ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning

Transkript

1 ARBETSDOMSTOLEN Årsredovisning 2009

2 1 Årsredovisningen omfattar totalt 19 sidor ARBETSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr 5/ Saknr 111 DOMSTOLEN ordföranden och administrative chefen Michaël Koch FÖREDRAGANDE vice ordföranden Lars Johan Eklund och kamreren Niclas Jansson ÄRENDE årsredovisning för år 2009 Efter genomgång av Arbetsdomstolens årsredovisning för år 2009 fattar domstolen följande BESLUT Årsredovisning för år 2009 fastställs. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Michaël Koch Lars Johan Eklund Niclas Jansson

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid RESULTATREDOVISNING ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 3 MÅLSTATISTIK 4 GENOMSTRÖMNINGSTIDER 5 MÅLBALANSENS ÅLDERSSTRUKTUR 6 TVISTTYPER 7 INTÄKTER OCH KOSTNADER 8 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 9 SJUKFRÅNVARO 10 FINANSIELLA DOKUMENT RESULTATRÄKNING 12 BALANSRÄKNING 13 ANSLAGSREDOVISNING 14 NOTER 15 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 19 Sändlista Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

4 3 RESULTATREDOVISNING Arbetsdomstolen är en specialdomstol som prövar tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Enligt den lagen ska i Arbetsdomstolen finnas högst fyra ordförande. Ordförande anställs med fullmakt av regeringen. Regeringen har anställt fyra ordförande. Var och en av de fyra ordförandena leder arbetet på två rotlar. Till domstolen inkomna mål, årligen omkring 400, lottas i turordning på åtta rotlar. Varje rotel hanteras av en sekreterare som vanligen är en hovrättsassessor, dvs. en utbildad domare. Därutöver finns en mindre kansliorganisation. Tvisterna i Arbetsdomstolen kan hänföras till två målkategorier, A-mål och B- mål. Med A-mål avses mål som anhängiggjorts i Arbetsdomstolen för att där prövas i första och enda instans. Med B-mål avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt. ÅTERRAPPORTERINGSKRAV I regleringsbrevet för budgetåret 2009 har angetts att Arbetsdomstolen skall rapportera följande i årsredovisningen. 1. Totalt antal mål som kommit in och antalet som har avgjorts, uppdelat på A- och B-mål, liksom om målet har avgjorts efter dom eller särskilt uppsatt beslut. 2. Totala antalet balanserade mål samt antalet balanserade mål äldre än sex, men yngre än tolv månader, respektive tolv månader eller äldre, uppdelat på A- och B-mål. 3. Medianåldern för avgjorda mål, totalt respektive avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut, uppdelat på A- och B-mål. 4. Hur inkomna mål fördelar sig på de mer vanligt förekommande tvisttyperna. Arbetsdomstolen lämnar den efterfrågade återrapporteringen nedan under skilda rubriker. För att få en jämförelse med tidigare förhållanden redovisas även uppgifterna för kalenderåren 2007 och 2008.

5 4 Målstatistik Uppgifter om inkomna, avgjorda och balanserade mål för budgetåret 2009 återfinns i tabell 1, som utvisar det huvudsakliga resultatet av Arbetsdomstolens verksamhet. Under budgetåret 2009 kom det totalt in 432 mål, vilket är något fler än som kom in år Antalet avgjorda mål ökade något jämfört med år Målbalansen var vid utgången av år 2009 något lägre jämfört med antalet balanserade mål för år Tabell 1 Målstatistik Uppgift Antal inkomna A-mål: Antal inkomna B-mål: Antal avgjorda A-mål: Antal avgjorda B-mål: Antal domar och särskilt uppsatta beslut Antal inneliggande A-mål: Antal inneliggande B-mål: (vid budgetårets slut) Antalet domar och särskilt uppsatta beslut ingår i antalet avgjorda mål. Det bör framhållas att till redovisade siffror i förekommande fall hänsyn måste tas till mål som registrerats som avgjorda efter t.ex. tredskodom under ett år men som

