Vägplan ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 551 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen. Planbeskrivning med miljöbeskrivning

FASTSTÄLLELSEHANDLING Vägplan ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Planbeskrivning med miljöbeskrivning 2014-11-12 Projektnummer: 132 568

Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 Njurundabommen och väg 568 Tunavägen : Trafikverket Projektledare: Projekteringsledare: Miljöspecialist: Plansamordnare: Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Teknikområdesansvarig: Handläggare/Samhällsplanering: Miljö: Gestaltning/landskap: Projektör: Kostnadsexpert: Buller och vibrationer: Oberoende granskare: Foto framsida: Robert Pettersson Mats Svensson Carina Amcoff Jan Vallin Michael Karlsson Oskar Jansson Jennie Berglund Linda Kjellström Helena Brämerson Gaddefors Thomas Lenströmer/Peter Bohlin Henry Johansson Katrin Olofsson, Lovart AB Monica Waaranperä (buller) Eiolf Bjelkström, Metron (vibrationer) Per Skoglund Mats Svensson Trafikverket Dokumenttitel: Fastställelsehandling, Vägplan ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen. Skapat av: Ramböll Sverige AB Dokumentdatum: 2014-11-12 Dokumenttyp: Rapport Diarienummer: TRV 2013/59440 Projektnummer: 132 568 Version: 2.0 (Fastställelsehandling) Publiceringsdatum: 2014-06-02 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Svensson, Trafikverket Region Mitt, telefon: 010-123 89 04 Uppdragsansvarig: Robert Pettersson Tryck: Kaltes Sundsvall Fotograf: Ramböll Sverige AB om inget annat anges Distributör: Trafikverket, Box 417, 1 05 Gävle, telefon: 0771-921 921 Sida 2

Innehåll 1 Sammanfattning... 6 1.1 Förutsättningar/Nuvarande förhållanden... 6 1.2 Mål... 7 1.3 Val av utformning... 7 1.4 Måluppfyllelse... 7 1.5 Konsekvenser av planalternativet... 8 1.5.1. Miljökonsekvenser... 8 1.6 Anläggningskostnader och Finansiering... 9 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål... 10 2.1 Nuvarande förhållanden... 10 2.1.1. Nuvarande E4... 10 2.1.2. Oskyddade trafikanter... 13 2.1.3. Järnvägen... 13 2.1.4. Kollektivtrafik... 13 2.1.5. Bebyggelse och anslutningar... 13 2.1.6. Miljöförutsättningar... 15 2.2 Behov av förändringar... 22 2.3 Ändamål och projektmål... 23 2.3.1. Ändamål... 23 2.3.2. Projektmål... 23 2.3.3. Transportpolitiska mål... 23 2.3.4. Processmål... 24 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta... 24 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken... 24 2.6 Natura 2000-områden och andra riksintressen... 25 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 25 2.7.1. Hänsynsreglerna... 25 2.7.2. Hushållningsbestämmelserna... 26 2.7.3. Miljökvalitetsnormer...27 2.8 Övrig planering... 28 2.8.1. Kommunala planer... 28 2.8.2. Järnvägsplan Dingersjö... 28 2.8.3. Försvarsintressen... 28 2.8.4. Näringslivets intressen... 28 Sida 3

2.8.5. Luftfartsverket... 28 2.8.6. MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap)... 29 2.9 Sammanfattning av samhällsekonomisk bedömning... 29 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv.... 30 3.1 Åtgärdsvalsstudier... 30 3.2 Val av lokalisering... 30 3.3 Val av utformning... 30 3.3.1. Vägplanens omfattning... 31 3.3.2. Trafik... 31 3.3.3. Typsektioner... 32 3.3.4. Plan- och profilstandard... 33 3.3.5. Korsningar, anslutningar och ersättningsvägar... 34 3.3.6. Geoteknik...35 3.3.7. Avvattning... 36 3.3.8. Kollektivtrafik... 37 3.3.9. Gång- och cykeltrafik... 37 3.3.10. Broar och andra byggnadsverk... 38 3.3.11. Jord- och luftledningar... 38 3.3.12. Belysning... 38 3.3.13. Räcken... 38 4 Konsekvenser av förslaget... 39 4.1 Måluppfyllelse/Trafiktekniska konsekvenser... 39 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen... 39 4.1.2. Överensstämmelse med ändamål och projektmål... 40 4.1.3. Överensstämmelse med processmål... 41 4.1.4. Restid/komfort/framkomlighet/kapacitet... 41 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem... 41 4.1.6. Trafiksäkerhet... 41 4.2 Miljökonsekvenser... 42 4.2.1. Avgränsning av miljöbeskrivningen... 42 4.2.2. Bedömningsgrunder... 43 4.2.3. Nollalternativ... 44 4.2.4. Planalternativets effekter och konsekvenser... 45 4.2.5. Kumulativa och indirekta effekter... 48 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 4.3.1. Åtgärder som fastställs... 4.3.2. Övriga åtgärder som ska utföras... Sida 4

4.3.3. Åtgärder som inte genomförs... 51 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 51 4.4.1. Vägrätt för statlig allmän väg...53 4.4.2. Inskränkt vägrätt...53 4.4.3. Mark som behövs tillfälligt under byggtiden... 54 4.4.4. Förändring av allmän väg... 4.4.5. Inlösen och förvärv av fastigheter... 4.5 Påverkan under byggnadstiden... 56 4.5.1. Förutsättningar... 56 4.5.2. Effekter och konsekvenser... 56 5 Genomförande och finansiering... 57 5.1 Formell hantering... 57 5.1.1. Trafikverkets policy i markfrågor... 57 5.1.2. Fastställelsebeslutets omfattning... 57 5.1.3. Rättsverkan... 57 5.1.4. Avtal... 58 5.1.5. Ersättning... 58 5.1.6. Kommunala planer... 59 5.2 Genomförande... 5.2.1. Tillståndsärenden... 5.2.2. Tidsplan... 61 5.2.3. Organisation av arbetet... 62 5.2.4. Följdåtgärder som planeras att genomföras men inte fastställs.... 62 5.2.5. Tekniska frågor... 63 5.3 Finansiering... 63 5.3.1. Kostnad... 63 5.3.2. Trafikverkets nationella plan... 63 5.3.3. Övrig finansiering... 63 6 Referenser... 64 6.1 Tryckta källor... 64 6.2 Elektroniska källor... 64 ORDFÖRKLARINGAR... Bilaga 1, Tabell med ljud- och vibrationsnivåer, daterad 2014-06-02 Bilaga 2, Planalternativ - Maximal ljudnivå väg 2 m över mark, daterad 2014-01-17 Bilaga 3, Planalternativ Ekvivalent ljudnivå väg 2 m över mark, daterad 2014-01-17 Bilaga 4 Karta riksintressen Sida 5

1 Sammanfattning 1.1 Förutsättningar/Nuvarande förhållanden Denna vägplan omfattar ombyggnationen av nuvarande E4 mellan ny väg 1 i Njurundabommen och norrut till väg 568, Tunavägen. Järnvägsplan Dingersjö förlängd mötesstation utgör en förutsättning för denna vägplan. Trafikverket bygger för närvarande en ny E4-sträckning mellan Myre och Skönsberg, vilken planeras att vara färdigställd i sin helhet under år 2015. Ny väg 1 kommer att ansluta Njurundabommen till den nya E4- sträckningen i trafikplatsen vid Åmon. Nuvarande E4 är idag hårt trafikerad med hög andel tunga fordon och relativt hög hastighet. Vägens utformning är primärt anpassad för att fungera tillfredsställande för långväga transporter där god framkomlighet för fordonstrafiken prioriteras. I och med färdigställandet av den nya E4-sträckan mellan Myre och Skönsberg kommer nuvarande E4 att få en annan funktion när en stor del av nuvarande trafiken flyttas över till den nya sträckningen. Nuvarande E4 byggs om till länsväg och förses med separat gång och cykelbana, efter ombyggnationen kommer vägen att byta vägnummer till länsväg 562. Den nya funktionen kräver en ombyggnation av sträckan då dess aktuella utformning inte överensstämmer med dess framtida funktion som länsväg. Parallellt med denna vägplan tas även en järnvägsplan fram för en ny linjesträckning och mötesstation längs Ostkustbanan i Njurundabommen. Byggnationen av järnvägssträckningen medför att nuvarande E4 måste förskjutas något västerut i de norra delarna av planområdet. I övrigt kommer ombyggnationerna att inrymmas inom befintligt vägområde. Figur 1 Vägplanens geografiska avgränsningsområde Sida 6

1.2 Mål Ombyggnationen av nuvarande E4 ska väl anpassas till dess framtida funktion som länsväg och särskilt beakta utformningslösningar som kan få positiva effekter för alternativa färdmedel såsom kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Den ska även möjliggöra en ombyggnad av Ostkustbanan. Vägplanen ska även uppnå de uppsatta projekt- och miljömålen samt bidra till att uppfylla de transportpolitiska delmålen. 1.3 Val av utformning Den befintliga vägbanan smalnas av från dagens 10 13 meter till en belagt vägbredd om ca 7.0 meter. Hastigheten kommer att sänkas från km/tim till km/tim. Ett flertal korsningspunkter längs sträckan kommer att byggas om. Ängomsvägen (nuvarande väg 1) kommer att avsmalnas och anpassas till vägens nya funktion som lokalgata. Den signalreglerade korsningen mellan nuvarande E4 och Klockarbergsvägen kommer att byggas om som en cirkulationsplats. Anslutningen mot Lovägen anpassas till den nya vägbredden men behålls i samma läge som idag. Anslutningen med Tunavägen kommer att behandlas i ett separat ärende, liksom de två anslutningarna mot Dingersjö, öster om vägen, samt Värstaborg, väster om vägen. Förutsättningarna för gående och cyklister längs sträckan kommer att förbättras genom byggnationen av en ny gång- och cykelbana längs hela sträckan. Gc-banan kommer att byggas på vägens västra sida och kommer, liksom gångpassager och busshållplatser, förses med anpassad belysning för att öka tryggheten och säkerheten. Busshållplatserna inne i Njurundabommen (hållplats Njurundabommen samt hållplats Risvägen) kommer att ersättas av två hållplatser längs nuvarande E4. Västra hållplatsen kommer att placeras strax söder om den befintliga gc-tunneln under nuvarande E4 medan den östra hållplatsen placeras strax norr om gc-tunneln. Hållplatserna vid Klockarberget byggs om, men ligga kvar på samma plats som idag. Övriga hållplatser inom planområdet kommer att tas bort. 1.4 Måluppfyllelse Inför planeringen av den nya utformningen på nuvarande E4 togs ett antal projektspecifika mål fram. Det färdiga förslaget på utformning av vägen uppfyller samtliga av dessa mål och bidrar även till att uppfylla de Transportpolitiska målen. Exempelvis förbättras förutsättningarna för oskyddade trafikanter att röra sig längs sträckan i och med byggnationen av den nya gc-banan. Sidoförflyttningen av vägen i planområdets norra del möjliggör byggnationen av den nya mötesstationen på Ostkustbanan. Tillgängligheten för fordonstrafiken bedöms bli bättre, dels pga. det minskade trafikflödet och dels pga. nya korsningsutformningar vilket även är positivt för trafiksäkerheten. Sida 7

1.5 Konsekvenser av planalternativet 1.5.1. Miljökonsekvenser Nollalternativet beskriver en framtid (år 2030) där planalternativet inte är genomfört. Nollalternativet innebär att en stor del av den trafik som går på nuvarande E4 har flyttats över till nya E4 och att anslutande väg 1 är utbyggd. Nuvarande E4 har utformats som länsväg och hastigheten regleras till km/h. En separat gång- och cykelväg bedöms vara utbyggd längs nuvarande E4. Skillnaden mellan Nollalternativet och Planalternativet är att nuvarande E4 inte sidoförflyttas västerut i Nollalternativet. De största förändringarna i Nollalternativet bedöms ske för boendemiljön där ljudnivåerna från vägtrafiken blir lägre än i Nuläget eftersom en stor del av vägtrafiken flyttas över till nya E4. Även barriäreffekten i Njurundabommen minskar och bättre koppling ges mellan Njurundabommen och Kvissle för gång- och cykeltrafikanter. Den västöstliga barriäreffekten norr om Ljungan som infrastrukturen (väg och järnväg) utgör kvarstår. Vägtrafikens miljöbelastning (i form av föroreningar) på omgivande ytvatten minskar på grund av den lägre trafikmängden på vägen. För landskapsbilden sker förändringar i Njurundabommen där vägmiljön kommer att förändras och vägen får en karaktär och skala som bättre överensstämmer med orten. Konsekvenserna av nollalternativet är överlag positiva. Planalternativet ger i stort samma förändring söder om Ljungan som Nollalternativet. Förändringar i förhållande till Nollalternativet återfinns norr om Ljungan där nuvarande E4 flyttas västerut. Förändringarna för boendemiljön avseende buller och barriärer är små i förhållande till Nollalternativet. Den befintliga vägbron över Ljungan behålls och landskapsbilden eller utblickarna över Ljungan kommer inte att påverkas. Längre norrut, där vägen förflyttas något västerut, krävs en utökning av befintlig bergskärning och viss vegetation kommer att tas bort. De negativa konsekvenserna bedöms dock avta på sikt när ny vegetation vuxit upp. Nuvarande E4 passerar genom två riksintressen för kulturmiljö samt genom ett område som Sundsvalls kommun pekat ut i sin Kulturmiljöinventering. I norra delen av planområdet kommer ombyggnationen av vägen leda till ett mindre intrång i riksintressena. De värdekärnor och kvalitéer som beskrivs i riksintressena för kulturmiljövård samt i kulturmiljöinventeringen berörs dock inte av vägplanens markanspråk. Hela den del av Ljungan som ligger inom planområdet omfattas av riksintresse för naturvård och har även ett allmänt strandskydd på 100 meter. Det finns också ett antal områden längs sträckan som bedömts ha höga naturvärden. Planalternativet bedöms inte påverka riksintresset. I och med att befintlig vägbro behålls så förändras ej heller förutsättningarna för de värden som strandskyddet ska skydda. Vägens förflyttning i sidled kommer att innebära att delar av befintliga skogsområden tas i anspråk permanent. Inga större naturvärden har dock påträffats inom det aktuella området. Sida 8

1.6 Anläggningskostnader och Finansiering Anläggningskostnaden för vägprojektet har beräknats till ca Mkr. Sida 9

2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål I denna rapport nämns både den nya E4:an (som för närvarande byggs ca 1,5 km väster om den nuvarande) och den nuvarande E4:an som går närmare kusten genom flera samhällen däribland Njurundabommen. Vägarna kommer i denna rapport benämnas nya E4:an respektive nuvarande E4:an. Länsstyrelsen beslutade 2013-09-27 att Vägplan med status samrådsunderlag för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 Njurundabommen och väg 568 Tunavägen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Detta resulterade i att en miljöbeskrivning tas fram för vägplanen. Miljöbeskrivningen är integrerad i denna planbeskrivning och utgörs av nedan rubricerade kapitel: Kapitel 2 som redogör för vägplanens förutsättningar (bl.a. miljöförutsättningar) Avsnitt 4.2 som redogör för miljöbedömningens avgränsning, nollalternativ samt effekter och konsekvenser av planalternativet (vägplanen). Avsnitt 4.5 som redogör för effekter och konsekvenser av byggskedet. 2.1 Nuvarande förhållanden Det aktuella planområdet omfattar nuvarande E4:an från korsningen med väg 1 i Njurundabommen till korsningen med väg 568 (Tunavägen) i Nolby, en sträcka på ca 2,1 km. Nuvarande E4:an är idag hårt trafikerad med hög andel tunga fordon. Vägens utformning är primärt anpassad för att fungera tillfredsställande för långväga transporter, där god framkomlighet för fordonstrafiken prioriteras. 2.1.1. Nuvarande E4 Dagens trafikvolym har en ÅDT (årsdygnsmedeltrafik) på ca 14000 fordon/dygn varav ca 12 % utgör tung trafik. Hastigheten är km/tim och vägbredden varierar mellan 10 till 13 meter. Längs sträckan finns en automatisk trafiksäkerhetskontroll (fartkamera) placerad i södergående riktning. Hela sträckan är rekommenderad väg för farligt gods samt huvudväg för godstransporter. Sida 10

TUNAVÄGEN, väg 568 JÄRNVÄGSPORT UNDER E4 TINGSTAGÄRDESBÄCKEN MINKVÄGEN LOVÄGEN GOLFBANA VÄRSTABORG BURESTENEN AB NUVARANDE E4 STATOIL NY JÄRNVÄG BEFINTLIG JÄRNVÄG DINGERSJÖ VÄRDSHUS LJUNGAN ÄNGOMSVÄGEN MJÖSUNDS BEGRAVNINGSPLATS ANSLUTNING VÄG 1 STÅNGÅN MJÖSUNDSVÄGEN, väg 9 NJURUNDAVÄGEN, väg 562 N Figur 2. Karta över Njurundabommen och Dingersjö. Sida 11

