerhetsbrytare utomhus placeras under, av entreprenören utfört regnskydd, lägst 300 mm över tak eller mark. Säkerhetsbrytare för frekvensstyrda fläktar och takfläktar skall vara försedda med hjälpkontakt. Hjälpkontakt inkopplas för larmindikering i DUC. Säkerhetsbrytare för samtliga pumpar skall vara försedda med hjälpkontakt, pumpar med larmmodul skall larmkontakten inkopplas i serie med hjälpkontakten
30(43) APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM Tidströmställarna skall vara vita samt avsedda för utanpåliggande/-infällt montage. Tidströmställare placeras 1,5 m över färdigt golv. Tidströmställare skyltas med betjäningstext Manövertryckknappar Tryckknapp för förlängd ventilation skall vara försedd med lysdiod, med tidfunktion omställbar i DUC. Lysdiod skall indikera drift av resp. aggregat. Svarstid max. 3 s. Manöverströmställare I apparatskåp skall manöveromkopplarens vred befinna sig i läge 45 uppåt till höger vid manöverobjektets normala drifttillstånd och rakt upp vid stopp. Systemomkopplare per system Manöveromkopplare för pumpar Manöveromkopplare skall övervakas och anslutas med summalarm till DUC för omkopplare ej i läge automatik.
31(43) APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING ALLMÄNT Styrutrustningars funktion P, PI eller PID väljs med hänsyn till i beskrivningen angivna krav, funktioner och tillåtna avvikelser. GIVARE Rumsgivare skall inritas på planritning, det skall finnas minst en rumsgivare för varje ventilationssystem Givare, som skall monteras i rörledning, levereras med dykrör. Rumsgivare placeras 1,8 m över golv. Utgivare placeras på norrfasad min. 3,0 m över färdig mark på distans från vägg
32(43) STÄLLDON Ställdon för spjäll, elektriska Samtliga elektriska ställdon 24 V, växelström, där ej annat anges. Vid isolerade kanaler skall spjällställdonen förses med spjällaxelförlängare. Ställdon för ventil, elektriska Ställdon för styrventil skall vara försedd med handmanöverdon med möjlighet att ställa ventilen i valfritt läge utan att elektriskt frånkoppla motorn Samtliga elektriska ställdon 24 V, växelström, där ej annat anges. Vid strömavbrott skall styrventiler för värme kvarstanna i läget vid strömavbrott och styrventiler för blandning av varmvatten skall stänga. Magnetventiler skall vara mjukstängande.
33(43) STYR- OCH LOGIKENHETER I PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM Datorenheter i programmerbara styrsystem DATORUNDERCENTRAL Datorundercentraler skall vara försedda med display och knappsats. Display skall vara försedd med dynamisk visning. Datorundercentral (DUC) monteras i apparatskåp, alt. i apparatskåpsfront Dataslingan anslutes till kommunikationsdelen, som skall vara galvaniskt isolerad mot undercentralens övriga kretsar. Undercentral skall vara försedd med datordel för att självständigt upprätthålla funktioner vid DHC-bortfall. Minst 10% av resp. in- och utgångstyp skall finnas att utnyttjas i reserv i varje apparatskåp med DUC (dock minst 2 st av resp. in- och utgångstyp). Om detta ej kan innehållas och innebär komplettering med ny DUC enbart för reserv, kostnadsregleras detta tillsammans med beställaren, där det bedöms att utbyggnad ej kommer att ske i framtiden. Dessutom skall det finnas plats i apparatskåpsutrymme för min. 30% utökning av resp. in- och utgångstyp.
34(43) Enheter med digitala ingångar Digitala ingångar skall vara avsedda för potentialfria kontakter. Varje ingång skall vara försedd med lysdiod för indikering av insignal. Enheter med digitala utgångar Utgångar skall vara försedda med omkopplare med lägen "ON-OFF-AUT" alt "TILL-FRÅN-AUT". Enheter med analoga utgångar Utgångars status indikeras. Manuell styrning av anslutna objekt sker via omställare på analog utgångsenhet.
35(43) MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING MM AV INSTALLATIONER All märkning skall ske enligt flik 2 märksystem. Märkning av apparatskåp Apparatskåp skall märkas med skylt, som anger apparatskåpsbeteckning, centralbeteckning, matande kabelarea och max. säkringsstorlek. Märkning av ledningssystem i elkraftsinstallationer Kabelnummer skall vara löpande för varje apparatskåp. Löpnummer föregås av apparatskåpsnummer och bindestreck, ex 3-123. Kommunikationskabel mellan DUC:ar skall ha egen nummerserie. Siffran skall föregås av bokstaven S och bindestreck, ex S-2 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer Styr- och övervakningsdon förses med märktext enligt driftbeskrivning samt med text som anger vilket aggregat etc respektive don betjänar. Styr- och övervakningsdon ovan undertak förses även med märkskylt under undertak. Skyltar skall skruvas och vara av PVC-fri laminerad plast med graverad svart text på vit botten.
36(43) PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM Anläggningen skall innan slutbesiktning funktionsprovas och injusteras, vilket innebär att inprogrammera tidsfunktioner, larmgränser etc i samråd med beställaren. I samband med funktionsprovning och injustering skall protokoll upprättas. Vid funktionsprovning skall representanter från beställaren närvara. Vid funktionsprovning skall hela kedjan från komponent till huvuddator kontrolleras. Provning av styr- och övervakningssystem I entreprenaden ingår följande provningar: - Isolationsmätning av i entreprenaden ingående delar - Kontroll och uppmätning av skyddsjordning - Uppmätning av driftström i respektive fas för motorer - Funktionsprovning av samtliga styr-, övervaknings- och elfunktioner. - Larm skall avprovas från utlöst larmgivare till dynamisk visning i processbild. - Tidsstyrningar skall avprovas från datorhuvudcentral till objekt. - Mätgivare skall avprovas från objekt till dynamiskt värde i processbild. - Reglerutrustningars insvängningsförlopp. Dokumentation skall ske via trendrapport i datorhuvudcentral. Trendrapporterna skall vara försedda med kommentarer, såsom start- och stopptid, ev. nattuppvärmning, nattkylning e.dyl. - Belastningsberoende provning. (Sommar/Vinter) Samordnad funktionsprovning Samordnad funktionsprovning skall utföras tillsammans med sidoentreprenörer.
37(43) TEKNISK DOKUMENTATION MM FÖR INSTALLATIONER Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer Entreprenören skall upprätta följande handlingar: - Dokumentlista - Kretsschema, outnyttjad kontaktfunktion redovisas - Flödesschema utvisande styrkomponenternas principiella placering med tillhörande funktionsbeskrivning - Apparatlista omfattande alla i entreprenaden ingående styr- och övervakningsdon och apparater med angivande av fabrikat, typbeteckning och tekniska data - Apparatskåpsritningar med apparater pos.märkta - Skyltlista - Yttre förbindningsscheman - Systemlayout över i systemet ingående delar inklusive situationsplan - Grundprogramvara - Projektspecifik programvara - Underlag för egenprovningar - Byggvarudeklaration - Larmtexter - Dynamiska flödesbilder - Direktivtexter Leverans Bygghandlingar levereras i 2 omgångar. Erforderlig granskningstid 10 arbetsdagar. Arbete får ej påbörjas innan granskningstiden gått ut. Beställarens granskning medför inte någon inskränkning i entreprenörens kontraktsenliga ansvar.
38(43) Relationshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer Entreprenören skall upprätta följande handlingar: - Samtliga bygghandlingar uppdaterade till relationshandling - Protokoll över utförda provningar och mätningar - Kopior av planritningar på vilka det förts in avvikelser som gjorts under arbetets gång. (Endast underlag.) - Inställningsvärden i form av injusteringsprotokoll med samtliga variabler angivna. - Kopia av planritning(ar) utvisande kommunikationsslingans förläggning samt eventuella kopplingsdosor. (Endast underlag.) Kopia av aktuell programvara skall förvaras hos entreprenören i minst 10 år. Relationshandlingar för digitala styr- och övervakningsinstallationer Dataprogram skall dokumenteras enligt följande: 1 Grundprogram i form av handhavande instruktioner skall omfatta en funktionsbeskrivning av grundprogrammet och anvisningar om hur rutiner och grundprogram uppkallas. Grundprogram i form av källkod och objektkod skall förvaras av entreprenören i två exemplar. Varje exemplar förvaras i var sin byggnad på brandsäker plats. 2 Projektspecifikt program. Detta program avser de rutiner och funktioner som är specifika för denna anläggning. Denna programdel skall levereras i leverantörens standardspråk (högnivåspråk). Erforderliga manualer för dator, DHC, DUC och terminalutrustningar inkluderas. 3 Funktionsbilder (grafiska bilder) levereras enligt punkt 2 ovan.
39(43) Program som kan försvinna ur datorn vid exempelvis strömavbrott skall vara lagrat på skivminne för automatisk inläsning i datorn vid uppstartning. Program skall uppdateras i samband med färdigställandet samt fyra gånger under garantitiden. Beställarens justering av färgbilder, drifttider, börvärden och fördröjningar skall även uppdateras på entreprenörens kopia. Programmen skall vara försedda med kommentarer till programlösning, förklaringar, ingående programmodulers betydelse samt variablers innehåll. Funktionsbeskrivning skall utgöras av beskrivning över anläggnings- eller utrustnings verkningssätt, uppgifter om tekniska data samt erforderliga ritningar och scheman för redovisning av funktionssamband. Leverans Relationshandlingar skall tillhandahållas i 2 omgång original samt 1 omgång kopior av apparatskåpsritningar som placeras i ritningsfack i respektive apparatskåp. Dessutom skall dokumentationen renritas/skrivas på CAD/WORD med ritningar i DWG-format och texter i DOC-format samt överlämnas i original på CD. All dokumentation skall märkas RELATIONSHANDLING och vara daterade.
40(43) CE-märkning För samtliga komponenter som levereras, gäller EU-direktiven om överensstämmelse samt CE-märkning enligt maskindirektivet, LVDdirektivet och EMC-direktivet samt övriga tillämpliga direktiv som kan gälla för levererad utrustning. All levererad och installerad utrustning skall vara CE-märkt. Dokumenterad 2A-försäkran vilken är underskriven och daterad, anger avsedd anläggningsdel. CE-märkning och 2A-försäkran för komponenter gäller endast då dessa är inkopplade enligt leverantörens anvisningar. 1 2A-försäkran skall uppgifter finnas om vilka direktiv resp. komponent är CE-märkt efter. På CE-märke, som placeras vid resp. system skall förutom CE-symbol finnas uppgifter om leverantör/entreprenör, beteckning (ex. vis. AS1), datum och signatur. Respektive entreprenör tillhandahåller erforderligt material för upprättande av samordnad CE-märkning för sammansatta maskiner som omfattas av maskindirektivet. Allt material inklusive underlaget för CE-märkningen skall överlämnas till beställaren och är föremål för besiktning.
41(43) Driftinstruktioner för styr- och övervaknings-installationer 1 Översiktsschema 2 Adressförteckning 3 4 5 Flödesbilder, Komponentlista 6 Programvara DUC nr (inkl funktionsbeskrivning) 7 Programvara DUC nr (inkl funktionsbeskrivning) 8 Programvara DUC nr (inkl funktionsbeskrivning) 9 10 11 12 Apparatskåpsschema AS1 13 Apparatskåpsschema AS2 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Planritning styrkomponenters placering 23 DUC-dispositioner 24 Skyltlista 25 Provningsprotokoll funktionsprovning DUC Egenprovningsprotokoll 26 Provningsprotokoll isolation och skyddsjord Leverans Entreprenören upprättar två omgångar varav en omgång handlingar insatta i pärmar storlek A4 med produktregister enligt nedan samt en omgång i digital version på CD. Instruktionen skall levereras till beställaren (insatta i pärmar) i samband med anläggningens driftsättning. Befintliga anläggningar Vid ombyggnad av befintlig anläggning skall befintlig driftinstruktion uppdateras
42(43) Deklaration av miljöpåverkan BYGGVARUDEKLARATIONER För samtliga i objektet ingående material och produkter skall byggvarudeklarationer, emissionsrapporter och varuinformationsblad (enligt KIFS 1998:8) överlämnas till beställaren, tillsammans med ev. avvikelserapport, utredningar etc. Byggvarudeklarationer skall vara avfattade på svenska och upprättade enligt Byggsektorns kretsloppsråds anvisningar eller likvärdiga. Produktinnehållet i byggvarudeklarationer skall omfatta relevanta tillsatsämnen enligt Sveriges Byggindustriers Lista över relevanta ämnen i byggvaror (1999-04-20). Information till drift- och underhållspersonal för styr- och övervakningsinstallationer Entreprenören informerar beställarens drift- och underhållspersonal om funktionssätt samt drift och underhåll av i entreprenaden ingående utrustning. Utbildningen sker vid anläggningens färdigställande. (Beräknad tidsåtgång ca. 2 tim per system).
43(43) Tillsyn, skötsel och underhåll av styr- och övervakningsinstallationer I entreprenaden skall service ingå av anläggningen under garantitiden omfattande ett besök var 6:e månad av kompetent serviceman. Service skall omfatta funktionskontroll, driftoptimering som skall dokumenteras samt erforderliga justeringar och reparationer inklusive eventuellt material. Vid varje servicebesök skall skriftliga protokoll upprättas och attesteras av ansvarig maskinpersonal samt tillsändas beställaren. Datum för servicebesök upprättas vid slutbesiktningen, besök skall aviseras 14 dagar före besök. Protokoll från servicebesök skall uppvisas vid garantibesiktning Garantiservicebesöken skall omfatta: Service och kontroll av datorenheter, kablar, kontaktdon, givare m m. Kontroll av ställdon med överföringsmekanik. Kontroll av att ändlägen uppnås. Erforderliga justeringar och reparationer inklusive eventuellt material. Service mjukvara Analys och åtgärder av driftavdelningens eventuellt bokförda störningar. Justering av processberoende parametrar såsom: Fördröjningar mellan uppstartningssekvenser. Inbördes förändringar av uppstartningssekvenser. Justering av gränsvärden för mätvärden, larmgränser, larmblockeringar. Uppdatering av huvuddator och programvaror under garantitiden.