ÅRSREDOVISNING REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UMEÅ

2 RESULTATREDOVISNING Inledning Uppgifter Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft och den 1 juni 2008 genomfördes vissa ändringar i lagen (SFS 2008:192). Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen omfattar får bara utföras om den har godkänts vid en etikprövning. Uppgiften att göra den prövningen ligger på regionala etikprövningsnämnder. Det finns sex regionala nämnder, en i Göteborg, en i Linköping, en i Lund, en i Stockholm, en i Umeå och en i Uppsala. Nämnderna har också till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna har rätt att ta ut ersättning för prövningen. Avgiften för en ansökan som avser forskning där endast en forskningshuvudman deltar eller endast innefattar behandling av personuppgifter är kr. Om ansökan avser forskning där mer än en forskningshuvudman deltar eller om forskningen gäller klinisk läkemedelsprövning så är avgiften kr. Avgiften för en ansökan om ändring av ett godkännande är kr. En regional nämnds beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). Organisation Regionala etikprövningsnämnden i Umeå är indelad i två avdelningar, en avdelning som prövar ansökningar som gäller medicinsk forskning och en avdelning som prövar ansökningar som gäller övrig forskning. Varje avdelning består av ordförande och femton övriga ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Av de övriga ledamöterna ska tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. I respektive avdelning är vetenskapliga sekreterare utsedda bland de vetenskapliga ledamöterna. Ledningen av nämnden utövas av nämndledningen som utgörs av ordförandena för nämndens två avdelningar. En av dessa ansvarar för den administrativa ledningen av nämnden och är ordförande vid sammanträde med nämndledningen. Nämnden har sitt kansli vid Umeå universitet som tillhandahåller kansliresurser. För nämndens ekonomiadministration svarar Kammarkollegiet. Nämnden har således ingen anställd personal. Nämndens upptagningsområde omfattar forskning vid Mittuniversitetet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet samt forskning inom hälso- och sjukvårdsenheter, företag, statliga myndigheter och kommuner i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Avdelningarna har använt sig av den i 27 tredje stycket etikprövningslagen angivna möjligheten att delegera vissa ärenden. Således har avdelningarna delegerat till vetenskaplig sekreterare och ordförande att i samråd pröva ansökningar som avser ändring av ett godkännande. Avdelningarna har även ofta delegerat till vetenskaplig sekreterare och ordförande att besluta i ärenden där avdelningen vid sammanträde begär komplettering. 2 av 21

3 Verksamhetsmål Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (2003:460, 7-11 ). Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Verksamheten Inledning Etikprövningsnämndens ledamöter och ersättare har utsetts av regeringen för en treårsperiod. Från och med sommaren år 2012 kommer de enligt förslag att utses av Vetenskapsrådet. Regeringen kommer även i fortsättningen att utse ordförande och ersättare för denne. På nämndens kansli arbetar två administrativa sekreterare varav en på halvtid. Nämnden utnyttjar universitetets infrastruktur beträffande kanslilokaler, sammanträdesrum, arkiv, datorstöd, kommunikation m.m. Detta fungerar tillfredsställande. Antalet inkomna ärenden under år 2011 var 403, vilket är en ökning med 66 ärenden eller 19,6 procent jämfört med föregående år. Huvuddelen av denna ökning (45 ärenden) utgjordes av ändringsärenden. Ärendeutveckling I följande tabeller används dessa beteckningar för de olika kategorier (typer) av ansökningar som anges i bilaga 2 till förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor: A = En forskningshuvudman. B = Mer än en forskningshuvudman. C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner/-objekt har ett omedelbart samband med endast en av huvudmännen. D = Behandling av personuppgifter. E = Klinisk läkemedelsprövning. F = Ändring. För ärenden hänförda till avdelningen för medicinsk forskning används beteckningen M och för ärenden hänförda till avdelningen för övrig forskning används beteckningen Ö. 3 av 21

4 Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden Kategori År 2009 År 2010 År 2011 Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt A B C D E F Samtliga Kommentar: I inkomna ärenden inkluderas inte sådana ärenden som har skrivits av. I tabellen redovisas som avgjorda ärenden de ärenden där nämnden under året fattat beslut om avvisning, godkännande, överlämnande, avslag eller rådgivande yttrande. Tabell 2. Antal inkomna ärenden fördelade på månad År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN År 2009 År 2010 År 2011 Överkl Övl Överkl Övl Överkl Övl Under år 2011 överklagades ett ärende till CEPN. CEPN ändrade i det fallet nämndens beslut om avslag och godkände den forskning som avsågs med ansökan. Ekonomi Det ekonomiska utfallet redovisas i följande tabeller. Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Inkomsttitel 2559 Ack. resultat t.o.m Resultat 2010 Intäkter 2011 Kostnader 2011 Resultat 2011 Ack. resultat t.o.m Budget enl. regleringsbrev Utfall enl. resultaträkning Kommentar: I regleringsbrev för regionala etikprövningsnämnder anges en beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet totalt för samtliga regionala nämnder. Budgeten för intäkter och kostnader år 2011 har fördelats procentuellt i proportion till nämndens tilldelade anslagsbelopp. De kostnader som redovisas ovan är totala kostnader. 4 av 21

5 Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr Kategori År År År A = En forskningshuvudman B = Mer än en forskningshuvudman C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner har ett omedelbart samband med bara en av huvudmännen D = Behandling av personuppgifter E = Klinisk läkemedelsprövning F = Ändring Summa avgiftsinkomster Kommentarer: För att kunna redovisa avgiftsinkomster per kategori (typ) av ansökan har nämnden räknat fram dessa som summan av antal under året inkomna ansökningar per kategori multiplicerat med avgiften för aktuell typ av ansökan. Differensen mellan avgiftsinkomster enligt tabell 5 och avgiftsinkomster respektive -intäkter enligt den ekonomiska redovisningen kan förklaras med att det förekommer att ansökan och inbetalning av avgift för ansökan inkommer på var sin sida om ett årsskifte. Därtill kommer att nämnden från och med år 2010 periodiserar de avgifter, som inbetalats under året och där tillhörande ansökan har inkommit men där prövningsbeslut inte fattats före årsskiftet. 10 procent av dessa avgifter räknas som intäkt under året och 90 procent förs över till nästa år. Likaså periodiseras de avgifter som har inbetalats under året, men där ingen ansökan inkommit, i sin helhet till nästa år. Kostnad per prestation Kostnaden per avgjort ärende blir olika stor beroende på om ärendet tas upp vid ett sammanträde eller om det kan avgöras av ordföranden och en vetenskaplig sekreterare efter delegation. Ett sammanträde kostar i sammanträdesarvoden runt kr (exklusive reskostnader mm för ledamöterna) vartill kommer kostnad för föredragandearvode med normalt 750 kr per ärende. Under år 2011 höll avdelningen för medicinsk forskning 11 sammanträden och avgjorde 187 ärenden. Sammanträdes- och föredragandearvoden kan då beräknas till (11 x x 750 =) kr eller kr per ärende. Avdelningen för övrig forskning höll 10 sammanträden och avgjorde 57 ärenden, vilket ger sammanträdes- och föredragandearvoden om (10 x x 750 =) kr eller kr per ärende. Under år 2011 avgjordes 163 ärenden, främst ändringar och tillägg till tidigare ansökningar, utan att tas upp behandling på sammanträde. De samlade kostnaderna för nämndens verksamhet under år 2011 uppgick till kr. Om man från den summan drar de ovan nämnda arvodeskostnaderna om ( =) kr får man vad som kan betecknas som nämndens fasta kostnader, ( =) kr. Om dessa kostnader fördelas lika på samtliga avgjorda ärenden blir den fasta kostnaden per ärende ( : 407 =) kr. Denna kostnad kan då sägas motsvara kostnaden för ett ärende som inte avgörs vid sammanträde, medan kostnaden per ärende som avgörs vid sammanträde blir ( =) kr för ärenden avseende medicinsk forskning och ( =) för ärenden avseende övrig forskning. 5 av 21

6 Beräkningarna är naturligtvis bara ett sätt att få fram en styckkostnad, men de visar åtminstone att avgiftsnivån inte är bestämd utifrån den verkliga kostnaden för ärendenas behandling. Antal möten och ärenden under de tre senaste åren framgår av tabell 6. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende, beräknad enligt ovan, under de senaste tre åren framgår av tabell 7. Tabell 6. Antal möten och avgjorda ärenden År 2009 År 2010 År 2011 Möten Avgjorda Möten Avgjorda Möten Avgjorda ärenden ärenden ärenden Medicinsk forskning Övrig forskning Ändringsärenden Tabell 7. Nämndens kostnader i tkr samt kostnad per avgjort ärende i kr År 2009 År 2010 År 2011 Nämndens kostnader (tkr) tkr tkr tkr Kostnad per ärende (kr) Medicinsk forskning kr kr kr Övrig forskning kr kr kr Ändringsärenden kr kr kr Utbildningsbidrag År 2004 utbetalades till nämnden tkr för utbildning och uppbyggnad av infrastruktur. Av beloppet har hittills förbrukats 968 tkr, varav 92 tkr år Under året har dessa medel främst använts för deltagande i Vetenskapsrådets utbildningsdag den 12 maj samt det årliga nationella mötet, som detta år hölls i Linköping den oktober. Dessutom ordnade kansliet den 17 juni en utbildningsdag i Umeå, gemensam med kanslierna i Linköping och Stockholm, om vårt gemensamma system för diarieföring av ärenden. Kostnader för nämndens kansli och drift Enligt av regeringen beslutad förordning svarar Umeå universitet för nämndens kansliresurser. En överenskommelse om detta träffas årligen mellan universitetet och nämnden. Ersättning utbetalas sedan år 2010 månatligen mot faktura. Årets sista faktura reglerar ersättningen upp till faktisk kostnad. Ersättningen var för åren 2009 och tkr respektive tkr. För år 2011 uppgick ersättningen till tkr. Ökningen jämfört med år 2010 beror främst på ökade lönekostnader, ökade lokalkostnader samt att vi numera hyr vår skrivare/kopiator via universitetet istället för ha eget avtal med leverantören. Ersättningen till värdmyndigheten utgör huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna för nämndens kansli och drift, som år 2011 uppgick till tkr. Utöver ersättningen återfinns här kostnader för ekonomitjänster, revisionskostnader, bank- och försäkringstjänster och liknande. 6 av 21

7 Samverkan Nämnden har samverkat med Vetenskapsrådet i den särskilda referensgrupp som rådet satt samman med en representant från varje regional etikprövningsnämnd samt företrädare för Centrala etikprövningsnämnden och rådet. Umeå representeras av en vetenskaplig sekreterare från vardera avdelningen. De administrativt ansvariga ordförandena för de regionala nämnderna och en administrativ sekreterare från varje nämnd har träffats två gånger under året för diskussion om gemensamma frågor. Träffarna hölls den 17 januari i Stockholm samt den 11 oktober i Linköping 1 i anslutning till det nationella mötet. Den oktober anordnade Regionala etikprövningsnämnden i Linköping det årliga nationella mötet för CEPNs och de regionala nämndernas ordförande, deras ersättare, vetenskapliga sekreterare och administrativa sekreterare. På programmet stod bland annat föreläsningar och diskussioner om forskning på beslutsinkompetenta forskningspersoner och forskning via Internet. De administrativa sekreterarna från alla etiknämnderna har årliga möten där gemensamma frågor tas upp. Årets möte hölls den 27 maj i Uppsala. Ordföranden för avdelningen för medicinsk forskning medverkade den 6 april vid möte i strategigruppen för register- och biobanksfrågor 2 där förslaget till ny biobankslag och konsekvenser för den medicinska biobanken diskuterades. En av de vetenskapliga sekreterarna vid avdelningen för medicinsk forskning höll föreläsningar om forskningsetisk prövning den 22 februari (forskarutbildningskurs i etik, medicinska fakulteten, Umeå universitet), den 15 september (kursen grundläggande forskningsmetodik för läkare i norra regionen), den 8 november (forskarutbildningskurs i etik, medicinska fakulteten, Umeå universitet), den 23 november (Forskningsmetodik för ST läkare, FoU Västerbottens läns landsting) samt den 9 december (FoU-enheten/forskare vid landstinget i Västernorrland, Sundsvall). Den andre av de vetenskapliga sekreterarna vid avdelningen för medicinsk forskning höll föreläsningar om bioetik för odontologer/lärare/forskare den 17 mars, för odontologstudenter den 19 mars, för bioteknikstudenter den 9 september, för molekylärbiologer den 28 oktober och för biomedicinstudenter den 5 december. En av de vetenskapliga sekreterarna vid avdelningen för övrig forskning höll den 7 september en föreläsning på Umeå universitet under rubriken god forskningssed för blivande speciallärare. Övrigt Nämnden har tillsammans med Centrala etikprövningsnämnden och de andra regionala etikprövningsnämnderna en gemensam hemsida, som bl.a. innehåller aktuella författningar, ansökningsblankett, vägledning till ansökan, forskningspersonsinformation och information om sammanträdestider. 1 Den administrativt ansvarige ordföranden ersattes denna gång av sin personlige ersättare i avdelningen för medicinsk forskning. 2 Strategigrupp med uppdrag från Umeå universitet och Västerbottens läns landsting i samverkan. 7 av 21

8 Resultat i förhållande till de uppställda målen Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (7-11 ). Att forskning håller hög etisk kvalitet garanteras av sammansättningen av nämndernas avdelningar. Ordföranden i varje avdelning har lång erfarenhet som domare på hög nivå och är därmed väl skickad att tillämpa de bestämmelser som ligger till grund för etikprövningen. De tio ledamöterna med vetenskaplig kompetens är samtliga disputerade och har egen erfarenhet av forskning. Genom sina olika specialiteter (se Bilaga med förteckning över ledamöter) ger de nämnden en kompetens som spänner över många områden inom den forskning som nämnderna har att pröva. Flertalet av de ledamöter som företräder allmänna intressen har lång erfarenhet av arbete i politiska beslutsorgan. Sammantaget har nämnderna en sammansättning som skapar goda förutsättningar för väl avvägda avgöranden. Ledamöternas behov av kompetensutveckling tillgodoses dels genom samverkan med CEPN och övriga nämnder, dels genom egna utbildningsdagar. Nämnden gör alltid en noggrann kontroll av ansökningarna i både formellt och etiskt hänseende. En särskilt viktig del är granskningen av informationen till forskningspersonerna och samtyckesförfarandet. I den delen har de ledamöter som företräder allmänna intressen en viktig funktion eftersom de lättare än fackmännen kan sätta sig in i forskningspersonernas situation. Granskningen mynnar ofta ut i att sökanden måste komplettera sin ansökan. Inte sällan beror det på att de forskningsetiska övervägandena är bristfälligt redovisade. Sökanden måste identifiera och precisera vilka etiska problem som kan uppstå inom eller genom projektet för att nämnden ska få ett tillräckligt underlag för sin etiska bedömning. Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Nämnden är av den uppfattningen att de resurser som nämnden förfogar över har använts på ett effektivt sätt. I ett vidare perspektiv bidrar nämndernas verksamhet därmed till att stärka Sverige som forskningsnation. Nämnden ser möjligheter till ytterligare effektivisering om en övergång till elektronisk dokumenthantering kan genomföras fullt ut. Detta är ett önskemål såväl från forskarhåll som från ledamotshåll, då den nuvarande pappershanteringen upplevs som besvärande tungrodd. Elektronisk dokumenthantering kan i en förlängning även underlätta en övergång till e-arkiv. Ett initiativ till en sådan förändring skulle kunna komma från Regeringskansliet. 8 av 21

9 Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Enligt föreskrift i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor ska ärenden som gäller klinisk läkemedelsprövning avgöras inom 60 dagar. Vidare föreskrivs i förordningen att handläggningstiden inte bör överstiga 35 dagar för ärenden om ändring av godkännande och 60 dagar för övriga ärenden. Handläggningstiden har inte i något fall överskridit 60 dagar i ärenden gällande klinisk läkemedelsprövning. I ärenden om ändring har den rekommenderade handläggningstiden om 35 dagar överskridits i två fall. I det ena fallet bedömde vetenskaplig sekreterare att ärendet skulle lyftas till sammanträde, därtill begärde nämnden komplettering för prövning vid ytterligare ett sammanträde. I det andra fallet fördröjdes handläggningstiden av att ansökan inkom under semesterperioden. I övriga ärenden har den rekommenderade handläggningstiden 60 dagar överskridits i tre fall. I två av dessa blev det fyra prövningstillfällen innan ärendena slutligen avgjordes. I det tredje, liksom i ett av de föregående, fördröjdes handläggningstiden av semesterperioden. Den genomsnittliga handläggningstiden framgår av följande tabell. Tabell 8. Genomsnittlig handläggningstid i dagar * för under året avgjorda ärenden Kategori År 2009 År 2010 År 2011 A = En forskningshuvudman B = Mer än en forskningshuvudman C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner har ett omedelbart samband med bara en av huvudmännen D = Behandling av personuppgifter E = Klinisk läkemedelsprövning F = Ändring Samtliga * Handläggningstiden räknas från dagen när en ansökan är komplett, dvs. när alla nödvändiga handlingar kommit in till nämnden och ansökningsavgiften bokförts på nämndens konto, till dagen för nämndens beslut. Om sedan komplettering begärs av nämnden görs avbrott till dess kompletteringen inkommit. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. I fråga om det ekonomiska målet tvingas nämnden än en gång konstatera att avgiftsintäkterna inte täcker verksamhetens kostnader. Liksom tidigare år är antalet ärenden inte tillräckligt stort för att avgifterna ska täcka kostnaderna. I den promemoria som låg till grund för nämndens organisation uppskattades antalet ärenden bli 550 årligen och summan intäkter tkr årligen. Nämndens bedömning är alltjämt att antalet ärenden kommer att stiga men 9 av 21

10 att ökningen inte kommer att bli dramatisk. Avgiftsintäkterna kommer även framöver att vara små i förhållande till vad som antogs i förslaget till organisation. Nämnderna har ingen möjlighet att påverka avgiften. I förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor anges i bilaga 2 de avgifter som ska gälla för ansökan om etikprövning. Nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere. I de fall något av ärendena ligger inom båda avdelningarnas kompetens, gör nämnden en bedömning av om en omfördelning skulle medföra att man kan ställa in någon avdelnings möte, vilket därmed skulle medföra en kostnadsbesparing. Under året har avdelningen för övrig forskning vid flera tillfällen haft deltagande ledamöter från Luleå respektive Jönköping uppkopplade via videomöte eller konferenstelefon. Detta reducerar kostnaderna för resor och framför allt tiden för ledamöternas deltagande i mötena. Nämnden ser inte på kort sikt någon möjlighet att ytterligare reducera kostnaderna så att full kostnadstäckning uppnås. Sammanfattning Nämnden anser att den i betydande grad bidragit till måluppfyllelse inom verksamhetsområdet. 10 av 21

11 RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Övriga driftkostnader Summa Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Årets kapitalförändring av 21

12 BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Fordringar Fordringar hos andra myndigheter 1 15 Summa 1 15 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Skulder m.m. Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder 5 4 Övriga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER av 21

13 ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag Ing. över- Årets till- Indrag- Totalt Utgifter Utgående (tkr) förings- delning ning disponi- överbelopp enl. regl. belt föringsbrev belopp belopp Not Uo 16 3:11 Ramanslag Regionala Etikprövningsnämnder ap.5 Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Summa Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp 2559 Avgifter för etikprövning av forskning Summa av 21

14 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Etikprövningsnämnden i Umeås bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 förordningen om myndigheters redovisning tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Brytdagen föregående år var den 10 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Upplysningar av väsentlig betydelse Nämnden har ingen egen anställd personal. Uppgifter om anställdas sjukfrånvaro, årsarbetskrafter och medelantalet antällda kan därför inte lämnas. Kanslipersonalen är anställd av nämndens värdmyndighet (Umeå Universitet) vilken fakturerar nämnden enligt avtal för utförda tjänster, lokalhyror och användning av kontorsmaskiner. Nämnden har inte några egna anläggningstillgångar och har därför inga lån hos Riksgäldskontoret. Värderingsprinciper Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. 14 av 21

15 Ersättningar och andra förmåner Nämndledning / andra styrelseuppdrag Ersättning Anders Iacobæus 54 Ordförande för avdelningen för medicinsk forskning Ledamot i Brottsoffermyndighetens nämnd för brottskadeersättning Margareta Bergström 50 Ordförande för avdelningen för övrig forskning Ledamot i Disciplinnämnden Umeå universitet Ledamot i Domstolsverkets insynsråd Ledamot i Brottsförebyggande rådets insynsråd Ylva Johansson 20 Ersättare Eric Lowén 20 Ersättare Anställdas sjukfrånvaro Kanslipersonalen som arbetar vid de regionala etikprövningsnämnderna är inte anställd av nämnderna utan av respektive nämnds värdmyndighet. Därför redovisas inte anställdas sjukfrånvaro. 15 av 21

16 Noter (tkr) Resultaträkning Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Icke statliga medel, 15a kapitalförsörjningsförordningen 3 0 Summa 3 0 Not 2 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 22 7 Summa 22 7 Not 3 Kostnader för personal Arvoden (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Not 4 Övriga driftkostnader Kostnader för nämndens kansli Övriga driftkostnader Summa Not 5 Årets kapitalförändring Periodiseringsdifferenser uppbördsverksamhet Summa Balansräkning Not 6 Avräkning med statsverket Uppbörd Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke-räntebärande flöde Fordringar avseende Uppbörd 0 0 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde av 21

17 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0 Summa Avräkning med statsverket Not 7 Skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter Leverantörsskulder andra myndigheter Summa Not 8 Övriga skulder Personalens källskatt (arvodister) Summa Not 9 Upplupna kostnader Upplupna arvoden inklusive sociala avgifter 0 69 Övriga upplupna kostnader Summa Not 10 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från Kammarkollegiet Summa Not 11 Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda etikprövningsavgifter Summa Anslagsredovisning Not 12 Uo 16 3:11 ap.5 Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Enligt regleringsbrevet disponerar Regionala etikprövningsnämnden i Umeå en anslagskredit på 98 tkr. Regionala etikprövningsnämnden i Umeå får disponera 97 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande. Not Avgifter för etikprövning av forskning I regleringsbrevet anges en beräknad budget på tkr för samtliga regionala etikprövningsnämnder. Budgeten har fördelats procentuellt i proportion till respektive regional etikprövningsnämnds anslagsbelopp. För Umeås del är beloppet cirka 10 % av tkr. 17 av 21

18 Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala Totalt tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 18 av 21

19 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Ej tillämpligt Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Övriga avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Anslag Ramanslag Anslagssparande varav intecknat Bemyndiganden Personal* Driftkostnad per årsarbetskraft* Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt Kapitalförändring** Årets Balanserad * Myndigheten har ingen anställd personal varför uppgift om personal och driftkostnad per årsarbetskraft inte kan lämnas. ** Avgifter som inbetalts under räkenskapsåret och där tillhörande ansökan har inkommit men där prövningsbeslut inte fattats före årsskiftet periodiseras fr o m 2010, 19 av 21

20 Undertecknande av årsredovisning Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Umeå den 14 februari 2012 Anders Iacobæus, ordförande Avdelningen för medicinsk forskning Margareta Bergström, ordförande Avdelningen för övrig forskning 20 av 21

