ÅRSREDOVISNING 2016 REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ
INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATREDOVISNING... 3 Inledning... 3 Uppgifter... 3 Organisation... 3 Verksamhetsmål... 3 Verksamheten... 4 Inledning... 4 Ärendeutveckling... 4 Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden... 5 Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden... 5 Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN... 5 Ekonomi... 6 Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr... 6 Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr... 6 Kostnad per prestation... 6 Tabell 6. Nämndens kostnader i tkr samt kostnad per avgjort ärende i kr... 7 Utbildningsbidrag... 7 Kostnader för nämndens kansli och drift... 7 Samverkan... 8 Övrigt... 8 Resultat i förhållande till de uppställda målen... 9 Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden... 10 Sammanfattning... 11 RESULTATRÄKNING... 12 BALANSRÄKNING... 13 ANSLAGSREDOVISNING... 14 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 15 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 21 UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN... 22 LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ... 23 2
RESULTATREDOVISNING Inledning Uppgifter Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft och den 1 juni 2008 genomfördes vissa ändringar i lagen (SFS 2008:192). Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen omfattar får bara utföras om den har godkänts vid en etikprövning. Uppgiften att göra den prövningen ligger på regionala etikprövningsnämnder. Det finns sex regionala nämnder, i respektive Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Nämnderna har också till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna har rätt att ta ut ersättning för prövningen. En regional nämnds beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). Organisation är indelad i två avdelningar, en avdelning som prövar ansökningar som gäller medicinsk forskning och en avdelning som prövar ansökningar som gäller övrig forskning. Varje avdelning består av ordförande och femton övriga ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Av de övriga ledamöterna ska tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. I respektive avdelning är vetenskapliga sekreterare utsedda bland de vetenskapliga ledamöterna. Ledningen av nämnden utövas av ordförandena för nämndens två avdelningar. En av dessa ansvarar för den administrativa ledningen av nämnden och är ordförande vid sammanträde med nämndledningen. Nämnden har sitt kansli vid Umeå universitet som tillhandahåller kansliresurser. För nämndens ekonomiadministration svarar Statens servicecenter. Nämnden har således ingen anställd personal. Nämndens upptagningsområde omfattar forskning vid Mittuniversitetet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet samt forskning inom hälso- och sjukvårdsenheter, företag, statliga myndigheter och kommuner i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Avdelningarna har använt sig av den i 27 tredje stycket etikprövningslagen angivna möjligheten att delegera vissa ärenden. Således har avdelningarna delegerat till vetenskaplig sekreterare och ordförande att i samråd pröva ansökningar som avser ändring av ett redan godkänt projekt. Avdelningarna har även ofta delegerat till vetenskaplig sekreterare och ordförande att besluta i ärenden där avdelningen vid sammanträde begär komplettering. Verksamhetsmål Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (2003:460, 7-11 ). 3
Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna som bestäms av regeringen ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Verksamheten Inledning Etikprövningsnämndens ledamöter och ersättare har utsetts av regeringen för perioden 2014-2016. På nämndens kansli arbetar två administrativa sekreterare varav en på deltid. Nämnden utnyttjar universitetets infrastruktur beträffande kanslilokaler, sammanträdesrum, arkiv, datorstöd, kommunikation m.m. Detta fungerar tillfredsställande. Antalet inkomna ärenden under år 2016 var 505, vilket är en ökning med 32 ärenden jämfört med föregående år. Ärendeutveckling I tabellerna används följande beteckningar för de olika kategorier (typer) av ansökningar som anges i bilaga 2 till förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor: A = En forskningshuvudman. B = Mer än en forskningshuvudman. C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner/-objekt har ett omedelbart samband med endast en av huvudmännen. D = Behandling av personuppgifter. E = Klinisk läkemedelsprövning. F = Ändring. För ärenden hänförda till avdelningen för medicinsk forskning används beteckningen M och för ärenden hänförda till avdelningen för övrig forskning används beteckningen Ö. 4
Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden Kategori År 2014 År 2015 År 2016 Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt A 140 48 188 185 136 85 221 176 137 78 215 221 B 6 1 7 9 14 1 15 15 10 0 10 6 C 9 1 10 17 8 4 12 11 16 8 24 20 D 12 3 15 19 7 7 14 13 4 4 8 8 E 9 0 9 8 9 0 9 6 9 0 9 10 F 153 9 162 165 187 15 202 193 209 30 239 231 Samtliga 329 62 391 403 361 112 473 414 385 120 505 496 Kommentar: I tabellen redovisas som avgjorda ärenden de ärenden där nämnden under året fattat beslut om avvisning, godkännande, överlämnande, avslag eller rådgivande yttrande. Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden År 2014 År 2015 År 2016 Möten Avgjorda Möten Avgjorda Möten Avgjorda ärenden ärenden ärenden Medicinsk forskning 11 186 11 143 11 170 Övrig forskning 8 52 10 78 9 95 Ändringsärenden 165 193 231 Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN Kategori År 2014 År 2015 År 2016 Överkl Övl Överkl Övl Överkl Övl M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö A 1 1 1 1 1 B 1 1 1 C D 1 E 1 F Samtliga 2 1 3 1 3 0 Under år 2016 överklagades tre ärenden till CEPN. Det första ärendet återtogs av sökanden och prövades inte av CEPN. I det andra fallet omprövade nämnden ärendet då ny information tillagts av sökanden. Det tredje överklagandet avgjordes av CEPN och godkändes. 5
Ekonomi Det ekonomiska utfallet redovisas i följande tabeller. Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Inkomsttitel 2559 Ack. resultat t.o.m. 2014 Resultat 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 Resultat 2016 Ack. resultat utgå. 2016 Budget enl regleringsbrev -760 0 4 069 4 069 0-760 Utfall enl resultaträkning -15 117-1 747 2 141 3 545-1 404-18 268 Kommentar: I regleringsbrev för regionala etikprövningsnämnder anges en beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet totalt för samtliga regionala nämnder. Budgeten för intäkter och kostnader år 2016 har fördelats procentuellt i proportion till nämndens tilldelade anslagsbelopp. De kostnader som redovisas ovan är totala kostnader. Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr Kategori År 2014 År 2015 År 2016 A 940 1 105 1 075 B 112 240 160 C 50 60 120 D 75 70 40 E 144 144 144 F 324 404 478 Summa avgiftsinkomster 1 645 2 023 2 017 Kommentar: För att kunna redovisa avgiftsinkomster per kategori (typ) av ansökan har nämnden räknat fram dessa som summan av antal under året inkomna ansökningar per kategori multiplicerat med avgiften för aktuell typ av ansökan. Detta ger ett ungefärligt värde som p.g.a. periodisering m.m. kan avvika något från den ekonomiska redovisningens värde. Kravet på kostnadstäckning genom avgifter uppfylls sålunda inte vilket kommenteras i avsnittet Resultat i förhållande till de uppställda målen, se sid. 11. Kostnad per prestation Kostnaden per avgjort ärende blir olika stor beroende på om ärendet tas upp vid ett sammanträde eller om det kan avgöras av ordföranden och en vetenskaplig sekreterare efter delegation. Ett sammanträde kostar i sammanträdesarvoden runt 29 000 kr (exklusive reskostnader mm för ledamöterna) vartill kommer kostnad för föredragandearvode med cirka 750 kr per ärende. Under år 2016 höll avdelningen för medicinsk forskning 11 sammanträden och avgjorde 170 ärenden. Sammanträdes- och föredragandearvoden kan då beräknas till (11 x 29 000 + 170 x 750 =) 446 500 kr eller 2 626 kr per ärende. Avdelningen för övrig forskning höll 9 sammanträden och avgjorde 95 ärenden, vilket ger sammanträdes- och föredragandearvoden om (9 x 29 000 + 95 x 750 =) 332 250 kr eller 3 497 kr per ärende. Under år 2016 avgjordes 231 ärenden, främst ändringar och tillägg till tidigare ansökningar, utan att tas upp behandling på sammanträde. De samlade kostnaderna för nämndens verksamhet under år 2016 uppgick till 3 545 000 kr. Om man från den summan drar de ovan nämnda sammanträdes- och arvodeskostnaderna om (426 250 + 348 500 =) 774 750 kr får man vad som kan betecknas som nämndens fasta 6
