Landstinget Sörmland (DLL) Delårsrapport 1, 2012

Landstinget Sörmland (DLL) Delårsrapport 1, 2012

Sammanfattande analys Nedan sammanfattas delårsrapporten. Utifrån redovisningen är det svårt att uttala sig om graden av måluppfyllelse. Dock kan konstateras att det pågår många utvecklingsoch förbättringsaktiviteter som bör gagna de strategiska målen. Patientsäkerhet och tillgänglighet är viktiga fokusområden inom medborgarperspektivet. Inom hälso- och sjukvården har årets patientsäkerhetsronder förberetts. Målet är att få till stånd en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Arbetet med avvikelserapportering kommer under 2012 att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Vad gäller tillgänglighet klarar samtliga vårdcentraler det nationella målet avseende andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Inom den somatiska sjukvården uppfyller man i mars kravet på väntetid för nybesök för att få del av det statliga bidraget som ges för att landstingen ska förbättra tillgängligheten. Inom personalområdet pågår inom landstinget ett aktivt arbete kring rekrytering och kompetensförsörjning och parallellt med det befinner sig Länssjukvården mitt i en period då antalet anställda ska minskas med 300. Under hösten 2011 skedde en kraftig minskning av antalet anställda, framför allt genom att Länssjukvården avslutade många visstidsanställningar. Denna minskning har fortsatt även under inledningen av 2012 om än i försiktigare takt. Samtidigt råder en brist på läkare (även sjuksköterskor) inom vissa specialiteter, t ex anestesi, gynekologi, psykiatri och radiologi. För att klara tillgängligheten nyttjas inhyrd personal och kostnaden för denna beräknas till 104 mnkr för helåret. Sjukfrånvaron har minskat under de senaste åren, men under hösten 2011 och inledningen av 2012 har den åter börjat öka. Samma tendens kan konstateras på nationell nivå. Inom förnyelseperspektivet pågår följande större utvecklingsarbete. Landstinget inför ett kvalitetsledningssystem som bygger på Socialstyrelsens förordning. Ledningssystemet ska finnas i hela organisationskedjan. I hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätter den handlingsplan som ledningen fastställde i början av året. Arbetet med ledningssystemet ska samordnas med förvaltningens arbete med identifierade 10 huvudvårdsprocesser. Planering pågår för fortsatt införande av landstingets nya dokument- och ärendehanteringssystem EDIL. I vilken ordning och vilken information och utbildning behöver berörda handläggare, chefer och övrig personal. Arbetet med att miljöcertifiera Landstinget Sörmland enligt Miljöledningsstandarden ISO 14001 påbörjades under delår 1 2012. Extern revisor tillsammans, med för Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 2(38)

certifieringen ansvariga medarbetare på Miljöenheten, har besökt 20 verksamheter i steg 1 av certifieringsarbetet. Steg 2 påbörjades i slutet av mars och pågår under april och maj. 30 verksamheter ska under denna period miljörevideras. Resultatet från dessa revisioner, avvikelser, ska åtgärdas senast 8 veckor efter revisionen. Därefter kan Landstinget Sörmland erhålla ett miljöcertifikat enligt ISO 14001. Detta beräknas klart i augusti. Landstinget redovisar t o m mars ett ekonomiskt resultat på -2,5 mnkr. För hela året prognostiseras ett positivt resultat på 42,1 mnkr vilket är 40 mnkr bättre än budgeterat. Beräknade skatteintäkter under året bygger på den prognos som Sveriges Kommuner och Landsting presenterade i slutet av april månad. I prognosen har också förutsatts att AFA försäkringspremier avseende 2007 och 2008 återbetalas. Formellt beslut har ännu inte fattats men mycket tyder på att så sker. Landstingets resultat förbättras därmed med ca 85 mnkr för 2012. Denna intäkt motverkar beräknat underskott för budgeterad reavinst vid försäljning av fastigheter. Vad gäller nämndernas årsprognoser kommer Karsudden att under året ha kostnader kopplat till planerad ombyggnation vilket innebär att budgeterat plusresultat sannolikt inte kommer att uppnås. I övrigt redovisar nämnderna ingen eller små avvikelser jämfört med årets budget. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 3(38)

Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Vården ska vara säker Inom länssjukvården och landstingets primärvård har under första kvartalet årets patientsäkerhetsronder förberetts. Dessa kommer att genomföras under andra och tredje kvartalet med deltagande från patientsäkerheten, chefsläkaren, divisionschefen och vårdcentralerna. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi kommer under 2012 att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Under årets första kvartal gjordes en analyserande sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvårdsförvaltningen för 2011. Primärvården har haft 165 rapporter under första kvartalet, av dessa är 94 avslutade (57 %). Länssjukvården har under samma period haft 1 569 rapporter och av dessa är 895 avslutade (57 %). Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl a på Lex Maria ärenden och dessa har genomförts i samarbete med chefsläkarna. Under första kvartalet har 16 händelse- och riskanalyser genomförts inom länssjukvården och 1 inom landstingets primärvård. Patientsäkerhetsenheten och Patientnämnden har planerat ett fortsatt regelbundet samarbete. Samarbetet med Läkemedelskommittén kommer att utvecklas under 2012. Vidare eftersträvas ett utökat samarbete med Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag framför allt när det gäller analyser av inträffade skador och hur dessa kan förebyggas. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en treårig överenskommelse enats om att arbeta för att stödja metodiskt förbättringsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården. De team som deltar från Regionsjukhuset Karsudden (RSK) den här gången fokuserar på att förbättra metoderna som syftar till att öka patientens delaktighet i vårdplaneringen för att i förlängningen minska behovet av tvångsåtgärder. Patientnämnden har under första kvartalet 2012 registrerat 329 ärenden i verksamhetssystemet Vårdsynpunkter. Under motsvarande tid föregående år hade 270 Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 4(38)

ärenden registrerats, vilket innebär en ökning med 18 % under första kvartalet 2012. Inkomna ärenden registreras enligt följande fyra problemområden: Vård- och behandling Bemötande- och kommunikation Organisation- och regler Övrigt Vården ska ges i rimlig tid Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel invånare som utnyttjat vårdvalet genom aktiv listning. 31 % 100 % 84 000 sörmlänningar har t o m mars 2012 aktivt valt vårdcentral Andel enheter inom Hälsoval som klarar det nationella målet på 85 % avseende andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Andel primärvårdsbesök av totalt antal besök. (Täckningsgrad) Andel patienters väntetid till besök enligt lagstadgad vårdgaranti Andel patienters väntetid till behandling, enligt lagstadgad vårdgaranti 100 % 100 % 54,2 % 55 % Täckningsgraden har ökat från drygt 47 % år 2010 till drygt 54 % år 2012. 86 % 100 % Avser specialistkliniker på sjukhus. Utfallet har förbättrats något jmf med 2011-12-31 (85 %) 76 % 100 % Avser specialistkliniker på sjukhus. Utfallet har försämrats jmf med 2011-12-31 (80 %) Tillgänglighet inom primärvården Hälsoval är landstingets beställarfunktion för primärvård i Sörmland. I uppdraget ingår att skriva avtal för etablering av vårdcentraler, följa upp skrivna avtal med fokus på kvalitet, kompetensnivå, bemötande. En viktig förutsättning är att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan olika aktörer. 84 000 sörmlänningar har t o m mars aktivt valt vårdcentral. Det utgör 31 % av befolkningen. Målsättningen på sikt är att alla sörmlänningar ska lista sig aktivt. Andelen sörmlänningar som är listade på privata vårdcentraler är 27 %. Vissa kapacitetsproblem finns. Till följd av kraftig ökning av antalet listade med lokalbrist som följd har en vårdcentral i Nyköping fått ett tillfälligt stopp för pålistning. Vårdgaranti inom den specialiserade vården Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 5(38)

Nybesök inom 90 dagar gäller för första besöket inom den specialiserade vården oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen inkluderar inte samtliga specialiteter, t.ex. rehabilitering och infektionssjukvård är exkluderade. Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 6(38)

För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som under 2011 stämdes av varje månad gentemot ett antal allmänna och särskilda villkor. För att få ta del av bidraget ska andelen väntade högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden. Väntetiden för nybesök uppfyller i mars kravet för att få del av det statliga bidraget som ges för att landstinget ska förbättra tillgängligheten. Habiliteringsverksamheten Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel brukare med individuella habiliteringsplaner som är nöjda med de insatser som givits (HabV exkl. TolkC). Brukarens sammantagna bedömning av måluppfyllelse i den individuella habiliteringsplanen (HabV exkl. TolkC). Andel brukare med korta insatser som är nöjda med de insatser som givits (HabV, Sjukresor, Klimatvård). Andel elever som är nöjda med de insatser som givits (Dammsdal). Andel köpare som är nöjda med de insatser som givits (Dammsdal). 86,84% 90% Avser 33 av de 38 brukare som utvärderat sin plan under jan-mars. 70,3% 80% Avser 26 av de 38 brukare som utvärderat sin plan under jan-mars. 100% 80% Avser brukare som erhållit klimatvård samt sjukresor. Habiliteringsverksamheten avrapporterar from delår 2. Minst 75% Rapporteras i samband med årsbokslut. 90% Rapporteras i samband med delår 2. Antal brukare som fått insatser (HabV inkl. TolkC). 1 813 st 3 000 st Andel väntande som väntat på nybesök mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). Andel väntande som väntat på nybesök mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa, HabV). Andel genomförda nybesök som väntat i mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa, HabV). 90% 100% Avser 183 brukare av 204 väntande. Utfall dec 2011 83,3 % Utfall aug 2011 72 % Utfall mars 2011 65,2% 71% 100% Avser 137 av 176 genomförda nybesök under jan-mars. 50% 100% Avser ett av två väntande barn. Utfall dec 2011, 0 av 1 väntande Utfall aug 2011 3 av 7 väntande Utfall mars 2011, 0 av 1 väntande 66,7% 100% Avser 14 av 21 genomförda nybesök under perioden jan-mars. Utfall delår 1 2011 57 % (8/14) Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 7(38)

Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel väntande som väntat på behandling/insats mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa, HabV). Andel genomförda fördjupade utredningar/behandlingar som väntat mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti HabV) 100% Rapporteras ej då behandling påbörjats i och med nybesök. 8,8% 100% Avser 5 av 57 genomförda fördjupade utredningar/behandlingar. Brukarnas nöjdhet med de insatser som ges mäts företrädesvis via enkäter riktade till olika målgrupper. De utvärderingar som genomförts hittills i år visar att verksamhetens brukare sammantaget är mycket nöjda med de insatser som ges. Enligt den lagstadgade vårdgarantin ska samtliga brukare erbjudas ett första besök inom 90 dagar. Verksamheten når ännu inte målet fullt ut, men en successiv förbättring sker. Situationen är mer bekymmersam vad gäller den förstärkta vårdgarantin för barn med psykisk ohälsa. Barn med misstänkt autismspektrumstörning ska erbjudas nybesök inom 30 dagar och vid behov fördjupad utredning/behandling inom ytterligare 30 dagar. Ett stort antal brukare väntar på utredning och inflödet av nya remisser är fortsatt högt. Förnyade rekryteringsförsök av nyckelfunktioner pågår parallellt med upphandling av externa utredare. Projektet för förbättrad vårdkedja för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik fortgår. Utveckling av arbetssätt och metoder pågår. Två tvärprofessionella team för utredning och behandling av barn och unga med komplex problematik, med medarbetare från både Habiliteringsverksamheten och Barn- och ungdomspsykiatrin har inrättats. Övriga åtaganden Genom den upphandling av transportörer som genomfördes 2011 ingick huvudmännen i början av året ett nytt transportörsavtal för sjukresor och färdtjänst. I förfrågningsunderlaget ingick krav på väntetider, bemötande, säkerhet, samt en extra bonus för fordon som drivs med förnyelsebart bränsle. Upphandlingen resulterade i en prissänkning på drygt 12 %, en fordonspark som till 65 % drivs med förnyelsebart bränsle, samt att en aktör fick merparten av uppdraget. Avtalsperiodens första månader har stundtals präglats av ett ökat antal avvikelser. Samtliga anmälda avvikelser följs upp och utreds och åtgärdas vid behov. Uppföljningar genomförs med berörd aktör så länge problem kvarstår. Kulturverksamheternas utbud planeras och genomförs med grundtanken att bidra till att belysa, väcka och lyfta upp frågor som är av betydelse för utveckling och bevarande av det demokratiska samhället. Några exempel på verksamhet som pågår inom Sörmlands museum är utställning om Himmlers massör samt projektet Sverige och flyktingarna. Utställningen Älskas ätas på Nynäs som är ett samarbete mellan Sörmlands museum Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 8(38)

och Sörmlands Naturbruk lyfter frågor om djurrätt och människans förhållande till djuren. Frågor kring genus, makt och gränsöverskridande lyfts fram i samband med sommarens föreställningar och utställningar under Strindbergåret. Hanteringen av fullmäktigemotioner har varit föremål för många diskussioner vid fullmäktiges sammanträden. Ofta framförs kritik mot en långsam beredning av motioner som får till följd att den ettårsgräns som kommunallagen föreskriver för motionernas besvarande passeras. Under årets första månader har motionshanteringen stramats upp rejält med klargjorda rutiner och roller för berörda. Uppstramningen har fått till följd att ovanligt många motioner kommer att behandlas vid styrelsens och fullmäktiges sammanträden under våren. Det innebär vidare att fenomenet med motioner som passerar ettårsgränsen i stort sett upphör under året eller åtminstone kraftigt reduceras. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Sörmland deltar tillsammans med fyra andra landsting i ett av Socialstyrelsen initierat pilotprojekt för uppföljning av levnadsvanor. Detta innebär att områdena alkohol- och tobaksbruk, fysisk aktivitet samt matvanor/viktminskning följs upp på individnivå genom registrering av sk KVÅ-koder. Till registeringen är kopplad en ekonomisk ersättning, vilket är relativt unikt i Sverige och förhoppningen är att arbetet inom detta område ska intensifieras och på sikt ge en friskare befolkning. Under perioden 2011-2013 driver Hälsoval på uppdrag och med finansiering av Folkhälsoinstitutet projektet 60+ Hälsa. Projektet syftar till att stödja och främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Detta ska ske genom försöksverksamhet med hälsocoacher. Målgruppen är yngre pensionärer. Inom primärvården är första prioritet, för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster, att lyfta frågor om levnadsvanor och motivera till förändring av dessa i mötet med patienten. Detta görs bl a genom arbetet med Frågor om din hälsa. Samtliga vårdcentraler är med i Hälsokoordinatorskonceptet och 11 vårdcentraler har levt upp till kraven för att bli diplomerade hälsocentraler. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är infört. Samarbete med Sörmlandshälsan sker bl a genom utbildning till aktivitetsarrangörer. Användandet av Frågor om din hälsa och förskrivning av FaR ökar. Processledare för det hälsofrämjande arbetet gentemot länets tre sjukhus är utsedda och insatser i samarbete med slutenvårdens kliniker har startat, bl a att införa Frågor om din hälsa på Samlad mottagning KSK, stötta i processen att införa FaR som rutin på psykkliniken på MSE och stötta barnkliniken i uppbyggnad av en föräldrarutbildning för barn med extrem fetma. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 9(38)

Habiliteringsverksamheten Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel individuella planer av dem som skall ha en plan (HabV). Andel elever där resultatet av TTAP test används vid formulering av elevens mål (Dammsdal). 32,7% 65% Avser 483 brukare av 1479 brukare aktuella för plan. Utfall dec 2011 43 % (555/1288) Utfall aug 2011 42 % (495/1178) 13,2% 60% Avser 5 av 38 elever. Det låga värdet förklaras av ett stort antal nya elever börjat under hösten 2011. Antal kunskapshöjande aktiviteter till andra verksamheter om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser (HabV, Dammsdal). 35st 100 st Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter (HabV, Dammsdal). 100% 80% Avser aktivitet som genomförts på Habiliteringsverksamheten. Tillsammans med brukaren, dennes företrädare och berörda i närmiljön, kartläggs behov och planeras insatser som dokumenteras i en habilitering/rehabiliteringsplan. Planen utgör grunden för det stöd och de insatser som ges till brukaren och skall vid behov följas upp och revideras. Verksamheten fortsätter att utveckla och systematisera sina rutiner inom området. Fortsatt arbete behövs för att nå uppsatta mål. Kulturverksamheten Att ta del av kulturaktiviteter framhålls ofta som hälsofrämjande. En väsentlig del av förvaltningens kulturverksamhet är inriktad mot detta åtagande. Exempel som kan nämnas är skoluppdraget i form av föreställningar, pedagogik samt film- och danskonsulenternas arbete rörande barn och ungdomar. Besöken inom äldreomsorgen genom föreställningar och vandringsutställningar är ytterligare exempel. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Inom primärvården har bl a följande kompetenshöjande aktiviteter genomförts för att öka medvetenheten att behandla alla på ett likvärdigt sätt: Kvalitetssäkring inom TeleQ-rådgivning genom att använda RGS som stöd Utarbeta information om vårdcentralen på olika språk Flyktinghälsa: Erbjudande om hälsosamtal till alla nyanlända i området enligt rutin och flöde Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 10(38)

Arabiskspråkig föräldragrupp i samverkan på Familjecentralen (VC Strängnäs) Tre vårdcentraler deltar i SKL:s lärandeprojekt Vård på lika villkor I samband med att Habilitering och hjälpmedels arbete med FNs Barnkonvention aktualiserades under 2011 tydliggjordes arbetssätt och målsättningar. Förvaltningen kommer att delta i framtagandet av ett landstingsgemensamt verktyg för barnkonsekvensanalyser inför beslut. Vidare betonar förvaltningen vikten av att göra den externa webben tillgänglig också för personer med funktionsnedsättning. Inom projektet för ett förbättrat medicinskt omhändertagande inom primärvården för personer med funktionsnedsättningar, har tre vårdcentraler i länet tecknat avtal med Hälsovalskansliet om ett utökat ansvar för målgruppen. Som ett första steg har de brukare som bedömts ha de största behoven erbjudits att göra sina hälsoval på aktuella vårdcentraler. I syfte att identifiera eventuella tecken på osaklig ojämlikhet har framtagning och analys av statistik som belyser hjälpmedelsanvändning avseende ålder, kön och kommun påbörjats. Projektet Barnets rätt i patientnära verksamheter har utvärderats och avslutats. Arbete kvarstår med att dokumentera genomförda trygghetsvandringar med barn och att utveckla landstingets webbsidor som vänder sig direkt till barn och unga. Utbudet för att uppfylla uppdragen i Vision Nynäs utvecklas fortlöpande. Besöksantalet har ökat och åtagandet att nå nya publikgrupper har nåtts. Uppdraget avser bl a att nå målgrupperna barnfamiljer och familjer med utländsk bakgrund. Nynäsområdet utvecklas även gemensamt inom förvaltningen till att vara en arena för utställningar, scenkonst och annan verksamhet. Helägda bolag Servicebolaget har tillsammans med FM-enheten genomfört ett antal kundmöten, bland annat på vårdavdelningar och på Karsudden. Samtliga kundmöten syftar till att skapa samsyn, förbättra rutiner och skapa god dialog. Servicebolaget har erhållit utmärkelse för Sveriges bästa sjukhusmat. Restaurang hållet på Nyköpings lasarett har haft en positiv utveckling under första kvartalet, antalet gäster har ökat med 12 % jämfört med 2011. Folktandvården fortsätter arbetet med att utveckla bästa möjliga kundservice. Det innebär att ett trevligt bemötande, snabba besked och tandvård av högsta kvalitet är Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 11(38)

viktigt. All personal har genomgått en serviceutbildning som resulterat i ett antal olika aktiviteter på respektive klinik. Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Personal- och kompetensförsörjning Ingen förvaltning har redogjort för något större genomgripande arbete rörande generationsväxlingen. Däremot förekommer naturligtvis kontinuerligt ett aktivt arbete kring rekrytering och kompetensförsörjning. Inom Länssjukvården finns vakanser avseende läkare inom vissa specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftalmologi, psykiatri och radiologi. Detsamma gäller några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. I många fall har inhyrd personal nyttjats för att upprätthålla tillgängligheten. Vidareutbildning av sjuksköterskor med studieförmån har också fortgått. Inom Primärvården har en särskild rekryteringsgrupp tillsatts för att hitta nya vägar att rekrytera ordinarie läkare. Utöver ledningsgruppen finns på Karsudden en utbildningsgrupp som arbetar strategiskt med kompetensförsörjning. Då sjukhuset står inför utmaningar kopplade till det nya lagförslaget, där innebörden ännu är oklar, måste man tänka strategiskt och eventuellt annorlunda gällande den kommande kompetensförsörjningen. Karsudden upplever därutöver en viss fortsatt brist på sjuksköterskor och även på läkare. En modell för verksamhetsgemensam kompetensplan med yrkesspecifika delar har tagits fram inom Habilitering och hjälpmedel. Varje yrkessamordnare har, tillsammans med respektive yrkesgrupp, påbörjat beskrivning av de yrkesspecifika kunskaper som behövs inom verksamheten. Just nu pågår ett rekryteringsarbete rörande psykologer till Habiliteringsverksamheten eftersom vakansläget är besvärande. På Dammsdal har en bemanningsplan tagits fram för att tydliggöra kompetensbehoven för lärare. Syftet är att möta den nya skollagens krav. Inom Kultur och utbildnings alla verksamheter arbetar man med att hitta strukturerade former för planering av kompetensutveckling. Exempelvis genomförs inom Scenkonst Sörmland projektet KIV (kompetensutveckling, individ och verksamhet) som ska pågå under hela året tillsammans med Trygghetsrådet. Landstingets ledningsstab svarar för att utvecklingen av ELLSA kompetensplats fortgår med att fler utbildningar administreras den vägen och att verksamheterna får stöd i att själva producera e-kurser. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 12(38)

Intern arbetsförmedling Förberedelser fortgår inför etablering av en intern arbetsförmedling. En arbetsgrupp håller på att ta fram en kravspecifikation för ett systemstöd för matchningsprocessen. Studiebesök för att titta på olika rekryteringsverktyg har också genomförts. Ledarskap Under våren startade ett samarbete mellan cheferna på Karsudden och Stockholms universitet, AFA Försäkring och Sveriges ledande forskare inom organisationer, ledarskap och arbetsmiljö. En omfattande medarbetarundersökning har genomförts och återkoppling till cheferna har skett i april. Utifrån resultaten kommer ett antal workshops att genomföras. Målet är att cheferna ska få möjlighet till utveckling/utbildning i ledarskapet och dess utmaningar. En omgång av det landstingsövergripande ledarutvecklingsprogrammet ULLAS 5 startade i mars med 24 deltagande chefer. Programmet omfattar totalt 10 dagar fördelade på fem träffar spridda över året med avslut i december. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen kvinnliga chefer 74% Jämställdheten är relativt god inom Landstinget Sörmland, mätt på detta sätt. Kvinnorna utgör 78 % av personalen och 74 % av cheferna. Andelen kvinnor av samtliga anställda 78% Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Som framgår senare i rapporten, har sjukfrånvaron nu åter ökat efter att under flera år ha stadigt minskat. Dock pågår mycket arbete i landstingets olika förvaltningar med dels hälsofrämjande åtgärder och dels åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Inom Länssjukvården genomförs under april-maj en utbildning i bemanningsfrågor utifrån ett hälso- och verksamhetsperspektiv. Målgruppen är chefer och utbildningen ska tydliggöra kopplingar mellan planering av verksamhet, bemanning, arbetsmiljö och hälsa samt ekonomi. Karsudden är nu en, utav Korpen, Hälsodiplomerad arbetsplats. Det innebär att man arbetar aktivt, strategiskt och målinriktat med insatser och förmåner inom hela hälsoområdet. Dessa insatser ska på sikt bidra till en minskad korttidssjukfrånvaro. För att minska sjukfrånvaron arbetar Karsudden också mycket aktivt med tidiga insatser. De medarbetare inom Habiliteringsverksamheten som haft längre sjukskrivningsperioder har fått stöd i samråd med företagshälsovården. För personer med upprepad korttidssjukfrånvaro genomförs uppföljningssamtal i syfte att finna åtgärder som möjliggör ökad närvaro. Inom HH har också projektet Arbetsglädje och stolthet haft en upptakt med en förvaltningsgemensam aktivitet och föreläsning. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 13(38)

Hjälpmedelscentralens medarbetare uppmuntras till fysisk aktivitet och har möjlighet till träning på arbetsplatsen. De, inom Personalutvecklingsenheten LLS, producerade arbetsmiljöutbildningarna som finns som e-kurser på ELLSA kompetensplats har reviderats och marknadsförts. Landstingsövergripande seminarie- och utbildningstillfällen i konflikthantering har arrangerats ihop med företagshälsovården. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andelen medarbetare som under året erbjudits att delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 4,6 % 4,1 % Som flertalet sjukfrånvaromått uppvisar detta en viss försämring sedan årsskiftet. Vi är nu något längre ifrån att nå måltalet 4,1 %. Detta styrtal rapporteras endast vid årsbokslutet. Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Länssjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor. I detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Inom primärvården pågår ett arbete med affärsplaner. Arbetet involverar medarbetarna på varje vårdcentral som deltar i att utveckla verksamheten och arbetssätten. HH arrangerar möten i s k öppna forum där medarbetarna kan diskutera med förvaltningsledningen. Under våren kommer fokus att ligga på projektet Arbetsglädje och stolthet. Helägda bolag Servicebolaget är inne i ett stort omställningsarbete där man genomfört kompetenskartläggning inom de olika verksamheterna och restriktioner är införda gällande timvikarier. Nya scheman tas fram med nya bemanningsgrader och därefter kan eventuell övertalighet definieras. Ledarskapsutbildning genomförs i Feelgoods regi, där ledarskapets grunder, beteenden, gruppdynamik, förändringsprocesser mm berörs. Parallellt med omställningsarbetet arbetar Servicebolaget med att säkerställa en god arbetsmiljö och att fånga upp de medarbetare som eventuellt inte klarar de höjda kraven. Riskanalyser utförs och arbetet med att få alla att hitta sina nya roller i omorganisationen genomförs. I mars genomfördes två kick-off-dagar där samtliga medarbetare fick delta en dag för att träffa kollegor ur det egna affärsområdet samt umgås över affärsområdesgränserna. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 14(38)

Varje verksamhet presenterade sina tjänster i workshops, vilket gjorde att medarbetarna också fick en tydligare bild av bolagets samtliga verksamheter. Grupparbete genomfördes där medarbetarna själva fick ta fram idéer kring God service och gott medarbetarskap. I den tuffa konkurrensen om arbetskraft har Folktandvården lyckats bra med att rekrytera erfarna tandläkare. Samarbetet med tandläkarhögskolorna i Umeå och Stockholm har bidragit till ett bra resultat. Inom specialisttandvården saknas specialister inom käkkirurgi. Det har man dock löst genom ett långsiktigt samarbetsavtal med specialisttandläkarna i Norrköping. Folktandvården på central nivå har en samlad kompetensplan som sträcker sig tre år framåt och en intern utbildningsplan för respektive år. Folktandvården arbetar just nu med att införa hälsodiplomering. Sedan november 2011 är man anslutna till företagshälsovårdens frisklinje som hjälper till med att ta emot alla sjukanmälningar. Bolaget får hjälp med fördjupad statistik och uppföljningar, samtidigt som medarbetaren kan få sjukvårdsrådgivning från första sjukdagen. Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Landstinget inför ett kvalitetsledningssystem som bygger på Socialstyrelsens förordning. Enligt förordningen ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för att styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ledningssystemet ska finnas i hela organisationskedjan. Utvecklingsarbete pågår på såväl koncernnivå, förvaltningsnivå och på enhetsnivå. Från och med 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nyheter i föreskriften är att den fokuserar på hur ett systematiskt förändringsarbete ska bedrivas lägger hela ansvaret för att det finns ett ledningssystem för verksamheten på vårdgivaren ställer krav på att utveckla och säkra kvaliteten så att samtliga krav och mål enligt författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) uppfylls ställer krav på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet är gemensam för all hälso- och sjukvård och omsorg Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 15(38)

I Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätter arbetet enligt den handlingsplan som fastställdes av förvaltningsledningen den 23 januari 2012. I handlingsplanen läggs stor vikt på att samordna ledningssystemsarbete med förvaltningens arbete med de identifierade 10 huvudvårdprocesserna, ledningssystemarbetet på landstingsnivån, införandet av SYSteam C4ross version 5 med PMA (ProcesstödMedAnteckning) samt utvecklingen av Insidan och dokumenthanteringssystemet. Habiliteringsverksamheten arbetar med följande aktiviteter: kartlägga processen för förskrivning av utvalda hjälpmedel för barn från det behov uppstår till leverans tydliggöra vilka insatser som ska ges generellt och specifikt enligt Cunninghams pyramid analysera behovet av och införa rutiner för att följa patientsäkerhetslagen Arbetet med att införa landstingets nya dokument- och ärendehanteringssystem EDIL fortsätter. Styrelsens och nämndernas diarieföring sker nu i det nya diariesystemet. Nästa steg är att ärendehanteringen till fullmäktige och nämnder ska ske i EDIL. Ett delprojekt har startats under mars månad för att planera hur införandet ska ske, i vilken ordning och vad som krävs när det gäller information och utbildning till berörda handläggare, chefer och andra. I detta arbete kommer nämndernas processer att kartläggas. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Inom habiliteringsverksamheten pågår samarbete inom Uppsala/ Örebroregionen. Bland annat har ett idéseminarium genomförts för syn och hörselhabiliteringsområdet som syftar till att inspirera och utveckla idéutbyte, arbetssätt och skapa nätverk. Utbildnings och Kulturverksamheten är mycket aktiv i samverkan med bl a länets kommuner och interregionalt inom ramen för Mälardalssamarbetet. Som exempel kan nämnas kompetensutvecklingsprojektet KompoBib2020 som innebär ett intensivt samarbete med Regionbibliotek Örebro/ Västmanland samt med alla kommuner som ingår i projektet. Från och med hösten 2011 och under 2012 pågår projektet Kulturella och kreativa näringar. Projektets syfte är att stärka de kulturella näringarna i länet. Finansiering sker genom bidrag från Tillväxtverket, Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 16(38)

Under inledningen av 2012 har ett samarbete mellan de tre landstingen Örebro, Västmanland och Sörmland pågått i syfte att jämföra landstingen ur ett personalförsörjningsperspektiv. Detta arbete utmynnade i en workshop som ägde rum den 27 mars. Där diskuterades olika aspekter på personalförsörjning. Likheter och olikheter mellan landstingen lyftes fram och samtalades kring. Ett antal konkreta samarbetsprojekt initierades för att genomföras nu och andra planeras framöver. Miljöenheten har sett över förutsättningar för samarbete med Västmanland avseende miljöledningssystem och annat miljöarbete. Översynen har presenterats för berörd verksamhet i Västmanland och överlämnats till DU-nämnden för fortsatt diskussion. Inom finansområdet har etikkonsult upphandlats och en gemensam bankupphandling pågår med angränsande landsting. Helägda bolag Inom Servicebolagets transportverksamhet har en verksamhetsutvecklingsgrupp utsetts. Gruppens uppgift är att utifrån kundens behov identifiera förbättringsmål som ska mätas, dokumenteras och kontinuerligt följas upp. Arbete pågår också med att kartlägga processer bl a inom Fastighetsdrift och Vårdservice. Inom Folktandvården pågår ett ständigt utvecklingsarbete av processer och arbetssätt för att nå en ökad kvalitet och effektivitet. Produktionssystemet Effica utvecklas i en snabbare takt än förut för att tillgodose den förnyelse som behövs. Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Effektivt miljöarbete: Under delår 1 2012, påbörjades arbetet med att Miljöcertifiera Landstinget Sörmland enligt Miljöledningsstandarden ISO 14001. Extern revisior tillsammans, med för certifieringen ansvariga, medarbetare på Miljöenheten har besökt 20 verksamheter i steg 1 av certifieringsarbetet. Steg 2 påbörjas i slutet av mars och pågår under april och maj. 30 verksamheter ska under denna period miljörevideras. Resultatet från dessa revisioner, avvikelser, ska vara åtgärdade senast 8 veckor efter revisionen. Därefter kan Landstinget Sörmland erhålla ett miljöcertifikat enligt ISO 14001. Att åtgärda avvikelserna i förvaltningarna, kommer att kräva personella resurser. Resurser som i dagsläget Miljöenheten saknar bland annat på grund av vakant miljöchefstjänst. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 17(38)

Upphandling; Köptrohet till ramavtal ska följas upp under året så att landstinget når målet på 95%. Under hösten 2011 installerades ett verktyg i måttdatabasen som kan mäta avtalstroheten. Ekonomicheferna har varit piloter för projektet och med hjälp av verktyget kan det nu sättas mål och göras uppföljningar ute på verksamheterna. Utbildning; Ett fortsatt fokus från förvaltnings- och bolagsledningarna på att medarbetarna ska göra den obligatoriska webbaserade miljöutbildningen är en förutsättning för att uppnå målet. Den 31 mars 2012 hade ca 56 procent av alla anställda i landstinget genomfört utbildningen. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Transporter; Utbildning i Sparsam körning/ecodriving finns fortfarande att erbjuda de medarbetare som kör mycket bil i tjänsten. Att använda alternativa mötesformer såsom netmeeting och telefonmöten blir allt vanligare. Det som måste förbättras är utnyttjandet av kollektivtrafik istället för att använda behovs- och hyrbilar. Följsamhet till landstingets resepolicy och dess riktlinjer måste förbättras i alla förvaltningar. Lustgas; En lustgasdestruktör installerades på Mälarsjukhuset sommaren 2011. I enlighet med beslut påbörjas en installation av destruktionsanläggning på Nyköpings lasarett våren 2012. Köldmedier; Det råder oklarheter kring utfasningen av ozonnedbrytande köldmedier. Under 2012 bör detta klarläggas. Jord- och skogsbruk; arbetet med att öka andelen hektar naturbetesmarker med 10 % ska påbörjas under 2012. Energi; Ny kampanj för att spara elenergi, "Stoppa onödan" startade i januari 2012. Kampanjen har resulterat stor respons från verksamheten med många frågor kring elenergi. Både D-data och FM-enheten har presenterat sina åtgärder på Insidan i samband med kampanjen. Ett avstängningssystem på distans för datorer har varit en av de mest prisade åtgärderna från medarbetarnas sida. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Kemikalier; Ett ökat fokus i verksamheterna på utfasning av kemikalier behövs för att nå målet inom området. Miljöenheten kommer att vara behjälplig med detta tillsammans med extern resurs under 2012. Läkemedel; Miljöenheten ser att det behövs mer resurser för att i samverkan med andra intressenter uppnå det uppsatta miljömålet för läkemedel. En del i detta kan bl.a. vara samarbete med reningsverken i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Miljöhänsyn vid förskrivning av läkemedel samt rekommendation till Fysisk aktivtiet på Recept, FaR, är åtgärder som ger stor miljönytta. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 18(38)

Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Totalt för landstinget beräknas för helåret ett resultat på 42,1 mnkr, vilket är 40,1 mnkr bättre än budgeterat. Den positiva avikelsen är hänförlig till skatteintäkter och återbetalning av AFA försäkringspremier. Negativ budgetavvikelse beräknas framför allt för reavinst vid försäljning av fastigheter, generella statsbidrag samt finansnetto. För verksamheterna beräknas ett mindre underskott. Hantering av återbetalningen av AFA premien kopplat till balanskravet ska utredas. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. Avkastning på långsiktiga placeringar jämfört med fastställt avkastningskrav 40 061 tkr 16 100 tkr 0 Totalt för landstinget beräknas för helåret ett resultat på 42,1 mnkr, vilket är 40,1 mnkr bättre än budgeterat. Vid beräkning av förändringen har årets resultat 2010 och 2011 samt marsprognosen för 2012 använts. Landstinget hade 2010 ett relativt stort positivt resultat vilket dock motverkades av ett nästan lika stort negativt resultat 2011. Den genomsnittliga förändringen av eget kapital beräknas nu till 16,1 mnkr. 3,6% Avkastningen på långsiktiga placeringar överstiger fastställt avkastningskrav för perioden med 2,1 %. Under en rullande tolvmånadersperiod har portföljen avkastat 4,5 % medan avkastningskravet är 5,9 %. Helägda bolag Servicebolaget beräknar efter mars månad ett årsresultat på -5,2 mnkr. Möjligheten att återföra avsättningar i form av bokslutsdispositioner samt ett eget kapital som är högre än 8 mnkr innebär att sänkta priser inom framför allt städ och drift är genomförda innan full effekt är uppnådd i verksamheterna. Folktandvården har för 2012 budgeterat ett resultat på 5,3 mnkr och då avses resultat före avskrivning av immateriella tillgångar och ränta på lån från landstinget. Efter mars månad redovisas ett resultat på 3,8 mnkr. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 19(38)

Samlad analys - personal och ekonomi När det i detta avsnitt talas om "landstinget" avses landstinget exklusive bolag. Anställda I diagrammet ovan visar den övre kurvan utvecklingen av antalet anställda och den nedre antalet årsarbetare, d v s omräknat till heltider. Mellan 2009 och 2011 minskade antalet anställda i landstinget betydligt beroende på diverse omorganisationer. Inför 2010 bolagiserades serviceverksamheten, kommunerna tog över hemsjukvården och en vårdcentral privatiserades i samband med Hälsoval. Inför 2011 bolagiserades Folktandvården. De svarta alternativa kurvorna de senaste tre åren visar utvecklingen om man exkluderar omorganisationerna. Vid ingången av 2012 hade landstinget 6 357 anställda eller 5 983 omräknat till heltider. Efter mars är nu antalet 6 329. Omräknat till heltider blir det 5 955. Denna minskning med 28 heltider står främst Länssjukvården och sjuksköterskorna där för. Det ser följaktligen just nu ut som att vi fortsätter den nedåtgående trend som började i september 2011, då många visstidsanställningar avslutades inom Hälso- och sjukvården. Våren 2011 beslutade Hälso- och sjukvården att minska antalet anställda med 300 fram till 2014 för att nå en ekonomi i balans. Man har kommit en bra bit på väg med en nuvarande ackumulerad minskning sen dess på 227 anställda. Av de anställda är 91,4 % tillsvidareanställda och 76,2 % har en heltidstjänst. Arbetad tid och frånvarotid Antalet anställda säger inte allt. Minst lika viktigt är att titta på hur den arbetade tiden utvecklas. Nedan följer ett sätt att göra detta på. Den lila horisontella raden visar den totalt arbetade tiden fördelad på egen personal (tillsvidare- och visstidsanställda) samt timavlönade och inhyrd personal. För den egna Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 20(38)

personalen framgår även hur stor del av den arbetade tiden som är övertid respektive läkarnas jour och beredskap. De gröna kolumnerna visar hur frånvarotimmarna fördelar sig på olika typer av frånvaro för den egna personalen. Tabell 1 innehåller timmar, tabell 2 en schablonmässig omräkning till års arbet are och tabell 3 en omräkning till procent. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 21(38)

Arbetad tid Den arbetade tiden har minskat beroende på att vi är färre anställda nu än vid motsvarande tid i fjol. Vi ser att vi även hyrt in färre timmar än i fjol. Även nyttjandet Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 22(38)

av timavlönade går i samma riktning. Av den totalt arbetade tiden har 96 % utförts av landstingets egen månadsavlönade personal, 3 % av timavlönade samt resterande 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 188 årsarbetare, medan den inhyrda tiden motsvarar 50. Frånvarotid All frånvarotid hos den egna personalen motsvarar 1 586 årsarbetare. Ca 25 % därav är sjukdom. Efter flera års minskande sjukfrånvaro, ser vi sedan hösten 2011 åter en successiv ökning. Ett intressant sjukfrånvaromått är "Antalet sjukdagar per anställd i genom snitt under de senaste 12 månaderna". Genom att använda s k rullande 12, görs alla månaders resultat helt jämförbara med varandra, då man vid varje mätning täcker in säsongsvariationer o dyl. Under den senaste 12-mån aders perioden har landstingets anställda i genomsnitt varit sjuka 15,4 dagar - en ökning med 0,6 dagar sedan årsskiftet. Hur det ser ut på de olika nämnderna/förvaltningarna/bolagen framgår här: Spannet ligger således mellan LLS:s 8,3 dagar och Karsuddens 17,3. De helägda bolagen ligger båda på en högre nivå. Utvecklingen av andelen långtidssjuka > 90 dagar har varit mycket positiv under de senaste åren som framgår av följande diagram, men även här syns den senaste tidens trendbrott. Andelen efter mars var 2,0 %. Lägsta notering hittills var augusti 2011, då den var 1,5 %. Vi har legat på en låg nivå och frågan är vilken nivå som är den lägsta realistiska. Tyvärr är det ju inte möjligt att helt undvika långtidssjukfrånvaro. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 23(38)

Uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen Utifrån landstingets "Policy för Rehabilitering av medarbetare inom Lands tinget Sörmland", följs ett antal mått som på olika sätt speglar sjukfrånvaro situationen inom landstinget. Vissa av måtten har även målsatts och nedan presenteras graden av måluppfyllelse. Mål 1: Andelen långtidssjuka > 90 dagar ska vid utgången av 2012 uppgå till högst 1,4 %. Detta mål är nytt, då det tidigare målet avseende långtidssjuka mätte antalet exklusive de med tillfällig sjukersättning. Den typen av ersättning är nu på väg bort, varför måldefinitionen ändrats. Det är svårt att uttala sig om möjligheten till måluppfyllelse så här tidigt på året, men då vi vid ett tillfälle varit nere på 1,5 %, bör målet inte vara omöjligt att uppnå, även om vi just nu ligger på 2,0 %. Det kräver dock att vi är uppmärksamma och vidtar åtgärder i ett tidigt skede när vi nu ser den uppåtgående trenden. Mål 2: Frånvaron p g a sjukdom ska vara max 14,0 dagar per anställd under 12 månader efter 2012. Målet kvarstår sen 2011, då utfallet efter december var 14,8. Utfallet efter mars är 15,4 dagar. Det är relativt långt från målet, men möjligheten till måluppfyllelse ska inte dömas ut redan nu. Åtgärder krävs även här. Mål 3: Andelen sjuktimmar av ordinarie arbetstid under de senaste 12 månaderna ska vid utgången av 2012 vara högst 4,1 %. Även detta mål är detsamma som 2011. Efter december 2011 var andelen 4,4 %. Sedan dess har andelen höjts något till 4,6. Att nå en förbättring på hela 0,5 %-enheter för att uppnå målet är inte lätt. Utfallet för landets övriga landsting 2011 är nu känt. Det blev i genomsnitt 4,6 % att jämföra med våra 4,4. Vi har därmed förbättrat oss i relation till de övriga och ligger nu på en 9:e plats mot tidigare 10:e. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 24(38)

Lönekostnadsanalys Landstingets totala kostnad för personalen har under årets första kvartal uppgått till 866,6 mnkr. Det innebär att kostnaden för varje arbetad timme varit 351 kr. Nedan finns en närmare analys av den enskilt största kostnads posten för personal - månadslönen. Första tabellen avser landstinget totalt och den andra visar en specifikation per nämnd/förvaltning/bolag. Totalt har månadslönen i landstinget ökat med endast 0,1 % eller 0,3 mnkr, vilket består av följande delar: Nya avtal Nya avtal bidrar till kostnadsökningen med 2,0 %. Inga fackförbund har ännu hunnit få ny lön under 2012. Dessutom fick ett stort antal förbund tvåårsavtal 2010, vilket innebär att kostnadseffekten detta kvartal är relativt låg. Hälso- och sjukvårdsverksamheterna har högst utfall på denna post. Dessa verksamheter har högst andel av de relativt få fackförbund som fick ny lön fr o m april 2011. Individuell förändring utöver avtal Löneglidning i form av att personal fått ny lön vid sidan av de ordinarie avtalstillfällena är en kostnadspost landstinget behöver arbeta med att få så låg som möjligt, då den i sig riskerar att vara kostnadsdrivande. För period en uppgår den till 0,8 %. Det är Folktandvården som har den högsta löne glidningen av det här slaget. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 25(38)

Löneförändring p g a personalomsättning Löneförändring p g a personalomsättning ligger ofta kring noll eller är svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal fått en något lägre lön än den avgående. Så är fallet även denna gång med ett utfall på -0,4 %. Den högsta löneglidningen av detta slag står Kultur och Utbildning för, medan Primärvården ligger riktigt lågt. Volymförändring Kostnadsvolymen har minskat med hela -2,3 % enligt analysen. Det beror i stor utsträckning på den kraftiga minskningen av antalet anställda inom länssjukvården som skedde under hösten 2011, då många visstidsanställningar avslutades utifrån målet att minska antalet anställda med 300 fram till 2014. Högst volymutveckling har Kultur och Utbildning haft. Där har några ersättningsrekryteringar skapat överlappningar och några anställda har tillkommit i samband med att man fått externa projektpengar. Inhyrd personal En annan kostnadspost som bör kommenteras är kostnaden för inhyrd personal. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Störst kostnader för detta har man inom Psykiatri, Medicin, Radiologi och Primärvård. Prognosen för året ligger på 104 mnkr, vilket är 5 mnkr högre än i fjol och den högsta årskostnaden hittills. Det är Närvårdsdivisionen som ökar sitt nyttjande mätt i pengar. Ser man istället till utförd arbetstid av inhyrda resurser, är det Primärvården som står för ökningen. Att dessa bilder skiljer sig åt beror på olika dyra timmar. Till 97 % avser kostnaden läkare och därav står distriktsläkare inom primärvården för 63 %. Verksamhetens intäkter och kostnader, periodutfall För perioden januari-mars uppgår verksamhetens nettokostnad till 1 612,4 mnkr, vilket innebär en ökning med 4,3 % eller 67,0 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. När hänsyn tagits till de jämförelsestörande posterna är ökningen 6,6 % Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1, 2012 (DLL) 26(38)