21 Bilaga Ledamöter och ersättare i Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Avd för medicinsk forskning Ordförande Anders Iacobæus, hovrättspresident Ledamöter med vetenskaplig kompetens Karin Axelsson, professor, hälsovetenskap Rune Dahlqvist, professor, klin farmakologi Sture Eriksson, docent, geriatrik Bruno Hägglöf, professor, barn- och ungdomspsykiatri, vetenskaplig sekreterare Erik Forestier, docent, pediatrik (t.o.m ) Inge Axelsson, docent, pediatrik, läkare barn- och ungd. medicin (fr.o.m ) Per Lenner, professor, onkologi Erik Lundgren, professor em, molekylär biologi, vetenskaplig sekreterare Inga Sjöberg, docent, obstetrik och gynekologi Silvana Naredi, docent, neurointesivvård Berndt Stenberg, professor, dermatologi, venereologi, folkhälsovetenskap Ledamöter som företräder allmänna intressen Ylva Hedquist-Hedlund, socionom Elisabeth Larsson, FoU- assistent Per-Erik Lundmark, lokförare Torleif Hitti, montör Katarina Sandström, studerande (t.o.m ) Lena Näslund, studievägledare (fr.o.m ) Avd för övrig (annan än medicinsk) forskning Ordförande Margareta Bergström, generaldirektör Ledamöter med vetenskaplig kompetens Eva Alerby, professor, pedagogik och lärande Elisabeth Berg, professor, arbetsvetenskap Göran Broström, professor, statistik, demografi Urban Lindgren, professor, kulturgeografi Tf. ersättare vet. sekr. ( ) Arne Gerdner, professor, socialt arbete Ingrid Nilsson, professor, pedagogik, vetenskaplig sekreterare Anna-Sofia Lundgren, docent, kultur- och medievet. Arne Rasmusson, docent, religionsvetenskap Anna Stigsdotter Neely, docent, psykologi ersättare vetenskaplig sekreterare Ann-Catrine Edlund, fil dr, nordiska språk Ledamöter som företräder allmänna intressen Lena Brännholm, förskolelärare Susanne Ljungström, länsbibliotekarie Alf Nilsson, rektor Mats Olofsson, debattredaktör Yngve Sundin, strateg vård och omsorg Personlig ersättare Eric Lowén, kammarrättsråd Astrid Norberg, professor em, omvårdnad Mikael Sandlund, docent, psykiatri Mikael Wiberg, professor, IMB, Handkirurgi (fr.o.m , vakant t.o.m ) Gunnar Kullgren, professor, psykiatri Torbjörn Lind, med. dr, pediatrik, nutrition Torbjörn Lind, med. dr, pediatrik, nutrition Siv Söderberg, professor, hälsovetenskap Peter Andersen Munch, professor, överläkare, neurologi Marie Alricsson, professor, idrottsmedicin Björn Zackrisson, professor, onkologi Christina Lindén, docent, oftalmiatrik Magnus Nordström, läkare Anne Kotavuopio Jatko, studerande Stefan Bergman, ingenjör Annika Nilsson, undersköterska Elisabeth Walfridsson, pensionär Elisabeth Walfridsson, pensionär Personlig ersättare Ylva Johansson, lagman Katarina Norberg, docent, pedagogik Jonas Edlund, docent, sociologi Xavier De Luna, professor, statistik Einar Holm, professor, kulturgeografi Stefan Sjöström, docent, socialt arbete Gerhard Nordlund, docent, pedagogik Eivind Torp, universitetslektor, rättsvetenskap Mikael Wiberg, docent, informatik Soares Joaquim J.F., professor samhällsvetenskap Lars Elenius, docent, ind. ek. och samh.vetensk. Ann-Sofie Löfstedt, pensionär Bengt Bergquist, projektledare Glenn Berggård, universitetsadjunkt Lars Brandt, integrationsdirektör Elisabeth Lindberg, gymnasielärare 21 av 21