kostnader, (3 545 000 774 750 =) 2 770 250 kr. Om dessa kostnader fördelas lika på samtliga avgjorda ärenden blir den fasta kostnaden per ärende (2 770 250 496 =) 5 585 kr. Denna kostnad kan då sägas motsvara kostnaden för ett ärende som inte avgörs vid sammanträde, medan kostnaden per ärende som avgörs vid sammanträde blir (5 585 + 2 626 =) 8 211 kr för ärenden avseende medicinsk forskning och (5 585 + 3 497 =) 9 082 kr för ärenden avseende övrig forskning. Beräkningarna är naturligtvis bara ett sätt att få fram en styckkostnad, men de visar åtminstone att avgiftsnivån inte är bestämd utifrån den verkliga kostnaden för ärendenas behandling. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende, beräknad enligt ovan, under de senaste tre åren framgår av tabell 6. Tabell 6. Nämndens kostnader i tkr samt kostnad per avgjort ärende i kr År 2014 År 2015 2016 Nämndens kostnader (tkr) 3 283 tkr 3 725 3 545 Kostnad per ärende (kr) Medicinsk forskning 8 801 kr 10 106 8 211 Övrig forskning 11 547 kr 11 593 9 082 Ändringsärenden 6 336 kr 7 126 5 585 Utbildningsbidrag År 2004 tilldelades nämnden ett anslag om 1 400 tkr för utbildning och uppbyggnad av infrastruktur. Av beloppet har hittills förbrukats 1 268 tkr, varav 66 tkr år 2016. Återstoden av anslaget (132 tkr) beräknas bli förbrukat inom tre år. Under året har dessa medel främst använts till en lokal utbildningsdag för nämndens ledamöter samt till deltagande vid nämnderna gemensamma nationella dag, som Lund var värd för detta år. På grund av nämndens till ytan stora geografiska upptagningsområde är resekostnaderna för ledamöternas deltagande särskilt höga. Kostnader för nämndens kansli och drift Enligt av regeringen beslutad förordning svarar Umeå universitet för nämndens kansliresurser. En överenskommelse om detta träffas årligen mellan universitetet och nämnden. Ersättning utbetalas sedan år 2010 månatligen mot faktura. I samband med årsskiftet regleras ersättningen upp till faktisk kostnad. Ersättningen för åren 2014 och 2015 var 1 600 tkr respektive 1 734 tkr. För år 2016 blev kostnaden för kansliet 1 705 tkr, av vilken lönekostnaden utgör den största delen. Det är även den del som ökar för varje år. Kostnader för lokaler och övriga kostnader har däremot minskat. Ersättningen till värdmyndigheten utgör huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna för nämndens kansli och drift, som år 2016 uppgick till 3 545 tkr. Utöver ersättningen återfinns här kostnader för ekonomitjänster, revisionskostnader, bank- och försäkringstjänster och liknande. 7
Samverkan Nämnden har samverkat med Vetenskapsrådet i den särskilda referensgrupp som rådet satt samman med en representant från varje regional etikprövningsnämnd samt företrädare för Centrala etikprövningsnämnden och rådet. De administrativt ansvariga ordförandena för de regionala nämnderna och en administrativ sekreterare från varje nämnd har träffats under året för diskussion om gemensamma frågor. Den 20 september träffades samtliga i Lund i anslutning till det nationella mötet. Den 19-20 september anordnade Regionala etikprövningsnämnden i Lund det årliga nationella mötet för samtliga ordförande och de vetenskapliga och de administrativa sekreterarna från Centrala etikprövningsnämnden och de regionala nämnderna. Under dessa dagar diskuteras ämnen som är gemensamma för etikprövningsnämnderna. Fokus riktades bland annat mot gränsdragningen mellan forskning och vård, aktuell reproduktionsmedicin, liksom mot etiska frågor inom etnografisk forskning. Dataskyddsförordningen diskuterades och nyheter från Utbildningsdepartementet dryftades. De administrativa sekreterarna från alla etikprövningsnämnderna har årliga möten där gemensamma frågor tas upp. Årets möte hölls den 13 maj i Stockholm. Nämndens vetenskapliga sekreterare och nämndens administrativt ansvarige ordförande deltar varje år i olika seminarier och ger föreläsningar med anknytning till forskningsetik. Bland annat deltog en vetenskaplig sekreterare i seminariet Kan vi lita på forskningen? Om tillförlitlighet och reproducerbarhet med presentationen Statistisk signifikant forskning = bra forskning?. Seminariet anordnades av Sveriges unga akademi och Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. En annan vetenskaplig sekreterare har vid flera tillfällen föreläst på forskarutbildningskursen för läkare vid Umeå universitet. Densamme har även föreläst om forskningsetik vid Mittuniversitetet. Ordföranden har föreläst om etik vid Mittuniversitetet och deltagit i etikseminarium vid Umeå universitet. Förberedelserna för en övergång till ett elektroniskt ansöknings- och ärendehanteringssystem har krävt betydande insats under året. En av administratörerna på kansliet har en central roll i den arbetsgrupp som förbereder övergången. Nämndens administrativt ansvarige ordförande är sammankallande i en grupp som utarbetar gemensamma beslutsmallar. Inför övergången till ett nytt system för kliniska läkemedelsprövningar är nämndens administrativt ansvarige ordförande engagerad i en arbetsgrupp som tillsammans med Läkemedelsverket utarbetar nya rutiner och samarbetsformer. Arbetet startade under hösten 2016. Övrigt Nämnden har tillsammans med Centrala etikprövningsnämnden och de andra regionala etikprövningsnämnderna en gemensam hemsida, www.epn.se, som bl.a. innehåller aktuella författningar, ansökningsblankett, vägledning till ansökan, forskningspersonsinformation och information om sammanträdestider. Nämnden är remissinstans i frågor med anknytning till nämndens verksamhet. Under 2016 har främst remisser angående den framtida behandlingen av kliniska läkemedelsprövningar inneburit en avsevärd arbetsinsats av nämnden. 8
Resultat i förhållande till de uppställda målen Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (7-11 ). Att forskning håller hög etisk kvalitet garanteras av sammansättningen av nämndernas avdelningar. Ordföranden i varje avdelning har lång erfarenhet som domare och är därmed väl skickad att tillämpa de bestämmelser som ligger till grund för etikprövningen. De tio ledamöterna med vetenskaplig kompetens är samtliga disputerade och har egen erfarenhet av forskning. Genom sina olika specialiteter (se Bilaga 1 med förteckning över ledamöter) ger de nämnden en kompetens som spänner över många områden inom den forskning som nämnderna har att pröva. Flertalet av de ledamöter som företräder allmänna intressen har lång erfarenhet av arbete i politiska beslutsorgan. Sammantaget har nämnderna en sammansättning som skapar goda förutsättningar för väl avvägda avgöranden. Ledamöternas behov av kompetensutveckling tillgodoses dels genom samverkan med CEPN och övriga nämnder, dels genom egna utbildningsdagar. Nämnden gör alltid en noggrann kontroll av ansökningarna i både formellt och etiskt hänseende. En särskilt viktig del är granskningen av informationen till forskningspersonerna och samtyckesförfarandet. I den delen har de ledamöter som företräder allmänna intressen en viktig funktion eftersom de lättare än fackmännen kan sätta sig in i forskningspersonernas situation. Granskningen mynnar mycket ofta ut i att sökanden måste komplettera sin ansökan. Inte sällan beror det på att de forskningsetiska övervägandena är bristfälligt redovisade. Sökanden måste identifiera och precisera vilka etiska problem som kan uppstå inom eller genom projektet för att nämnden ska få ett tillräckligt underlag för sin etiska bedömning. Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Det faktum att flertalet ärenden pga. bristfälliga ansökningar inte kan slutbehandlas vid ett sammanträde leder till att snittkostnaden för handläggningen av ett ärende blir långt högre än den borde vara. Med detta förbehåll är nämnden av den uppfattningen att de resurser som nämnden förfogar över har använts på ett effektivt sätt. I ett vidare perspektiv bidrar nämndernas verksamhet därmed till att stärka Sverige som forskningsnation. Nämnden ser möjligheter till effektivisering när en övergång till ett digitalt ärendehanteringssystem genomförs fullt ut. Detta är ett önskemål såväl från forskarhåll som från ledamotshåll. En arbetsgrupp som de regionala nämnderna har bildat arbetar nu med Vetenskapsrådet för att ta fram en modell för hur nämnderna ska kunna ingå i Prisma, som är Vetenskapsrådets portal och system för ansökningar. I avvaktan på ett sådant system har nämnden börjat via tjänsten Box distribuera handlingarna digitalt till ledamöterna. Eftersom nämnden inte erbjuder läsplattor eller datorer att ta del av dessa handlingar på fortsätter vissa med tiden allt färre ledamöter att läsa handlingarna i pappersformat. 9
Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Enligt förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor ska ärenden avgöras inom de handläggningstider som anges beroende på vad ansökan avser (5-8 ). Där anges att ärenden som gäller klinisk läkemedelsprövning i normalfallet skall avgöras inom 60-90 dagar. Vidare föreskrivs att handläggningstiden inte bör överstiga 60 dagar för ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning respektive 35 dagar för ärenden om ändring av ett godkännande. Under året avgjorda ärenden gällande klinisk läkemedelsprövning har i samtliga fall avgjorts inom de handläggningstider som anges i förordningen. Under året avgjorda ärenden som avser annan forskning än klinisk läkemedelsprövning har i 14 fall överskridit den rekommenderade handläggningstiden om högst 60 dagar. Under året avgjorda ärenden om ändring har två fall överskridit 35 dagar. Den genomsnittliga handläggningstiden framgår av följande tabell. Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden Kategori År 2014 År 2015 År 2016 A 33 30 31 B 23 21 29 C 34 36 29 D 35 31 38 E 10 26 24 F 7 11 12 Samtliga 22 22 22 Kommentar: Handläggningstiden räknas från dagen när en ansökan är komplett, dvs. när alla nödvändiga handlingar kommit in till nämnden och ansökningsavgiften bokförts på nämndens konto, till dagen för nämndens beslut. Om sedan komplettering begärs av nämnden görs avbrott till dess kompletteringen inkommit. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. I fråga om det ekonomiska målet tvingas nämnden än en gång konstatera att avgiftsintäkterna inte täcker verksamhetens kostnader. Liksom tidigare år är antalet ärenden inte tillräckligt stort för att avgifterna ska täcka kostnaderna. I den promemoria som låg till grund för nämndens organisation uppskattades antalet ärenden bli 550 årligen och summan intäkter 3 486 tkr årligen. Nämndens bedömning är att antalet ärenden inte kommer att öka mer än marginellt. Avgiftsintäkterna kommer även framöver att vara små i förhållande till vad som antogs i förslaget till organisation. Nämnderna har ingen möjlighet att påverka avgiften. I förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor anges i bilaga 2 de avgifter som ska gälla för ansökan om etikprövning. 10
Nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere. I de fall något av ärendena ligger inom båda avdelningarnas kompetens, gör nämnden en bedömning av om en omfördelning skulle medföra att man kan ställa in någon avdelnings möte, vilket därmed skulle medföra en kostnadsbesparing. Under året har nämnden vid flera tillfällen haft deltagande ledamöter uppkopplade via videomöte. Detta reducerar kostnaderna för resor och framförallt tiden för ledamöternas deltagande i mötena. Under året har nämnden erbjudit ledamöterna att ta del av handlingarna digitalt, något som de flesta har antagit. Detta har inneburit lägre portokostnader. Nämnden ser inte på kort sikt någon möjlighet att ytterligare reducera kostnaderna så att full kostnadstäckning uppnås. Sammanfattning Nämnden anser att den i betydande grad bidragit till måluppfyllelse inom verksamhetsområdet. Det ekonomiska målet är dock orealistiskt. Ärendena vid nämndens sammanträden med avdelningen för medicinsk forskning är ofta i behov av omfattande komplettering för att kunna godkännas. Det innebär att antalet ärenden vid vissa möten är alltför stort för en grundlig genomgång under ett rimligt långt möte. Nämnden har därför övervägt om det kommer att bli nödvändigt att inrätta en ny sådan avdelning. Övergångsvis kan situationen möjligen lösas genom tätare sammanträden med befintlig avdelning, men det är inte en långsiktig lösning. Man måste räkna med att kostnaderna för nämndens verksamhet kommer att öka på sikt och att ökade avgiftsintäkter inte kommer att kompensera kostnadsökningen. 11
RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2016 2015 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 3 551 3 607 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 7 0 Intäkter av bidrag 67 39 Summa 3 624 3 647 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3-946 -1 011 Övriga driftkostnader 4-2 597-2 712 Finansiella kostnader 5-2 -2 Summa -3 545-3 725 Verksamhetsutfall 79-79 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 6 2 141 1 978 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -2 141-1 978 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 7 79-79 12
BALANSRÄKNING (tkr) Not 2016-12-31 2015-12-31 TILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Fordringar hos andra myndigheter 8 10 Summa 8 10 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 0 24 Summa 0 24 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 8 317 600 Summa 317 600 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 781 474 Summa 781 474 SUMMA TILLGÅNGAR 1 106 1 108 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 9 Balanserad kapitalförändring -79 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 79-79 Summa 0-79 Skulder m.m. Kortfristiga skulder till andra myndigheter 10 357 266 Leverantörsskulder 32 15 Övriga kortfristiga skulder 11 88 118 Summa 477 398 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 12 133 96 Oförbrukade bidrag 13 132 199 Övriga förutbetalda intäkter 14 364 493 Summa 629 788 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 106 1 108 13
ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag Ing. över- Årets till- Omdispo- Indrag- Totalt Utgifter Utgående (tkr) förings- delning nerade ning disponi- överbelopp enl. regl. anslags- belt föringsbrev belopp belopp belopp Not Uo 16 3:12 Regionala etikprövningsnämnder ap. 5 Regionala etikprövningsnämnden i Umeå (ram) 15-181 3 400 300 0 3 519-3 472 47 Summa -181 3 400 300 0 3 519-3 472 47 Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp 2559 005 Avgifter för etikprövning av forskning 16 4 069 2 141 Summa 4 069 2 141 14
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper s bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Upplysningar av väsentlig betydelse Nämnden har ingen egen anställd personal varför uppgift om anställdas sjukfrånvaro, årsarbetskrafter och medeltalet anställda inte kan lämnas. Kanslipersonalen är anställd av nämndens värdmyndighet (Umeå universitet) vilken fakturerar nämnden enligt avtal för utförda tjänster, lokalhyror och användning av kontorsmaskiner. Nämnden har inte några egna anläggningstillgångar, varför lån i Riksgäldskontoret inte är aktuellt. Värderingsprinciper Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. 15
Ersättningar och andra förmåner Nämndledning / andra styrelseuppdrag Ersättning Anders Iacobaeus 56 Ordförande Avdelningen för medicinsk forskning Ledamot i Svenska Jägareförbundets styrelse Agneta Ögren 28 Ersättare Ledamot i Umeå universitets Disciplinnämnd Ersättning Pia Sandeskog 49 Ordförande Avdelningen för övrig forskning Inga andra uppdrag Karin Granholm 23 Ersättare Inga andra uppdrag Anställdas sjukfrånvaro Kanslipersonal som arbetar vid är inte anställd av nämnden utan av värdmyndigheten (Umeå universitet). Därför redovisas inte anställdas sjukfrånvaro. 16
Noter (tkr) Resultaträkning 2016 2015 Not 1 Intäkter av anslag 3 551 3 607 3 551 3 607 Summa "Intäkter av anslag" (3 551 tkr) skiljer sig från summa "Utgifter" (3 472 tkr) på anslaget Uo 16 3:12 Regionala etikprövningsnämnder. Skillnaden (79 tkr) beror på ett ej medgivet anslagsöverskridande 2015. Not Not Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av andra ersättningar 7 0 Summa 7 0 3 Kostnader för personal Arvoden (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) 738 791 Varav lönekostnader ej anställd personal 738 791 Sociala avgifter 195 195 Övriga kostnader för personal 13 25 Summa 946 1 011 4 Övriga driftkostnader Kostnader för nämndens kansli fördelat på: Personalkostnader 1 536 1 516 Lokalkostnader 104 112 Övriga kostnader 65 106 Kostnader för nämndens kansli 1 705 1 734 Resor, representation och information 134 208 Köp av varor 1 12 Köp av tjänster 757 758 Summa 2 597 2 712 Not 5 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 2 2 Summa 2 2 Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgäldskontoret har sedan 2015-02-18 varit negativ 17
2016 2015 Not 6 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Avgifter för etikprövning av forskning 2 141 1 978 Summa 2 141 1 978 Kostnader för verksamheten avseende etikprövning av forskning 3 545 3 725 Not 7 Årets kapitalförändring Ej medgivet anslagsöverskridande 2015 79-79 Summa 79-79 Balansräkning 2016-12-31 2015-12-31 Not 8 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans 420 266 Redovisat mot inkomsttitel -2 141-1 978 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 2 085 2 131 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0 Fordringar avseende Uppbörd 364 420 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans 181-327 Redovisat mot anslag 3 472 3 686 Anslagsmedel som tillförts räntekonto -3 700-3 404 Återbetalning av anslagsmedel 0 226 Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -47 181 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 2 148 2 165 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -63-34 Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar -2 085-2 131 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0 Summa Avräkning med statsverket 317 600 Not 9 Myndighetskapital Balanserad kapitalförändr, anslagsfin verksamhet Kapitalförändring enl resultaträkning Summa Utgående balans 2015 0-79 -79 Rättelser 0 0 0 Ingående balans 2016 0-79 -79 Föregående års kapitalförändring -79 79 0 18
Årets kapitalförändring 0 79 79 Summa årets förändring -79 158 79 Utgående balans 2016-79 79 0 2016-12-31 2015-12-31 10 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter 54 68 Leverantörsskulder andra myndigheter 304 198 Summa 357 266 11 Övriga kortfristiga skulder Källskatt arvoden 88 118 Summa 88 118 12 Upplupna kostnader Upplupna arvoden inklusive sociala avgifter 29 0 Upplupna kostnader RRV ÅR 2016 32 30 Upplupna kostnader SSC ÅR 2016 72 66 Summa 133 96 13 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från Kammarkollegiet 132 199 Summa 132 199 varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk: inom tre månader 40 30 mer än tre månader till ett år 25 30 mer än ett år till tre år 67 100 mer än tre år 0 39 Summa 132 199 2016-12-31 2015-12-31 14 Övriga förutbetalda intäkter Ej medgivet anslagsöverskridande 0 79 Förutbetalda etikprövningsavgifter 364 415 Summa 364 493 Avser periodisering av avgifter som inbetalats i slutet av året, men där prövningsbeslut inte fattats före årsskiftet, inkl avgifter som inbetalats under året, men där ingen ansökan inkommit före årsskiftet. 19
15 Uo 16 3:12 ap.5 (ram) Enligt regeringsbeslutet 2016-10-13 (beslutsnummer III:3, U2016/00358/F, U2016/04020/F, U2016/04022/F och U2016/04318/F) har Regionala etikprövningsnämnden i Umeå tilldelats ytterligare 300 tkr. Enligt regleringsbrevet disponerar Regionala etikprövningsnämnden i Umeå en anslagskredit på 102 tkr. hade ett negativt ingående överföringsbelopp. Anslaget är räntebärande. 16 2559 005 Avgifter för etikprövning av forskning I regleringsbrevet anges en beräknad budget på 40 686 tkr för samtliga regionala etikprövningsnämnder. Budgeten har fördelats procentuellt i proportion till respektive regionala etikprövningsnämnds anslagsbelopp. För regionala etikprövningsnämnden i Umeå innebär det cirka 10% av 40 686 tkr. Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala Totalt 6 510 tkr 4 069 tkr 6 510 tkr 12 206 tkr 4 069 tkr 7 323 tkr 40 686 tkr 20
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) 2016 2015 2014 2013 2012 Låneram Riksgäldskontoret Ej tillämplig Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad 316 316 316 316 316 Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0 Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter 0 0 5 10 16 Räntekostnader 2 2 0 0 0 Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Övriga avgiftsintäkter 7 0 59 0 2 Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev 4 069 4 057 3 982 3 948 3 916 Avgiftsintäkter 2 141 1 978 1 657 1 963 1 837 Anslagskredit Beviljad 102 102 101 100 100 Utnyttjad 0 181 0 0 0 Anslag Ramanslag Anslagssparande 47 0 327 308 210 Bemyndiganden Personal * Driftkostnad per årsarbetskraft Ej tillämplig Ej tillämplig Ej tillämplig Kapitalförändring** Årets 79-79 0 0 0 Balanserad -79 0 0 0 0 * Myndigheten har ingen anställd personal ** För år 2015 redovisades ett ej medgivet anslagsöverskridande. 21
UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Umeå den 17 februari 2017 Anders Iacobæus, ordförande Avdelningen för medicinsk forskning Pia Sandeskog, ordförande Avdelningen för övrig forskning 22
Bilaga 1 LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ 2016-01-01-2016-12-31 AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK FORSKNING Ordinarie Supplerande Ordförande Anders Iacobæus, fd. hovrättspresident Agneta Ögren, lagman Ledamöter med vetenskaplig kompetens Inge Axelsson, docent, pediatrik Lars Bläckberg, universitetslektor, biovetenskap Pal Bordas, universitetslektor, radiologi Rune Dahlqvist, professor em, klinisk farmakologi Sture Eriksson, professor, geriatrik Bruno Hägglöf, professor em, barn- och ungdoms- psykiatri Vetenskaplig sekreterare Per Lenner, adj. professor, onkologi Margareta Molin Thorén, professor, odontologi Ulrika Petterson Kymmer, docent, klinisk farmakologi Gunnevi Sundelin, professor, hälsovetenskap Torbjörn Lind, med.dr., pediatrik, nutrition Astrid Norberg, professor em, omvårdnad Ronnie Lundström, professor, medicinsk teknik Peter Munch Andersen, professor neurologi Hugo Lövheim, docent, geriatrik Mikael Sandlund, docent, psykiatri Siv Söderberg, docent, hälsovetenskap Thomas Brännström, professor, patologi Ingegerd Hildingsson, professor, reproduktiv hälsa Gunilla Strandberg, professor, omvårdnad Ledamöter som företräder allmänna intressen Ylva Hedquist-Hedlund, socionom Torleif Hiitti, montör Elisabeth Larsson, handläggare Per-Erik Lundmark, lokförare Sören Olsson, kyrkoherde Alejandro Caviedes, vårdbiträde Annica Nilsson, undersköterska Anne Kotavuopio Jatko, studerande Hans Modig, läkare Elisabeth Walfridsson, pensionär 23
AVDELNING FÖR ÖVRIG FORSKNING Ordinarie Supplerande Ordförande Pia Sandeskog, hovrättsråd Karin Granholm, rådman Ledamöter med vetenskaplig kompetens Eva Alerby, professor, pedagogik och lärande Elisabeth Berg, professor, arbetsvetenskap Erna Danielsson, docent, sociologi Staffan Karp, docent, pedagogik Urban Lindgren, professor, kulturgeografi Vetenskaplig sekreterare Gerhard Nordlund, docent, pedagogik Anders J Persson, universitetslektor, etik Ingrid Zakrisson, docent, psykologi Eva Lindh Waterworth, professor, informatik Marie Wiberg, professor, statistik Vetenskaplig sekreterare Karin Sporre, professor, pedagogik Jonas Edlund, professor, sociologi Mikael Wiberg, professor, informatik Viola Boström, universitetslektor, juridik Einar Holm, professor, kulturgeografi Bodil Landstad, docent, hälsovetenskap Eivind Torp, docent, juridik Joaquim JF Soares, professor, psykologi Stefan Sjöström, docent, socialt arbete Xavier De Luna, professor, statistik Ledamöter som företräder allmänna intressen Lena Brännholm, förskolechef Carin Hasslow, präst Marie-Louise Bystedt, vårdlärare Mats Olofsson, journalist Zeth Olsson, säljare Lennart Johansson, psykolog Glenn Berggård, universitetsadjunkt Anna-Karin Nilsson, kemist Lars-Göran Brandt, integrationsdirektör Elisabeth Lindberg, gymnasielärare 24