6 5 återupptagits genom återvinning året efter. Det bör också framhållas att en dom eller ett särskilt uppsatt beslut inte alltid innebär att målet i sin helhet avgjorts. Som tidigare framgått avses med A-mål mål som anhängiggjorts i Arbetsdomstolen som första och enda instans. Med B-mål avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Genomströmningstider Målens genomströmningstider under åren framgår av tabell 2. Det kan konstateras att genomströmningstiden, mätt i medianålder för avgjorda mål, generellt är relativt konstant de redovisade åren. Det gäller såväl för avgjorda A- och B-mål totalt som sådana mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut. De små förändringar av medianåldern som kan utläsas av tabellen torde ha sin grund i individuella förhållanden i de enskilda målen. Tilläggas kan att domstolens bedömning är att ett avgörande i mål som avgörs efter dom eller särskilt uppsatt beslut normalt borde kunna meddelas inom åtta månader. Handläggningstid därutöver torde regelmässigt bero på förhållanden som hänför sig till parterna.

7 6 Tabell 2 Genomströmningstid Medianålder (räknat i månader) för avgjorda mål A-mål totalt A-mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut B-mål totalt B-mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut Målbalansens åldersstruktur Åldersstrukturen för balanserade mål äldre än sex månader avseende år redovisas i tabell 3. Av uppgifterna i tabellen framgår att antalet mål i de båda ålderskategorierna har minskat något år 2009 jämfört med året innan. Det bör i sammanhanget framhållas att de balanserade målen samtliga befinner sig under arbete eller är utsatta till sammanträde för avgörande.

8 7 Tabell 3 Målbalansens åldersstruktur Balanserade mål äldre än sex månader Balanserade mål tolv månader eller men yngre än tolv månader äldre A-mål B-mål Tvisttyper Arbetsdomstolen redovisar under denna rubrik hur stor andel i procent av de under budgetåret 2009 inkomna målen som hänför sig till olika, generellt sett, vanliga tvisttyper. Under rubriken Övriga återfinns mål hänförliga till olika andra varierande tvisttyper. Uppgifterna som redovisas här baseras i huvudsak på vad den som väckt talan i Arbetsdomstolen eller som överklagat ett avgörande från tingsrätt har angivit att tvisten rör. Diskrimineringslagen ersatte den 1 januari 2009 jämställdhetslagen och tidigare lagar mot diskriminering. A-mål Tvisttyp Tvister enligt anställningsskyddslagen (LAS) Kollektivavtalstolkning Lönetvister Mål enligt medbestämmandelagen (MBL) Tvister enligt jämställdhetslagen Tvister enligt övriga lagar mot diskriminering Diskrimineringslagen Övriga

9 8 B-mål Tvisttyp Tvister enligt anställningsskyddslagen (LAS) Processuella frågor enligt rättegångsbalken Tvister enligt rättshjälpslagen Lönetvister Tvister rörande enskilda anställningsavtal Tvister enligt diskrimineringslagen Tvister enligt semesterlagen Övriga I enlighet med bestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Arbetsdomstolen här även redovisa verksamhetens intäkter och kostnader, kompetensförsörjning och sjukfrånvaro. Domstolen gör denna redovisning nedan under skilda rubriker. Intäkter och kostnader (tkr) Arbetsdomstolen redovisar här verksamhetens intäkter och kostnader. För en jämförelse med tidigare förhållanden redovisas även uppgifterna för kalenderåren 2007 och Arbetsdomstolens verksamhet finansieras av tilldelade statliga medel. Till det kommer ränteintäkter och avgiftsintäkter (avgift för kopior) som disponeras av domstolen Intäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter

10 9 Kostnaden för Arbetsdomstolens verksamhet för åren framgår nedan Verksamhetens kostnader Inom det allmänna domstolsväsendet brukar i redovisningssammanhang den genomsnittliga styckkostnaden per avgjort mål anges. För Arbetsdomstolen uppgår denna styckkostnad till följande belopp för angivna år. Enligt domstolens bedömning är det inte meningsfullt att göra en fördelning av kostnaden på A- och B-mål , 3 65, 9 61, 8 Kompetensförsörjning Enligt 3 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Arbetsdomstolen redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra domstolens uppgifter. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. I enlighet därmed lämnar Arbetsdomstolen följande redovisning. Arbetsdomstolen har, för de personalkategorier som domstolen själv rekryterar, i huvudsak krav på kompetensförsörjning inom två kompetensområden, kärnkompetensen och stödkompetensen. Befattningshavarna inom kärnkompetensen utgörs av de sekreterare som i samråd med ordföranden handlägger de mål som kommer in till

11 10 Arbetsdomstolen. Som sekreterare rekryteras normalt hovrättsassessorer, dvs. inom det allmänna domstolsväsendet domarutbildade jurister. Eftersom tillgången på jurister med sådan utbildning minskat kan domstolen inte alltid fullt ut rekrytera jurister med denna kompetens. I förekommande fall har domstolen i stället fått rekrytera tingsmeriterade jurister utan den speciella domarutbildningen. Några svårigheter att rekrytera sådana jurister föreligger inte. Befattningshavarna inom stödkompetensen utgörs av Arbetsdomstolens kanslipersonal. De kompetenskrav som ställs på personerna i denna grupp är av generell natur och avser främst kunskaper som inhämtas i anställningen i domstolen. Inom denna grupp har rörligheten varit låg, varför domstolen inte har haft några särskilda svårigheter med rekrytering. De åtgärder Arbetsdomstolen har vidtagit för att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål har främst bestått i utveckling av personalen vid en konferens om verksamheten och genom att personal har deltagit i kurser inom olika för verksamheten relevanta områden. Ordförandena i domstolen har också deltagit i internationella sammankomster på det arbetsrättsliga området. Enligt Arbetsdomstolens bedömning har de vidtagna åtgärderna bidragit till att domstolen kunnat fullgöra sina uppgifter. Sjukfrånvaro I enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnas följande uppgifter om anställdas sjukfrånvaro. Uppgifter om åldersgruppen 29 år eller yngre lämnas inte eftersom antalet arbetstagare i den gruppen är färre än tio. Sjukfrånvaron ger enligt Arbetsdomstolens bedömning inte anledning till några särskilda åtgärder i syfte att minska och förebygga ohälsa.

12 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 6,0 5,5 6,5 Antal individer med sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i procent av total sjukfrånvaro 77,9 80,3 83,7 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i procent av tillgänglig arbetstid 4,7 4,4 5,5 Antal individer med sjukfrånvaro Antal individer med långtidssjukfrånvaro Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 7,9 6,6 8,5 Antal kvinnor med sjukfrånvaro Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 0,4 1,1 0,7 Antal män med sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre Sjukfrånvaro för åldersgruppen år i procent av tillgänglig arbetstid 10,1 9,2 12,7 Antal individer i åldersgruppen år med sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 1,3 1,2 1,5 Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro 4 3 6

13 12 RESULTATRÄKNING (Tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1) Finansiella intäkter (not 2) 1 10 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 3) Kostnader för lokaler (not 4) Övriga driftkostnader Finansiella kostnader (not 5) Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring (not 6) 0 291

14 13 BALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 7) Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 8) Summa materiella anläggningstillgångar Fordringar Fordringar hos andra myndigheter (not 9) Övriga fordringar 32 2 Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 10) Avräkning med statsverket (not 11) SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring (not 12) Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret (not 13) Räntekontokredit i Riksgäldskontoret (not 14) Skulder till andra myndigheter (not 15) Leverantörsskulder Övriga skulder (not 16) Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 17) SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

15 14 ANSLAGSREDOVISNING (Tkr) Anslag In- Årets In- Totalt Ut- Utgående tilldelning dragning disponibelt gifter gående över- enligt belopp överförings- reglerings- föringsbelopp brev belopp Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2:2 Arbetsdomstolen (Ramanslag) Disponeras av Arbetsdomstolen ap.1 Förvaltningskostnader (ram) Anslag In- Årets Utnyttjad Totalt Ut- Utgående tilldelning del av disponibelt gifter gående över- enligt medgivet belopp överförings- reglerings- över- föringsbelopp brev skridande belopp Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning (Ramanslag) Disponeras av Arbetsdomstolen ap.1 Arbetsdomstolen (ram) Medgivet överskridande 482 tkr enligt regleringsbrev , utgiftsområde 26, anslag 1:4.

16 15 NOTER Noter av allmän karaktär Tillämpade redovisningsprinciper allmänt Årsredovisningen har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Domstolens beloppsgräns avseende periodiseringar har fastställts till kronor exklusive moms. Värderingsprinciper anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas tillgångar, vilka har ett anskaffningsvärde om minst kr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till lägst kr klassificeras också som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivning görs fr.o.m. den månad då tillgången kan tas i bruk för avsedd verksamhet. Tillämpade avskrivningstider: för datorer och kringutrustning tre år, immateriella anläggningstillgångar tre år, maskiner och inventarier fem år samt för förbättringsutgifter på annans fastighet fem år. Undantag från ekonomiadministrativt regelverk I regleringsbrevet för år 2009 undantas Arbetsdomstolen från kravet att lämna finansieringsanalys enligt 2 kap. 4 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Skattepliktiga ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen (belopp i tkr) Namn År Lön Andra Andra Avtalade förmåner råds- och framtida & ersättn. styrelse- åtaguppdrag anden Michaël Koch inga inga inga inga inga inga

17 16 Noter till resultat- och balansräkningen (Tkr) Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Enligt 4 avgiftsförordningen 11 0 Enligt 15 avgiftsförordningen Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret 1 10 Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader Nya s-koder har införts. Jämförelsetalen för år 2008 har räknats om. Not 4 Kostnader för lokaler Lokalhyra Övrigt (bl.a. lokalvård) Not 5 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret 6 33 Utnyttjande av kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret 3 15 Övriga finansiella kostnader Not 6 Årets kapitalförändring Amorteringar Avskrivningar Förändring semesterlöneskuld 0 78 Förändring upplupna löner och arvoden 0 77 Förändring upplupna sociala avgifter 0 87 Förändring övriga upplupna/förutbetalda kostnader 0 18 Förändring avsättningar I en förvaltningsmyndighet som huvudsakligen är anslagsfinansierad, såsom Arbetsdomstolen, bestod posten Årets kapitalförändring främst av en periodiseringsdifferens mellan de kostnader som myndigheten redovisade och de inkomster som den tillgodogjorde sig från statsbudgeten. Fr.o.m. år 2009 tillämpas kostnadsmässig anslagsavräkning, vilket medför att kapitalförändringen i normalfallet är noll.

18 Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde IB Årets anskaffning Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 8 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Anskaffningsvärde IB Årets anskaffning Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 9 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Övrigt Not 10 Förutbetalda kostnader Förutbetald lokalhyra Coor Service Management SP AB, växelkostn avs Övrigt Not 11 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avs. semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avs. semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på Statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans 0 10 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på Statens centralkonto i Riksbanken 0 0 Utgående balans

19 Not 12 Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring från år Kapitalförändring från tidigare år Fr.o.m. år 2009 tillämpas kostnadsmässig anslagsavräkning, vilket medför att summa myndighetskapital normalt är noll. Not 13 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram: Not 14 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Beviljad kreditram: Den stora krediten beror i huvudsak på det stora negativa utgående överföringsloppet (jämför anslagsredovisningen). Not 15 Skulder till andra myndigheter Skatteverket SPV Övriga Not 16 Övriga skulder Personalens källskatt Ricoh Sverige AB, ver , ny kopiator, faktura ej inkommen Övrigt Not 17 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld (inkl. sociala avgifter) Lön och arvode (inkl. sociala avgifter) Övrigt

20 19 Sammanställning över väsentliga uppgifter (Tkr) Låneram Beviljad Utnyttjad Kvar av låneram Kreditram räntekonto hos RGK Beviljad Maximalt utnyttjad under året Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter Räntekostnader Saldo Avgiftsintäkter Beräknat belopp i regleringsbrev Totala avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Avgiftsintäkter som inte disponeras Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Anslag m.m. Utgående reservationer Anslagssparande Årsarbetskrafter och anställda m.m. Årsarbetskrafter (st) 21,5 21,3 20,4 20,1 21,1 Medelantalet anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring