ARBETSDOMSTOLEN. Årsredovisning

Transkript

1 ARBETSDOMSTOLEN Årsredovisning 2012

2 1 Årsredovisningen omfattar totalt 21 sidor ARBETSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr 6/ Saknr 111 DOMSTOLEN ordföranden och chefen för domstolen Cathrine Lilja Hansson FÖREDRAGANDE domstolsadministratören Nina Bengtsson och kamreren Niclas Jansson ÄRENDE årsredovisning för år 2012 Efter genomgång av Arbetsdomstolens årsredovisning för år 2012 fattar domstolen följande BESLUT Årsredovisning för år 2012 fastställs. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Cathrine Lilja Hansson Nina Bengtsson Niclas Jansson

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid RESULTATREDOVISNING ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 3 MÅLSTATISTIK 4 GENOMSTRÖMNINGSTIDER 6 MÅLBALANSENS ÅLDERSSTRUKTUR 7 TVISTTYPER 7 INDELNING AV VERKSAMHETEN 8 INTÄKTER OCH KOSTNADER 9 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 10 SJUKFRÅNVARO 11 FINANSIELLA DOKUMENT RESULTATRÄKNING 13 BALANSRÄKNING 14 ANSLAGSREDOVISNING 15 NOTER 16 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 21 Sändlista Arbetsmarknadsdepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

4 3 RESULTATREDOVISNING Arbetsdomstolen är en specialdomstol som prövar tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Enligt den lagen ska i Arbetsdomstolen finnas högst fyra ordförande. Ordförande anställs med fullmakt av regeringen. Regeringen har anställt fyra ordförande. Mot den bakgrunden är domstolen organiserad för att bedriva verksamheten på fyra avdelningar. Var och en av de fyra ordförandena leder arbetet på en avdelning med två rotlar. Till domstolen inkomna mål lottas i turordning på åtta rotlar. Varje rotel hanteras av en sekreterare som vanligen är en hovrättsassessor eller en tingsmeriterad jurist. Därutöver finns en mindre kansliorganisation. Tvisterna i Arbetsdomstolen kan hänföras till två målkategorier, A-mål och B- mål. Med A-mål avses mål som anhängiggjorts i Arbetsdomstolen för att där prövas i första och enda instans. Med B-mål avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Under en lång period har antalet inkomna mål till domstolen varit ca 400 om året. De tre senaste åren, 2010, 2011 och 2012, har antalet inkomna mål understigit 400. År 2012 har dock antalet inkomna mål ökat något jämför med år 2010 och Vad dessa förändringar beror på kan domstolen inte uttala sig om. ÅTERRAPPORTERINGSKRAV De återrapporteringskrav som ställs på Arbetsdomstolen framgår av regleringsbrevet för domstolen samt av förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

5 4 I regleringsbrevet för budgetåret 2012 har angetts att Arbetsdomstolen ska rapportera följande i årsredovisningen. 1. Totalt antal mål som kommit in och antalet som har avgjorts, uppdelat på A- och B-mål, liksom om målet har avgjorts efter dom eller särskilt uppsatt beslut. 2. Totala antalet balanserade mål samt antalet balanserade mål äldre än sex, men yngre än tolv månader, respektive tolv månader eller äldre, uppdelat på A- och B-mål. 3. Medianåldern för avgjorda mål, totalt respektive avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut, uppdelat på A- och B-mål. 4. Hur inkomna mål fördelar sig på de mer vanligt förekommande typerna av tvister. Arbetsdomstolen lämnar den efterfrågade återrapporteringen nedan under skilda rubriker. För att få en jämförelse med tidigare förhållanden redovisas även uppgifterna för kalenderåren 2010 och Uppgifterna i tabell 1, 3 och 4 är hämtade från Arbetsdomstolens ärendehanteringssystem. Uppgifterna i tabell 2 och antal inneliggande mål i tabell 1 har tagits fram manuellt. Målstatistik Uppgifter om inkomna, avgjorda och balanserade mål för budgetåret 2012 återfinns i tabell 1, som utvisar det huvudsakliga resultatet av Arbetsdomstolens verksamhet. Under budgetåret 2012 kom det totalt in 384 mål, vilket är en ökning jämfört med år Antalet avgjorda mål minskade något jämfört med år Målbalansen var vid utgången av år 2012 något högre jämfört med antalet balanserade mål för år I sammanhanget bör noteras att domstolen hade en ordförandevakans under perioden maj t.o.m. september 2012.

6 5 Tabell 1 Målstatistik Uppgift Antal inkomna A-mål: Antal inkomna B-mål: Antal avgjorda A-mål: Antal avgjorda B-mål: Antal domar och särskilt uppsatta beslut Antal inneliggande A-mål: Antal inneliggande B-mål: (vid budgetårets slut) Antalet domar och särskilt uppsatta beslut ingår i antalet avgjorda mål. Det bör framhållas att till redovisade siffror i förekommande fall hänsyn måste tas till mål som registrerats som avgjorda efter t.ex. tredskodom under ett år men som återupptagits genom återvinning året efter. Det bör också framhållas att en dom eller ett särskilt uppsatt beslut inte alltid innebär att målet i sin helhet avgjorts. Sedan den 1 november 2008 gäller ett krav på prövningstillstånd för alla överklagade mål. I tabell 2 redovisas antalet beviljade prövningstillstånd i B-mål som kom in under år 2010, 2011 och Antalet beviljade prövningstillstånd i B-mål som kom in år 2012 kan öka eftersom det vid årsskiftet återstod 24 B-mål där någon prövning av frågan om prövningstillstånd ännu ej skett. Tabell 2 Prövningstillstånd År Antal beviljade (31)

7 6 Som tidigare framgått avses med A-mål mål som anhängiggjorts i Arbetsdomstolen som första och enda instans. Med B-mål avses mål som fullföljts till Arbetsdomstolen från tingsrätt. Genomströmningstider Målens genomströmningstider under åren framgår av tabell 3. Det kan konstateras att genomströmningstiden, mätt i medianålder för avgjorda mål, generellt är relativt konstant de redovisade åren. Det gäller såväl för avgjorda A- och B-mål totalt som sådana mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut. De små förändringar av medianåldern som kan utläsas av tabellen torde ha sin grund i individuella förhållanden i de enskilda målen. Tilläggas kan att domstolens bedömning är att ett avgörande i mål som avgörs efter dom eller särskilt uppsatt beslut normalt borde kunna meddelas inom åtta månader. Handläggningstid därutöver torde regelmässigt bero på förhållanden som hänför sig till parterna. Tabell 3 Genomströmningstid Medianålder (räknat i månader) för avgjorda mål A-mål totalt A-mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut B-mål totalt 2 2 3

8 7 B-mål avgjorda efter dom eller särskilt uppsatt beslut Målbalansens åldersstruktur Åldersstrukturen för balanserade mål äldre än sex månader avseende år redovisas i tabell 4. Det bör framhållas att de balanserade målen samtliga befinner sig under arbete eller är utsatta till sammanträde för avgörande. Tabell 4 Målbalansens åldersstruktur Balanserade mål äldre än sex månader Balanserade mål tolv månader eller men yngre än tolv månader äldre A-mål B-mål Tvisttyper Arbetsdomstolen redovisar under denna rubrik hur stor andel i procent av de under budgetåret 2012 inkomna målen som hänför sig till olika, generellt sett, vanligaste tvisttyperna. Uppgifterna som redovisas här baseras i huvudsak på vad den som väckt talan i Arbetsdomstolen eller som överklagat ett avgörande från tingsrätt har angivit att tvisten rör.

9 8 A-mål Tvisttyp Tvister enligt anställningsskyddslagen (LAS) Kollektivavtalstolkning Lönetvister Mål enligt medbestämmandelagen (MBL) Diskrimineringslagen B-mål Tvisttyp Tvister enligt anställningsskyddslagen (LAS) Processuella frågor enligt rättegångsbalken Tvister enligt rättshjälpslagen Lönetvister Tvister rörande enskilda anställningsavtal Tvister enligt diskrimineringslagen Tvister enligt semesterlagen Indelning av verksamheten Enligt 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Arbetsdomstolen i resultatredovisningen visa hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Av tredje stycket i ovan nämnda bestämmelse följer att resultatredovisningen ska göras enligt en indelning som domstolen bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Av 2 i samma kapitel framgår att verksamhetens totala intäkter och kostnader ska fördelas enligt den indelning som följer av tredje stycket i 1.

10 9 Regeringen har inte beslutat om någon indelning av Arbetsdomstolens verksamhet. Det innebär att domstolen har att själv göra en indelning. Domstolens enda uppgift är att pröva de arbetstvister som förs till domstolen. Domstolen har inte funnit något meningsfullt sätt att göra någon särskild indelning av verksamheten, utan har valt att redovisa intäkter och kostnader med avseende på hela verksamheten. Domstolen gör denna redovisning, samt en redovisning av kompetensförsörjning och sjukfrånvaro, nedan under skilda rubriker. Intäkter och kostnader (tkr) Arbetsdomstolen redovisar här verksamhetens intäkter och kostnader. För en jämförelse med tidigare förhållanden redovisas även uppgifterna för kalenderåren 2010 och Uppgifterna är hämtade från ekonomisystemet Agresso. Arbetsdomstolens verksamhet finansieras av tilldelade statliga medel. Till det kommer ränteintäkter och avgiftsintäkter (avgift för kopior) som disponeras av domstolen Intäkt av anslag Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Den totala kostnaden för Arbetsdomstolens verksamhet för åren framgår nedan Verksamhetens kostnad

11 10 Arbetsdomstolens prestationer består i hanteringen av inkomna men ännu inte avgjorda mål. I den målstocken ingår såväl under budgetåret som under tidigare år inkomna mål. Några särskilda prestationer är enligt domstolens mening svåra att redovisa. Ett annat sätt att betrakta domstolens prestationer kan vara att se på antalet avgjorda mål. Arbetet med dessa mål kan ha pågått under flera budgetår. Situationen är i princip oförändrad år efter år. Styckkostnaden för avgjorda mål kan då anses vara en redovisning av prestationens kostnader. I likhet med vad som är brukligt inom det allmänna domstolsväsendet lämnas därför den uppgiften här. Enligt domstolens bedömning är det inte meningsfullt att göra en fördelning av kostnaden på A- och B-mål. Styckkostnad avgjorda mål (tkr) , 5 71, 2 69, 9 Kompetensförsörjning Enligt 3 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Arbetsdomstolen redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra domstolens uppgifter. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. I enlighet därmed lämnar Arbetsdomstolen följande redovisning. Arbetsdomstolen har, för de personalkategorier som domstolen själv rekryterar, i huvudsak krav på kompetensförsörjning inom två kompetensområden, kärnkompetensen och stödkompetensen. Befattningshavarna inom kärnkompetensen utgörs av de sekreterare som i samråd med ordföranden handlägger de mål som kommer in till Arbetsdomstolen. Som sekreterare rekryteras i första hand hovrättsassessorer,

12 11 dvs. inom det allmänna domstolsväsendet domarutbildade jurister. Eftersom tillgången på jurister med sådan utbildning minskat kan domstolen inte alltid fullt ut rekrytera jurister med denna kompetens. I förekommande fall har domstolen i stället fått rekrytera tingsmeriterade jurister. Några svårigheter att rekrytera sådana jurister föreligger inte. Befattningshavarna inom stödkompetensen utgörs av Arbetsdomstolens kanslipersonal. De kompetenskrav som ställs på personerna i denna grupp är av generell natur och avser främst kunskaper som inhämtas i anställningen i domstolen. Inom denna grupp har rörligheten varit låg, varför domstolen inte har haft några särskilda svårigheter med rekrytering. De åtgärder Arbetsdomstolen har vidtagit för att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål har främst bestått i utveckling av personalen vid en konferens om verksamheten och genom att personal har deltagit i kurser inom olika för verksamheten relevanta områden. Ordförandena i domstolen har också deltagit i internationella sammankomster på det arbetsrättsliga området. Enligt Arbetsdomstolens bedömning har de vidtagna åtgärderna bidragit till att domstolen kunnat fullgöra sina uppgifter. Sjukfrånvaro I enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnas följande uppgifter om anställdas sjukfrånvaro. Uppgifter om åldersgruppen 29 år eller yngre lämnas inte eftersom antalet arbetstagare i den gruppen är färre än tio. Då antalet individer med sjukfrånvaro understiger tre redovisas inte den uppgiften. Sjukfrånvaron ger enligt Arbetsdomstolens bedömning inte anledning till några särskilda åtgärder i syfte att minska och förebygga ohälsa. Nedanstående uppgifter är från Statens servicecenter som i sin tur hämtat dem från rapporttjänsten Cognos Palasso Light.

13 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 5,6 1,9 1,8 Antal individer med sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i procent av total sjukfrånvaro 76,1 41,1 0,0 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i procent av tillgänglig arbetstid 4,3 0,8 0,0 Antal individer med långtidssjukfrånvaro Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 8,0 2,5 2,2 Antal kvinnor med sjukfrånvaro Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,5 0,7 0,8 Antal män med sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre Sjukfrånvaro för åldersgruppen år i procent av tillgänglig arbetstid 9,8 2,9 1,7 Antal individer i åldersgruppen år med sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 1,6 1,3 2,2 Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro 5 4 6

14 13 RESULTATRÄKNING (Tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1) 3 2 Finansiella intäkter (not 2) Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 3) Kostnader för lokaler (not 4) Övriga driftkostnader Finansiella kostnader (not 5) Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring (not 6) 0 0

15 14 BALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 7) Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 8) Summa materiella anläggningstillgångar Fordringar Fordringar hos andra myndigheter (not 9) Övriga fordringar 2 2 Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 10) Upplupna bidragsintäkter (not 11) 0 24 Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket (not 12) Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 13) SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 0 0 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa myndighetskapital 0 0 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret (not 14) Skulder till andra myndigheter (not 15) Leverantörsskulder Övriga skulder (not 16) Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 17) SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

16 15 ANSLAGSREDOVISNING (Tkr) Redovisning mot anslag Anslag In- Årets In- Totalt Ut- Utgående tilldelning dragning disponibelt gifter gående över- enligt belopp överförings- reglerings- föringsbelopp brev belopp Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2:2 Arbetsdomstolen (Ramanslag) Disponeras av Arbetsdomstolen ap.1 Förvaltningskostnader (ram) Utfall ställt mot tilldelat belopp visar på att utfallet är lägre. Avvikelsen beror på att verksamhetens kostnader blev lägre än beräknat. Några poster som kan nämnas är följande. Lägre personalkostnader bl.a. på grund av att en ordförandetjänst varit vakant under en del av året samt en lägre avtalsförsäkringspremie (SPV). Även lägre kostnader för ledamotsarvoden och övriga driftkostnader har påverkat utfallet. Detta sammantaget har medfört ett stort utgående överföringsbelopp. Indragning gjord enligt Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Arbetsdomstolen, beslutat Under finansiella villkor anges att anslagsbehållning som disponeras 2012 är 3 %. Arbetsdomstolen har inte tilldelats någon bemyndiganderam enligt 17 första stycket anslagsförordningen (2011:223).

17 16 NOTER Noter av allmän karaktär Tillämpade redovisningsprinciper allmänt Årsredovisningen har upprättats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Domstolens beloppsgräns avseende periodiseringar har fastställts till kronor exklusive moms. Värderingsprinciper anläggningstillgångar Tillgångar ska, för att redovisas som anläggningstillgångar, ha en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år och ett anskaffningsvärde överstigande mindre värde. Gränsen för mindre värde i enlighet med ESV:s allmänna råd till 5 kap. 1 i ovan nämnda förordning sätts till ett anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt som understiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivning görs fr.o.m. den månad då tillgången kan tas i bruk för avsedd verksamhet. Tillämpade avskrivningstider: för datorer och kringutrustning tre år, immateriella anläggningstillgångar fem år, maskiner och inventarier fem år samt för förbättringsutgifter på annans fastighet fem år. Skattepliktiga ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen Michaël Koch var ordförande och chef för domstolen t.o.m. april Cathrine Lilja Hansson var ordförande t.o.m. april Fr.o.m. maj 2012 är hon ordförande och chef för domstolen. (belopp i tkr) Namn År Lön Andra Uppdrag Avtalade förmåner som framtida och er- styrelse- åtagsätt- eller råds- anden ningar ledamot Michaël Koch inga inga inga ,1 inga inga Cathrine Lilja Hansson inga inga inga

18 17 Noter till resultat- och balansräkningen (Tkr) Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Enligt 15 avgiftsförordningen Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkter avseende räntekonto i Riksgäldskontoret Återbetalning av anslagssparande, intäktsreduktion -7 0 SPV, ränta på retroaktiv premiejustering Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader Not 4 Kostnader för lokaler Statens fastighetsverk (lokalhyra, fastighetsskatt, el och uppvärmning) Övrigt (bl.a. lokalvård) Not 5 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret SPV, ränta på retroaktiv premiejustering Not 6 Årets kapitalförändring I en förvaltningsmyndighet som huvudsakligen är anslagsfinansierad består posten årets kapitalförändring främst av en periodiseringsdifferens mellan de kostnader som myndigheten redovisar och de inkomster som den tillgodogör sig från statens budget. Posten är i normalfallet noll för Arbetsdomstolen. 0 0

19 Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde IB Årets anskaffning Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 8 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Anskaffningsvärde IB Årets anskaffning Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 9 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Rekvirerat från Kammarkollegiet (senast brytdagen). Avser över sättning, tolkning och delgivning Not 10 Förutbetalda kostnader Statens fastighetsverk (lokalhyra, fastighetsskatt, el och uppvärmning) Coor Service Management SP AB, install.kostn. telefonväxel 0 22 Övrigt Not 11 Upplupna bidragsintäkter Rekvirerat från Kammarkollegiet (efter brytdagen). Avser över sättning, tolkning och delgivning.

20 Not 12 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avs. semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Ökning IB (se kommentar nedan) 36 9 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avs. semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 64 0 Utbetalningar i icke räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0 Utgående balans Ökning IB (kommentar): Avser personal som under året flyttat sparad semester (från 2008 eller tidigare) till eller från annan myndighet. Bokfört som ökning av IB enligt direktiv från ESV. Denna rad är utöver anvisningarna i allmänna råd till noten, men bedöms nödvändig för att ge en rättvisande bild av balansposten. Not 13 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Förändringen beror i huvudsak på det högre utgående överföringsbeloppet (jämför anslagsredovisningen). Beviljad kreditram:

21 Not 14 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram: Not 15 Skulder till andra myndigheter Skatteverket SPV Övriga Not 16 Övriga skulder Personalens källskatt Övrigt Not 17 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld (inkl. sociala avgifter) Lön och arvode (inkl. sociala avgifter) Övrigt Förändring lön och arvode förklaras främst av ökad upplupen löneökning.

22 21 Sammanställning över väsentliga uppgifter (Tkr) Låneram i RGK Beviljad Utnyttjad vid räkenskapsårets slut Kreditram räntekonto hos RGK Beviljad Maximalt utnyttjad under året Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Beräknat belopp i regleringsbrev Totala avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Avgiftsintäkter som inte disponeras Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Summa anslagssparande Enligt 17 första stycket anslagsförordningen (2011:223) Summa åtaganden Summa tilldelade bemyndiganden Årsarbetskrafter och anställda m.m. Antalet årsarbetskrafter 19,2 20,0 21,6 21,5 21,3 Medelantalet anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring