ÅRSREDOVISNING REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013 REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 RESULTATREDOVISNING... 3 Inledning... 3 Uppgifter... 3 Organisation... 3 Verksamhetsmål... Verksamheten... 4 Inledning... Ärendeutveckling... 4 Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden... 5 Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden... 5 Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN... 5 Ekonomi... 6 Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr... 6 Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr... 6 Kostnad per prestation... Tabell 6. Nämndens kostnader i tkr samt kostnad per avgjort ärende i kr... 7 Utbildningsbidrag... 7 Kostnader för nämndens kansli och drift... 7 Samverkan... 8 Övrigt... 8 Resultat i förhållande till de uppställda målen Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar för under året avgjorda ärenden Sammanfattning RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER UNDERTECKNANDE AV ÅRSREDOVISNINGEN LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA... 23

3 3 RESULTATREDOVISNING Inledning Uppgifter Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft. Den 1 juni 2008 genomfördes vissa ändringar i lagen (SFS 2008:192). Syftet med lagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Den forskning som lagen omfattar får bara utföras om den har godkänts vid en etikprövning. Uppgiften att göra den prövningen ligger på regionala etikprövningsnämnder. Det finns sex regionala nämnder, en i Göteborg, en i Linköping, en i Lund, en i Stockholm, en i Umeå och en i Uppsala. Nämnderna har också till uppgift att pröva vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. De regionala nämnderna har rätt att ta ut ersättning för prövningen. Avgiften, som fastställts av regeringen, är för en ansökan som avser forskning där endast en forskningshuvudman deltar eller endast innefattar behandling av personuppgifter är kr. Om ansökan avser forskning där mer än en forskningshuvudman deltar eller om forskningen gäller klinisk läkemedelsprövning så är avgiften kr. Avgiften för en ansökan om ändring av ett godkännande är kr. En regional nämnds beslut kan överklagas till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). Organisation Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala är indelad i tre avdelningar, två avdelningar som prövar ansökningar som gäller medicinsk forskning och en avdelning som prövar ansökningar som gäller övrig forskning. Varje avdelning består av ordförande och femton övriga ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Av de övriga ledamöterna ska tio ha vetenskaplig kompetens och fem företräda allmänna intressen. Ordföranden och ersättare för ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. I respektive avdelning är vetenskapliga sekreterare utsedda bland de vetenskapliga ledamöterna. Ledningen av nämnden utövas av nämndledningen som utgörs av ordförandena för nämndens tre avdelningar. En av dessa, f.d. lagmannen Erik Lempert, ansvarar för den administrativa ledningen av nämnden och är ordförande vid sammanträde med nämndledningen. Nämnden har sitt kansli vid Uppsala universitet som tillhandahåller kansliresurser. Nämnden har således ingen anställd personal. För nämndens ekonomiadministration svarar Statens servicecenter. Nämndens upptagningsområde omfattar forskning vid Uppsala-, Värmlands-, Örebro-, Västmanlands- Dalarnas- samt Gävleborgs län med följande statliga universitet och högskolor: Uppsala universitet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Gävle, Mälardalens högskola samt Sveriges lantbruksuniversitet. Avdelningarna har använt sig av den i 27 tredje stycket etikprövningslagen angivna möjligheten att delegera vissa ärenden. Således har avdelningarna delegerat till ordförande att efter föredragning/granskning av vetenskaplig sekreterare pröva ansökningar av enklare beskaffenhet t.ex. ändring av en tidigare godkänd forskning. Avdelningarna har också i det särskilda fallet delegerat till ordförande och vetenskaplig sekreterare att besluta i ärenden där avdelningen vid sammanträde begärt komplettering.

4 4 Verksamhetsmål Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (2003:460, 7-11 ). Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Verksamheten Inledning Etikprövningsnämndens ledamöter och ersättare har utsetts av regeringen för perioden Det har funnits ett förslag att regeringen ska utse enbart ordförande och ersättare för denne och att övriga ledamöter ska utses av Vetenskapsrådet. I avvaktan på ställningstagande till förslaget har regeringen förlängt samtliga förordnanden till utgången av år På nämndens kansli arbetar tre administrativa sekreterare. Nämnden utnyttjar universitetets infrastruktur beträffande kanslilokaler, sammanträdesrum, arkiv, datorstöd, kommunikation m.m. Detta fungerar tillfredsställande. Antalet inkomna ärenden under 2013 var 872 vilket är en minskning med 32 ärenden eller 3,5% jämfört med föregående år. Minskningen ses i framförallt i kategorin en forskningshuvudman. I kategorin läkemedelsprövningar ses en minskning med sju inkomna ansökningar. Ärendeutveckling I följande tabeller används dessa beteckningar för de olika kategorier (typer) av ansökningar som anges i bilaga 2 till förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor: A = En forskningshuvudman. B = Mer än en forskningshuvudman. C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner/-objekt har ett omedelbart samband med endast en av huvudmännen. D = Behandling av personuppgifter. E = Klinisk läkemedelsprövning. F = Ändring. För ärenden hänförda till avdelningen för medicinsk forskning används beteckningen M och för ärenden hänförda till avdelningen för övrig forskning används beteckningen Ö.

5 5 Tabell 1. Antal inkomna och avgjorda ärenden Kategori År 2011 År 2012 År 2013 Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt M Ö Totalt Totalt A B C D E F Samtliga Kommentar: I tabellen redovisas som avgjorda ärenden de ärenden där nämnden under året fattat beslut. Tabell 2. Antal möten och avgjorda ärenden. År 2011 År 2012 År 2013 Möten Avgjorda ärenden Möten Avgjorda ärenden Möten Avgjorda ärenden Medicinsk forskning Övrig forskning Ändringsärenden Tabell 3. Antal ärenden som överklagats eller överlämnats till CEPN Kategori År 2011 År 2012 År 2013 Överkl Övl Överkl Övl Överkl Övl M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö M Ö A B 2 1 C 1 1 D E 1 F Samtliga Under år 2013 överklagades 5 ärenden till CEPN. CEPN ändrade den regionala nämndens beslut i 2 fall och godkände därmed den forskning som avsågs i ansökan.

6 6 Ekonomi Det ekonomiska utfallet redovisas i följande tabeller. Tabell 4. Avgiftsbelagd verksamhet, tkr Inkomsttitel 2559 Ack. resultat t.o.m Resultat 2012 Intäkter 2013 Kostnader 2013 Resultat 2013 Ack. resultat t.o.m Budget enl. regleringsbrev Utfall enl. resultaträkning Kommentar: I regleringsbrev för regionala etikprövningsnämnder anges en beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet totalt för samtliga regionala nämnder. Budgeten för intäkter och kostnader 2013 har fördelats procentuellt i proportion till nämndens tilldelade anslagsbelopp. De kostnader som redovisas ovan är totala kostnader. Tabell 5. Avgiftsinkomster, tkr Kategori År 2011 År 2012 År 2013 A = En forskningshuvudman B = Mer än en forskningshuvudman C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner har ett omedelbart samband med bara en av huvudmännen D = Behandling av personuppgifter E = Klinisk läkemedelsprövning F = Ändring Summa avgiftsinkomster Kommentarer: För att kunna redovisa avgiftsinkomster per kategori har nämnden räknat fram dessa som summan av antal under året inkomna ansökningar per kategori multiplicerat med avgiften för aktuell typ av ansökan. Detta ger ett ungefärligt värde som p.g.a. periodisering m.m. kan avvika något från den ekonomiska redovisningens värde.

7 7 Kostnad per prestation Kostnaden per avgjort ärende blir olika stor beroende på om ärendet tas upp vid ett sammanträde eller om det kan avgöras av ordföranden och en vetenskaplig sekreterare efter delegation. Ett sammanträde kostar i sammanträdesarvoden ca 29 tkr (exklusive reskostnader mm för ledamöterna) vartill kommer kostnad för föredragandearvode med cirka 750 kronor per ärende. Under 2013 höll avdelningen för medicinsk forskning 24 sammanträden och avgjorde 325 ärenden. Sammanträdes- och föredragandearvoden kan då beräknas till (24 x x 750 =) 940 tkr eller 2892 kr per ärende. Avdelningen för övrig forskning höll 11 sammanträden och avgjorde 99 ärenden, vilket ger sammanträdes- och föredragandearvoden om (11 x x 750 =) 393 tkr eller 3972 kr per ärende. Under 2013 avgjordes 321 ansökningar om ändring eller tillägg till tidigare ansökningar. De samlade kostnaderna för nämndens verksamhet under 2013 uppgick till tkr. Om man från den summan drar de ovan nämnda arvodeskostnaderna om ( =) tkr får man vad som kan betecknas som nämndens fasta kostnader, ( =) tkr. Om dessa kostnader fördelas lika på samtliga avgjorda ärenden blir den fasta kostnaden per ärende (4 421 : 745 =) 5934 kr. Denna kostnad kan då sägas motsvara kostnaden för ett ärende som inte avgörs vid sammanträde, medan kostnaden per ärende som avgörs vid sammanträde blir ( =) 8817 kr för ärenden avseende medicinsk forskning och ( =) 9906 för ärenden avseende övrig forskning. Beräkningarna är naturligtvis bara ett sätt att få fram en kostnad per ärende, men de påvisar att avgiftsnivån inte är bestämd utifrån den verkliga kostnaden för ärendenas behandling. Nämndens kostnader samt kostnad per avgjort ärende, beräknad enligt ovan, under de senaste tre åren framgår av tabell 6. Tabell 6. Nämndens kostnader i tkr samt kostnad per avgjort ärende i kr År 2011 År 2012 År 2013 Nämndens kostnader (tkr) Kostnad per ärende (kr) Medicinsk forskning Övrig forskning Ändringsärenden Utbildningsbidrag 2004 utbetalades till nämnden tkr för utbildning och uppbyggnad av infrastruktur. Av beloppet har hittills förbrukat 977 tkr, varav 37 tkr år Dessa medel har använts för att arrangera det Nationella mötet för etikprövningsnämnder den 21 och 22 oktober. Kostnaden för detta är delvis periodiserad. Kostnader för nämndens kansli och drift Enligt av regeringen beslutad förordning svarar Uppsala universitet för nämndens kansliresurser. En överenskommelse om detta träffas årligen mellan universitetet och nämnden. Ersättning utbetalas månatligen mot faktura. Ersättningen var för år tkr

8 8 och för år 2012 var den tkr. För år 2013 uppgick ersättningen till tkr där personalkostnader står för tkr, lokalkostnader 487 tkr och övrigt 406 tkr (datatjänster, OH-kostnader etc.). Ökningen jämfört med år 2012 beror främst av ökade löne- och arvodeskostnader. Samverkan Nämnden har samverkat med Vetenskapsrådet i den särskilda referensgrupp som rådet satt samman med en representant från varje regional etikprövningsnämnd samt företrädare för Centrala etikprövningsnämnden och rådet. Uppsala representeras av en ordförande och en vetenskaplig sekreterare båda med ersättare. De administrativt ansvariga ordförandena för de regionala nämnderna och en administrativ sekreterare från varje nämnd har träffats en gång under 2013 för diskussion om gemensamma frågor, den 22 oktober i anslutning till det årliga nationella mötet i Uppsala. Ytterligare ett möte hölls den 7 oktober på Utbildningsdepartementet för diskussion kring ett digitalt ärendehanteringssystem. Den 21 och 22 oktober anordnade Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala det årliga nationella mötet för samtliga ordförande, deras ersättare, vetenskapliga sekreterare och administrativa sekreterare från Centrala etikprövningsnämnden och de regionala nämnderna. På programmet stod bland annat föreläsningar och diskussioner kring registerforskningens möjligheter och risker, den nya EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar och människans värde och integritet. De administrativa sekreterarna från alla etiknämnderna har årliga möten där gemensamma frågor tas upp. Årets möte hölls den 31 maj i Göteborg. Vetenskapliga sekreterare vid avdelningen för medicinsk forskning har under året föreläst om forskningsetik och etikprövning av forskning för forskningssköterskor och läkare inom hälso- och sjukvården, på GCP kurser samt inom forskarutbildningen för läkare vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet. Nämnden har besvarat en remiss under året: Remiss av delbetänkandet Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2012:36). Övrigt Nämnden har tillsammans med Centrala etikprövningsnämnden och de andra regionala etikprövningsnämnderna en gemensam hemsida, som bl.a. innehåller aktuella författningar, ansökningsblankett, vägledning till ansökan, forskningspersonsinformation och information om sammanträdestider. För att tillgodogöra avnämarnas krav på snabb handläggning lägger nämnden ut sammanträdesprotokoll på hemsidan. Protokollen ligger ute i två månader och tas därefter bort. Resultat i förhållande till de uppställda målen

9 9 Nämndens verksamhet ska bedrivas så att den ger ett effektivt skydd för den enskilda människan och rättssäkerhet för dem som deltar i forskningen. Prövningen ska ske enligt de riktlinjer som anges i etikprövningslagen (7-11 ). Att forskning håller hög etisk kvalitet garanteras av sammansättningen av nämndernas avdelningar. Ordföranden i varje avdelning har lång erfarenhet som domare på hög nivå och är därmed väl skickad att tillämpa de bestämmelser som ligger till grund för etikprövningen. Varje avdelning består av tio ledamöter med vetenskaplig kompetens som samtliga är disputerade och har egen erfarenhet av forskning. Genom sina olika specialiteter (se Bilaga med förteckning över ledamöter) ger de nämnden en kompetens som spänner över många områden inom den forskning som nämnderna har att pröva. Flertalet av de ledamöter som företräder allmänna intressen har lång erfarenhet av arbete i politiska beslutsorgan. Sammantaget har nämnderna en sammansättning som skapar goda förutsättningar för väl avvägda avgöranden. Ledamöternas behov av kompetensutveckling tillgodoses dels genom samverkan med CEPN och övriga nämnder, dels genom nämndens egna utbildningsdagar. Nämnden gör alltid en noggrann kontroll av ansökningarna i både formellt och etiskt hänseende. En särskilt viktig del är granskningen av informationen till forskningspersonerna och samtyckesförfarandet. I den delen har de ledamöter som företräder allmänna intressen en viktig funktion eftersom de lättare än fackmännen kan sätta sig in i forskningspersonernas situation. Granskningen mynnar ofta ut i att sökanden måste komplettera sin ansökan. Inte sällan beror det på att de forskningsetiska övervägandena är bristfälligt redovisade. Sökanden måste identifiera och precisera vilka etiska problem som kan uppstå inom eller genom projektet för att nämnden ska få ett tillräckligt underlag för sin etiska bedömning. Etikprövningsnämnden ska, genom att upprätthålla en effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning, bidra till att Sverige är en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Nämnden är av den uppfattningen att de resurser som nämnden förfogar över har använts på ett effektivt sätt. I ett vidare perspektiv bidrar nämndernas verksamhet därmed till att stärka Sverige som forskningsnation. Nämnden ser möjligheter till effektivisering om en övergång till elektronisk dokumenthantering kan genomföras fullt ut. Detta är ett önskemål från såväl forskarhåll som från ledamotshåll, då den nuvarande pappershanteringen upplevs besvärande. Nuvarande hantering innebär dryga kopierings- och portokostnader för såväl nämnder som forskare och förbrukar ansenliga mängder papper, som till stor del destrueras efter avslutad handläggning. Hanteringen är inte heller lämplig av arbetsmiljöskäl och nämnderna undersöker därför hur en övergång till en allt mer elektronisk dokumenthantering skulle kunna lösas. I första hand gäller detta hanteringen av ansökningar om etikprövning där ledamöter kan komma att få ta del av handlingar med hjälp av läsplattor eller liknande. I förlängningen ser vi framför oss all ärendehantering elektronisk diarium och arkiv inkluderat.

10 10 Vi anser att ett framtida system i hög grad bör vara gemensant för alla etikprövningsnämnder, inklusive den centrala. Nämnderna hanterar samma typer av ärenden och ibland förs ärenden över mellan nämnderna. I likhet med övriga etikprövningsnämnder förfogar dock inte myndigheten själv över vare sig ekonomiska, personella eller kompetensmässiga resurser för att på egen hand ta fram, driftsätta eller förvalta den typ av system och teknik som skulle fordras. Nämnden arbetar tillsammans med övriga etikprövningsnämnder för att se hur en övergång till ett digitalt ärendehanteringssystem ska kunna lösas. I nuläget har nämnderna ställt samman en styrgrupp som ska inventera hur Vetenskapsrådets system Prisma kan tillgodose de behov som etikprövningsnämnderna har. Ordförande i styrgruppen är nämndens administrativt ansvarige ordförande Erik Lempert.

11 11 Utan att göra avkall på kvaliteten i etikprövningen ska nämnden avgöra ärenden så snabbt som möjligt och inom de tidsramar som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. Enligt förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor ska ärenden avgöras inom de handläggningstider som anges beroende på vad ansökan avser (5-6 ). En ansökan som gäller läkemedelsprövning ska avgöras inom 60 dagar. Vidare föreskrivs i förordningen ( 8) att handläggningstiden inte bör överstiga 60 dagar för ärenden som avser annan forskning än läkemedelsprövningar. För ärenden om ändring av godkännande bör handläggningstiden inte överstiga 35 dagar. Handläggningstiden har inte överskridit 60 dagar i ärenden gällande klinisk läkemedelsprövning. I ärenden om ändring har den rekommenderade handläggningstiden om 35 dagar överskridits i 15 ärenden. Anledningar är att nämnden begärt en eller flera kompletteringar av ansökningen eller att ärendet behandlats på ett sammanträde i stället för som ett delegationsärende till vetenskaplig sekreterare och ordförande. I övriga ärenden har handläggningstiden 60 dagar överskridits i 20 fall. För de allra flesta ärenden var skälet att kompletteringar begärts och att ärendet behandlats på två eller fler sammanträden. Den genomsnittliga handläggningstiden framgår av följande tabell. Tabell 7. Genomsnittlig handläggningstid i dagar 1 för under året avgjorda ärenden Kategori År 2011 År 2012 År 2013 A = En forskningshuvudman B = Mer än en forskningshuvudman C = Mer än en forskningshuvudman men där samtliga forskningspersoner har ett omedelbart samband med bara en av huvudmännen D = Behandling av personuppgifter E = Klinisk läkemedelsprövning F = Ändring Samtliga Handläggningstiden räknas från dagen när en ansökan är komplett, dvs. när alla nödvändiga handlingar kommit in till nämnden och ansökningsavgiften bokförts på nämndens konto, till dagen för nämndens beslut. Om sedan komplettering begärs av nämnden görs avbrott till dess kompletteringen inkommit. Etikprövningsnämndens verksamhet är anslagsfinansierad men ska finansieras med avgifter. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. I fråga om det ekonomiska målet tvingas nämnden än en gång konstatera att avgiftsintäkterna inte täcker verksamhetens kostnader. Liksom tidigare år är antalet ärenden inte tillräckligt stort för att avgifterna ska täcka kostnaderna. I den promemoria som låg till grund för nämndens organisation uppskattades antalet ärenden bli årligen och summan intäkter tkr årligen. Nämndens bedömning är att antalet ärenden inte kommer att öka mer än marginellt. Avgiftsintäkterna kommer även framöver att vara mindre i förhållande till vad som antogs i förslaget till organisation.

12 12 Nämnderna har ingen möjlighet att påverka avgiften. I förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor anges i bilaga 2 de avgifter som ska gälla för ansökan om etikprövning. Nämnden vidtar åtgärder för att hålla kostnaderna nere. Sammanfattning Nämnden anser att den i betydande grad bidragit till måluppfyllelse inom verksamhetsområdet. Det ekonomiska målet är dock inte realistiskt. Ärendena vid nämndens sammanträden med avdelningen för medicinsk forskning är ofta i behov av omfattande kompletteringar för att kunna godkännas. I många fall ska dessa ansökningar behandlas vid nytt sammanträde och detta innebär att antalet ärenden vid varje sammanträde är för många för en grundlig genomgång under ett rimligt långt möte. Nämnden har därför övervägt om situationen möjligen kan lösas genom tätare sammanträden med befintlig avdelning, men det är inte en långsiktig lösning. Under alla förhållanden måste man räkna med att kostnaderna för nämndens verksamhet kommer att öka och att ökade avgiftsintäkter inte kommer att kompensera kostnadsökningen.

13 13 RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 2 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Övriga driftkostnader Finansiella kostnader 0-1 Summa Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0

14 14 BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Fordringar Fordringar hos andra myndigheter Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Skulder m.m. Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

15 15 ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag (tkr) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regleringsbrev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Not Uo 16 3:12 Ramanslag Regionala etikprövningsnämnder ap.6 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Summa Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat Inkomster (tkr) Not belopp 2559 Avgifter för etikprövning av forskning Summa

16 16 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Regionala etikprövningsnämnden i Uppsalas bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 förordningen (2000:606) om myndigheters redovisning tillämpar myndigheten brytdagen den 3 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Upplysningar av väsentlig betydelse Nämnden har ingen egen anställd personal varför uppgift om anställdas sjukfrånvaro, årsarbetskrafter och medelantalet anställda inte kan lämnas. Kanslipersonalen är anställd av nämndens värdmyndighet (Uppsala universitet) vilken fakturerar nämnden enligt avtal för utförda tjänster, lokalhyror och användning av kontorsmaskiner. Nämnden har inte några egna anläggningstillgångar varför lån i Riksgäldskontoret ej är aktuellt. Värderingsprinciper Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till de belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.

17 17 Ersättningar och andra förmåner Nämndledning / andra styrelseuppdrag Ersättning Erik Lempert 64 Ordförande med ansvar för den administrativa ledningen av nämnden Leif Gäverth 23 Ersättare Jerry Eriksson 50 Ordförande i en avdelning Kurt Ek 28 Ersättare Kristina Boutz 47 Ordförande i en avdelning Erik Göransson 28 Ersättare Inga förmåner Anställdas sjukfrånvaro Kanslipersonalen som arbetar vid de regionala etikprövningsnämnderna är inte anställda av nämnderna utan av respektive nämnds värdmyndighet. Därför redovisas inte anställdas sjukfrånvaro.

18 18 Noter (tkr) Resultaträkning Not Not Not 1 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Summa Kostnader för personal Arvoden (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Övriga driftkostnader Kostnader för nämndens kansli fördelat på: Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kostnader för nämndens kansli Övriga driftkostnader Summa För år 2011 kan inte fördelningen av nämndens kansli kostnader specificeras. Not 4 Intäkter av avgifter m.m. som ej disponeras Etikprövningsavgifter Summa

19 19 Balansräkning Not 5 Förutbetalda kostnader Agressokostnader kvartal Summa Not 6 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Justering av ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke-räntebärande flöde Fordringar avseende Uppbörd Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga fordringar /skulder på statens centralkonto 0 0 Summa Avräkning med statsverket Not 7 Skulder till andra myndigheter Uppsala universitet kanslifunktion Arbetsgivaravgifter Leverantörsskulder andra myndigheter Summa Not 8 Övriga skulder Källskatt arvoden Återbetalning av etikpröningsavgifter 22 0 Övrigt 0 2 Summa

20 20 Not 9 Upplupna kostnader Upplupna arvoden inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Not 10 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från Kammarkollegiet varav som förväntas tas i anspråk: inom tre månader 100 mer än tre månader till ett år 200 mer än ett år till tre år 373 Summa * Kravet på redovisning av uppgiften gäller ej för 2012 Not 11 Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda etikprövningsavgifter Summa Anslagsredovisning Not 12 Uo 16 3:12 ap.6 Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala (ram) Enligt regleringsbrevet disponerar Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala en anslagskredit på 168 tkr. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala får disponera 166 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning tkr enligt regleringsbrevet. Not Avgifter för etikprövningsnämnder av forskning I regleringsbrevet anges en beräknad budget på tkr för samtliga regionala etikprövningsnämnder. Budgeten har fördelats procentuellt i proportion till respektive regional etikprövningsnämnds anslagsbelopp. För Uppsalas del innebär det cirka 16 % av tkr. Göteborg Linköping Lund Stockholm Umeå Uppsala Totalt tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr

21 21 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Ej tillämpligt Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Övriga avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Anslag Ramanslag Anslagssparande varav intecknat Bemyndiganden Personal* Driftkostnad per årsarbetskraft Ej tillämpligt Ej tillämpligt Ej tillämpligt Kapitalförändring** Årets Balanserad *Myndigheten har ingen anställd personal. ** Avgifter som inbetalats under räkenskapsåret och där tillhörande ansökan har inkommit, men där prövningsbeslut inte fattats före årsskifte, periodiseras fr o m år Fr.o.m. år 2012 avräknas inkomster från avgifter och andra ersättningar intäktsmässigt. Därför blir årets kapitalförändring +/- 0.

22 22 Undertecknande av årsredovisning Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Uppsala den 19 februari Erik Lempert Erik Brattgård Erik Göransson Ordförande Ordförande Ordförande Medicinsk avdelning Medicinsk avdelning Avdelning övrig forskning Administrativt ansvarig

23 23 LEDAMÖTER I REGIONALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN I UPPSALA Avdelning1 för medicinsk forskning Ordförande Lempert Erik, f.d.lagman, adm ansvarig Ledamöter med vetenskaplig kompetens Blomström Per, docent, kardiologi vetenskaplig sekreterare Lindblad Frank, professor, psykiatri Essén Birgitta, docent, obstetrik och gynekologi Haglund Ulf, professor, kirurgi Hedborg Fredrik, docent, pediatrik Nilsson Göran, professor, internmedicin Simonsson Bengt, professor, internmedicin vetenskaplig sekreterare Sundström Christer, professor, patologi Wiklund Lars, professor, anestesiologi Åberg Anna Cristina, docent, geriatrik Ledamöter som företräder allmänna intressen Forsell Annika, arbetsförmedlare Freed Jenny, polis Jansson Bengt, utredare Melin Carin, advokat Nordblom Rolf, direktor Personliga ersättare Gäverth Leif, lagman Ehrenberg Anna, professor, omvårdnad Broman Jan-Erik, docent, psykiatri Heimer Gun, professor, gynekologi Tonkonogi Michail, professor, fysiologi Björkqvist Maria, med.dr., pediatrik Friberg Ulla, docent, öron-näsa-hals Möller Margareta, professor, vårdforskning Mathiassen Svend-Erik, professor, belastningsskador Berggren Lars, docent, etik von Heideken Wågert Petra, med.dr., geriatrik Linck Hannah Karin, landstingsråd Berger Tommy, landstingsråd Fredriksson Ingrid, företagare Östling Barbro, ledarskapsutvecklare Ahlzén Rolf, läkare Avdelning 2, medicinsk forskning Ordförande Eriksson Jerry, lagman Ledamöter med vetenskaplig kompetens Boberg Jonas, docent, internmedicin Hallbäck Dan-Axel, docent, internmedicin Pfeifer Susan, docent, pediatrik Karlström Brita, professor, geriatrik, vetenskaplig sekreterare Knorring Lars von, professor, psykiatri, vetenskaplig sekreterare Alm Albert, professor, oftalmiatrik Muhr Carin, docent, neurologi Norgren Lars, professor, kirurgi Tornhamre Susanne, docent, biomedicin Turesson Ingela, professor, onkologi Personliga ersättare Ek Kurt, rådman Häggman Michael, docent, kirurgi Linde Torbjörn, docent, internmedicin Ewald Uwe, adj professor, pediatrik Zethelius Björn, docent, geriatrik Lundin Tom, docent, psykiatri Larsson Rolf, professor, klinisk farmakologi Gunnarsson Lars-Gunnar, docent, neurologi Bergqvist David, professor emeritus, kirurgi Högman Marieann, professor, fysiologi Nygren Peter, professor, onkologi

24 24 Ledamöter som företräder allmänna intressen Andersson Susanne, sjuksköterska Didricksson Daniel, bussförare Lundgren Sten, teologi lic Rapp Per-Olov, gymnasielärare Åkerlind Skuteli Margaretha, äldreombudsman Udovic Stefan, fil.lic. Fridh Birthe, enhetschef Kareliusson Mattias, präst Westman Ulf, lärare Lindh-Johansson Birgitta, konsul Avdelning 3, övrig forskning Ordförande Boutz Kristina, lagman Ledamöter med vetenskaplig kompetens Berglund Ulla, docent, fysisk planering Bohlin Gunilla, professor, psykologi Cöster Henry, professor, teologi Grenholm Carl Henrik, professor, etik,vetenskaplig sekreterare Hygge Staffan, professor, psykologi Ågren Greta, docent, etologi Lewin Bo, professor, sociologi, vetenskaplig sekreterare Elofsson Katarina, agronomie doktor, nationalekonomi Hall-Lord Marie-Louise, professor, vårdvetenskap Lundgren Ulf P, professor, pedagogik Ledamöter som företräder allmänna intressen Nordquist Lina, universitetslärare Patel Maria, socialsekreterare Sverne Arvill Ebba, bitr länspolismästare Larsson Barbro, sjuksköterska Williams Michael, stiftskonsulent Personliga ersättare Göransson Erik, rådman Haglund Kristina, universitetslektor, vårdvetenskap Rydell Ann-Margret, professor, psykologi Wilde Larsson Bodil, professor, vårdvetenskap Hanson Bo, docent, etik Engwall Magnus, professor, miljötoxikologi Sundberg Gun, docent, nationalekonomi Peter Révay, professor, IT företagsekonomi Meurling Birgitta, professor, etnologi Ferrada-Noli Marcello, professor, folkhälsovetenskap Andrén Daniela, docent, nationalekonomi Karlsson Thomas, socialkonsulent Persson Siw, ombudsman Hoel Christer, agronom Lithammer Per, generalsekreterare Beckman Sture, företagare