MARKNADSANALYS AV MARKNADEN TERMINERANDE AVSNITT AV HYRDA (FASTA) FÖRBINDELSER I GROSSISTLEDET

Päivämäärä / Datum /Date Nro / Nr / No. 9.11.2009 142/9411/2009 1 (18) MARKNADSANALYS AV MARKNADEN TERMINERANDE AVSNITT AV HYRDA (FASTA) FÖRBINDELSER I GROSSISTLEDET 1. UTGÅNGSPUNKT FÖR GRANSKNINGEN AV BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE 2. OFFENTLIGT SAMRÅDSFÖRFARANDE 2.1. Nationellt samrådsförfarande Enligt 17 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) ska Kommunikationsverket i syfte att klarlägga konkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av grossist- och slutkundsmarknader som definierats som relevanta. Vid definieringen av relevanta kommunikationsmarknader ska Kommunikationsverket enligt lagens 16 beakta kommissionens rekommendation 1. Marknaden terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser i grossistledet analyserades förra gången år 2004 enligt kommissionens föregående rekommendation 2. På basis av kommissionens nya rekommendation avviker definitionen av marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser från den tidigare rekommendationen. I den nya rekommendationen definieras marknaden så att den är oberoende av vilken teknik som används för att tillhandahålla den hyrda eller dedicerade kapaciteten. Ett beslut om betydande marknadsinflytande (SMP) avseende terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet gavs till 43 teleföretag år 2004. Alla beslut har vunnit laga kraft. Besluten för de enskilda operatörerna kan läsas på Kommunikationsverkets internetsidor på: http://www.ficora.fi/index/saadokset/tulkinnat/hmvpaatokset/hmv13.ht ml Kommunikationsverket gav 8.7.2009 teleföretag och företrädare för teleföretag och användare tillfälle att framföra sin uppfattning om ämbetsverkets beslutsförslag i fråga om marknaden för terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser i grossistledet. Remisstiden för dokumentet på finska löpte ut 31.8.2009 och på svenska 7.9.2009. 1 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2007/879/EG, EUT L 344, 17.12.2007, s. 65. 2 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2003/311/EG, EUT L 114, 8.5.2003, s. 45. Viestintävirasto Kommunikationsverket Finnish Communications Regulatory Authority www.ficora.fi PL 313 00181 Helsinki Itämerenkatu 3 A Helsinki Puhelin (09) 69 661 Faksi (09) 6966 410 Y-tunnus 0709019-2 PB 313, FI-00181 Helsingfors, Finland Östersjögatan 3 A Helsingfors, Finland Telefon +358 9 69 661 Fax +358 9 6966 410 FO-nummer 0709019-2 P.O. Box 313, FI-00181 Helsinki, Finland Itämerenkatu 3 A Helsinki, Finland Telephone +358 9 69 661 Fax +358 9 6966 410 Business ID 0709019-2

2 (18) Kommunikationsverket fick utlåtanden från Akava rf och Konkurrensverket som inte hade någonting att anmärka om beslutsförslaget. Det fanns därför ingen anledning att ändra beslutsförslaget. 2.2. Internationellt samrådsförfarande 3. RELEVANT MARKNAD Kommunikationsverket notifierade 29.9.2009 kommissionen sitt förslag till beslut om betydande marknadsinflytande på marknaden terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser i grossistledet. Den internationella remisstiden gick ut 29.10.2009. Under samrådet förutsatte kommissionen att förbindelser på mer än 50 kilometer ska ingå i den relevanta nyttighetsmarknaden och därför ska definitionen av den relevanta nyttighetsmarknaden ändras. Kommissionen ansåg att Kommunikationsverkets marknadsdefinition motsvarar kommissionens rekommendation om relevanta marknader, om Kommunikationsverkets relevanta marknad omfattar förbindelser som är mer än 50 kilometer långa. Kommissionen hade ingenting att anmärka om beslutsförslaget efter det att gränsen på 50 kilometer togs bort. Ändringen påverkar inte marknadsanalysens resultat. Definitionen av den relevanta marknaden är samma som i marknadsanalysen från år 2004 och i de SMP-beslut som fattades på basis av den. 3.1. Relevant nyttighetsmarknad för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet Den relevanta nyttighetsmarknaden består av utbud av terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser, dvs. lokala avsnitt. Det är fråga om en sk. partimarknad som ingår i EG-kommissionens rekommendation om relevanta marknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering (marknad nr 6) 3. I kommunikationsmarknadslagen avses med fast förbindelse en tjänst i vilken en definierad överföringskapacitet mellan anslutningspunkter i kommunikationsnätet tillhandahålls utan styrning av meddelanden. I motsats till de övriga marknaderna i kommissionens rekommendation, kan konkurrerande teleföretag använda en förbindelse som de hyrt på marknaden terminerande avsnitt i grossistledet direkt 4 för att bjuda ut tjänster i slutkundsledet till slutanvändare. Förbindelser kan dock också användas för att sammankoppla ett mobilnäts basstationer till företagets eget nät eller för att sammankoppla två regionala nät, vilket möjliggör utbudet av tjänster till slutanvändare också på en annan slutkundsmarknad än den som är parallell med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet. Med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser avses tillträde till överföringskapacitet. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser omfattar även alla sådana förbindelser som medger överföringskapacitet och innehåller en förbindelse till slutanvändare. Med en slutanvändare avses här en sådan sammanslutning, närmast ett företag, som inte använder förbindelser direkt eller som en del av andra nät i syfte att tillhandahålla kommunikationstjänster. Med vissa undantag kan en slutanvändare även vara en privatperson. 3 Marknad nr 13 i kommissionens tidigare rekommendation. 4 T.ex. för att bjuda ut sammankoppling av två telefonväxlar till slutanvändare.

3 (18) Ett terminerande avsnitt av en hyrd förbindelse kan bestå av förbindelser mellan flera nätelement. Till terminerande avsnitt av hyrda förbindelser hör bl.a. fasta förbindelser mellan noder t.ex. centraler och/eller koncentratorer samt fasta förbindelser mellan basstationer och kontrollenheter för basstationer. Till marknaden hör även fasta förbindelser som uppkopplas genom sammanbindning av två abonnentförbindelser som behövs för ledningar till växelanknytningar eller för vissa dataöverföringstillämpningar. Enskilda fysiska abonnentförbindelser hör inte till den relevanta marknaden, utan de behandlas särskilt på marknad 4 tillträde (fysiskt) till nätinfrastruktur i grossistledet. Användningsändamål för olika fasta förbindelser beskrivs närmare nedan. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser kan, beroende på dataöverföringssättet, tillhandahållas i nät som har genomförts med ledare av metall samt i optiska fibernät, men också i trådlösa nät till exempel via radiolänkar. Trådlösa förbindelser kan i synnerhet substituera fasta kabelförbindelser med låg kapacitet. På kortare avstånd är det också möjligt att använda radiolänkar för förbindelser med kapacitet på 600 Mbit/s eller högre. För trådlösa förbindelser ska det beaktas att tillgång på frekvenser i synnerhet på tätt bebyggda regioner och tillgång på de mest efterfrågade frekvenserna är begränsad 5. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser kan genomföras och har redan genomförts med hjälp av både trådlös och fast teknik i syfte att bygga upp en fast förbindelse. Det finns exempel där en förbindelse mellan två noder i nätet är trådlös och övriga förbindelser mellan noderna i nätet utnyttjar fast teknik. Ibland är trådlösa förbindelser en kostnadseffektivare lösning än fasta kabelinstallationer för att utföra terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Att ansluta enskilda basstationer för mobilnät till stamnätet är ett exempel på en sådan situation. I allmänhet kan fasta förbindelser som genomförts med radiolänkar anses vara ekonomiskt förmånliga för överföring, när kravet på överföringskapacitet är skäligt och förhållandena för utförande av fasta kabelförbindelser är svåra. Trådlösa förbindelser är användbara också i att utgöra redundans för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser som utförts med kabel. Trådlösa fasta förbindelser kan alltså anses vara substituerande produkter för kabelförbindelser. Enligt uppgifter från teleföretagen fanns det i Finland sammanlagt cirka 110 000 terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i slutet av 2008, då antalet var 60 000 år 2004. I slutet av 2008 fanns cirka 16 000 radiolänksändare i användning. Den relevanta marknaden täcker de terminerande avsnitt av hyrda förbindelser som börjar och slutar på teleföretagets traditionella verksamhetsområde. Förbindelser som sträcker sig från ett traditionellt verksamhetsområde till ett annat verksamhetsområde räknas som trunkavsnitt (stamförbindelser) vilka inte kan substituera terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Den relevanta marknaden omfattar därför inte stamnätsförbindelser. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser skiljer sig i allmänhet från trunkavsnitt så att de terminerande avsnitten används för att 5 Det använda frekvensbandet har en stor betydelse för trådlösa förbindelsers räckvidd och tillgänglig maximikapacitet. Räckvidd är större men maximikapacitet mindre på lägre band. Räckvidd är mindre men maximikapacitet större på högre band. Också masten och mastens höjd påverkar de trådlösa förbindelsers räckvidd och val av använda frekvensband.

4 (18) sammanbinda enskilda delar av nätet till större näthelheter, medan trunkavsnitt används för att sammanbinda sådana näthelheter med varandra. I trunkavsnitt som genomförs med optisk fiber används ofta en teknik som blandar olika våglängder (t.ex. WDM) medan terminerande avsnitt av hyrda förbindelser utnyttjar en enskild våglängd. Ett terminerande avsnitt kan dock användas för att sammanbinda en enskild del av nätet också så att en del av avsnitten mellan nodförbindelserna har routerats genom förbindelser i stamnätet. I bild 1 ges ett exempel på utsträckning av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser inom teleföretagets traditionella verksamhetsområde. Traditionellt verksamhetsområde för teleföretag A Traditionellt verksamhetsområde för teleföretag B Terminerande avsnitt av hyrd förbindelse Abonnentförbindelse Bild 1: Exempel på produkter på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet inom det traditionella verksamhetsområdet. Konkurrerande teleföretag kan använda produkter för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet, dvs. lokala avsnitt, till exempel för att ansluta sina telefon- och bredbandskoncentratorer, basstationer för mobilnät och basstationer för andra trådlösa nät till sina egna lokala nät eller för att koppla ihop individuella lokala nät med varandra. Konkurrerande teleföretag kan också tillhandahålla slutanvändare, t.ex. företag, tjänster för sammankoppling av telefonväxlar och datatrafik så att de hyr grossistprodukten för terminerande avsnitt från det traditionella teleföretaget. I bild 2 ges ett exempel på terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i syfte att tillhandahålla överföringskapacitet för olika användningsändamål. För att göra bilden enklare har terminerande avsnitt av hyrda förbindelser ritats i form av fasta kabelförbindelser. Terminerande avsnitt kan också utföras trådlöst till exempel med hjälp av radiolänkar.

5 (18) Gatuför -delare T.ex. optisk fiber Gatuför -delare T.ex. optisk fiber Bild 2: Exempel på tjänster för tillhandahållande av överföringskapacitet på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet. I punkt 1 i bilden har det konkurrerande teleföretaget tagit sin egen aktiv utrustning till SMP-operatörens gatufördelare efter att ha hyrt utrustningsutrymme från SMP-operatören och terminerande avsnitt av fasta förbindelser till sin egen anslutningspunkt i ett stamnät som finns på SMP-operatörens traditionella verksamhetsområde. Det konkurrerande teleföretaget kan alltså tillhandahålla slutanvändare dataöverförings- eller telefonitjänster genom att hyra abonnentförbindelseprodukter från gatufördelaren till slutanvändaren. I punkt 2 i bilden är situationen densamma som i punkt 1, men i punkt 2 har konkurrenten tagit sin egen aktiv utrustning till SMP-operatörens utrustningsutrymme (central) genom att hyra utrymme från operatören. Konkurrenten kan alltså tillhandahålla slutanvändare dataöverföringseller telefonitjänster genom att hyra abonnentförbindelseprodukter från telefoncentralen till slutanvändaren. I punkt 3 hyr konkurrenten terminerande avsnitt från det traditionella teleföretagets nät exempelvis för att koppla ihop två av sina nät som finns på SMP-operatörens verksamhetsområde eller för att koppla ihop sitt nät på det traditionella verksamhetsområdet med en anslutningspunkt i ett stamnät inom samma område. I det senare fallet har konkurrenten en egen eller hyrd stamnätsförbindelse från anslutningspunkten till sitt nät som finns på ett annat verksamhetsområde. I punkt 4 har konkurrenten tagit sin egen aktiv utrustning till husfördelaren och placerat den i närheten av SMP-operatörens aktiva utrustning. Konkurrenten har också hyrt ett terminerande avsnitt av en fast förbindelse till sin egen anslutningspunkt i ett stamnät som finns inom den traditionella aktörens verksamhetsområde. Det konkurrerande teleföretaget kan på så sätt tillhandahålla husbolagets slutanvändare eller själva husbolaget dataöverförings- och telefonitjänster. I punkt 5 äger eller hyr det konkurrerande teleföretaget en mastplats och ett utrustningsutrymme och hyr ett terminerande avsnitt av den fasta förbindelsen till en anslutningspunkt i ett stamnät för konkurrentens eget

6 (18) nät. Det konkurrerande teleföretaget kan därför tillhandahålla slutanvändare trådlösa dataöverförings- och telefonitjänster. Fall 5 beskriver till exempel en situation där ett mobilnätföretag hyr det terminerande avsnittet av en fast förbindelse för basstationer där mobilnätföretaget har sändare och/eller mottagare för mobilnätet. Den relevanta marknaden omfattar även ett specialfall där förbindelsen upprättas genom att koppla ihop två abonnentförbindelser i utrustningsutrymmet. Sådana förbindelser används i allmänhet i form av ledningar till anknytningar i växlar i olika verksamhetsställen inom ett traditionellt verksamhetsområde eller för olika dataöverföringstillämpningar. Förbindelsen omfattar inte dataöverföringskapacitet. I bild 3 beskrivs ett exempel på användningsändamålet för och uppbyggnaden av ett terminerande avsnitt av en hyrd förbindelse som består av två abonnentförbindelser. Två förbindelser som kommer från olika verksamhetsställen till samma fördelare har i denna fördelare kopplats ihop till en fysisk fast förbindelse. Sammankoppling av abonnentförbindelser i utrustningsutrymmet Abonnentförbindelse Abonnentförbindelse Operatörens utrustnings -utrymme (t.ex. fördelare) router Husfördelare router aktiv utrustning servrar aktiv utrustning servrar Kontorsbyggnad A Kontorsbyggnad B Bild 3: Exempel på användningsändamålet och uppbyggnaden av ett terminerande avsnitt av en hyrd förbindelse som består av två abonnentförbindelser. Användningsändamålet med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser har i allt större omfattning övergått från överföring av tal till överföring av data i takt med att antalet telefonanslutningar i det fasta telefonnätet minskar och bredbandsanslutningar ökar. Till följd av nätkonvergens blir överföring av tal som en del av dataöverföring. Dataöverföringens ökade betydelse har dessutom medfört krav på högre kapacitet för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. För överföring av tal räckte tidigare fasta förbindelser upp till 2 Mbit/s, men dagens dataöverföring behöver en kapacitet på minst 155 Mbit/s. Å andra sidan används förbindelser med lägre kapacitet fortfarande i synnerhet för att sammanbinda enskilda basstationer för mobilnät eller mindre koncentratorsområden för bredband med stamnätet. I slutet av 2008 hade 90 procent av de terminerande avsnitten av hyrda förbindelser en kapacitet på upp till 34 Mbit/s och 10 procent en kapacitet på högre än 34 Mbit/s. För konkurrerande teleföretag och nya företag som träder in på marknaden är det fortfarande viktigt att de har en möjlighet att hyra terminerande avsnitt som har en för användningsändamålet lämplig kapacitet. Kommunikationsverket anser att det inte är möjligt att

7 (18) avgränsa en viss kapacitetklass utanför den relevanta nyttighetsmarknaden. Därför anser Kommunikationsverket att den relevanta marknaden omfattar alla terminerande avsnitt av hyrda förbindelser oberoende av vilken teknik som används för att tillhandahålla den hyrda eller dedicerade kapaciteten. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser kan tillhandahållas i nät som utnyttjar ledare av metall, optisk fiber eller trådlös teknik. Med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser avses förbindelser som börjar och slutar på teleföretagets traditionella verksamhetsområde. Förbindelser som sträcker sig från ett traditionellt verksamhetsområde till ett annat verksamhetsområde anses vara stamförbindelser. Därför ingår de inte i den relevanta marknaden. Substituerbarhet på efterfrågesidan Med substituerbarhet på efterfrågesidan avses köparens möjlighet att byta sin tjänsteleverantör av grossistprodukt, om priset på nuvarande grossistprodukt stiger. Substituerbarhet på efterfrågesidan kan bedömas utgående från huruvida det på marknaden finns konkurrerande produkter som kunderna som köper en grossistprodukt lätt kan börja använda om priset på produkten i fråga avsevärt och permanent stiger i förhållande till andra produkter. Ett traditionellt teleföretag förfogar över ett omfattande stamnät inom sitt televerksamhetsområde. Tjänsteleverantörer som konkurrerar på grossistmarknaden har ingen möjlighet att inom en kort tidsperiod börja tillhandahålla geografiskt och kapacitetsmässigt lika täckande terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Ofta förfogar de traditionella teleföretagen också över en stor del av de trådlösa terminerande avsnitten av hyrda förbindelser samt basstatiosmasterna som de trådlösa förbindelserna behöver. Det betyder att köparens möjligheter att byta sin tjänsteleverantör mot en leverantör som tillhandahåller en grossistprodukt som är likvärdig med det traditionella teleföretagets produkt är därför mycket begränsade på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet. Användningen av stamförbindelser, som i Finland främst är förbindelser med stor kapacitet mellan de största städerna, kan inte alltid användas som terminerande avsnitt av hyrda förbindelser på grund av den tekniska strukturen som används i anslutningspunkterna till stamnätet. Anslutningspunkter i trunkavsnitt, dvs. stamförbindelser, reserveras i allmänhet inte med anslutningar till terminerande avsnitt, utan utrustningen dimensioneras så att den passar ihop med trunkavsnitt. En annan begränsande faktor är att det finns knappt om trunkavsnitt och anslutningspunkter. Terminerande avsnitt har dessutom ofta hållits isär från trunkavsnitt till exempel så att det finns egen aktivutrustning för trunkavsnitt och terminerande avsnitt. På basis av det ovan anförda kan det inte anses vara ändamålsenligt att trunkavsnitt används som terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Trunkavsnitt är inte i tillräcklig mån substituerbara för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Kommunikationsverket anser att köparens möjligheter att byta tjänsteleverantör är begränsade på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Även om det med tanke på substituerbarhet på efterfrågesidan tekniskt sett är möjligt att genomföra substituerande alternativ, kan dessa alternativ inte anses vara tillräckliga på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet.

8 (18) Substituerbarhet på utbudssidan Eget utbud (self supply) Med utbudets substituerbarhet avses möjligheten för andra än tillverkare eller leverantörer av produkterna i fråga att genast eller inom en kort tidsperiod övergå till att tillverka dessa grossistprodukter eller leverera dessa tjänster utan avsevärda kostnader. Utbudets substituerbarhet kan bedömas utifrån konkurrerande företags tillträde till marknaden, när priset på produkten avsevärt och permanent stiger. Det finns stora hinder för marknadstillträde för en konkurrerande grossistleverantör på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. De traditionella teleföretagen har byggt ett täckande lokalt stamnät inom sina televerksamhetsområden under flera decennier. Av en nykomling krävs stora investeringar i byggande av ett fysiskt lokalt stamnät i syfte att kunna tillhandahålla ett täckande utbud av förbindelser som har en tillräcklig kapacitet för dagens krav och som uppfyller redundansnivåerna. Nykomlingarna kan genomföra fasta förbindelser trådlöst eller med kabel. Trådlösa förbindelser kräver bl.a. att en nykomling bygger master eller hyr mastplatser, investerar i radiolänkssändare och skaffar tillstånd för radiosändare. Detta kan anses vara ekonomiskt kostnadseffektivt endast i enskilda fall. Att bygga flera terminerande avsnitt av hyrda förbindelser eller att ersätta ett helt lokalt stamnät med ett eget trådlöst lokalt stamnät kan inte vare sig genast eller inom en kort tidsperiod anses vara ekonomiskt lönsamt. Med tanke på användning av kablar är resultatet detsamma, och i vissa fall kan kostnaderna bli större än vad de är med trådlös teknik. För kabelförbindelser utgör grävning och installation de största kostnaderna. Dessutom blir det kostnader för aktiv utrustning som behövs för att upprätta förbindelser. Det kan alltså konstateras att ett nytt företag på marknaden inte kan börja tillhandahålla eller övergå till att tillhandahålla terminerande avsnitt av hyrda förbindelser genast eller inom en kort tidsperiod utan avsevärda kostnader. Enligt Kommunikationsverket uppfattning har andra än tillverkare eller leverantörer av produkterna i fråga mycket begränsade möjligheter att genast eller inom en kort tidsperiod övergå till att tillverka produkter eller leverera tjänster på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser utan avsevärda kostnader. Även om det med tanke på substituerbarhet på utbudssidan finns några substituerande alternativ, kan dessa alternativ inte anses vara tillräckliga utan avsevärda kostnader på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet. SMP-operatörens eget utbud kan beaktas som en del av marknadsdefinitionen och analys i en situation där 1) SMP-operatören är det enda teleföretag som har en potentiell möjlighet till ett täckande utbud av grossistprodukten, 2) SMP-operatören inte har ett strategiskt incitament att bilda en grossistmarknad på marknadsvillkor, 3) avsaknad av grossistmarknaden på marknadsvillkor kan anses vara skadlig för konsumenterna. På motsvarande sätt kan teleföretagens eget utbud beaktas som en del av definieringen och analysen av marknaden i en situation där kunderna i grossistledet kan anses ha ett incitament att skaffa grossistprodukten från konkurrerande teleföretag i stället för en SMP-operatör. Det bör dock beaktas att konkurrerande teleföretag måste ha tillräckligt med fri

9 (18) kapacitet i eget nät för att de kan tillhandahålla sina produkter på marknaden. Det får inte heller uppstå avsevärda kostnader när prissättnings- och faktureringssystem som behövs för tillhandahållandet av grossistprodukter tas i drift eller ändras. Det lönar sig att ett konkurrerande företag bjuder ut grossistprodukten för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser till andra tjänsteleverantörer i sitt eget nät när företaget har fri kapacitet i det lokala stamnätet och ett prissättnings- och faktureringssystem för grossistprodukten. Företaget har ett speciellt incitament att hyra ut en grossistprodukt, om priserna på produkten stiger avsevärt (5 10 %) och företaget får extra kapacitet till sitt förfogande till exempel därför att företaget förlorar kunder till sina konkurrenter i slutkundsledet. Enligt uppgifterna från teleföretagen var cirka 80 procent av de terminerande avsnitten av hyrda förbindelser som teleföretagen har byggt i deras egen användning i slutet av 2008. Av de förbindelser som SMP-operatörerna hade byggt var cirka 80 procent i företagens egen användning och av de förbindelser som de konkurrerande teleföretagen hade byggt var också cirka 80 procent i företagens egen användning. Sammanlagt endast ungefär 20 procent av förbindelserna hade hyrts ut. De konkurrerande teleföretagen har byggt egna terminerande avsnitt av hyrda förbindelser på de traditionella teleföretagens verksamhetsområden både med fast installerade kablar och med trådlös teknik. I slutet av 2008 var ungefär en fjärdedel av alla terminerande avsnitt av hyrda förbindelser byggda av konkurrerande teleföretag. De konkurrerande teleföretagen har främst byggt terminerande avsnitt av hyrda förbindelser för sin egen användning, men de hyr ut och har hyrt ut dessa förbindelser också till tredje parter. Detta skapar och har skapat nätkonkurrens mellan ett traditionellt teleföretag och konkurrerande teleföretag. De konkurrerande teleföretagen har oftast extra kapacitet i de lokala stamnäten. Kapacitetens tillräcklighet är alltså inte någon avsevärd begränsning i syfte att tillhandahålla andra tjänsteleverantörer en grossistprodukt för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Utgångspunkten är att alla konkurrerande teleföretag har en status av ett traditionellt teleföretag inom sitt eget traditionella verksamhetsområde där de tillhandahåller terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Det betyder att de redan har tillräckliga prissättnings- och faktureringssystem eller att sådana lätt kan tas i användning för att tillhandahålla produkter för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet också utanför det egna traditionella verksamhetsområdet. Konkurrerande eget utbud varierar regionalt sett stort i Finland. Det är närmast Elisa Abp, DNA Ab, TDC Oy, TeliaSonera Finland Oyj och några andra teleföretag som har byggt egna terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i allmänhet på tätt bebyggda områden. Konkurrenterna är i regel närvarande på områden där deras förbindelser når en stor mängd potentiella kunder i slutkundsledet. SMP-operatörerna förfogar över ett geografiskt sett täckande lokalt stamnät inom sitt verksamhetsområde, varvid de också är de enda teleföretag som har en potentiell möjlighet att ha ett täckande utbud av grossisttjänster inom sitt verksamhetsområde. SMP-operatörernas primära strategi har varit att bygga terminerande avsnitt av hyrda förbindelser för egen användning. En SMP-operatör kan också anses ha ett incitament att låta bli att tillhandahålla sina konkurrenter tjänster i grossistledet, och på så sätt hindra konkurrensen i slutkundsledet.

10 (18) 3.2. Geografisk marknad Kommunikationsverket anser att om eget utbud exkluderas från definieringen och analysen av marknaden, skulle det inte ge en rätt bild av hur marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser fungerar och vilken status företagen har på marknaden. Både SMP-operatörernas och konkurrenternas primära incitament har varit att bygga terminerande avsnitt av hyrda förbindelser för sin egen användning. Företagen har dock fri kapacitet i sina lokala stamnät för att tillhandahålla andra tjänsteleverantörer grossistprodukten för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Tillhandahållandet av grossistprodukten anses inte medföra avsevärda kostnader för de konkurrerande teleföretagen. SMP-operatörerna har för sin del en potentiell möjlighet att bjuda ut en täckande uppsättning av grossisttjänster, men deras främsta strategi är inte att bjuda ut tjänster till utomstående utan att bygga förbindelser för eget behov. Kommunikationsverket anser att eget utbud hos en SMP-operatör och hos teleföretag som konkurrerar på de traditionella verksamhetsområdena ska omfattas av den relevanta marknaden. Relevanta geografiska marknader för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser har fördelat sig områdesvis i Finland och följer främst gränserna för traditionella verksamhetsområden för teleföretag som tillhandahåller fasta lokala telefonitjänster. Därmed följer de geografiska marknaderna också ett område som det fasta telefonnätet täcker. Med ett traditionellt verksamhetsområde avses ett sådant område på vilket teleföretaget hade obegränsad rätt att utöva lokal televerksamhet fram till 31.12.1993. Företag som utövar verksamhet på sitt traditionella verksamhetsområde är: Ainacom Oy, Alajärven Puhelinosuuskunta, DNA Ab, Elisa Abp, Etelä-Satakunnan Puhelin Oy, Eurajoen Puhelin Osk, Forssan Seudun Puhelin Oy, Härkätien Puhelin Oy, Iisalmen Puhelin Oy, Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö, Jakobstadsnejdens Telefon Ab, Kainuun Puhelinosuuskunta (KPO), Karis Telefon Ab, Keikyän Puhelin Osk, Kimito Telefon Ab, Gamlakarleby Telefon Ab, Kymen Puhelin Oy, Laitilan Puhelin Osk, Lovisa Telefon Ab, Mariehamns Telefon Ab, Mikkelin Puhelin Oyj, Pargas Telefon Ab Paraisten Puhelin Oy, Pohjanmaan Puhelin Oy, Pohjois-Hämeen Puhelin Oy, Salon Seudun Puhelin Oy, Savonlinnan Puhelin Oy, Telekarelia Oy, TeliaSonera Finland Oyj, Vasa Läns Telefon Ab, Vakka-Suomen Puhelin Oy och Ålands Telefonandelslag. Efter ingången av 1994 har teleföretagen även haft möjlighet att bygga sina nät utanför sitt traditionella verksamhetsområde. Enligt marknadsuppgifter som Kommunikationsverket har samlat in är byggande av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser på konkurrenternas område fortfarande sällsynt och de förbindelser som konkurrenterna har byggt finns i allmänhet på tätt bebyggda regioner. Enligt uppgifterna från teleföretagen var ungefär var fjärde terminerande avsnitt av hyrda förbindelser hade byggt utanför det egna området i slutet av 2008. De traditionella teleföretagen är fortfarande obestridliga marknadsledare inom sina verksamhetsområden och förfogar över geografiskt täckande nät. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser är nödvändiga för produktion av teletjänster. För att ett tjänsteföretag kan bjuda ut helhetstjänster, t.ex. telefoni- eller datatjänster, till slutkunder på det traditionella teleföretagets verksamhetsområde, behöver tjänsteföretaget terminerande avsnitt av hyrda förbindelser från detta område. Teleföretaget kan också behöva fasta förbindelser på det traditionella teleföretagets område för att sammanbinda basstationer för mobilnätet och övriga basstationer för trådlösa nät samt telefonväxlar på området

11 (18) med sitt eget nät eller för att ansluta enskilda anknytningar till sin växel. Det är inte möjligt att ersätta terminerande avsnitt av hyrda förbindelser på det traditionella teleföretagets verksamhetsområde med motsvarande förbindelser från ett annat område. På basis av det ovan anförda anser Kommunikationsverket att den relevanta geografiska marknaden för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet främst begränsas till de enskilda traditionella teleföretagens verksamhetsområden där varje regionalt teleföretag hade obegränsad rätt att utöva lokal televerksamhet fram till 31.12.1993. Den relevanta marknaden täcker de terminerande avsnitt av hyrda förbindelser som börjar och slutar på det traditionella verksamhetsområdet för teleföretaget i fråga. Förbindelser som sträcker sig från ett traditionellt verksamhetsområde till ett annat verksamhetsområde räknas som stamförbindelser som inte omfattas av den relevanta marknaden. 3.3. Sammanfattning av den relevanta marknaden 4. GRANSKNING AV MARKNADSINFLYTANDE Sammanfattningsvis kan det konstateras att den relevanta nyttighetsmarknaden består av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser oberoende av vilken teknik som används för att tillhandahålla den hyrda eller dedicerade kapaciteten. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser kan genomföras med hjälp av kablar eller trådlös teknik. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser omfattar förbindelser som börjar och slutar på teleföretagets traditionella verksamhetsområde. Stamförbindelser, dvs. förbindelser som sträcker sig från ett traditionellt verksamhetsområde till ett annat, ingår inte i den relevanta nyttighetsmarknaden. Geografiskt sett är den relevanta marknaden begränsad i enlighet med de traditionella verksamhetsområdena. Med ett traditionellt verksamhetsområde avses ett sådant område på vilket teleföretaget hade obegränsad rätt att utöva lokal televerksamhet fram till 31.12.1993. 4.1. Grossistmarknadens utveckling och förändringar efter föregående granskning Det har skett betydelsefulla förändringar på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser sedan marknadsanalysen gjordes år 2004. Riktningen är mot förbindelser med allt högre kapacitet. Enligt teleföretagens uppgifter hade en procent av alla terminerande avsnitt av hyrda förbindelser en kapacitet på mer än 155 Mbit/s år 2004, medan i slutet av 2008 var andelen över sju procent. Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser som har genomförts med PDH-tekniken har i allt större omfattning ersatts med SDH- och etherhet-tekniken som möjliggör förbindelser som klarar allt högre kapaciteter. Ny teknik gör det också möjligt att ta i drift förbindelser med olika kapaciteter mycket smidigare än förut. Kapaciteter i trådlösa förbindelser har ökat i takt med att tekniken har utvecklats och trådlösa lösningar har blivit ett allvarligt alternativ för kabel när det gäller att genomföra terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. De traditionella teleföretagens marknadsandelar har i regel minskat på de egna verksamhetsområdena från år 2004 samtidigt som de konkurrerande teleföretagen har byggt sina egna terminerande avsnitt av hyrda förbindelser på de traditionella teleföretagens områden. Det kan dock konstateras att de traditionella teleföretagen är marknadsledare

12 (18) inom sina egna verksamhetsområden på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet. Marknadsledarens status framhävs i synnerhet när man bedömer hur täckande de traditionella teleföretagens geografiska nät är i förhållande till de konkurrerande teleföretagens nät. Enligt prisuppgifterna från SMP-operatörernas webbplatser har det inte skett några betydelsefulla förändringar i priserna på terminerande avsnitt av hyrda förbindelser under de senaste fyra åren. Hos de största teleföretagen har priserna på terminerande avsnitt av hyrda förbindelser förblivit på samma nivå som år 2004. I allmänhet använder SMPoperatörerna mycket olika metoder för prissättning av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser, och det är svårt att jämföra priserna mellan olika teleföretag. I några metoder används ett pris som baserar sig på förbindelsens längd i kilometer. Därför är det också omöjligt att räkna ut ett jämförbart genomsnittspris. Ett genomsnittligt pris för ett terminerande avsnitt av en hyrd förbindelse som är fem kilometer lång 6 och klarar 2 Mbit/s var cirka 3 200 euro per år 7 i början av 2009. Några teleföretag har också bytt sina prissättningsgrunder sedan 2004 till exempel så att de har börjat tillämpa pris per kilometer i stället för ett regionmässigt pris. I dessa fall har priserna inte entydigt sjunkit, utan de kan också ha stigit beroende på längden på förbindelsen. 4.2. Marknadsandelar och deras utveckling 4.3. Potentiell konkurrens Enligt de uppgifter som Kommunikationsverket har fått från teleföretagen har alla traditionella teleföretag minst en andel på 50 procent av marknaden 8 för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet inom det egna verksamhetsområdet, även om marknadsandelarna har minskat hos så gott som alla traditionella företag från år 2004. De traditionella teleföretagen har också lokala stamnät som utan undantag omfattar ett mycket större geografiskt område än de konkurrerande teleföretagens lokala stamnät inom det aktuella verksamhetsområdet. Det finns egentligen inte någon alternativ teknik för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser som genomförts med fasta kablar eller trådlöst. Inom den närmaste framtiden finns inte heller en teknik som i stor omfattning skulle kunna ersätta nuvarande förbindelseteknik. I framtiden, när radiotekniken utvecklas, blir det möjligt att ersätta terminerande avsnitt av fasta kabelförbindelser som klarar allt högre kapaciteter med trådlösa teknologier på ett kostnadseffektivt sätt. Sannolikt blir det också billigare att bygga trådlösa förbindelser som har lägre kapacitet. Konkurrerande teleföretag kan i framtiden ha bättre förutsättningar för att bygga terminerande avsnitt av hyrda förbindelser inom de traditionella teleföretagens verksamhetsområden på ett kostnadseffektivt sätt och därigenom skapa konkurrens på den lokala marknaden. 6 Det genomsnittliga uppskattade priset omfattar priset för den billigaste regionen för SMP-operatörer som använder ett regionpris. Närmare teleföretagsspecifika priser inom eget område finns i bilaga 1. I bilagan nämns också den använda prissättningsmekanismen. 7 Priset omfattar en kopplingsavgift samt månadsavgifter för 12 månader. 8 Teleföretagsspecifika marknadsandelar år 2004 och 2008 finns i bilaga 2.

13 (18) 4.4. Företagets storlek och motverkande inflytande från köparnas sida Regionala nät för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser har byggts under en lång tid och SMP-operatörernas före detta monopolställning har möjliggjort en stor del av finansieringen. Konkurrenternas möjligheter att få terminerande avsnitt av hyrda förbindelser till sitt förfogande är att bygga ett eget nät eller att hyra de terminerande avsnitten från det lokala nätföretaget. Ett nät med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser kan anses vara ett så kallat naturligt monopol. Byggande av omfattande konkurrerande nät i regionen är inte ekonomiskt förnuftigt på grund av höga investeringskostnader och lång byggtid. Konkurrenterna bygger egna terminerande avsnitt av hyrda förbindelser primärt i närheten av sina egna stamnät. På andra områden är det primära och så gott som enda alternativet för konkurrenterna att få terminerande avsnitt av hyrda förbindelser till sitt förfogande inom en skälig tidsperiod att hyra de behövliga produkterna från det lokala nätföretaget. Det minskar också de större teleföretagens köparinflytande i relation till de lokala, kanske avsevärt mindre, traditionella nätföretagen. Nästan alla lokala teleföretag som äger ett nät med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser hör till stora operatörsgrupper eller samarbetar med dem. Därför har de enligt Kommunikationsverkets bedömning likadana förutsättningar att skaffa utrustningar och material som de största teleföretagen. Varken teleföretagens prissättning av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser, eller prisutveckling stöder antagandet att inflytande från köparnas sida i avsevärd grad skulle begränsa de regionala teleföretagens marknadsinflytande. Priserna på terminerande avsnitt av hyrda förbindelser har inte ändrats avsevärt sedan analysen gjordes år 2004. Priserna har till och med blivit oförändrade i synnerhet hos de största teleföretagen. Företagens lilla storlek i sig är inte en faktor som begränsar marknadsinflytande på regionala marknader. De minsta företagen som äger nät med terminerande avsnitt av hyrda förbindelser är oftast belägna på glesbebyggda områden, där byggande av konkurrerande nätinfrastruktur ofta är ekonomiskt mindre lönsamt. Företagens bokslutsuppgifter bekräftar att finländska nätföretag i det fasta nätet är solida. Kommunikationsverket anser att ekonomiska resurser inte begränsar företagens marknadsinflytande, inte ens hos de minsta företagen i det fasta nätet. 4.5. Andra kriterier som påverkar bedömning av marknadsinflytande Kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser ger exempel på andra kriterier som kan användas vid bedömningen av marknadsinflytande, bl.a. kontroll över infrastruktur som är svår att kopiera, tekniska fördelar eller teknisk överlägsenhet, lättillgängliga kapitalmarknader och finansiella resurser, produkt- och tjänstediversifiering, fördelar till följd av produktionens spännvidd, vertikal integration, välutvecklat distributions- och försäljningsnät samt hinder för expansion. Kommunikationsverket har beaktat dessa andra kriterier som kan påverka bedömningen av marknadsinflytandet. I beslutsförslaget har det framfört de kriterier som det anser ha stor betydelse för bedömningen av marknadsinflytandet. För andra kriterier har Kommunikationsverket

14 (18) ansett att deras eventuella påverkan på resultatet av bedömningen av marknadsinflytandet inte är så avsevärt att de behöver beaktas särskilt. 4.6. Sammanfattning av marknadsanalysen På basis av ovan anförda grunder anser Kommunikationsverket att de teleföretag som år 2004 konstaterades ha SMP-status fortfarande har betydande marknadsinflytande även om konkurrensläget på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet har utvecklats. SMP-operatörerna är fortfarande marknadsledare inom sina traditionella verksamhetsområden med en marknadsandel på mer än 50 procent och konkurrensläget har inte på någon regional grossistmarknad utvecklats så att en konkurrerande operatör i tillräcklig mån skulle kunna uppträda oberoende av SMP-operatören. Följande företag konstateras ha betydande marknadsinflytande på sitt traditionella verksamhetsområde där teleföretaget hade obegränsad rätt att utöva lokal televerksamhet fram till den 31 december 1993. AinaCom Oy 9 Alajärven Puhelinosuuskunta DNA Ab 10 Elisa Abp 11 Etelä-Satakunnan Puhelin Oy Eurajoen Puhelin Osk Forssan Seudun Puhelin Oy Härkätien Puhelin Oy Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö Iisalmen Puhelin Oy Jakobstadsnejdens Telefon Ab Kainuun Puhelinosuuskunta (KPO) Karis Telefon Ab Keikyän Puhelin Osk Kimito Telefonaktiebolag Gamlakarleby Telefon Ab Kymen Puhelin Oy Laitilan Puhelin Osk Lovisa Telefon Ab Mariehamns Telefon Ab Mikkelin Puhelin Oyj Pargas Telefon Ab - Paraisten Puhelin Oy Pohjanmaan Puhelin Oy 12 Pohjois-Hämeen Puhelin Oy Salon Seudun Puhelin Oy Savonlinnan Puhelin Oy Telekarelia Oy 13 TeliaSonera Finland Oyj 14 Anvia Abp 15 Vakka-Suomen Puhelin Oy 9 År 2004 gavs beslutet till Hämeen Puhelin Oy. 10 År 2004 gavs särskilda SMP-beslut till KPY Verkot Oy, Lännen Puhelin Oy, Lojo Telefon Ab, Oulun Puhelin Oyj, Päijät- Hämeen Puhelin Oy och Satakunnan Puhelin Oy. Dessa företag har senare fusionerats med DNA Ab. 11 År 2004 gavs särskilda beslut för huvudstadsregionen samt för Tammerfors område och Riihimäki område. År 2004 gavs beslut även till Lounet Oy och Tikka Networks Oy som sedan har fusionerats med Elisa Abp. Elisa Abp behandlas i marknadsanalysen som en helhet, vars traditionella verksamhetsområde omfattar också dessa företags traditionella verksamhetsområden. 12 År 2004 gavs beslutet till Pohjanmaan PPO Oy. 13 Outokummun Puhelin Oy:s nätverksamhet har överförts till Telekarelia Oy. 14 År 2004 gavs särskilda SMP-beslut till Auria Networks Oy och Sonera Carrier Networks Oy. Dessa företag har senare fusionerats med TeliaSonera Finland Oyj. 15 Vasa Läns Telefon bytte namn till Anvia Abp 15.5.2009.

15 (18) Ålands Telefonandelslag. 5. SKYLDIGHETER FÖR FÖRETAG MED BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE 5.1. Skyldigheter 5.2. Motivering till skyldigheterna Kommunikationsverket ålägger följande skyldigheter för teleföretag som på basis av marknadsanalysen ovan har konstaterats ha betydande marknadsinflytande inom det traditionella verksamhetsområdet på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet: 1. Skyldighet att till teleföretag hyra ut terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser, KommunikationsmarknadsL 25 2. Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor, KommunikationsmarknadsL 33 Bolaget är skyldigt att offentliggöra leveransvillkor och prislistor i fråga om terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser. Leveransvillkoren och prislistorna måste publiceras på bolagets internetsidor och de ska också hållas tillgängliga för andra teleföretag i pappersform. 3. Skyldigheter som gäller prissättning och övriga villkor, KommunikationsmarknadsL 37 och 84 Bolaget är skyldigt att prissätta den ersättning som ska tas ut för terminerande avsnitt av hyrda (fasta) förbindelser så att ersättningen är icke-diskriminerande samt att i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkor. Kommunikationsverket ska enligt 18 i kommunikationsmarknadslagen ålägga SMP-företag behövliga skyldigheter för att konkurrenshindren ska undanröjas eller konkurrensen främjas. SMP-skyldigheten måste hänföra sig till teleföretagets utbud av tjänster uttryckligen på de produkt- och tjänstemarknader där företaget har betydande marknadsinflytande. Majoriteten av de terminerande avsnitten av hyrda förbindelser som tillhandahålls inom SMP-operatörernas traditionella verksamhetsområden förfogas över av den operatör som har SMP-status inom det relevanta området. Det fasta telefonnätet inom en SMP-operatörs traditionella verksamhetsområde är mer täckande än konkurrenternas nät på samma område. Därför anser Kommunikationsverket att SMP-reglering av denna marknad är nödvändig. Att ålägga en uthyrningsskyldighet är nödvändigt för att lindra de problem som finns på marknaden på grund av avsaknad av konkurrens. Syftet med uthyrningsskyldigheten är också att främja konkurrerande utbud av tjänster i slutkundsledet. Den ålagda skyldigheten att hyra ut fasta förbindelser är redan en vedertagen skyldighet som kan genomföras med tanke på den tillgängliga kapaciteten. SMP-operatören förfogar över tillträde till terminerande avsnitt av hyrda förbindelser inom sitt traditionella verksamhetsområde. Med den ålagda skyldigheten säkerställs att teleföretagen kan hyra terminerande avsnitt av fasta förbindelser inom varje SMP-operatörs verksamhetsområde. Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor behövs för främjande av förhandlingar för avtal om hyrning av fasta förbindelser och den underlättar tillsynen över huruvida överlåtelsevillkoren är ickediskriminerande. Ett nätföretag förfogar över terminerande avsnitt av

16 (18) hyrda (fasta) förbindelser. Om några icke-diskriminerande villkor inte fanns skulle nätföretaget ha möjlighet att använda sitt betydande marknadsinflytande genom att prissätta tillträde till sitt nät på ett sätt som diskriminerar konkurrerande teleföretag eller genom att använda andra villkor som är diskriminerande för de konkurrerande teleföretagen. Företag med långvarig verksamhet på telemarknaden har, trots avregleringen, en betydande konkurrensförmån i att tillhandahålla telenättjänster i fasta nät, eftersom de har byggt sina nät då det ännu inte fanns konkurrens. Ekonomiskt sett är det normalt inte förnuftigt att bygga flera parallella nätverk. Därför måste företag som träder in på marknaden få använda de traditionella monopolföretagens telenät med icke-diskriminerande villkor. Syftet med skyldigheterna är alltså att främja konkurrens på lång sikt. De skyldigheter som åläggs nu är desamma som ålades i SMP-beslut den 28 september 2004. Kommunikationsverket har inte tagit emot någon åtgärdsbegäran om prissättning som skulle begränsa konkurrensen mellan teleföretagen på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning är det inte nödvändigt att ålägga några strängare prissättningsskyldigheter än skyldighet för icke-diskriminerande prissättning. På basis av ovan anförda grunder anser Kommunikationsverket att de SMP-skyldigheter som åläggs bolaget ovan är nödvändiga för att lindra de problem som finns på marknaden terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet. För bolaget är skyldigheterna också skäliga med hänsyn till målet som är att främja konkurrens. BILAGOR Bilaga 1. SMP-operatörernas prissättning av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser inom det egna traditionella verksamhetsområdet samt använd prissättningsgrund för en förbindelse på fem kilometer och 2 Mbit/s i juni 2009. Bilaga 2. SMP-operatörernas andel av grossistmarknaden räknat i antalet anslutningar för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser inom det egna verksamhetsområdet åren 2004 och 2008.

17 (18) BILAGA 1. SMP-operatörernas prissättning av terminerande avsnitt av hyrda förbindelser inom det egna traditionella verksamhetsområdet samt använd prissättningsgrund för en förbindelse på fem kilometer och 2 Mbit/s i juni 2009. 5 km Liityntäpiste Kytkentämaksu Hinnoitteluperuste Yhteystuote 2M G.703 2009 Hinnastossa käytetty tuotenimike Huom! Hinta Yritys kk-hinta Halvimman AinaCom Oy 700.00 157.00 Alue Siirtoyhteys vyöhykkeen sisäinen 2 584.00 Alajärven Puhelin osk 1 210.95 201.83 K+Km Kiinteä yhteys 2 x 5 km 3 632.91 Halvimman DNA Oy 690.00 150.00 Alue Siirtoyhteys vyöhykkeen sisäinen 2 490.00 Elisa Oyj 870.00 120.00 Alue Liityntäyhteys 2 310.00 Etelä-Satakunnan Puhelin Oy 1 430.00 158.00 K+Km Tilaajayhteys 3 326.00 Eurajoen Puhelin Osk 1 093.22 210.00 K+Km Kiinteästi kytketty johtoyhteys 3 613.22 Forssan Seudun Puhelin Oy 1 680.00 120.00 Yks Datayhteys 3 120.00 Härkätien Puhelin Oy 1 429.00 400.00 Yks Kiinteä yhteys 6 229.00 Iisalmen Puhelin Oy 1 463.23 166.30 K+Km Tilaajayhteys 3 458.83 Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö 600.00 120.00 Yks Kiinteä yhteys 2 040.00 Jakobstadsnejdens Telefon Ab 500.00 120.00 Yks Paikallistason kiinteä yhteys 1 940.00 Kainuun Puhelinosuuskunta 1 000.00 135.00 Yks Tilaaja/Kiinteäyhteys 2 620.00 Karis Telefon Ab / Karjaan Puhelin Oy 840.94 242.75 K+Km Siirtoyhteys 3 753.94 Keikyän Puhelin Osk 850.00 150.00 Yks Tilaajayhteys 2 650.00 Kimito Telefonaktiebolag 1 682.00 287.94 K+Km Tilaajayhteys 5 137.28 Kokkolan Puhelin Oy 1 200.00 128.00 K+Km Kiinteä tilaajaverkon yhteys 2 736.00 Kymen Puhelin Oy 980.00 230.00 Alue Siirtoyhteys ethernet 3 740.00 Laitilan Puhelin Osk 890.00 360.00 Alue Liityntäyhteys Pyydetty erikseen 5 210.00 Loviisan Puhelin Oy 750.00 453.80 Yks Kiinteä alueellinen siirtoyhteys Yli 3km yhteys runkoyhteytenä 6 195.60 Mariehamns Telefon Ab 971.38 84.65 km Digital förbindelse 1 987.18 Mikkelin Puhelin Oyj 600.00 120.00 Alue Liityntäyhteys 2 040.00 Pargas Telefon Ab / Paraisten Puhelin Oy 1 501.08 158.26 Yks Tilaajayhteys 3 400.20 Pohjanmaan Puhelin Oy 664.34 135.00 Yks Tilaajayhteys 2 284.34 Pohjois-Hämeen Puhelin 1 000.00 160.00 Yks Liityntäyhteys 2 920.00 Salon Seudun Puhelin Oy 1 100.00 145.00 Yks Tilaajayhteys 2 840.00 Savonlinnan Puhelin Oy 840.00 240.00 Pyydetty erikseen 3 720.00 Telekarelia Oy 1 000.00 164.00 Yks Kiinteä yhteys 2 968.00 TeliaSonera Finland Oyj 750.00 138.60 K+Km Siirtokapasiteetti 2 413.20 Vaasan Läänin Puhelin Oy 1 179.00 130.00 Yks Siirtoverkon yhteys 2 739.00 Vakka-Suomen Puhelin Oy 1 177.00 190.00 K+Km Kiinteä yhteys rakenteellinen 3 457.00 Ålands Telefonandelslag 1 120.00 68.90 km Digital förbindelse 1 946.80 Keskiarvo 1 024.59 182.10 3 209.76 Painotettu keskiarvo 2 463.41 * Förkortningarna till prissättningsgrunden: i) Alue (region, priset baserar sig på prissättning av regioner uppdelade i zoner; ii) K + km, priset baserar sig på en fast förbindelsepris som antingen innehåller eller inte innehåller en förbindelse på viss längd; dessutom används ett tilläggspris för varje påbörjande kilometer för den del som överstiger längden för grundavgiften; iii) Yks (ett pris), endast ett pris på verksamhetsområdet.

18 (18) BILAGA 2. SMP-operatörernas andel av grossistmarknaden räknat i antalet anslutningar för terminerande avsnitt av hyrda förbindelser inom det egna verksamhetsområdet åren 2004* och 2008. TELEYRITYS MARKKINAOSUUS VUONNA 2004 MARKKINAOSUUS 31.12.2008 AinaCom Oy noin 80 % yli 75% Alajärven Puhelinosuuskunta noin 70 % yli 85% yli 80% DNA Oy (DNA Palvelut Oy ja DNA Finland Oy) KPY:n alue noin 80 %, LÄnnen Puhelimen alue noin 95 %, Lohjan Puhelimen alue noin 90 %, Oulun Puhelimen alue noin 70 %, Päijät-Hämeen Puhelimen alue noin 90 %, Satakunnan Puhelimen alue noin 80 % Elisa Oyj Pääkaupunkiseutu noin 75 %, Riihimäen seutu noin 95 %, Tampereen seutu noin 75 %, Kesnet Oy:n alue noin 65 %, Lounet Oy:n alue noin 90 %, Tikka Netwroks Oy:n alue noin 75 % yli 55% Etelä-Satakunnan Puhelin Oy noin 90 % yli 80% Eurajoen Puhelin Osk lähes 100 % lähes 100% Forssan Seudun Puhelin Oy lähes 100 % yli 80% Härkätien Puhelin Oy noin 95 % yli 80% Iisalmen Puhelin Oy yli 90 % yli 80% Ikaalisten-Parkanon Puhelin Oy noin 95 % yli 75% Jakobstadsnejdens Telefon Ab noin 75 % yli 65% Kajaanin Puhelinosuuskunta noin 95 % yli 55% Karis Telefon Ab - Karjaan Puhelin Oy lähes 100 % yli 60% Keikyän Puhelinosuuskunta lähes 100 % yli 65% Kimito Telefonaktiebolag noin 75 % yli 95% Kokkolan Puhelin Oy noin 95 % yli 75% Kymen Puhelin Oy lähes 100 % yli 75% Laitilan Puhelin Osk noin 60 % yli 80% Loviisan Puhelin Oy noin 95 % yli 75% Mariehamns Telefon Ab noin 90 % yli 70% Mikkelin Puhelin Oyj noin 65 % yli 60% Pargas Telefon Ab noin 85 % yli 80% Pohjanmaan PPO Oy noin 90 % yli 60% Pohjois-Hämeen Puhelin Oy lähes 100 % yli 65% Salon Seudun Puhelin Oy noin 85 % yli 75% Savonlinnan Puhelin Oy noin 85 % yli 60% TeliaSonera Finland Oy Sonera Carrier Netwroks Oy yli 65% noin 70 %, Auria Netwroks Oy noin 95 % Telekarelia Oy / Outokummun Puhelin Oy Outokummun puhelimen alue noin 90 %, Telekarelian alue noin 90 % yli 95% Vaasan Läänin Puhelin Oy noin 80 % yli 65% Vakka-Suomen Puhelin Oy noin 60 % yli 90% Ålands Telefonandelslag lähes 100 % lähes 100% * För några företag hade 2004 års marknadsandel räknats både i antalet anslutningar och i intäkter. För dessa företag uppges i tabellen den lägre marknadsandelen.