Figur 3. Grafisk illustration över ÅDT (Årsmedeldygnstrafik) för nuvarande E4:a, samt anslutande vägar. Pilarna visar i vilken riktning trafikflödena går. (Källa: Trafikverkets NVDB-databas, Sundsvalls kommun). Befintlig bro över Ljungan är 13 meter bred och rymmer två körfält samt vägrenar på båda sidor. Parallellt med vägbron finns en gång- och cykelbro som förutom gående och cyklister, även används för skotertrafik vintertid. Denna bro ägs av kommunen och är i stort behov av underhåll. Om inget Sida 12

underhåll görs, visar kommunens beräkningar att gång- och cykelbron till följd av säkerhetsskäl måste stängas. Anslutningen mot nuvarande väg 1 (Ängomsvägen) är idag utformad som en korsning med vänstersvängfält. Korsningen med Klockarbergsvägen är signalreglerad med vänstersvängfält. 2.1.2. Oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter kan idag korsa nuvarande E4 via en planskild korsning i Njurundabommen, strax söder om anslutningen med nuvarande väg 1 (Ängomsvägen), samt via en signalreglerad plankorsning vid Klockarbergsvägen. Från den planskilda korsningen löper, på nuvarande E4:ans västra sida, en gång- och cykelväg fram till Dingersjö 21:1 (Statoil) där den slutar. Gång- och cykelvägen passerar Ljungan på en separat bro. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter att ta sig vidare mot Kvissleby och Sundsvall är sämre. För att oskyddade trafikanter ska ta sig till Kvissleby måste de korsa nuvarande E4:an vid Dingersjö 21:1 (Statoil). Därefter kan de följa en befintlig grusväg som även fungerar som ströv- och naturstig och som sedan löper parallellt med Ljungan och järnvägen på östra sidan om nuvarande E4:an. Utöver belysningen som genereras från nuvarande E4:an saknar sträckan belysning. 2.1.3. Järnvägen Från en punkt strax norr om Dingersjö 21:1 (Statoil) och vidare norrut fram till planområdets nordliga avgränsning ligger järnvägen parallellt med nuvarande E4:an. Sista biten av sträckan avskiljs väg och järnväg av en korridor med naturmark, resterande del är de endast avskilda med ett dike. Pågående Järnvägsplan Dingersjö förlängd mötesstation utgör en förutsättning för denna vägplan. Järnvägsplanen omfattar bl.a. en ny mötesstation i Dingersjö, nya järnvägsbroar, bullerskyddsåtgärder, ny hållplats i Njurundabommen m.m. Den nya mötesstationen medför att järnvägen hamnar närmare nuvarande E4, vilket är orsaken till att nuvarande E4 i denna vägplan behöver flyttas västerut. Om järnvägsplanen inte genomförs kommer inte heller denna vägplan att genomföras. 2.1.4. Kollektivtrafik Nuvarande E4 är prioriterad av kollektivtrafiken. Hållplatser inom planområdet trafikeras av två linjer, Din Tur (linje 20) samt X-trafiks (linje 29). Linje 20, Njurundabommen-Sundsvall, är den linje som trafikerar sträckan med flest turer per dag. Sundsvalls kommun planerar att ansluta den vidare mot Timrå. Inom planområdet längs nuvarande E4 finns sex hållplatslägen. De busshållplatserna med flest på-/avstigande är de vid Njurundabommen och vid Klockarbergsvägen. 2.1.5. Bebyggelse och anslutningar I planområdets södra delar, söder om Ljungan, passerar nuvarande E4 genom Njurundabommen där bebyggelsen ligger relativt nära vägen. Norr Sida 13

om Ljungan vidare upp till Tunavägen finns bara enstaka fastigheter i anslutning till nuvarande E4. Väg 1 som ansluter i Njurundabommen kommer att byggas om i ett angränsande projekt och få en ny anslutningspunkt söder om den befintliga. Nuvarande väg 1 kommer att finnas kvar men övergå till att bli vanlig lokalgata. Fastigheterna i Klockarberget ansluter mot nuvarande E4 via Klockarbergsvägen i en signalreglerad korsning strax norr om Ljungan. Öster om nuvarande E4, mitt emot Dingersjö 21:1 (Statoil), finns ett fåtal fastigheter som ansluter via en enskild väg som passerar järnvägen via en signalreglerad plankorsning. På nuvarande E4:ans västra sida, norr om Dingersjö 21:1 (Statoil) ligger en industrifastighet, Dingersjö 3:58 (Burestenen AB) som har en direktutfarter mot nuvarande E4. Anslutningsväg till Värstaborg ligger strax norr om industrifastigheten. Strax söder om väg 568 finns ytterligare en anslutning på västra sidan om nuvarande E4, Lovägen. Sida 14

2.1.6. Miljöförutsättningar Njurunda 114:1 NJURUNDA, A LOVÄGEN NJURUNDA, L VÄRSTABORG BURESTENEN AB NUVARANDE E4 STATOIL NY JÄRNVÄG BEFINTLIG JÄRNVÄG A3 DINGERSJÖ VÄRDSHUS LJUNGAN Njurunda 229:1 &2 A1 Njurunda 228:1 Figur 4. Utpekade värden i området och potentiellt förorenade områden. Delar av materialet är intolkat. Både vägplan och angränsade järnvägsplan finns illustrerade på kartan. Vägplanens avgränsning i norr och söder är markerade med en lilastreckad linje. Sida 15

Landskapsbild Den aktuella sträckan passerar genom ett landskap som domineras av Ljungan med omgivande jordbrukslandskap och skogsbeklädda bergssidor. Kring älvmynningen samlas bebyggelsen, huvudsakligen längs det nordsydliga infrastrukturstråk som följer kusten och passerar Ljungan vid Njurundabommen. Kring älvmynningen finns också odlingsmark. Genom landskapet passerar ett infrastrukturstråk, bestående av nuvarande E4, kraftledning och Ostkustbanan. Utblickarna koncentreras till det öppna odlingslandskapet och över Ljungans vatten. Gravhögarna strax norr om Tunavägen samt kyrkoruinen i Njurundabommen utgör viktiga landmärken i området, som utmärker sig på håll. Kring planområdet har två områden identifierats som visuellt känsliga avsnitt i landskapet. Det ena utgörs av det öppna landskapet kring Dingersjö, där det öppna jordbrukslandskapet och Ljungan erbjuder långa utblickar både för väg- och järnvägstrafikanter och närboende. Det andra känsliga avsnittet återfinns kring Kvissle där jordbrukslandskapet med dess vyer öppnar sig västerut. En smalare vegetationsridå utmed nuvarande E4 medför att vägtrafikanterna delvis glimtar det bakomvarande öppna landskapsrummet vid Kvissle. Det öppna landskapet i området utgör en del av det landskap som riksintresse kulturmiljö (Ljungans dalgång) beskriver och landskapet bedöms därmed även inneha ett visst nationellt intresse. Rörelse i landskapet sker främst längs befintlig infrastruktur, men korsar infrastrukturen på vissa platser, se blå pilar i figur 5. Sida 16

N Figur 5. Landskapsanalys Kulturmiljö Text som står skrivet i blått och kursivt är muntliga preliminära uppgifter och bedömningar från de fältarbeten av den arkeologiska utredningen som utförts under hösten av Elise Hovanta, Stigfinnaren. Uppgifter erhållna från Elise Hovanata vid möte 2013-11-19. Nuvarande E4 går igenom ett landskap som har en lång historia. Efter inlandsisens tillbakagång och allteftersom landhöjningen fortskred grundades havsvikarna upp och bördiga sedimentjordar tillgängliggjordes. Byarna i planområdet har medeltida belägg och förhistoriska gravfält visar på lång bebyggelsekontinuitet i området. Nuvarande E4 passerar genom riksintresset Ljungans dalgång (K003, Y7b-f) som omfattar älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Se bilaga 4: karta riksintresse. Sida 17

I höjd med Kvissle passerar nuvarande E4 även genom riksintresset Kvissle-Nolby- Prästbolet (K81004, Y4) som utgörs av en unik fornlämningsmiljö som är den tydligaste markeringen av förhistorisk och tidigmedeltida makt och status norr om Dalälven. Se bilaga 4, karta riksintresse. Flertalet kända fornlämningar finns i närområdet. I Njurundabommen strax öster om planområdet ligger den fasta fornlämningen Njurunda kapell (Njurunda 229:1 & 229:2) som utgörs av en kyrkoruin och ödeskyrkogård. I södra delen av kyrkoruinen står även ett minnesmärke (Njurunda 228:1) klassad som fast fornlämning. Ingen av dessa ligger inom planområdet. Se figur 4 eller figur 6. N Fyra utpekade områden i Sundsvall kommuns Kulturmiljöinventering finns i närheten. Här gäller särskilda restriktioner för eventuell nytillkommande bebyggelse respektive antikvariskt hänsynstagande vid förändringar och bebyggelsekompletteringar. Se figur 4. I samband med vägplanen har Stigfinnaren under våren 2013 tagit fram PM kulturmiljö som omfattar hela området från Njurundabommen i söder till Kvissle i norr. PMet omfattar arkivstudier, sammanställning av befintligt material och platsbesök. Totalt har 36 forn- och kulturlämningar identifierats i området varav 17 bedöms som bevarandevärda. Av dessa 17 är följandet utpekade nära 10/11 Figur 6. Utpekade forn- och kulturlämningar i PM kulturmiljö (Källa Stigfinnaren 2013). 2 Sida 18

planförslaget (numret hänvisar till nummer på kartan i figur 6): - Orörda delar av äldre vägar (nr 2 Skeldo & Mjösunds kyrkväg, nr 6 Stora kustlandsvägen, nr 10 Solbergs kyrkväg, nr 11 Å kvarnväg och nr 26 Gamla kustvägen) berörs inte av vägplanen. - 18. Färjeställe, med förmodade kvarstående spår. Färjestället återfanns ej. Strandzonen berörs inte av projektet. - 20. Gamla stenbron och stenkistor, med fästen kistor och brokar. Stenkistor finns kvar vid strandzonen och i älven. Strandzonen eller älven berörs inte av projektet. - 24. Dingersjö medeltida bytomt, kanske även förhistorisk. Berörs inte då den ligger uppe på höjden. - 33. Kvissle medeltida bytomt, kanske även förhistorisk. Berörs ej Utöver ovan finns ett antal objekt som av Stigfinnaren bedömts inneha endast ett lokalt värde. Flertalet av dessa är borttagna och finns inte kvar, men är en del i förståelsen av områdets historia. För mer information se PM kulturmiljö. Utifrån PM kulturmiljö har länsstyrelsen tagit beslut om att en Arekologisk utredning (som omfattar både vägplan och järnvägsplan) ska genomföras och som bedöms vara färdig sommaren 2014. Några ytterligare objekt (grusgrop, sentida byggnadsgrund) har återfunnits vid den arekologisk utredning hösten 2013, dessa bedöms endast ha ett lokalt värde. Området i höjd med gravfältet (nr 30 i figur 6) på västra sidan av nuvarande E4 bör, enligt Stigfinnaren, ses som ett arkeologisk intressant område där forn- och/eller kulturlämningar kan finnas. Området kan vara en del av gravfältsområdet som sedan avdelats av nuvarande E4 och järnvägen. Naturmiljö Områden/värden som inte bedöms påverkas av vägplanen Strandäng norr om Ljungan (se figur 4) naturvårdsobjekt klass 3, biotopvärde (Grönplan). Ljungans stränder (se figur 4), strandområde av primärt intresse för naturvården och rekreationsintresse (FÖP) Generella biotopskydd Skyddsvärda och rödlistade arter enligt Artdatabanken. Motiv Strandängen bedöms inte påverkas av vägplanen då inga åtgärder utförs utmed Ljungan eller i närheten av strandängen. Ljungans stränder bedöms inte påverkas av vägplanen då inga åtgärder utförs utmed Ljungan. Befintlig vägbro behålls. Finns inga objekt som berörs av vägplanen Strax öster om nuvarande E4 finns en kärlväxt utpekad med status NT (nära hotad). En brukningsväg har uppförts på den plats arten är utpekad. Vid inventering i september 2013 återfanns inte arten, även Artportalen har (augusti 2012) kompletterats med en notering om att växten inte återfanns vid platsbesök. Utifrån detta bedöms kärlväxten inte finnas på utpekad växtlokal. Hela Ljungan inom planområdet omfattas av riksintresse för naturvård Nedre Ljungan (81172). Älvssträckan är outbyggd. Älven har en naturlig reproduktion av bland annat lax och flodnejonöga. Nedre Ljungan är också ett viktigt reproduktionsområde för sik, harr, öring och havsöring. Se bilaga 4: karta riksintresse. Sida 19

Ljungan har ett allmänt strandskydd på 100 meter. Åkerdikena i norra delen av planområdet omfattas inte av strandskydd (se figur 4). Skogsområdet vid Klockarberget är utpekat i kommunens FÖP som naturvårdsobjekt (se figur 4). Skogsområdet mellan Dingersjö 21:1 (Statoil) och Dingersjö 3:58 (Burestenen AB) är i Enetjärns naturinventering från 2004 pekad som område med höga naturvärden (se figur 4). Området består av medelålders till äldre lövskog av vanligt förekommande lövträd i norra Sverige. Genomförd naturvärdesinventering 2013 visar att området inte hyser högre enskilda naturvärden i form av sällsynta/hotade arter. Men att området har ett visst värde p.g.a. den relativt höga variationen i artsammansättningen samt förekomsten av död ved och ett källdrag som ger upphov till mer näringskrävande flora. Området klassas som naturvärdesklass 2 (påtagligt naturvärde). Säkerhet och hälsa Buller En bullerutredning har genomförts för denna vägplan. Nedan finns en kort sammanfattning. Mer information finns i PM Buller & Vibrationer som bland annat innefattar en tabell som anger ljudnivåer för respektive fastighet samt motiv till skyddsåtgärder. Hastigheten på nuvarande E4 är i dagsläget km/h. Ombyggnaden av vägen i Planalternativet klassas som väsentlig ombyggnad vilket innebär en betydligt högre ambitionsnivå för bullerskyddsåtgärder än i befintlig miljö som skulle vara fallet i Nollalternativet. Vid väsentlig ombyggnad övervägs åtgärder när nivån inomhus överskrider 30 dba ekvivalent respektive 45 dba maximal ljudnivå. Utomhus övervägs åtgärder när ekvivalent nivå överskrider dba vid fasad samt dba maximal ljudnivå vid uteplats. I befintlig miljö övervägs åtgärder först när inomhusnivån beräknas överskrida 40 dba ekvivalent och dba maximal ljudnivå. Utomhus övervägs åtgärder för uteplats först när ekvivalent ljudnivå överskrider dba. Ägare till bostäder som beräknas få ljudnivåer från Planalternativets ombyggda vägsträcka som överskrider gällande riktvärden utgör sakägare avseende buller i vägplanen. Sakägarkretsen innefattar elva bostadsfastigheter med totalt tretton bostadshus. Samtliga är även sakägare i järnvägsplanen. Järnvägsplanens förslag till inlösen och spårnära bullerskyddsåtgärder utgör förutsättningar för vägplanen. Detta innebär att bostadshusen på fastigheterna Dingersjö 2:9 och 2:114 förutsätts vara inlösta av Trafikverket samt att en bullervall byggts på östra sidan järnvägsspåret där dessa hus nu ligger. Barriärer Nuvarande E4 och järnvägen utgör en samverkande barriär för väst-östliga rörelsemöjligheter. Via strandleden finns möjlighet för oskyddade trafikanter att ta sig från Njurundabommen vidare norrut. Leden bedöms Sida 20

dock främst nyttjas för rekreation och inte som en effektiv vardaglig nordsydlig koppling för gång- och cykeltrafik då den ligger avsides. Risk och säkerhet Vid genomförandet av vägplanen har en stor del av vägtrafiken flyttats över till nya E4. Även övervägande del av transporter med farligt gods kommer att flyttas över då nya E4 blir en så kallad primär led. Kvarvarande transporter av farligt gods som bedöms fortsätta att gå på nuvarande E4, även efter öppnandet av nya E4, utgöras i huvudsak av de bränsletransporter som går till och från bensinstationen (Statoil) i Dingersjö. Naturresurser Jord- och skogsbruk bedrivs aktivt i området. Jordbruksmark återfinns norr om Ljungan vid Dingersjö samt strax söder om Kvissleby vid Lovägen. I SGU:s brunnsregister finns några energibrunnar registrerade i och i närheten av planområdet, se figur 9. Genom området går Ljungan som har miljökvalitetsnormer för ytvatten och för fiskevatten. Strax norr om vägplanen ligger även två grundvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer (se figur 7). Inom och i närheten av planområdet har nedanstående områden identifierats som områden där risk för förorening finns. För dessa områden har miljögeotekniska undersökningar genomförts under år 2013 med nedan resultat: - Statoil/Dingersjötvätten, riskklass 3 d.v.s. måttlig risk (Dingersjö 21:1). Burestenen AB (NCC/Altima), ej riskklassad (Dingersjö 3:58). I båda verksamheterna har det använts klorerade lösningsmedel. Varken grundvatten eller föroreningar har kunna konstaterats inom miljögeoteknisk undersökning. - Förorenade dikesmassor utmed nuvarande E4. Undersökningar visar att det finns föroreningar över riktvärdena för känslig markanvändning (KM) inom dikesområdet. Samtliga uppmätta halter underskrider dock riktvärden Miljökriterier vägdikesmassor. - Nuvarande E4: I Trafikverkets beläggningsliggare finns inga uppgifter om att tjärhaltig beläggning ska finnas på aktuell vägsträcka. Genomförda asfaltsprover påvisade ingen förekomst av tjära. Sida 21

Energibrunn på Värstaborg N Figur 9: Utdrag ur Sveriges Geologiska Undersökningars (SGU) brunnsarkiv över Njurundabommen. (Uttag 130412) 2.2 Behov av förändringar I och med byggnationen av nya E4:an kommer nuvarande E4:ans sträckning mellan Njurundabommen och Sundsvall få en ny funktion som länsväg. Den totala trafikvolymen antas minska betydligt, andelen tunga motorfordon bedöms exempelvis minska med ca procent (se figur 3 och figur 9). Den nya funktionen som länsväg kräver en ombyggnation av sträckan då dess aktuella utformning inte överensstämmer med dess framtida funktion. I och med den planerade ombyggnationen av Ostkustbanan som löper intill nuvarande E4:an krävs att vägen, i norra delen av planområdet, förskjuts åt väster för att ge plats åt den nya linjesträckningen och det tillkommande mötesspåret. Sida 22

2.3 Ändamål och projektmål 2.3.1. Ändamål Ombyggnationen av nuvarande E4 ska väl anpassas till dess framtida funktion som länsväg och särskilt beakta utformningslösningar som kan få positiva effekter för färdmedel såsom kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, men framförallt möjliggöra en ombyggnad av Ostkustbanan. 2.3.2. Projektmål - Nuvarande E4 ska få ny funktion som länsväg för bebyggelsen mellan Njurundabommen och Nolby. - Ökad framkomlighet och säkerhet för oskyddade trafikanter. - En trafiklösning som är förankrad och integrerad i övrig samhällsplanering. - Säkerställa en ny mötesstation i Dingersjö, samt möjliggöra en framtida dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan. - Minimera påverkan på värdefull natur- och kulturmiljö. Anpassa vägen och dess slänter mot omgivningen. - God boendemiljö längs nuvarande E4. Målsättning att klara gällande riktvärden för buller. - Sträva efter god anpassning och gestaltning av den nya anläggningen till omgivande landskap. 2.3.3. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Sida 23

2.3.4. Processmål Det är viktigt att det finns en stor acceptans i samhället för den mötesstation som Trafikverket planerar att bygga. En väl genomförd process skapar goda förutsättningar för att förankra utformningen av ny vägplan för ombygganad av nuvarande E4 mellan väg 1 Njurundabommen och väg 568 Tunavägen, så väl hos berörda myndigheter, organisationer, privata intressenter samt hos berörda fastighetsägare. 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Förbifart Sundsvall har planerats under många år och en följd av detta är att nuvarande E4 kommer att få en ny funktion längs hela den sträcka där stora delar av trafiken flyttas över till den nya E4:an. Nuvarande E4 kommer även att påverkas av den utredning som omfattar Ostkustbanan. Järnvägssträckan Gävle-Sundsvall klarar inte den efterfrågan på transportkapacitet som finns idag. För att öka kapaciteten innan dubbelspåret färdigställs har Trafikverket byggt och tagit i drift sex nya mötesstationer längs banan och planerar nu för en 7:e förlängd mötesstation i Dingersjö. Nuvarande E4 påverkas då det nya spårområdet tar mer mark i anspråk och vägområdet måste förskjutas något västerut. Utredningar som främst berört det aktuella planområdet är: - Upprustningsprogram, en idéstudie för befintlig väg Myre-Stockvik, 2008. Idéstudien omfattar åtgärder som är en direkt följd av att E4 öppnas i en ny sträckning. - Åtgärdsvalstudie för Framtida resor Njurunda-Sundsvall. - Arbetsplan, ny väg 1 Häljum-Njurundabommen (pågående) Arbetsplanen omfattar den nya dragningen av väg 1 samt dess nya anslutning mot nuvarande E4. - Järnvägsplan Dingersjö, förlängd mötesstation (pågående) Järnvägsplanen omfattar den nya linjesträckningen av Ostkustbanan från Stångån i söder till Tunavägen i norr. Planen beskriver utbyggnaden av den nya mötesstationen och det tillkommande hållplatsläget i Njurundabommen samt dess konsekvenser för området. - Förstudie Dubbelspår OKB Gävle Sundsvall. Dubbelspår mellan Gävle Sundvall finns upptaget i regeringens proposition 2012/13:25. Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem. 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Planförslaget är inte av den omfattningen att det kommer att tillåtlighetsprövas av regeringen. Sida 24

2.6 Natura 2000-områden och andra riksintressen Planområdet berör inget Natura 2000-område. Följande riksintressen ligger i närheten eller inom planområdet (se även bilaga: karta riksintressen): - Riksintresse för kulturmiljövård Ljungans dalgång (K003, Y7b-f). - Riksintresse för kulturmiljövård Kvissle-Nolby-Prästbolet (K81004, Y4). - Riksintresse för naturvård Nedre Ljungan (81172). - Riksintresse obruten kust enligt 4 kap 6. (Ljungan nedströms Viforsen) Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras på denna sträcka. - Riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalkens (MB) 3 kap 6 ) Nedre Ljungan (8108). - Riksintresse kommunikation, Ostkustbanan. - Riksintresse kommunikation E4. Nuvarande E4 bedöms efter öppnandet av nya E4 inte längre utgöra riksintresse för kommunikation. - Riksintresse totalförsvaret. 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 2.7.1. Hänsynsreglerna Enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av balkens bestämmelser skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna. De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms uppfyllas i projektet. Trafikverket har genom sin planeringsprocess, användandet av fyrstegsprincipen, integrerat miljöarbete samt samrådsförfarande beaktat de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens kapitel 2. (kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik, lokaliseringsprincipen och rimlighetsavvägningen). Genom Trafikverkets egen kompetens inom området samt deras krav på kompetens vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader bedöms kunskapskravet uppfyllas. Arbetet med miljöbeskrivningen har skett integrerat med projekteringen, nedan är exempel på hur hänsynsreglerna uppfylls i projekt: Kunskapskravet Kompletterande utredningar har genomförts, exempelvis naturinventering, kulturmiljö (arkivstudier & platsbesök), bullerutredning, vibrationsutredning och geotekniska utredningar m.m. Försiktighetsprincipen och skadeförebyggande åtgärder Åtgärder har föreslagits för att minimera de negativa konsekvenserna projektet medför för vissa aspekter. Ett avvägande har gjort för vilka åtgärder som är rimliga att genomföra, exempelvis för bullerskyddsåtgärder. Sida 25

Lokaliseringsprincipen I tidigare samrådsunderlag har olika alternativ studerats. Under projektering sker kontinuerlig avvägning. Intrång i närliggande miljö har försökts minimeras, t.ex. vid norr vid industrifastigheten där vägen med hjälp av kompletterande skyddsåtgärder (räcke) har placerats så nära ny järnväg som möjligt för att minska intrånget. Hushållningsprincipen Förorenade dikesmassor har undersöks och bedöms kunna återanvändas inom projektet. Masshanteringsplan som även inkluderar förorenade massor upprättas för att erhålla ett effektivt nyttjande av resurserna. Möjlighet finns att återanvända, antingen i projektet eller i anslutande projekt, material som ingår i de delar av vägen som rivs. 2.7.2. Hushållningsbestämmelserna De generella hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3 och 4 kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse. En avvägning mellan olika riksintressen görs i projektet. Ostkustbanan som omfattas av riksintresse kommunikation byggs i ett angränsande projekt ut med ny mötesstation samt linjejusteras för att anpassas till nya krav på bana för höga hastigheter. Detta medför att nuvarande E4 på en sträcka behöver flyttas något västerut och därmed tas mark i anspråk som omfattas av riksintresse för kulturmiljö. Markanspråket bedöms dock inte påverka riksintressenas värdekärnor eller kvalitéer. Enligt miljöbalken (3 kap. 10 ) ska företräde ges åt det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Den föreslagna ombyggnaden av nuvarande E4 bedöms vara förenlig med de allmänna hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Sida 26

2.7.3. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer, MKN, är gränsvärden eller mål för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. - Föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) - Kemiska föreningar i fiskoch musselvatten (SFS 2001:4). Miljökvalitetsnormer för musselvatten finns inte inom planområdet. Ljungan omfattas av miljökvalitetsnormer för fiskevatten. Se figur 7. - Omgivningsbuller (SFS 2004:6). Nuvarande E4 har en årlig trafikbelastning på ca 5 000 000 fordon vilket medför att den omfattas av Förordningen om omgivningsbuller. Vid utförande av denna vägplan har nya E4 tagits i bruk och en stor del av trafiken har flyttats över dit. Detta medför att nuvarande E4 får en betydligt lägre trafikmängd och omfattas då inte längre av Förordningen om omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormen behandlas inte vidare i vägplanen. - Kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt (19FS 2009:36). Ljungan (SE691018-1578) omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten och har otillfredsställande ekologisk status, men god kemisk vattenstatus (exkl. kvicksilver). Risk finns för att ekologisk och kemisk status ej uppnås år 2015. Tidsfrist till år 2021 har getts på grund av flödesregleringar och morfologiska förändringar. Som miljöproblem anges även miljögifter. Se figur 7. Strax norr om Tunavägen, norr om utredningsområdet, ligger två områden som omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten, Skottsund (SE690903-158284) och Marmen-Kvissleby (SE6910-157451). Båda har god kemisk och kvantitativ status år 2009. För Marmen-Kvissleby finns dock risk för att kemisk status ej uppnås till år 2015. Se figur 7. 1 3 Figur 7. Utdrag ur VISS, Vatteninformationssystem Sverige (uttag 2013-04-05). 1. Marmen-Kvissleby (SE6910-157451) 2. Skottsund (SE690903-158284) 3. Ljungan (SE691018-1578) Skrafferad yta= MKN fiskevatten för Ljungan 2 Sida 27

2.8 Övrig planering 2.8.1. Kommunala planer Översiktsplaner Ny översiktsplan för Sundsvalls kommun antogs den 26 maj 2014. Detaljplaner Norra delen av vägplanen ligger inom Detaljplan för område mellan Tunavägen och Nolbybäcken (DP 267) som vann laga kraft 2000-01-24. Vägplanen ligger inom mark planlagd som Huvudgata och bedöms vara förenlig med detaljplanens syfte. DP 267 N Figur 8. Karta över planlagd mark i norra planområdet, Kvissleby/Njurunda. 2.8.2. Järnvägsplan Dingersjö Parallellt med denna vägplan, genomför Trafikverket en järnvägsplan för ny förlängd mötesstation i Dingersjö, med tillkommande nytt hållplatsläge för tågstopp i Njurundabommen. 2.8.3. Försvarsintressen Försvarsmakten har inte förmedlat att de har strategiska intressen i området, eller att planerade åtgärder ligger i konflikt med Försvarsmaktens intressen. 2.8.4. Näringslivets intressen I Sundsvalls kommuns nya översiktsplan 2021 finns flera områden (s.k. Hot Spots ) som särskilt pekats ut som expansiva och livskraftiga till följd av de större infrastrukturprojekten som pågår i Sundsvalls stads närhet. Ett sådant område är Njurundabommen. 2.8.5. Luftfartsverket Luftfartsverket har inga intressen i aktuellt område och berörs således inte av planerade åtgärder. Sida 28

2.8.6. MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap) År 2001 genomförde dåvarande Räddningsverket (nuvarande MSB) en översiktlig översvämningskartering över Ljungan. 2.9 Sammanfattning av samhällsekonomisk bedömning För hela utbyggnadsprojektet ligger den samhällsekonomiska vinsten i ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet. Oskyddade trafikanter kommer få en betydligt säkrare trafikmiljö att färdas i mellan Njurundabommen och Kvissleby och till följd av radikalt minskade trafikmängder på nuvarande E4, efter nya E4:ans idrifttagande, förbättras både tillgängligheten och trafiksäkerheten längs sträckan. Sida 29

3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1 Åtgärdsvalsstudier Parallellt med väg och järnvägplanearbetet har en åtgärdsvalsstudie gällande framtida resande mellan Njurundabommen och Sundsvall genomförts av Trafikverket. Studien ger underlag för utformning av framtida resande mellan Njurundabommen och Sundsvall. Studien föreslår ett 20 tal åtgärdsinriktningar där ett flertal handlar om beteendepåverkan. Vägplanen följer de rekommendationer som finns i åtgärdsvalsstudien med följande som viktigasta punkter: GC väg och belysning längs den ombyggda E4 Anpassning busshållplatser, hållplatser med lågt utnyttjande tas bort för att minska restider Cykelparkering Förhållanden för oskyddade trafikanter. 3.2 Val av lokalisering Nuvarande E4:an ska byggas om med utgångspunkt från dess nya funktion som länsväg. Inför denna ombyggnation har Trafikverket studerat två olika alternativ. Alternativ 1 där förutsättningen är att Ostkustbanan bibehålls som idag och att ingen mötesstation byggs. Detta skulle innebära att nuvarande E4 kan byggas om i sin aktuella sträckning, helt inom befintligt vägområde. Detta alternativ har förkastats i och med att det är beslutat att mötesstationen ska byggas en mötesstationen som i en framtid planeras bli en del i dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall. Därmed går Trafikverket vidare med Alternativ 2 som innebär att nuvarande E4 byggs om i befintlig sträckning från väg 1 och fram till Dingersjö 21:1 (Statoil). Resterande del av sträckan upp till Tunavägen kommer vägen att sidoförskjutas något åt väster för att ge plats åt den nya mötesstationen. Södra delen av planområdet kommer därmed att inrymmas i befintligt vägområde medan norra delen av planområdet kommer att kräva ytterligare markanspråk väster om nuvarande väg E4. 3.3 Val av utformning Utformningen av vägen följer Trafikverkets krav för vägar och gators utformning (VGU), Trafikverkets publikation 2012:179. Vägen kommer att byggas som en tvåfältsväg med separerad gång- och cykelväg på objektets västra sida. Föreslagen referenshastighet för vägen är km/h. Aktuellt vägavsnitt kommer efter det att den nya E4-sträckningen öppnats för trafik att byta vägnummer till länsväg 562. Sida 30

3.3.1. Vägplanens omfattning De i vägplanebeskrivningen angivna längdmätningar (x/xx) framgår i plan- och illustrationskartorna. På plankartorna redovisas framtida markanspråk för väganläggningen medan illustrationskartorna visar den tekniska lösningen med vägutrustning och släntutfall. Vägplanen omfattar en ombyggnad på cirka 2,1 kilometer av nuvarande E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och vidare norrut till strax söder om väg 568, Tunavägen. Vägplanen startar i sektion 0/035, arbetsplanegränsen för väg 1, och fortsätter norrut till sektion 2/130, strax söder om de befintliga busshållplatserna längs nuvarande E4 vid Tunavägen, där vägen ansluter i plan och profil. Inom den södra delen av vägplanen, till sektion cirka 0/0, ryms vägförslaget i huvudsak inom befintligt vägområde. Vidare norrut kommer vägen att sidoförskjutas västerut med upp till 18 meter. Detta för att ge plats åt den för järnvägen planerade mötesstationen i Dingersjö. Sidoförskjutningen medför att ny mark måste tas i anspråk med vägrätt på vägens västra sida. 3.3.2. Trafik I trafikprognosen för år 2030 förväntas årsdygnstrafik på vägen norr om trafikplatsen vid Klockarberget uppgå fordon/dygn och söder om trafikplatsen 3000 fordon/dygn, varav 6 % utgörs av tung trafik. Motsvarande siffror för dagens trafikering är 14 000 fordon/dygn varav 12 % tung trafik. Det innebär att den tunga trafiken kommer att minska från 1710 tunga fordon till 3 fordon/dygn norr om Klockarberget och 1 fordon söder om Klockarberget. Sida 31

Figur 9 ÅDT (Årsmedeldygnstrafik) för prognosår 2030. (Källa: Trafikverket, BN Trafiksystem AB). Till skillnad från figur 3 så har ÅDT för nuvarande E4 och kommande länsväg inte fördelats separat på vissa sträckor (se orangea pilar). 3.3.3. Typsektioner Vägen utformas med en 6,5 (2x3,25) meter bred körbana. På vardera sidan om körbanan tillkommer en vägren på 0,25 meter, total bitumenbelagd bred blir sju meter. Utanför vägrenarna anläggs en stödremsa av grus på 0,25 meter. På sträckor med vägräcken ökas bredden på vägrenar och stödremsor till 0,5 meter. Den parallella gång-och cykelvägen har en varierande bredd längs objektet på mellan 3-4 meter. Separeringsformen för gång- och cykelbanan varierar växelvis mellan kantstöd och skiljeremsa, se tabell nedan. Sida 32

Tabell 1, Typsektioner Sektion Gc-bana Separering 0/035-0/4 4 m Kantstöd 0/4-0/5-4 m Skiljeremsa 4 m 0/5-0/8 4 m Skiljeremsa 4 m 0/8-1/190 4 m Kantstöd 1/200-1/295 3 m Kantstöd 1/305-1/645 4 m Kantstöd 1/645-2/100 4 m Skiljeremsa 4 m 2/100-2/130 4-2,5 m Skiljeremsa 4-0 m Säkerhetszonen är området utanför vägbanan som ska vara fritt från oeftergivliga föremål. Säkerhetszonen för ombyggnationen av nuvarande E4 är utformad utifrån de krav som gäller för nybyggnation samt referenshastigheten km/h. Säkerhetszonen bredd är satt till tre meter enligt VGU. Sidoområdet är i normalfallet utformat med en innersläntslutning på 1:3 och en yttersläntslutning på 1:2. På delsträckor med vägräcken kan en innersläntslutning brantare än 1:3 användas. I bergskärningar varierar lutningen på bergsslänten mellan 5:1 och 1:2 beroende på bergsläntens höjd och landskapsanpassningen mot omgivande terräng. Kantremsa är det område utanför vägområdet som behövs för driften av vägen. I skogsområden föreslås en kantremsa om 2,0 meter och i åkermark med en bredd om 0,5 meter, se figur 10 kap 4.4. 3.3.4. Plan- och profilstandard Mellan den södra vägplanegränsen och den befintliga bron över Ljungan anpassas plangeometrin för att möjliggöra de planerade åtgärderna med ombyggnad av korsningen vid Ängomsvägen, busshållplatser och gc-bana. På E4-bron över Ljungan flyttas vägmitt österut för att rymma den föreslagna gcbanan. På delsträckan mellan bron över Ljungan och upp till sektion cirka 0/0 justeras plangeometrin för att bygga cirkulationsplatsen vid Klockarbergsvägen, gc-bana och landskapsanpassningen vid de befintliga gabionerna öster om Klockarbergsvägen. Profilen på delsträckan mellan den södra vägplanegränsen och sektion cirka 0/0 kommer inte att förändras nämnvärt utifrån dagens nivåer på vägytan. De åtgärder som blir aktuella är fräsning och justering med beläggning för de sidoförskjutningar av plangeometrin som planeras. Sida 33

Norr om sektion 0/0 och upp till den norra vägplanegränsen anpassas linjeföringen i plan och profil för att ge plats åt den planerade mötesstationen, samt för att möjliggöra en fungerande avvattning för både vägen och järnvägen. 3.3.5. Korsningar, anslutningar och ersättningsvägar En allmän väg är en väg där staten eller kommunen är väghållare och där vägen är upplåten för allmänheten. En enskild väg kan skötas av en vägförening/ samfällighetsförening eller en enskild fastighetsägare. En enskild väg kan också vara en väg som enligt anläggningslagen är en gemensamhetsanläggning. Korsningar Inom vägplanens sträckning finns idag två stycken allmänna korsningar som föreslås byggas om, vid Ängomsvägen och vid Klockarbergsvägen. Vägavsnittet kan komma att användas som omledningsväg till den nya E4- sträckning, därmed dimensioneras korsningarna för att klara även denna trafik. Den befintliga trevägskorsningen vid Ängomsvägen har idag ett separat vänstersvängskörfält. Vänstersvängsfältet bedöms inte behövas med de lägre trafikmängderna som förväntas efter öppnande av nya E4. Det är även ur trafiksäkerhetsaspekt fördelaktigt att minska bredden på korsningen då en gångpassage i plan kommer att anläggas söder om korsningen. Korsningen utformas som en trevägskorsning med refuger i primär- och sekundärväg. Dagens signalreglerade korsning vid Klockarbergsvägen föreslås att byggas om till en cirkulationsplats. En cirkulationsplats i korsningen förväntas sänka hastigheten för fordonstrafiken och därmed öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna som kommer att passera över vägen i anslutning till korsningen. Anslutningar Längs sträckan finns ett antal enskilda anslutningar till fastigheter och ägovägar. Se vidare tabell 2, anslutningar. Tabell 2, Anslutningar Sektion, ca Sida Korsningstyp/åtgärd Körsätt/ dim.fordon Anmärkning 0/110 Vänster B B/Ls Allmän 0/445 Vänster D B/Ls Allmän Höger B/LBn Enskild 0/740 Vänster A B/Los Enskild 0/740 Höger Stängs Enskild 0/5 Vänster A B/Los Enskild 0/8 Vänster Dingersjö 21:1 (Statoil) Enskild Sida 34

0/920 Vänster Dingersjö 21:1 (Statoil) Enskild 1/015 Höger Stängs Enskild 1/120 Vänster A B/Ls Enskild 1/290 Vänster Stängs Enskild 1/5 Vänster Stängs Ägoväg 1/645 Vänster A, ny anslutning C/Ls Enskild 1/900 Vänster A B/Los Enskild Stängning av anslutningar är förslag som formellt inte ingår i vägplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten på Trafikverket Region Mitt i särskild ordning. Ersättningsvägar Den befintliga enskilda vägens plankorsning med järnvägen, i sektion 1/015, kommer att stängas i samband med ombyggnationen av järnvägen. För att nå fastigheter och ägor öster om järnvägen kommer en ny bro att anläggas över järnvägen i Dingersjö. Bron kommer att nås via en enskild väg som ansluts till cirkulationsplatsen vid Klockarbergsvägen. Ersättningsvägen hanteras i järnvägsplanen för mötesstationen. Dagens anslutningsväg mot Värstaborg, sektion 1/290, kommer att stängas i och med att sidoförskjutningen av nuvarande E4 medför att vägens anslutning blir för brant. En ny anslutning föreslås att byggas norr om bergskärningen vid Värstaborg, sektion cirka 1/645, där höjdförhållandena är mer gynnsamma. Ersättningsvägen kommer att hanteras separat genom en lantmäteriförrättning. Vid förrättningen kommer även frågan om den framtida förvaltningen att tas upp till prövning. 3.3.6. Geoteknik Geotekniska förhållanden På den södra delen av sträckan, fram till ca 0/0, kommer vägsträckningen att vara densamma som idag. Norr om denna punkt, där väglinjen förskjuts något västerut har geotekniska undersökningar genomförts. I de norra delarna av planområdet utgörs de naturliga jordlagren av finsediment på fast friktionsjord. Finsedimenten av silt och lera, har varierande mäktighet med som mest ca 6 m söder om Värstaborg och på åkrarna norr om Värstaborg finns som mest ca 8 m sediment. I området vid Värstaborg på sträckan 1/300 till 1/0 finns endast fastmark i form av morän och berg och på denna sträcka går vägen med som mest ca 8 m skärning. Finsedimenten utgörs huvudsakligen av silt och lera men lokalt norr om Värstaborg täcks finsedimenten av upp till 3 m sand. Silten och leran är relativt lös vilket innebär att belastning kommer innebära sättningar. Sida 35

Förstärkningsåtgärder Silten och leran är relativt lös vilket innebär att belastning kommer att innebära sättningar. Med anledning av detta kommer förbelastningar utföras på sträckorna 1/040 till 1/300 och 1/0-2/120. Lokalt, längst i norr på sträckan 2/090 till 2/120 där bankhöjden är högre än 5 m, blir säkerheten mot skred för låg. Därför kommer det där att byggas en 7 m bred och 2 m mäktig tryckbank på vägens vänstra sida. 3.3.7. Avvattning Den ombyggda vägen kommer inte att innebär någon nämnvärd förändring av avrinningsförhållandena i området. Nya trumlägen, där inte befintliga behålls, kommer att placeras på samma ställen som i dagsläget varför hydrologin i området inte kommer att förändras. Nya trummor kommer att anpassas till dagens krav på funktion, dvs att de ska ha en hydraulisk kapacitet som motsvarar 100-års-regn med klimatfaktor på 30 %. Andelen hårdgjorda ytor och trafikmängd kommer att minska vilket innebär att påverkan från vägen och dess avvattning på omgivningen minskar. Från den södra väg-planegränsen fram till befintlig bron över Ljungan anpassas den nya vägens plangeometrin för att möjliggöra de planerade åtgärderna med ombyggnad av korsningen vid Ängomsvägen, busshållplatser och gc-bana. Ombyggnaden innebär att kantstöd anläggs längs gc-banor. Den befintliga vägen avvattnas mot diken. Fram till ca sektion 0/0 leds vattnet mot lågpunkt i befintlig gc-tunnel och vidare i befintlig ledning söderut mot Åbäcken. Från högpunkt vid Ängomsvägen leds vattnet norrut mot Ljungan via dike. Den nya vägen kommer att kompletteras med rännstensbrunnar på de sträckor där kantsten utförs och vattnet norr om högpunkten kommer att ledas i ledning en kort sträcka för att släppas i dike vid vägsektion 0/1 som på samma sätt som i dag avvattnas mot Ljungan. Dagens vägbro över Ljungan kommer att kompletteras med upphöjd gcbana längs vägens västra kant. Bron har brunnar längs båda kantbalkarna som leder vattnet till utsläpp under brobanan. Den nya gc-banan anpassas med rännor som leder vägdagvattnet till befintliga utlopp. Norr om Ljungan mellan älven och cirkulationsplatsen vid Klockarberget kommer nya dagvattenbrunnar anläggas längs gc-banan där kantsten utförs, vattnet avleds som i nuläget till befintligt dikessystem väster om vägen och vidare mot Ljungan. Från cirkulationsplatsen vid Klockarbergsvägen och norrut till sektion 0/8 kommer gc-bana och väg att åtskiljas av ett grunt dike, vägdagvatten kommer att ledas via diken mot lågpunkter. Från sektion 0/8 till 1/630 utförs gc-banan med kantsten och den västra väghalvan kommer att avvattnas med rännstensbrunnar till och vidare via ledning och dike vidare mor Ljungan. Från sektion 1/630 till den norra vägplanegränsen vid Tunavägen är gc-banan åter igen åtskild från vägbanan av ett grunt dike, väg och gc- Sida 36

bana avvattnas via diken till trummor i lågpunkt som korsar väg och järnväg och leder vattnet i diken vidare mor Ljungan. Det enda mindre vattendraget som korsar inom utredningsområdet är Tingstagärdesbäcken. Tingstagärdesbäcken är i sin övre del omgrävd och anpassad till ett dikessystem som passar jordbruksmarken i området. Ställvis finns längre och kortare kulvertar i tex. ägovägspassager. I höjd med Lovägen fram till utloppet i Ljungan är bäcken kulverterad i en ca 2 m lång kulvert. Till kulverten/bäcken finns även anslutningar av dagvattenledningar som avvattnar diken/markytor mot Tunavägen. Inga åtgärder föreslås i vägplanen för kulversystemet då kulverten bedöms ha tillräckligt god teknisk standard. 3.3.8. Kollektivtrafik Hållplatserna längs väg 562 (hållplats Njurundabommen) och längs väg 1, (hållplats Risvägen) kommer att ersättas av två hållplatser längs nuvarande E4:an. Hållplatsen på västra sidan vägen kommer att placeras mellan den befintliga gc-tunneln och den nya anslutningen med väg 1. Hållplatsen på östra sidan vägen kommer att placeras mellan den befintliga gc-tunneln och bron över Ljungan. Hållplatserna vid Klockarbergsvägen kommer att ligga kvar på samma plats som idag men kommer att anpassas till den nya vägutformningen. De nya busshållplatserna utformas som fickhållplatser, längden på plattformarna anpassas för ledbuss. För hållplatserna på östra sidan vägen, påstigande mot Sundsvall, finns utrymme för väderskydd. Hållplatserna vid Dingersjö, Värstaborg och Lovägen kommer att tas bort i enlighet med samråd genomförda med Kollektivtrafikmyndigheten och Sundsvalls kommun. Hållplatserna nyttjas idag av få resenärer enligt de mätningar som har genomförts vid två tillfällen under år 2013. 3.3.9. Gång- och cykeltrafik En gång- och cykelbana kommer att byggas på vägens västra sida längs hela objektet för att möjliggöra en trafiksäker miljö för oskyddade trafikanter. Separeringsformen mellan körbana och gc-bana kommer växelvis att variera mellan kantstöd och en gröngjord skiljeremsa på fyra meter. Bredden på gcbanan kommer att variera mellan tre till fyra meter beroende på utrymmet i sida, se tabell 1 under kapitel 3.3.3. I vägplaneförslaget görs indelningen av den nuvarande E4-bron om så att en fyra meter bred gc-bana anläggs på brons västra sida. Vid Ängomsvägen, trevägskorsningen söder om Ljungan, anläggs gång-och cykelpassager över nuvarande E4 och Ängomsvägen. Detta för att förbinda gång- och cykelbanan med centrum i Njurundabommen, samt med de nya busshållplatserna längs nuvarande E4. Gång- och cykelpassagerna byggs med refuger så att endast ett körfält åt gången måste passeras. Gångtunneln under nuvarande E4, sektion cirka 0/0, blir kvar. Utformningen av gång- och cykelpassager vid cirkulationsplatsen vid Klockarbergsvägen kommer att ske med refuger på samma sätt som vid Ängomsvägen. Vid detaljutformning av gång- och cykelbanor ska hänsyn tas till såväl barn som till personer med funktionsnedsättning. Sida 37

Där gång- och cykelbanan passerar de långsträckta anslutningarna för Dingersjö 21:1 (Statoil) och Dingersjö 3:58 (Burestenen AB) föreslås ett sex centintimeters upphöjt kantstöd på ömse sidor om gc-banan. Åtgärden tydliggör utformningen av gc-banan samt verkar hastighetsdämpande för fordonstrafiken. 3.3.10. Broar och andra byggnadsverk Dagens E4-bro över Ljungan har en fri brobredd om 13 meter, två körfält samt vägrenar. I vägplaneförslaget föreslås sektionsindelningen förändras så att en gc-bana om fyra meter anläggs på brons västra sida. Befintliga broräcken har en höjd om 1,2 meter över vägbanan. I samband med att gc-banan anläggs, kommer broräckena att höjas till 1,4 meter över vägbanan. Broräckena kompletteras även med spjälgrindar eller skyddsnät. 3.3.11. Jord- och luftledningar Flyttning av el, opto, och tele- samt VA-ledningar av kommer att utföras. Ledningar som ligger inom det befintliga vägområdet är ledningsägarens ansvar. Flytt av ledningar utanför befintligt vägområde bekostas av Trafikverket. 3.3.12. Belysning Följande belysning kommer att utföras i objektet. - Gång- och cykelbanan längs hela vägplanens sträckning. - Korsningarna samt gång- och cykelpassagerna vid Ängomsvägen och Klockarbergsvägen. - Busshållplatserna vid Ängomsvägen och Klockarbergsvägen. 3.3.13. Räcken Vid behov av vägräcken, t ex vid branta slänter eller oeftergivliga föremål inom säkerhetszonen, används generellt vägräcken med kapacitetsklass lägst N2. Gång- och cykelvägen förses med vägräcke på de delar där bankhöjden överstiger fyra meter. Minsta tillåtna avstånd mellan väg och järnväg utgörs enligt BVS 1586.20 av ett tvingande grundvärde beroende på elsäkerhet och det fria utrymmet som krävs för järnvägstrafiken, dels ett rekommenderat värde beroende på hastigheten på väg respektive järnväg. Det största värdet grundvärdet och hastighetsberoendevärdet ska väljas. Det hastighetsberoende värdet kan reduceras om skyddsåtgärder vidtas. Grundvärdet för elsäkerhet är 8 m (då kontaktledningsstolparna står på vägsidan). Det hastighetsberoende avståndet är vid aktuella väg- och järnvägshastigheter 10 m, detta värde kan minskas om skyddsåtgärder som tex. vägräcke anordnas (enl BVH 1586.20 och VGU). På vägavsnittet norr om Dingersjö 21:1 (Statoil) löper vägen och mötesstationen parallellt. För att begränsa påverkan och intrång på de verksamheter som finns på nuvarande E4 västra sida är avståndet mellan ny vägkant och närmaste spårmitt endast 9 m. För att ge fullgod säkerhet mot att vägtrafik vid en oväntad händelse hamnar på järnvägsspåret föreslås ett skyddsräcke av Sida 38

högkapacitetsklass att sättas upp mellan väg och spår mellan sektionerna 0/8 1/9. 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Måluppfyllelse/Trafiktekniska konsekvenser Till skillnad från kapitel 4.2 Miljökonsekvenser, där konsekvensbedömningen görs utifrån ett nollalternativ, bedöms här måluppfyllelsen och konsekvenserna utifrån nuvarande förhållanden (se kap 2.1). 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Transportpolitikens övergripande mål bygger på delmålen som omfattar tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa. Ombyggnationen av nuvarande E4:an bedöms bidra till uppfyllelsen av det transportpolitiska målet då samtliga delmål, i varierande grad, påverkas positivt av förändringen. En god miljö Miljön kommer lokalt att påverkas positivt i och med den minskade trafiken som innebär minskat buller och minskade utsläpp. Andelen minskade partiklar påverkar även människors hälsa på ett positivt sätt. Den nya gc-banan ger även de boende i området större möjligheter att nyttja alternativa färdmedel såsom exempelvis cykel vilket är gynnsamt för deras hälsa. En säker trafik Trafiksäkerheten påverkas även den positivt i och med att hela sträckan byggs ut med en sammanhängande gång- och cykelbana som får anpassad belysning. Detta ger även de boende i området bättre möjligheter att nyttja alternativa färdmedel, som exempelvis cykel, vilket är gynnsamt för deras hälsa. Ombyggnation av korsningspunkter leder till ökad säkerhet för både fordonstrafikanter och oskyddade trafikanter. En hög transportkvalitet Ombyggnationen av vägen anpassas till dess nya funktion. Transportkvaliten kommer att vara hög med hänsyn till vägens funktion. En positiv regional utveckling Ombyggnationen av nuvarande E4 sker till följd av byggnationen av nya E4 och byggnationen av mötesstation Dingersjö, en förlängd mötesstation längs Ostkustbanan. Båda dessa projekt bidrar till en positiv regional utveckling i och med att kapaciteten på vägen och järnvägen ökar. Indirekt påverkar ombyggnationen av nuvarande E4 målet positivt då den möjliggör byggnationen av mötesstationen. Ett jämställt transportsystem Planerade åtgärder antas inte motverka ett jämställt transportsystem, utan snarare verka positivt i och med ett större fokus på kollektiva transportmedel. Sida 39

Ett tillgängligt transportsystem Tillgängligheten för fordonstrafiken bedöms bli bättre i och med att trafiken minskar och den tidigare signalreglerade korsningen byggs om till en cirkulationsplats. Tillgängligheten för oskyddade trafikanter påverkas också positivt i och med den nya gc-banan. 4.1.2. Överensstämmelse med ändamål och projektmål En väl anpassad länsväg med utformningslösningar som kan få positiva effekter för alternativa färdmedel och som möjliggör en ombyggnad av Ostkustbanan. - Nuvarande väg E4 smalnas av för att bättre anpassas till sin nya funktion som länsväg. Längs hela sträckan byggs en gång- och cykelbana och befintliga busshållplatser byggs om. Både gc-banan och busshållplatserna får anpassad belysning för ökad trygghet och säkerhet. I norr förskjuts vägen något västerut för att ge plats åt den nya mötesstationen på Ostkustbanan. En trafiklösning som är förankrad och integrerad i övrig samhällsplanering. - Vägplanen upprättas parallellt med järnvägsplanen för ny mötesstation i Dingersjö. Arbetet med både vägplanen och järnvägsplanen sker i nära samverkan med andra aktörer såsom exempelvis Sundsvalls kommun för att skapa lösningar som bidrar till att skapa en långsiktigt hållbar samhällsplanering. Minimera påverkan på värdefull natur- och kulturmiljö. - Områden med värdefull natur- och kulturmiljö har identifierats och redovisas i vägplanens miljöbeskrivning. I och med att ombyggnationen till största del sker inom befintligt vägområde blir påverkan på natur- och kulturmiljöerna begränsad. God boendemiljö längs nuvarande E4. Strävan mot att klara gällande riktvärden för buller. - Trafikmängderna längs nuvarande E4 kommer minska markant. Detta leder till minskade bullernivåer från fordonstrafiken samt minskade utsläpp av bland annat koldioxid och partiklar. Även gång- och cykelbanan påverkar boendemiljöerna på ett positivt sätt då den underlättar för de boende att röra sig längs med nuvarande E4. Sträva efter god anpassning och gestaltning av den nya anläggningen till omgivande landskap. Arbeta med terrängmodelleringar, gestalta ny anläggning så att en tydlig, trygg och orienterbar trafikmiljö skapas. Anpassa vägen och dess slänter mot omgivningen. - Planeringen av den nya väganläggningen sker med fokus på att gestalta vägområdet så att det anpassas till omgivande miljö. Exempelvis så kommer släntfötter och släntkrön att avrundas och återvegeteras och cirkulationsplatsen vid Klockarbergsvägen föreslås få en nedtonad utformning för att på så sätt anpassas till det omgivande öppna landskapet. Separat gc-bana och förbättrad utformning på busshållplatser och korsningspunkter bidrar till att skapa en tydligare och tryggare trafikmiljö. Sida 40

4.1.3. Överensstämmelse med processmål I Trafikverkets nya planeringsprocess uppfylls processmålet genom processens gedigna samrådsförfarande, vilket ska genomsyra hela planprocessen från start till slut. 4.1.4. Restid/komfort/framkomlighet/kapacitet Sammantaget bedöms restiden och komforten längs sträckan bli opåverkad. Hastigheten sänks förvisso men smidigare korsningslösningar och lägre trafikflöden bedöms påverka restiden och komforten positivt. Längs den aktuella sträckan kommer trafikflödet att minska betydligt vilket är positivt för framkomligheten. Det samma gäller byggnation av cirkulationsplatsen istället för signalreglerad korsning. Framkomligheten bedöms utifrån detta bli god med hänsyn till vägens nya funktion. Ombyggnationen av nuvarande E4 sker till följd av att kapacitetskravet sänks när den nya E4 är färdig. Den nya sträckans utformning kommer att ha god funktion för den nya kapaciteten. 4.1.5. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Antalet busshållplatser kommer att reduceras efter samråd med trafikeringsansvariga på grund av lågt utnyttjande. Vissa passagerare kommer därmed att få något längre att gå till en hållplats. Byggnationen av den nya gcbanan förbättrar dock möjligheten för gående och cyklister att röra sig, på ett trafiksäkert och tryggt sätt, längs nuvarande E4 inom det aktuella området. Konsekvenserna av minskningen bedöms därmed bli små. 4.1.6. Trafiksäkerhet Ombyggnationen av nuvarande E4 kommer att ske med stor hänsyn tagen till trafiksäkerheten både för fordonstrafiken och för oskyddade trafikanter. Trafiksäkerheten för fordonstrafikanterna kommer att förbättras i och med att hastigheten sänks längs sträckan samtidigt som antalet fordon minskar kraftigt. Flera vägkorsningar och anslutningar kommer att byggas om. I samband med utformningen av de nya korsnings- och anslutningslösningarna har givetvis stor hänsyn tagits till trafiksäkerheten och framkomligheten. Den nya gång- och cykelbanan som kommer att ligga i anslutning till nuvarande E4:an längs hela sträckan innebär en klart förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för de oskyddade trafikanterna. Gc-banan kommer att förses med belysning vilket innebär både en ökad trafiksäkerhet och en ökad trygghet för de oskyddade trafikanterna. Den planskilda korsningen, för gc-trafikanter, på södra sidan om Ljungan bibehålls som den ser ut idag vilket innebär att trafiksäkerheten för gående och cyklister är mycket god. I Klockarbergskorsningen tas ljussignalerna bort och ersätts med en cirkulationsplats, vilket i kombination med prognostiserade minskade trafikmängder, kommer öka trafiksäkerheten för alla trafikantslag. Gång-och cykelbanans passager över nuvarande E4 samt Klockarbergsvägen byggs med refuger för att ytterligare öka trafiksäkerheten. Sida 41

4.2 Miljökonsekvenser 4.2.1. Avgränsning av miljöbeskrivningen Miljöbeskrivning ska ske mot ett prognosår då större delen av konsekvenserna bedöms ha uppstått. Prognosåret för vägplanen är satt till år 2030. Den geografiska avgränsningen, influensområdet, är beroende av effekternas utbredning. Flertalet av aspekterna bedöms vara lokala och influensområdet överensstämmer här med vägplanens omfattning. För vissa effekter, exempelvis buller och dagvatten, blir influensområdet större. En miljöbeskrivning ska även avgränsas så att den omfattar de aspekter som bedöms vara relevanta och betydande i projektet. I denna miljöbeskrivning bedöms följande aspekter vara relevanta: kulturmiljö, naturmiljö, landskap, vatten, boendemiljö (buller), naturresurser (bl.a. förorenad mark) samt kumulativa och indirekta effekter. De aspekter som avgränsas bort från miljöbeskrivningen redovisas nedan i tabellen tillsammans med motiv till avgränsning. Tabell 3. Motiv till avgränsning, miljöaspekter Avgränsad miljöaspekt Motiv till avgränsning Luft Rennäring Planområdet utgörs av ett öppet landskap med god luftcirkulation. Trafikmängden kommer att kraftig ha minskat vid den tid vägombygganden är aktuell eftersom en övervägande del av trafiken då är överflyttad till nya E4. Kvarvarande trafikmängd på E4 bedöms ligga kring 5 0 fordon/dygn. Vidare bedöms ingen risk finnas för överskridanden av miljökvalitetsnormerna för luft. Området ligger inom vinterland för Voernese sameby. Planområdet omfattar tätortsnära miljöer och befintliga infrastrukturbarriärer och bedöms därför vara svårt att nyttja för rennäring. Natura 2000 Riksintresse obruten kust enligt 4 kap 6. Rekreation och friluftsliv Viltrörelser Markavvattningsföretag Finns inte i eller i direkt närhet till utredningsområdet Enligt riksintresset får inte vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras på denna sträcka. Vägprojektet avser inte den aspekt som riksintresset skyddar och bedöms inte påverka riksintresset. Vägplanen berör endast marginellt område väster om nuvarande E4 som är utpekat i FÖP som rekreationsområde. Markanspråket bedöms inte påverka rekreationsmöjligheterna i skogsområdet. I övrigt medför vägplanen ingen påverkan på de utpekade värdena (varken riksintresset för friluftsliv eller kommunala utpekade områden). Vägplanen medför indirekt en positiv konsekvens för friluftslivet då ny separat gc-bana uppförs utmed nuvarande E4 som medför förbättrad tillgänglighet ned mot Njurundabommen och Ljungan. Projektet i sig påverkar inte viltrörelserna i området. Samverkande effekter med järnvägsplanen för ny mötesstation i Dingersjö hanteras under kumulativa effekter. Ett markavvattningsföretag återfinns strax öster om befintlig järnväg vid Dingersjö men berörs inte av vägplanen. Vibrationer Klimat Nuvarande E4 medför inte vibrationer över gällande riktvärden. Aspekten hanteras inte vidare i vägplanen (se även PM buller och vibrationer) Projektet främjar cykling vilket är positivt ur miljösynpunkt och för uppfyllande av miljökvalitetsmål avseende klimat. Projektet är inte känsligt för höga flöden eller översvämningar. Projektet omfattar inte stora nya konstruktioner i form av broar och tunnlar som skulle medföra stora utsläpp av CO2 vid produktion. Sida 42

4.2.2. Bedömningsgrunder Konsekvens är en sammanvägning av hur stort värde som påverkas och hur stor förändringen är (se Tabell 4 och Tabell 5), dvs. en värdering av effekten. Som exempel kan nämnas att en måttlig hög ljudnivå (buller) vid ett mindre samhälle med närboende (måttligt intresse) medför en måttlig negativ konsekvens. En skadeförebyggande åtgärd kan i exemplet vara att Trafikverket uppför bullerskydd för att klara gällande riktvärden vid bostäder. Tabell 4 Bedömning av konsekvenser. stor +/- måttlig +/- förändring förändring stort miljövärde (exempelvis riksintresse) måttligt miljövärde (exempelvis regionala- eller kommunala värden) litet miljövärde (exempelvis lokalt värde) stor konsekvens stor konsekvens måttlig konsekvens stor konsekvens måttlig konsekvens liten konsekvens liten +/- förändring måttlig konsekvens liten konsekvens liten konsekvens Tabell 5 Förklarande text om graden av konsekvenser. Grad av konsekvens Förklaring Stor negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Liten negativ konsekvens Försumbar eller ingen konsekvens Positiv konsekvens Stor påverkan på exempelvis riksintresse, naturreservat, område med skyddsvärda arter och liknande. Påverkan bedöms så omfattande att den har stora effekter på värdet i området. Värdet försvinner eller påverkas i hög grad. Exempelvis många människor drabbas. Begränsad påverkan på exempelvis område i kommunalt naturvårdsprogram och liknande. Påverkan bedöms medföra måttliga negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men minskar i omfattning eller kvalitet. Exempelvis relativt få människor drabbas. Liten påverkan på exempelvis skogsbacke i närhet till bostäder. Påverkan bedöms medföra små negativa effekter för värdet i området. Värdet försvinner inte, men kan påverkas något vad gäller kvalitet. Försumbar eller ingen förändring. Förbättrade möjligheter för miljövärde eller intresse. Påverkan kan vara i skalan liten, måttlig, stor. Värdet ökar i omfattning genom att exempelvis en brist byggs bort, tillgängligheten till värdet ökar avsevärt eller liknande. Projektets miljöeffekter (förändringar av miljökvalitet som kan mätas eller registreras) beskrivs exempelvis på följande vis: - Vilken utbredning de har lokalt (0 10 kilometer), regionalt eller globalt. - Vilken varaktighet de har kortvariga/tillfälliga (månader), långvariga men reversibla (år) eller permanent/ irreversibla. - Om de är direkta eller indirekta. - Om det kan uppstå kumulativa effekter. Sida 43

4.2.3. Nollalternativ Miljöbedömningen av Planalternativet jämförs mot ett så kallat Nollalternativ. Nollalternativet beskriver en framtid (år 2030) där planalternativet inte är genomfört. I Nollalternativet behålls befintlig järnväg, det vill säga ingen mötestation byggs i Dingersjö och ingen hållplats för tåg kommer att byggas i Njurundabommen. Kommunala utbyggnader i Njurundabommen fortgår däremot enligt planerna. Nollalternativet innebär att en stor del av den trafik som går på nuvarande E4 har flyttat till nya E4 och att anslutande väg 1 är utbyggd. Nuvarande E4 har utformats som länsväg och hastigheten regleras till km/h. En separat gång- och cykelväg bedöms vara utbyggd längs nuvarande E4. För nuvarande E4 är skillnaden mellan Nollalternativet och Planalternativet att vägen inte sidoförflyttas västerut i Nollalternativet. Nollalternativets effekter och konsekvenser De största förändringarna i Nollalternativet bedöms ske för boendemiljön och barriäreffekten i området. I Nollalternativet blir ljudnivåerna från vägtrafiken lägre än i Nuläget eftersom en stor del av vägtrafiken flyttas över till nya E4 samtidigt som hastigheten sänks till km/h Den väst-östliga barriäreffekten som infrastrukturen (väg och järnväg) utgör i området, främst norr om Dingersjö, kvarstår. I Njurundabommen bedöms nuvarande E4:s barriäreffekt minska på grund av lägre trafikbelastning och hastighet i kombination med att vägen får en utformning och karaktär som överensstämmer med dess nya standard. Den nya gång- och cykelvägen resulterar i att en säker och mer gen koppling skapas mellan Njurundabommen och Kvissleby, vilket är en positiv förändring i området. Nollalternativet bedöms sammanlagt medföra positiva konsekvenser tack vare den nya gc-banan samt nuvarande E4:s minskade barriärseffekt genom Njurundabommen. Ombyggnaden av nuvarande E4 kan innebära att en del av vägytan mellan vägmitt och gc-bana behöver avvattnas via rännstensbrunnar och via ledningar, vilket kommer medföra en något snabbare avrinning till utloppspunkterna än i nuläget (då avrinningen sker via enbart vägdiken). Den minskade trafikmängderna på nuvarande E4 kommer dock innebära att föroreningsbelastningen från biltrafiken minskar och därigenom även föroreningsbelastningen på närliggande ytvatten och recipient. Vägens inverkan på miljökvalitetsnormerna för ytvatten och fiskevatten (Ljungan) bedöms minska något på grund av minskad föroreningsbelastning från vägtrafiken. För landskapsbilden sker förändringar i Njurundabommen där vägmiljön kommer att förändras med nya busshållplatser, anslutning mot ny väg 1, avsmalnande vägbredd och separat gång- och cykelväg. Nollalternativet medför att vägen får en karaktär och skala som bättre överensstämmer med Sida 44

orten. Värdena är lokala och främst kopplade till orten och förändringen bedöms som stor och positiv. Den positiva konsekvensen bedöms som måttlig. Norr om Ljungan sker inget ytterligare markanspråk och ingen förändring bedöms ske av kulturmiljö, naturmiljö, skogs- och jordbruk eller landskapsbild. 4.2.4. Planalternativets effekter och konsekvenser Landskapsbild För att få en bra helhetslösning samordnas planförslaget med närliggande Järnvägsplan Dingersjö förlängd mötesstation. Ett gemensamt gestaltningsprogram har arbetats fram. I denna planbeskrivning presenteras dock endast åtgärderna som hamnar inom aktuellt planförslag (vägplan). Fler åtgärder finns och är inarbetade i järnvägsplanen. I Njurundabommen bedöms Planalternativet inte medföra någon förändring i förhållande till Nollalternativet. Gestaltningen av sträckan (val av utrustning och material) ska samordnas med anslutande sträckor. Befintlig bro över Ljungan behålls och planförslaget förändrar inte landskapsbilden eller utblickarna över Ljungan. I Dingersjö kommer korsningen till Klockarberget byggas om till en cirkulationsplats och busshållplatser justeras. Vidare föreslås befintlig gabionmur väster om vägen delvis täckas med jordmassor och återvegeteras. Befintlig vägbana kommer att smalnas av och separat gc-bana förläggas på västra sidan. En helhetslösning för gestaltning vid Dingersjö har gjorts och i vägplanen ingår åtgärder i form av gestaltning av cirkulationsplats, viss terrängmodellering, val av material och utrustning. Planförslaget bedöms överlag medföra en liten positiv förändring i Dingersjö. Konsekvensen bedöms som liten och positiv. I höjd med Dingersjö 21:1 (Statoil) och norrut kommer nuvarande E4 att flyttas något västerut. Detta innebär att bergskärningen i Värstaborg kommer att behöva utökas. Skärningen blir en kombination av bergsskärning och jordskärning och befintlig trädridå mellan Värstaborg och befintlig bergsskärning behöver tas bort. Upplevelsen från Värstaborg kommer att förändras och en åtgärd i form av plantering förselås för att minska effekterna av planförslaget. Förändringen bedöms bli lokal och inledningsvis stor, men med föreslagen åtgärd bedöms förändringen på sikt bli måttlig. Den negativa konsekvensen bedöms som inledningsvis måttlig och på sikt avtagande. Norr om Värstaborg kommer landskapsbilden förändras initialt när vägen flyttas västerut. Vägens flytt västerut innebär även att den smala vegetationsbården utmed västra sidan av nuvarande E4 kommer att behöva tas ned. Den nya väganläggningen kommer inledningsvis vara framträdande för trafikanter och närboende innan återvegetering på sikt har skett. Generella åtgärder för att minska effekterna föreslås (avrundning av släntfot och släntkrön samt återvegetering/gröngöring av slänter). Förändringen bedöms inledningsvis som måttlig och i stort övergående (reversibel). Den negativa konsekvensen bedöms som måttlig och avtagande. Sida 45

Kulturmiljö Inga kända fornlämningar berörs av Planalternativet. Planalternativet kommer nära den fasta fornlämningen Njurunda kapell (Njurunda 229:1&2), men medför inget intrång i den utpekade fornlämningsytan. Markanspråket norr om Dingersjö 3:58 (Burestenen AB) berör ett område som omfattas av två riksintressen för kulturmiljö, Kvissle-Nolby- Prästbolet och Ljungans dalgång, samt av ett utpekade område i kommunens Kulturmiljöinventering Njurunda ambitionsnivå L. Nuvarande E4 kommer att flyttas västerut och medför därmed ett mindre intrång i riksintressena. De värdekärnor och kvalitéer som beskrivs i riksintressena för kulturmiljövård samt i kulturmiljöinventeringen berörs inte av vägplanens markanspråk. I dagsläget är det svårt att bedöma vilken påverkan planalternativet kommer att få på kulturmiljön eftersom osäkerheter finns avseende eventuella objekt och deras lokalisering, skick och status. Exempelvis får den arkeologiska utredningen påvisa om det finns kultur- eller fornlämningar i jordbruksmarken söder om Kvissle. Detta medför att det i nuläget finns en stor osäkerhet i vilka objekt som finns och om de berörs alternativt kommer att behöva tas bort. Bedömningen av den negativa konsekvensen är därmed också osäker, men bedöms kunna vara allt från liten till måttlig beroende på vad som återfinns i pågående arkeologisk utredning. Naturmiljö Planalternativet bedöms inte påverka riksintresset för naturvård (Nedre Ljungan). Ingen ombyggnad sker av vägbron eller i anslutning till Ljungan. Närzonen kring Ljungan bedöms inte förändras. Befintlig vägbro kvarstår och kommer även fortsättningsvis utgöra ett hinder för djur och växter som rör sig på land utmed älven, precis som i Nollalternativet. Planalternativet ligger inom Ljungan strandskyddsområde. Befintlig vägbro behålls. Vägplanen bedöms inte medföra någon förändring för de värden som strandskyddet ska skydda (tillgängligheten till vattendraget, strandzonen kring vattendraget). Marken som tas i anspråk inom strandskyddsområdet ligger i direkt anslutning till nuvarande E4 och består främst av jordbruksmark eller skogsmark. Större delen av vägplanen ligger inom befintligt vägområde. Se vidare avsnitt 5.2.1 där dispens från strandskydd hanteras. Planalternativet medför att närmsta kanten av skogsområdet vid Klockarberget tas i anspråk och försvinner permanent när vägen flyttas västerut. Markanspråket omfattar ca 10-15 meter. Intrånget är litet och bedöms endast ge en liten negativ konsekvens för naturvärdena. Mellan Dingersjö 3:58 (Burestenen AB) och odlingsmarken vid Kvissle medför flytt av nuvarande E4 ett intrång i skogsområdet och ca 30-40 meter av skogen närmast nuvarande E4 kommer att försvinna. Inga större naturvärden har påträffats i skogsområdet. Värdet är främst lokalt och effekten bedöms som liten. Konsekvensen bedöms som liten och negativ. Sida 46

Planalternativet bedöms sammantaget medföra en liten och negativ konsekvens för naturmiljön. Säkerhet och hälsa Buller Skillnaden mellan vägtrafikbullret i Planalternativet och Nollalternativet är marginell och beror på sidoförflyttningen av vägen, därför redovisas endast utredningskartor för Planalternativet. I bifogad tabell redovisas dock såväl Nollalternativ som Planalternativ. Ytterligare bullerkartor finns redovisade i PM Buller & Vibrationer. Skillnaden blir något större mellan alternativen när buller från väg och järnväg slås samman eftersom buller från järnvägen dominerar. Den stora skillnaden mellan Nollalternativet och Planalternativet utgörs av riktvärdena för bullerskyddsåtgärder (se avsnitt 2.1.6). I PM Buller & Vibrationer finns en förteckning över sakägare som redovisar ljudnivåer i Nollalternativ och Planalternativ. Efter att inlösen enligt järnvägsplanen genomförts återstår 10 bostadshus som berörs av vägplanen. För fem av dessa beräknas ekvivalent ljudnivån utomhus överskrida riktvärdet för vägtrafik dba och/eller över dba sammanslagen ljudnivå väg+järnväg. Spårnära bullerskydd finns föreslagna i järnvägsplanen. Vägnära bullerskyddsåtgärder har övervägts för dessa, men bedöms inte vara samhällsekonomiskt försvarbara. För en fastighet, Dingersjö 21:1, föreslås inlösen i vägplanen pga höga ljudnivåer i kombination med markintrång. Av kvarstående 9 bostadshusen beräknas åtta få ljudnivåer över riktvärden för uteplats ( dba maximal ljudnivå och/eller dba ekvivalent ljudnivå). De kommer att utredas för uteplatsåtgärder. Åtta bostadshus beräknas få ljudnivåer inomhus över riktvärden (45 dba maximal ljudnivå och/eller 30 dba ekvivalent ljudnivå). De kommer att utredas vidare avseende fönsteråtgärder. Utredningar av respektive bostad kommer att genomföras för att ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas. Åtgärder kommer att utredas med hänsyn till både väg- och järnvägsbuller och vidtas med målsättningen att riktvärden ska nås, men hänsyn kommer att tas till vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt. Barriärer Planalternativet bedöms inte medföra några förändringar avseende barriäreffekter i förhållande till Nollalternativet. Risk och säkerhet Genomförd riskanalys för vägplanen, se PM Riskanalys Farligt Gods, visar att risken för olycka med farligt gods är så låg att inga specifika åtgärder utifrån risksynpunkt behöver utföras i planen. Norr om Dingersjö 21:1 (Statoil) löper mötesstationen och nuvarande E4 parallellt. För att begränsa påverkan och intrång på de verksamheter som finns på nuvarande E4s västra sida är avståndet mellan ny vägkant och närmaste spårmitt endast 9 meter. För att ge fullgod säkerhet mot att Sida 47

vägtrafik vid en oväntad händelse hamnar på järnvägsspåret kommer ett skyddsräcke av högkapacitetstyp (H2) att sättas upp mellan väg och spår (km 0/8-1/9). Naturresurser Grundvatten och ytvatten samt brunnar Utpekade grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer i höjd med Tunavägen bedöms inte påverkas av planalternativet. Ingen förändring bedöms ske av grundvattenförekomstens nivå eller kvalitet. För ytvattnet bedöms Planalternativet i stort medföra samma effekter och konsekvenser som Nollalternativet. Planalternativet bedöms sammanlagt endast medföra en liten till marginell påverkan på hydrologi och ytvatten. Energibrunnen på Värstaborg hamnar i ny skärningsslänt och kan eventuellt behöva tas bort och ersättas. Jordbruk och skogsbruk Planalternativet ger ett permanent markanspråk i skogsområdet utmed Klockarberget. Förändringen bedöms som måttlig på ett lokalt värde och konsekvensen bedöms som liten och negativ. Vid Kvissle kommer jordbruksmark att permanent tas i anspråk och ersättas med ny väganläggning och tillhörande tryckbank. Markanspråket är generellt från ca 5 till 15 meter, men vid tryckbanken från ca 15 till 20 meter. Planalternativet medför en något minskad areal jordbruksmark, men varken splittrar brukningsenheter eller försvårar tillgängligheten till dessa. Kvarvarande jordbruksmark blir till ytan något mindre, men bedöms kunna brukas på samma sätt som idag. Förändringen är måttlig på ett lokalt värde och den negativa konsekvensen bedöms som liten. Förorenade massor Genomförda miljöundersökningar visar att en begränsad mängd förorenad mark (i form av dikesmassor) finns inom området. Massorna bedöms kunna återanvändas i projektet. Om massorna hanteras enligt gällande föreskrifter och rutiner samt återanvänds i mindre känsliga områden i linje med de bedömningar som görs i byggskedet bedöms risken för spridning av föroreningar som liten. Masshanteringsplan ska upprättas som även omfattar förorenad mark. Återanvändning av massor ger även en positiv effekt genom minskat behov av jungfruligt material och minskade transporter. Schakt i sulfidjordmassor kan komma att ske vid ledningsomläggningar på aktuell sträcka. Konsekvensen bedöms som liten och negativ. 4.2.5. Kumulativa och indirekta effekter Ersättningsväg till Värstaborg Vägplanen medför att en ny ersättningsväg till Värstaborg behöver anordnas. Ersättningsvägen ingår inte i vägplanen utan hanteras separat genom en lantmäteriförrättning. Ersättningsväg medför att mark väster om nuvarande E4 behöver tas i anspråk, vilket innebär att skogsmark Sida 48

försvinner. Ersättningsvägen kommer delvis att splittra upp skogsområdet då en kil lämnas mellan ersättningsvägen och nuvarande E4. Ersättningsvägen kommer att medföra ett visst markanspråk inom riksintresset för kulturmiljö (Ljungans dalgång), men berör inte värdekärnorna i riksintresset. Även landskapsbilden kommer inledningsvis att förändras, förändringen bedöms dock delvis vara avtagande då återvegetering på sikt kan ske av omkringliggande ytor. Sammanlagt bedöms den negativa konsekvensen som liten till måttlig. Järnvägsplan förlängd mötesstation i Dingersjö Angränsande järnvägsplan för förlängd mötesstation i Dingersjö kommer att medföra förändringar i omgivningen. För järnvägsplanen har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram, nedan sammanfattas några av de viktigaste delarna. För landskapsbilden bedöms järnvägsplanen medföra störst förändring i Dingersjö och flertalet åtgärder föreslås för att minska effekterna. För naturmiljön medför järnvägsplanen att naturmark med överlag små till måttliga naturvärden permanent tas i anspråk. Järnvägsplanen innebär att de gamla järnvägsbroarna över Ljungan och Stångån rivs och att nya broar byggs som ger en frizon på land utmed respektive vattendrag. De nya järnvägsbroarna förbättrar spridningsmöjligheten längs Ljungan och Stångån, vilket bedöms som en stor positiv konsekvens för landlevande djur och växter samt medför positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv i området. Den samverkande nord-sydliga barriäreffekten som järnvägen och nuvarande E4 utgör kvarstår till stor del, men minskar något p.g.a. trafikminskningen på nuvarande E4. För boendemiljö bedöms järnvägens barriäreffekt minska något i och med ny bro över Mjösundsvägen. De två plankorsningarna norr om Ljungan ersätts med en planskild korsning, vilket medför att körsträckan kan öka något men att passagen över järnvägen blir säkrare. Planerade bullerskyddsåtgärder i järnvägsplanen bedöms överlag medföra en förbättrad ljudmiljö för de bostäder som ligger utmed järnvägen. Olika åtgärder genomförs även för att styva upp järnvägsbanken mellan Stångån och Ljungan och därigenom minska vibrationerna från järnvägen. Järnvägsplanen ger en säkrare järnvägsanläggning och bedöms även ge stora och positiva konsekvenser för klimatet på sikt eftersom kapaciteten och robustheten på järnvägen ökar. Vidare ges möjlighet att resa med tåg från Njurundabommen. Under byggtiden bedöms konsekvenserna kunna bli stora, men de är överlag övergående och begränsade i tid. Omläggningar av ledningar Väg- och järnvägsombyggnaden medför även att närliggande ledningsägare behöver flytta sina ledningar, vilket kan påverka närliggande miljö. Förflyttningen av järnvägen västerut medför stora ledningsomflyttningar från Klockarberget till Tunavägen av längsgående ledningsstråk både väster och öster om nuvarande E4. Sida 49

4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 4.3.1. Åtgärder som fastställs Följande åtgärder för driftskedet fastställs i vägplanen: - Åtta bostadshus, som utomhus vid fasad beräknas få maximal ljudnivå över dba och/eller ekvivalent dba på något våningsplan, kommer att utredas för fönsteråtgärder. Åtgärder kommer att erbjudas för att nå riktvärdet 45 dba maximal ljudnivå och 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus i bostadsrum under förutsättning att de är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga. - Åtta bostadshus, som utomhus vid fasad på plan 1 beräknas få maximal ljudnivå över dba och/eller ekvivalent dba, kommer att utredas avseende bullerskydd av uteplats. Åtgärder kommer att erbjudas för att nå riktvärdet dba maximal ljudnivå och dba ekvivalent ljudnivå vid en uteplats under förutsättning att de är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga. Bostadshus som utreds vidare avseende fönster- och uteplatsåtgärder redovisas i bilaga 1 och på plankartor. Beteckning på plan Åtgärd Erbjudna bullerskyddsåtgärder utanför vägområdet 4.3.2. Övriga åtgärder som ska utföras Nedan åtgärder vidtas för att minska störningar och miljöpåverkan under drift och byggskedet. Dessa åtgärder finns inte med på plankartorna och kommer därmed inte att fastställas. - Generell anpassning av väganläggningen ska utföras i form av väl avrundade släntkrön och släntfötter samt återvegetering/gröngörning av slänter och kringytor. - Vägdiken ska anläggas med avbaningsmassor, där det är möjligt med hänsyn till erosion. Även skiljeremsan mellan vägen och den nya gångoch cykelvägen ska gröngöras. - På den del vägslänter och erosionsskyddade järnvägsslänter möts ska delen närmast av E4 täckas med avbaningsmassor. Detta gäller mellan sektioner 0/0 och 0/7. - Vid ombyggnader eller nyanläggning av trummor ska trumöppningar snedskäras eller förses med trumöga istället för rak ände. Brunnar ska placeras med brunnslock i nivå med omgivande mark. - Förstärkt belysning ska utföras vid gång-och cykelpassager samt vid busshållplatser. Sida

- Busshållplatserna ska utformas för god tillgänglighet och trygghet. Detaljutformning sker i samråd med trafikörer och kommunen. - Cirkulationsplatsen vid Klockarberget ska gestaltas och anpassas till omgivande landskap, se gestaltningsprogram. Markmaterial ska väljas i syfte att underlätta orienterbarheten på platsen. Markbeläggning bör samordnas med valda material för planerad cirkulationsplats ingående i Arbetsplan för väg 1. - Befintlig gabionmur vid Klockarberget ska delvis fyllas över med en vegetationsklädd jordslänt. - Bergskärningen vid Värstaborg ska ställas i lutning 5:1 till en högsta höjd på omkring fem meter. Stödmur alternativt gabionmur planeras mitt för byggnaden på fastigheten för att begränsa släntutfallet. En naturlik skyddsplantering utförs i jordslänten i samråd med fastighetsägaren. - Skyddsåtgärd i form av vägräcke ska uppföras på sträckan km 0/8-1/9 där nuvarande E4 och ny järnvägen ligger mindre än 10 meter ifrån varandra (mätt spårmitt till vägkant). - Vid anläggandet av gc-banan på vägbron över Ljungan ska broräckena höjas till 1,4 meter över vägbanan. Broräckena ska även kompletteras med spjälgrindar eller skyddsnät. - Ett bostadshus på fastighet (Dingersjö 21:1) löses in i vägplanen på grund av markanspråk i kombination med buller. Se vidare kapitel 4.4.5. - Masshanteringsplan som omfattar förorenad mark ska upprättas. - Trafikverket kommer att ställa krav på entreprenören som minimerar risker och störningar på omgivande miljö under byggtiden. Information ska ges till närboende om ev. avstängningar, kringfartsvägar, statusuppdateringar m.m. - Områden som används för tillfällig nyttjanderätt (exempelvis etableringsytor och upplagsytor) ska efter avslutad byggnation återställas så att miljön återskapas så långt som det är möjligt, om inget annat avtalas. - Uppföljning av bullerskyddsåtgärder i form av stickprov efter trafikeringsstart. 4.3.3. Åtgärder som inte genomförs Ytterligare bulleråtgärder har övervägts i projektet, dessa redovisas i bilaga 6 till PM buller och vibrationer. 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning En fastställd plan ger Trafikverket rätt att ta den mark i anspråk som krävs för byggnationerna. Mark som krävs permanent för vägen och dess drift tas med vägrätt, och i vissa fall inskränkt vägrätt. För att praktiskt kunna genomföra anläggningsarbetena krävs att ytterligare markanspråk temporärt utanför området med vägrätt. Detta markbehov säkras genom tillfällig nyttjanderätt. Den tillfälliga nyttjanderätten gäller under byggtiden. Sida 51

Därefter återställs marken innan den återlämnas. Se vidare kapitel 5.1.3 Rättsverkan Figur 10 Princip för vägområde. Markanspråk, storleksmässigt och typ av rättighet för respektive fastighet framgår av fastighetsförteckningen och plankartor. De totala markanspråken för planen uppgår sammanlagt till 3,22 Ha. Se fördelning mellan rättighetstyperna i tabell 6 och preciseringar i kapitel 4.4.1-4.1.5. Typ av markanspråk Areal(Ha) Markanspråk med vägrätt 1,95 Markanspråk med inskränkt vägrätt 0,91 Markanspråk med tillfällig 1,08 nyttjanderätt Tabell 6. Markanspråk. Sida 52

4.4.1. Vägrätt för statlig allmän väg Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Vägområdet som avses tas med vägrätt i vägplanen omfattar förutom vägen, med parallell gång- och cykelbana, de väganordningar som redovisas i kapitel 3. Dessutom ingår i vägområdet generellt en 2 meter bred kantremsa. Kantremsan behövs för drift och skötsel av vägen. I vägavsnitt med känslig markanvändning har kantremsans bredd minskats enligt nedan: 1 meter kantremsa i hårdgjord yta vid fastighet Dingersjö 21:1, nuvarande Statoil 1 meter kantremsa längs industrifastigheten Dingersjö 3:58, nuvarande Burestenen AB 0,5 meter kantremsa i åkermark på vägens västra sida mellan sektion 1/0 2/130 Det är tillkommande vägområde som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för befintlig väg. Den mark som enligt vägplanen ska tas i anspråk med vägrätt framgår av plankartor med beteckning: Beteckning på plankarta Markanspråk Område med vägrätt 4.4.2. Inskränkt vägrätt Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte erhåller fullständig rätt över vägområdet utan att rättigheten är inskränkt. Området på östra sidan vägen mellan sektion 0/690 2/130, där järnvägen löper parallellt med vägen, tas med inskränkt vägrätt. Inskränkningen i vägrätten innebär att väghållarens Sida 53

användning av mark eller utrymme för vägändamål inte får äventyra utformning och funktion hos de spåranläggningar som finns inom områdena. Samtidigt får fastighetsägarens markanvändning för järnvägsändamål inte äventyra väganordningarnas utformning och funktion Den mark som enligt vägplanen ska tas i anspråk med inskränkt vägrätt framgår av plankartor med beteckning: Beteckning på plankarta Markanspråk Område med inskränkt vägrätt 4.4.3. Mark som behövs tillfälligt under byggtiden Mark kommer även att behövas tillfälligt under järnvägens byggskede, t.ex. till uppläggning och etableringsytor samt för arbetsområden. Marken behövs för att arbetena skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Områden och tid för tillfällig nyttjanderätt anges på plankartorna. Den mark som tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt kommer att återställas. Behov av att tillfälligt nyttja väg under byggtiden kan även erhållas genom lantmäteribeslut enligt Anläggningslagen (AL). Tillfällig nyttjanderätt erfordras för: Samutnyttjande av fastighetsinfarter, ägovägar Beteckning på plankarta Arbetsområde Markanspråk Tillfällig nyttjanderätt, samutnyttjande av fastighetsinfarter och ägovägar, får ej blockeras, 24 månader efter byggstart. Beteckning på plankarta Markanspråk Tillfällig nyttjanderätt, arbetsområde, 24 månader efter byggstart. Ytor som erfordras för genomförande av byggskedet. Sida 54

Etablering, byggvägar och tillfälliga upplag på övrig mark Beteckning på plankarta Markanspråk Tillfällig nyttjanderätt, etablering, byggvägar och tillfälliga upplag, 24 månader efter byggstart. Ytor som erfordras för tillfälliga etableringar, tillfälliga upplag och transportvägar Etablering, byggvägar och tillfälliga upplag på mark ägd av Trafikverket De fastigheter och rättighetshavare som berörs framgår av fastighetsförteckningen samt plankartor. 4.4.4. Förändring av allmän väg Vägförslaget innebär att de delar av nuvarande E4 som inte sammanfaller med den nya vägsträckningen rivs. Vägdelar som kommer att utgå ur allmänt underhåll och som är markerade att rivas återställs till naturmark liknande omgivande mark. Marken återgår till markägaren. Denna markyta omfattar 1.31 ha. Beteckning på plankarta Markanspråk 4.4.5. Inlösen och förvärv av fastigheter Indragning av väg eller område från allmänt underhåll På grund av markintrång och bullerpåverkan kommer bostadshuset inom fastigheten Dingersjö 21:1 att lösas in i vägplanen. Fastigheten som enligt vägplanen ska lösas in framgår av illustrationskartor. Dingersjö 2:9 och Dingersjö 2:114 är sakägare i vägplanen, dessa fastigheter föreslås inlösen i den parallella järnvägsplanen för den förlängda mötesstationen på grund av markintrång och buller. Sida

4.5 Påverkan under byggnadstiden 4.5.1. Förutsättningar Byggnationen bedöms pågå i cirka 2 år. Se tidsplan kapitel 5.2.2 De arbeten som främst kommer att utföras under byggnationen är: schaktning, sprängning och fyllning, transporter av massor och material och rivningsarbeten. En stor del av arbetet kommer att ske inom befintligt eller nytt vägområde, men särskilda områden för etablering och upplag kommer att behövas och ger ett tillfälligt markanspråk som är större än det slutliga markanspråket. Tillfällig nyttjanderätt redovisas på illustrationskartorna. Marken för tillfällig nyttjanderätt utgörs norr om Ljungan främst av jordbruksmark och skogsmark och i söder om Ljungan av mark inom tätbebyggt område. Ett större område med tillfällig nyttjanderätt finns i Dingersjö på jordbruksmarken mellan nuvarande E4 och Ostkustbanan. 4.5.2. Effekter och konsekvenser Miljöpåverkan under byggtiden är till stor del övergående och upphör när byggnationen avslutats. Miljöpåverkan består främst i utsläpp av kväve och andra föroreningar och ianspråktagande av mark för etablering samt störningar för människor. Störningar för människor kan exempelvis vara i form av buller, vibrationer, damm från schaktning och transporter samt störningar från byggtransporter. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser med riktvärden som är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Skador riskerar också att uppstå på grunder, stommar och energibrunn. Bebyggelse och brunnar som ligger i riskzonen besiktigas före, under och efter byggskedet. Byggtiden medför också att trafikanter kommer att påverkas i mer eller mindre utsträckning. Störningar kan också uppkomma genom nedsatt framkomlighet exempelvis vid sprängning. Transporter till och från området kommer att belasta angränsande vägnät och kan medföra lägre hastighet och nedsatt framkomlighet. Under byggskedet kommer ämnen som exempelvis petroleumprodukter, hydrauloljor och sprängämnen att förvaras och hanteras och risk för läckage eller olycka finns vilket kan komma att påverka närliggande naturmiljö. Naturvärden som finns inom område med tillfällig nyttjanderätt kommer att försvinna. Efter byggskedet kommer ytorna att återställas och naturvärden kan på sikt återvända. Konsekvensen bedöms som negativ och liten och till viss del övergående för naturmiljön. Påverkan på landskapet under byggskedet är till viss del övergående då område med tillfällig nyttjanderätt ska återställas efter byggskede. Risk finns för påträffande av forn- eller kulturhistoriska lämningar, vilket kan medföra negativa konsekvenser som kan vara allt från måttliga till stora. Säkrare bedömningar kan göras när den pågående arkeologisk utredning är färdigställd. Sammanlagt för planen bedöms förändringen som liten till måttlig och främst lokal. Effekten är begränsad i tid och upphör när byggskedet är över. Den negativa konsekvensen bedöms som liten till måttlig. Sida 56

5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering 5.1.1. Trafikverkets policy i markfrågor Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket reviderar vägplanen. Sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny granskning behöva göras. Vägplanen och utlåtandet översänds till Länsstyrelsen i Västernorrlands Län som yttrar sig över vägplanen. Därefter begär Trafikverket region mitt att vägplanen ska fastställas, vilket prövas av enheten för juridik och planprövning på Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. När vägplanen fastställs, kommer beslutet att kungöras. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom besvärstiden. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska granskas och fastställas regleras i 17-19 väglagen och 15-27 vägförordningen. 5.1.2. Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. 5.1.3. Rättsverkan Fastställelsebeslut som vinner laga kraft får följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller en tidsbegränsad nyttjanderätt till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen, t.ex. för tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Sida 57

Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Vägrätten uppkommer när Trafikverket märker ut vägens sträckning över fastigheten och påbörjar vägarbetet. Vägrätten innebär dessutom att Trafikverket till exempel får avverka skog och ta ut jord- och bergmassor inom vägområdet. Trafikverket får också ge någon annan rätt att till exempel lägga ned ledningar inom vägområdet. Trafikverket har rätt att börja bygga även om vi inte är överens med markägaren om ersättningen. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Vägrätten innebär inte att fastighetsgränserna ändras. 5.1.4. Avtal Erforderliga avtal för vägplanens genomförande kommer att upprättas mellan Trafikverket och berörda parter. 5.1.5. Ersättning Reglerna om ersättning finns i väglagen, lagen hänvisar till expropriationslagens ersättningsregler. Samma regler tillämpas vid frivilliga överenskommelser. Fastighetsägaren har rätt till ersättning för mark som Trafikverket tar i anspråk vid ett vägbygge och för de flesta skador som uppstår i samband med byggandet. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet kan ha rätt till ersättning. När en väg byggs över en fastighet kan det i en del fall få så stora konsekvenser att hela fastigheten eller en del av den blir mer eller mindre värdelös, så kallat synnerligt men. I sådana fall kan Trafikverket bli skyldigt att lösa in fastigheten eller en del av den. Trafikverket har också möjlighet att begära att få lösa in områden där ett vägbygge påverkar användningen av fastigheten i mycket stor utsträckning. En förutsättning för det är att ersättningen för inlösen är ungefär lika stor som ersättningen för intrång skulle bli och att fastighetsägaren inte har särskilda skäl att behålla området. Vad kan du få ersättning för? En grundförutsättning för att du ska ha rätt till ersättning är att du har drabbats av en ekonomisk skada. Trafikverket kan inte betala någon ersättning för affektionsvärden. Vid inlösen av en fastighet ska ersättningen motsvara fastighetens marknadsvärde plus 25 procent. Om det gäller en del av en fastighet får du ersättning för minskningen av marknadsvärdet plus 25 procent. Du kan också få ersättning för vissa andra ekonomiska skador, till exempel flyttkostnader eller vissa ökade kostnader i din verksamhet. Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena den dag när Trafikverket tar marken i anspråk, den så kallade värdetidpunkten. Sida 58

Ersättningsnormer Ersättningen beräknas och intrånget bedöms efter ersättningsnormer som bygger på ersättningsreglerna i lagarna och på rättspraxis. När betalas ersättningen ut? När Trafikverket och fastighetsägaren har kommit överens om ersättningens storlek skriver vi ett avtal om ersättningen. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp snarast möjligt efter att överenskommelsen är klar. När det pågår en lantmäteriförrättning vid byggande av järnväg, kan både Trafikverket och fastighetsägaren begära att förskott betalas ut. Vi betalar ersättning snarast möjligt för skador som uppstår vid förberedande undersökningar, till exempel på växande gröda och skog. Ersättning för skador under byggtiden betalar vi i allmänhet inte ut förrän byggandet är färdigt. Ersättningen för marken räknas upp med index och ränta från den dag då vi tar marken i anspråk och till dagen för utbetalning. Vad händer om vi inte kommer överens om ersättningen? Om det skulle bli en tvist om ersättningen för vägrätt är det mark- och miljödomstolen som avgör denna. Både Trafikverket och fastighetsägaren kan ansöka om att få ersättningsfrågan prövad. Vid järnvägsbyggande är det normalt genom en lantmäteriförrättning som Trafikverket får tillgång till mark enligt en fastställd järnvägsplan. Om vi inte kan komma överens om ersättning genom en frivillig förhandling beslutar lantmätaren om ersättning vid lantmäteriförrättningen. Detta beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. I mark- och miljödomstolen svarar Trafikverket för både våra egna och motpartens kostnader, oavsett utgången i målet. I de högre instanserna, Mark- och miljööverdomstolen och i vissa fall Högsta domstolen, är reglerna något annorlunda. När Trafikverket har fört målet vidare gäller samma regler som i första instans. Men om det är motparten som har fört målet vidare och förlorar svarar denne normalt för sina egna kostnader. Ersättning för kostnader för ombud Om du som fastighetsägare anlitar ett ombud är det med ombudet som Trafikverket förhandlar. Trafikverket har ingen skyldighet att stå för fastighetsägarens ombudskostnader vid frivilliga förhandlingar, men vi kan ersätta skäliga ombudskostnader under vissa förutsättningar. Du kan inte få ersättning för arbete som ombudet utfört innan vi har börjat diskussonen om ersättning. 5.1.6. Kommunala planer Detaljplan Vägplanen berör en detaljplan och bedöms vara förenlig med detaljplanens syfte, se kapitel 2.8.1. Sida 59

5.2 Genomförande 5.2.1. Tillståndsärenden Kulturminneslagen Inga kända forn- eller kulturhistoriska lämningar som är registrerade hos Riksantikvarieämbetet berörs av projektet. Ny väganläggning ligger nära ett flertal av de forn- och kulturlämningar som finns utpekade i PM kulturmiljö. Utifrån PM kulturmiljö har länsstyrelsen tagit beslut om att en arkeologisk utredning ska genomföras. Den arkeologiska utredningen bedöms färdigställas under sommaren 2014 och får utvisa vilka värden som återfinns och om vidare undersökningar krävs. Samråd 12:6 Vägplanen bedöms kunna medföra en väsentlig påverkan på naturmiljön inom planområdet. Vägplanen kommer att ta mark permanent i anspråk (vägområde) samt genom tillfällig nyttjanderätt ta mark i anspråk temporärt under byggtiden för bland annat etableringsytor och upplag med mera. Permanent markanspråk (vägområde) redovisas på plankartorna. Markanspråk för tillfällig nyttjanderätt redovisas på illustrationskartorna. Effekterna och konsekvenserna av markanspråket (såväl det permanenta som det tillfälliga under byggtiden) beskrivs under kapitel 4.2 och kapitel 4.5. Samråd har under planprocessens gång genomförts med länsstyrelsen, allmänheten och berörda organisationer. Genom fastställelse av planen bedöms samråd enligt miljöbalken kapitel 12 6 ha genomförts. Dispens från strandskydd Dispens från strandskydd behandlas under arbetet med framtagande av vägplanen. Fastställelse av vägplanen i sig ger rättsverkan vilket innebär att det inte behövs någon separat dispens för strandskydd. Beskrivning av platsen Området som omfattas av generellt strandskydd (100 meter) består delvis av tätortsbebyggelse i Njurundabommen och spridd bebyggelse och jordbruksmark i Dingersjö. Genom området går Ostkustbanan och nuvarande E4 som utgör starka barriärer i området för såväl flora och fauna som rekreation och friluftsliv. Genomförd naturinventering visar att naturvärdena i området överlag är av visst naturvärde (lägsta klass). Ljungan omfattas av riksintresse för friluftsliv och riksintresse för naturvård och delar av strandskyddsområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. Beskrivning av åtgärden Planalternativet beskrivs i kapitel 3.3 och permanent markanspråk (vägområde) redovisas på plankartorna. Planalternativet bedöms överlag ta i anspråk mark inom strandskyddsområde som saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. De områden som tas i anspråk är redan i nuläget avskurna från närliggande vattenmiljö av exempelvis Ostkustbanan Sida

eller nuvarande E4. I dessa områden är kopplingen till strandzonerna för såväl friluftsliv som flora och fauna i nuläget starkt begränsad. Planalternativet omfattar inga arbeten kring Ljungan och bedöms inte påverka strandzonerna utmed Ljungan. Planalternativet innebär att en ny gång- och cykelväg anordnas utmed nuvarande E4 vilket medför att möjligheten för oskyddade trafikanter att röra sig mellan Kvissleby och Njurunda förbättras. Indirekt innebär detta att möjligheten att cykla/gå till Ljungan förbättras något, vilket bedöms främja de rekreativa värdena som strandskyddet värnar om. Störst påverkan på de värden som strandskyddet värnar om bedöms ske under byggtiden då störningarna (i form av exempelvis byggbuller) är som störst och området tillfälligt bedöms få nedsatt tillgänglighet. Sammanfattningsvis bedöms planalternativet inte motverka syftet med strandskyddet för biologiska värden eller tillgänglighet för friluftslivet. Särskilda skäl till dispens Området som omfattas av generellt strandskydd behöver tas i anspråk för ombyggande av väg (planalternativet). Tillgängligheten mellan Njurundabommen och Kvissleby för oskyddade trafikanter förbättras. Flytten av nuvarande E4 västerut (i norra delen av planområdet) är en förutsättning för angränsande järnvägsplan. Angränsande järnvägsplan omfattar utbyggnad av Ostkustbanan, som är av riksintresse för kommunikation. Ombyggnaden av nuvarande E4 till länsväg är av kommunalt intresse, medan flytten av nuvarande E4 västerut är såväl av nationellt, regionalt som kommunalt intresse. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från strandskyddet, om det finns särskilda skäl och dispensen avser exempelvis byggande av en allmän väg eller järnväg. Övrigt Vid schakt i sulfidjordsmassor hanteras dessa i samråd med tillsynsmyndighet. 5.2.2. Tidsplan Planprocessen för vägplanen omfattar huvudsakliga aktiviteter enligt tidplanen nedan. Parallellt med vägplanen drivs arbetet med järnvägsplan för Dingersjö förlängd mötesstation, hålltiderna för detta arbete är desamma som för vägplanen. Framtagande av Samrådsunderlag: höst 2012 - sommar 2013 Länsstyrelsens beslut om att projektet inte medför betydande miljöpåverkan: sept 2013 Framtagande av Samrådshandling: höst 2013 - våren 2014 Vägplan tillgänglig för granskning: juni 2014 Länsstyrelsens yttrande: hösten 2014 Vägplanen skickas för fastställelse: vinter 2014/2015 Vägplanen förväntas ha vunnit laga kraft under sommaren 2015. Sida 61

Därefter tas den tekniska detaljutformningen fram i bygghandlingen. Enligt Trafikverkets nuvarande investeringsplan kan byggstart tidigast ske hösten 2015 för ombyggnad och flytt av nuvarande E4. Bygget av järnvägen planeras att ske från hösten 2017 till 2021. Preliminär översiktlig tidplan för Vägprojektet: Ombyggnad och flytt av nuvarande E4 tidigast 2015-2016. Byggande av den förlängd mötesstation: Järnvägsbygget beräknas pågå under cirka 5 år ( månader) med driftsättning av den nya mötesstationen hösten 2020 eller våren 2021. Byggnation av broar och markarbeten för ny järnväg (bygger järnvägsbanken så långt det går med minimal störning av trafiken på befintligt spår). Planeras att påbörjas hösten 2017 och beräknas på till och med 2019. Järnvägsspecifika arbeten utförs etappvis med flera inkopplingar 2020-2021 Rivning av befintlig järnväg, komplettering markarbeten och återställning sker under 2021 Byggande i enlighet med vägplanen ska vara påbörjat inom 5 år från utgången av det år som planen har vunnit laga kraft, i annat fall upphör planen att gälla. 5.2.3. Organisation av arbetet Trafikverket ansvarar för framtagande av vägplanen. Arbetet har bedrivits i samråd med Sundsvalls kommun, allmänhet, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och ägare till fastigheter och rättigheter i närheten av planområdet. Trafikverket ansvarar för upprättandet av utställning av vägplanen. Fastställelse av vägplanen prövas och beslutas av särskild enhet inom Trafikverket. Trafikverket handlägger även marklösenfrågor Entreprenörer kommer att upphandlas för själva byggandet och Trafikverket kommer att vara byggherre och utöva kontroll av arbetet. Trafikverket blir väghållare för den nya länsvägen. 5.2.4. Följdåtgärder som planeras att genomföras men inte fastställs. Ersättningsvägen till Värstaborg hanteras genom separat lantmäteriförrättning. För ersättningsvägen kan en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken behöva genomföras. Delar av ersättningsvägen ligger även inom Ljungans generella strandskydd och en dispens från strandskyddet behöver sökas. Om överenskommelse görs med markägare, och massor finns, kan tryckbanken vid km 2/090 till 2/120 utföras brukningsbar. Sida 62

5.2.5. Tekniska frågor När väg- eller järnvägsplanen är klar gör vi en bygghandling. Den innehåller främst tekniska beskrivningar med krav som gäller vägens eller järnvägens funktion. Bygghandlingen fungerar som underlag för byggarbetet och innehåller också krav på försiktighetsmått och skyddsåtgärder. Bygghandlingen måste stämma överens med väg- eller järnvägsplanen. Endast obetydliga avvikelser tillåts. Om det förekommer större avvikelser eller förändringar i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny plan. 5.3 Finansiering 5.3.1. Kostnad Totalkostnaden för ombyggnaden av nuvarande E4 har beräknats till ca miljoner kr. 5.3.2. Trafikverkets nationella plan I Nationella transportplanen för 2014-2025 finns pengar upptagna projektet. 5.3.3. Övrig finansiering Det finns en avsiktsförklaring mellan Trafikverket och Sundsvalls Kommun avseende byggandet av hållplatsen och kringytor i Njurundabommen. Sida 63

6 Referenser 6.1 Tryckta källor Trafikverket (2012): Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar (TRVÖK), TDOK 2012:1151, version 2.0 Trafikverket (2013): Planeringsprocessen för väg och järnväg, kurslitteratur Järnvägsskolan. Trafikverket (2012): Planläggningsprocessen med planläggningstyper. Trafikverket: Väg eller järnväg på min mark hur får jag ersättning. Trafikverket (2012): Nya vägar och järnvägar Så här planerar vi. Regeringen (2012): Investering för ett starkare och hållbart transportsystem. Regeringens proposition 2012/13:25. Ramböll (2013): Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen, (status Samrådsunderlag). Ramböll (2013): PM Riskanalys farligt gods Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Ramböll (2014): PM Buller & vibrationer Järnvägsplan Dingersjö, förlängd mötesstation & Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Ramböll (2014) PM Avvattning Järnvägsplan Dingersjö, förlängd mötesstation Vägplan för ombyggnad nuvarande väg E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Ramböll (2014) Gestaltningsprogram Järnvägsplan Dingersjö förlängd mötesstation samt Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 i Njurundabommen och väg 568 Tunavägen Ramböll (2013) PM Naturvärdesinventering Stigfinnaren (2013): PM Kulturmiljö Järnvägsplan för Dingersjö förlängd mötesstation & Vägplan för ombyggnad nuvarande E4 mellan väg 1 Njurundabommen och väg 568 Tunavägen 6.2 Elektroniska källor Vattenkartan, miljökvalitetsnormer för vatten: www.viss.lansstyrelsen.se Riksantikvarieämbetets karttjänst (Fornsök): www.fmis.raa.se SGU:s brunnsarkiv: www.sgu.se Sida 64

ORDFÖRKLARINGAR Arkeologi Läran om forntiden och forntida kulturer. Bank, järnvägsbank Uppfyllnad över naturlig marknivå på vilken järnväg byggs. Barriäreffekt Konsekvensen av fysiskt eller visuellt hinder orsakat av t.ex. en väg eller järnväg. Biotopskydd Skydd av biotop enligt miljöbalken (MB). Byggnadsverk Byggd konstruktion, som bro, spårport, stödmur eller tunnelport. Detaljplan En detaljplan upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa att området utnyttjas för olika ändamål. Ekvivalent nivå (buller) Medelljudnivå under en viss tidsperiod. Fastställelse Beslut om fastställande av väg Förstudie Se samrådsunderlag. GC Gång- och cykel. Geoteknik Ingenjörsvetenskap som sysslar med att undersöka bergets och markens beskaffenhet. Grundvatten Vatten som förekomer i vattenförande jordlager och i poröst och sprickigt berg där alla hålrummen är godsvägnar. Horisontalradie Anger hur snäv en kurva är. Ju mindre värde desto snävare kurva. Anges i meter. Hydrologi Läran om vatten och dess egenskaper. Järnvägsplan Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild process som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Processen kallas planläggningsprocess och arbetet med att ta fram en väg- eller järnvägsplan kallas planläggning. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. Sida

Resultatet av planläggningsprocessen och utformningen av vägen eller järnvägen beskrivs och redovisas i en väg- eller järnvägsplan. Koldioxid Ämne som bildas vid förbränning. Koldioxid är en så kallad växthusgas som påverkar jordens energibalans och medför ett varmare klimat. Atmosfären innehåller naturligt cirka 0,03 procent koldioxid. Laga kraft Tidpunkt för besluts giltighet, exempelvis fastställande av järnvägsplan, efter avslutande överklagandeprocess, alternativt efter besvärstids utgång. Länsväg En länsväg är i Sverige en statlig allmän väg som inte är riksväg eller europaväg. Miljöbalken Den samlade miljölagstiftningen i Sverige. Trädde i kraft 1 januari 1999. MKB Miljökonsekvensbeskrivning. MKN Miljökvalitetsnorm. Mkr Miljoner kronor. Mdr Miljarder kronor. Natura 2000 Nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Syftet är att värna om naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna kommit överens om att bevara. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet genomförs. Nyttjanderätt Rätt att utnyttja annans mark, vanligen tillfälligt i samband med t.ex. byggande av väg eller järnväg. Planalternativ Vägplanen Plankorsning Korsning mellan väg och järnväg i samma plan. Planskild korsning Korsning mellan väg och järnväg med hjälp av bro. Riksintresse Angiven klassificering av intressen enligt miljöbalken kapitel 3 och 4. Riktvärde Värde, exempelvis buller, som ska innehållas. Om ett riktvärde överskrids är tillståndshavaren skyldig att vidta åtgärder. Sida 66

Samråd Definiera enligt nya processen. Servitut Rätt att disponera annans mark för visst ändamål, som väg eller järnväg. Skärning Nerschaktad järnvägs- eller vägsträcka. Tillståndsärenden Objekt eller verksamhet som är föremål för prövning om tillstånd enligt exempelvis Miljöbalken eller Plan och bygg lagen. Visuellt Synligt. Vägplan Se förklaringen för järnvägsplan Trafikverket, Box 417, 1 05 Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 00 www.trafikverket.se Sida 67

Vägplan Bilaga 1. Tabell med ljud- och vibrationsnivåer Fastighet NOLLALTERNATIV PLANALTERNATIV Husnära åtgärder Ljudnivåer utomhus Ljud- och vibrationsnivåer inomhljudnivåer utomhus med föreslagna vägnära åtgärder Ljud- och vibrationsnivåer inomhus 7) i Planalternativet Endast vägtrafik Väg och järnväg Väg Väg+järnväg Endast vägtrafik Väg och järnväg Väg Väg+järnväg Lmax ute vid fasad vån 1 Högsta Lmax ute vid fasad oavsett vån Leq ute vid fasad vån 1 Högsta Leq ute vid fasad oavsett vån Leq jvg+väg vid fasad vån 1 Högsta Leq jvg+väg vid fasad oavsett vån Högsta Lmax Högsta Leq Vibrationer inomhus från vägtrafik Föreslagna vägnära bulleråtgärder Lmax ute vid fasad vån 1 Högsta Lmax ute vid fasad oavsett vån Leq ute vid fasad vån 1 Högsta Leq ute vid fasad oavsett vån Leq jvg+väg vid fasad vån 1 Högsta Leq jvg+väg vid fasad oavsett vån Högsta Lmax Högsta Leq Vibrationer inomhus från vägtrafik För fönster och uteplats, se not 1. Njurunda Prästbol 1:122 71 51 53 57 57 41 32 0,4 Ingen 71 51 53 53 46 28 0,4 Fönster Njurunda Prästbol 1:54 72 73 53 56 57 43 32 0,4 Ingen 72 73 53 54 56 48 30 0,4 Fönster & Uteplats Dingersjö 1: 73 73 58 59 61 62 43 37 0,4 Ingen 72 72 58 59 63 64 47 34 0,4 Fönster & Uteplats 4) Dingersjö 1:71 71 71 57 58 61 61 41 36 0,4 Ingen 71 71 58 58 63 64 46 34 0,4 Fönster & Uteplats 4) Dingersjö 2:115 71 71 57 57 41 40 0,4 Ingen 72 72 58 58 47 35 0,4 Fönster & Uteplats 4) Dingersjö 2:9 Hus A 73 73 59 72 72 43 47 0,4 Ingen 2) 69 69 57 69 69 44 39 0,4 Ingen 5) Dingersjö 2:9 Hus B 68 68 54 56 66 66 38 41 0,4 Ingen 2) 66 52 54 41 35 0,4 Ingen 5) Dingersjö 2:114 68 53 57 38 45 0,4-0,5 Ingen 2) 67 68 57 66 66 43 36 0,4 Ingen 5) Dingersjö 21:1 63 63 66 66 41 0,4 Ingen 63 63 68 68 38 0,4 Inlösen 6) Dingersjö 3:163 71 71 57 59 41 35 0,4 Ingen 3) 71 71 57 58 62 46 33 0,4 Fönster & Uteplats 4) Kvissle 1:7 66 46 53 63 36 38 0,4 Ingen 59 48 57 58 64 45 34 0,4 Fönster & Uteplats 4) Kvissle 5:1 Hus B 53 61 35 36 0,4 Ingen 62 53 40 30 0,4 Uteplats 4) Kvissle 5:1 Hus A 67 68 53 56 63 63 38 38 0,4 Ingen 67 69 54 56 62 63 44 33 0,4-0,5 Fönster & Uteplats 4) Gul färg markerar nivåer som överskrider riktvärde för uteplats. Orange färg markerar nivåer som överskrider riktvärde för inomhusnivå. Röd kantlinje markerar nivå som överskrider riktvärde för ljudnivå utomhus dba. Not 1. Fönster och/eller uteplats utreds. Om skyddsbehov finns erbjuds åtgärder om de är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga. Not 2. Redovisade ljudnivåer avser situation utan den bullervall somföreslås i järnvägsplanan eftersom dessa hus hamnar under bullervallen eller i direkt anslutning till bullervallen. Not 3. Bullerskärmen på järnvägsbron över Ljungan ger effekt även för husen som ligger på Klockarberget. Not 4. Motsvarande husnära åtgärder utreds även inom ramen för angränsande järnvägsplan. Not 5. Fastigheten löses in enligt angränsande järnvägsplan. Not 6. Inlösen pga markintrång i kombination med buller Not 7. Ljud- och vibrationsnivåer inomhus innan husnära åtgärder vidtagits Förklaringar till kolumner: Samtliga kolumner som avser ljudnivåer har enheten dba. Maximal ljudnivå utomhus vid våning 1 styr utredning av uteplatsåtgärd. Riktvärdet på uteplats är dba maximal ljudnivå. Högsta maximala ljudnivå utomhus oavsett våningsplan styr om det kan bli aktuellt med fönsteråtgärder. Befintliga fasader beräknas dämpa minst 25 db för vägbuller och 30 db för järnvägsbuller. Ekvivalent ljudnivå utomhus vid vån 1 styr utredning av uteplats. Riktvärdet för uteplats är dba ekvivalent ljudnivå. Sammanslagen ekvivalent ljudnivå innebär att bullret från väg- och järnvägstrafik adderats. I övrigt som ovan. Maximal ljudnivå inomhus har räknats ut genom att dra 25 db från högsta maximala ljudnivå från VÄGTRAFIK utomhus vid fasad oavsett våningsplan. Detta eftersom en normal fasad dämpar vägbuller med 25 db. Riktvärdet inomhus är 45 dba. Ekvivalent ljudnivå inomhus från VÄG+JÄRNVÄG har räknats ut genom att dra normal fasaddämpning från högsta ekvivalenta ljudnivå utomhus vid fasad oavsett våningsplan. Vägbuller dämpas sämre än järnvägsbuller av en normal fasad. I tabellen redovisas den inomhusnivå som givit högsta värdet av följande två alternativa beräkningar; A) Högsta ekvivalenta ljudnivå från VÄGTRAFIK utomhus vid fasad oavsett våningsplan minus fasaddämpning 25 db. B) Högsta ekvivalenta ljudnivå från sammanslagning VÄGTRAFIK och JÄRNVÄGSTRAFIK utomhus vid fasad oavsett våningsplan minus fasaddämpning 30 db. Komfortvibrationer har enheten mm/s vägd RMS. 1(1) 2014-06-02

PM Buller & Vibrationer Dingersjö JP samt VP 2014-01-17 Vägtrafikbuller Ombyggd väg år 2030 Utan åtgärder Karta 7.3 Maximalnivå 2 m över mark Indata Terrängmodell: Spår All höjddata i RHB höjdsatt från kommunal grundkarta, daterad befintlig Terrängmodell: Spår, RÖK från projektering år terräng 2007. befintlig enligt terräng 2013-09-24 Nolby för enligt buller.dwg filer Bana enligt modell fr proj 2013-09-24 (lev Vägar, 2011-11-15) Nivåkurvor Perrong: bef Bana2333101-PLF bebyggelse kompletterad mm elev.dwg med också (2013-09-09) från grundkartan. kompletterad med äldre terrängmodell. Z0009713.dwg Terrängmodell: befintlig (2011-04-28) terräng enligt fil Vägmodell Plan, Z0009714.dwg Höjdkurvor enligt halvmeter OG111003 (2010-01-19), hela området buller.dwg 130517.dwg samt (lev höjdangivelser 2011-10-03) i Grundkarta: Ombyggda vägar Z00092.dwg enligt: Vägmodell (2011-04-28) 3D Njurundavägen.dwg Trafikdata: Väglinje: Grundkarta: (2103-04-25), K44420P1 Sundsvalls Bullervall samt (2011-09-16) kommun väg Dingersjö 3D.dxf (2014-02-14) E6 Vägmodell: Byggnadshöjder=6 (år 2015): 3D Trådmodell Mjösundsvägen.dwg ÅDT m 200, bosthus, tpl 17% Nolby.dwg 3 (2013-06-11) m tung, uthus v (lev 110/90 2011-11-29) km/h Väg Bullerskydd Trafikdata, Grundkarta: 5 (år Sundsvalls prognosår enl: 2015): T2010201.dwg ÅDT kommun 202112, enl AKJ 10% (lev tung, 2012-01-12) Byggnadshöjder enl bearb takhöjddata fr LM sept 2013 v / km/h Vatten och vägar hård yta, i övrigt mjuk mark Antagna byggnadshöjder: bostadshus 6 m, uthus 3m övrig Trafikdata: bebyggelse Trafik prognosår 5-10 m2030, ÅDT 3000-50, 6% tung trafik, v km/h. Trafik år 2030 Maximalnivå från vägtrafik db(a), inkl fasadreflex Fasadnivå som frifältsvärde < < <= < <= < <= < <= <= Teckenförklaring Väg Bostadshus Garage, uthus etc Spårmitt Övr bebyggelse Skolor, förskolor Vattenyta Bullerskärm Inlöst hus, ej i beräkn (A3) Längdskala 1:14000 0 100 200 300 400 m Beräkning: M Waaranperä Granskning: S. Troëng Datum: 2014-02-17

PM Buller & Vibrationer Dingersjö JP samt VP 2014-01-17 Vägtrafikbuller Ombyggd väg år 2030 Utan åtgärder Karta 7.4 Ekvivalentnivå 2 m över mark Indata Terrängmodell: Spår All höjddata i RHB i RHB höjdsatt från kommunal grundkarta, daterad befintlig Terrängmodell: Spår, RÖK från år terräng från projektering 2007. befintlig enligt terräng 2013-09-24 Nolby 2013-05-08 för enligt buller.dwg filer Bana enligt modell fr proj 2013-09-24 (lev Vägar, 2011-11-15) Nivåkurvor Bana enligt bef modell bebyggelse kompletterad fr proj mm 2013-09-24 Perrong: Bana2333101-PLF elev.dwg med också (2013-09-09) från grundkartan. kompletterad Perrong: Bana2333101-PLF med äldre terrängmodell. elev.dwg (2013-09-09) Z0009713.dwg Terrängmodell: befintlig (2011-04-28) terräng enligt fil Vägmodell Terrängmodell: Plan, Z0009714.dwg Höjdkurvor enligt halvmeter befintlig OG111003 (2010-01-19), hela området terräng buller.dwg 130517.dwg enligt fil Höjdkurvor halvmeter hela området samt 130517.dwg (lev höjdangivelser 2011-10-03) i Grundkarta: Ombyggda vägar Z00092.dwg enligt: Vägmodell (2011-04-28) 3D Njurundavägen.dwg Trafikdata: Väglinje: Grundkarta: Ombyggda (2103-04-25), K44420P1 vägar Sundsvalls Bullervall enligt: samt (2011-09-16) kommun Vägmodell väg Dingersjö 3D Njurundavägen.dwg 3D.dxf (2014-02-14) E6 Vägmodell: Byggnadshöjder=6 (2103-04-25), (år 2015): 3D Trådmodell Mjösundsvägen.dwg Ers_Dingersjö_3D ÅDT m 200, bosthus, tpl 17% Nolby.dwg 3 (2013-06-11) m poly.dwg tung, uthus v (lev (2013-10-23) 110/90 2011-11-29) km/h Bullerskydd Trafikdata, Vägmodell Grundkarta: 5 (år Sundsvalls prognosår 3D enl: 2015): Mjösundsvägen.dwg T2010201.dwg ÅDT kommun 202112, enl AKJ 10% (lev (2013-06-11) tung, 2012-01-12) v Grundkarta: Byggnadshöjder / km/h Sundsvalls enl bearb takhöjddata kommun fr LM sept 2013 Vatten och vägar hård yta, i övrigt mjuk mark Antagna Byggnadshöjder byggnadshöjder: enl bearb takhöjddata bostadshus fr LM 6 m, sept uthus 20133m övrig Vatten Trafikdata: bebyggelse och Trafik vägar prognosår hård 5-10 yta, m2030, i övrigt ÅDT mjuk 3000-50, mark 6% tung trafik, v km/h. Trafikdata: Trafik prognosår 2030, ÅDT 3000-50, 6% Trafik år 2030 tung trafik, v km/h. Ekvivalentnivå från vägtrafik db(a), inkl fasadreflex Fasadnivå som frifältsvärde < < <= < <= < <= < <= < <= <= Teckenförklaring Väg Bostadshus Garage, uthus etc Spårmitt Övr bebyggelse Skolor, förskolor Vattenyta Bullerskärm Inlöst hus, ej i beräkn (A3) Längdskala 1:14000 0 100 200 300 400 m Beräkning: M Waaranperä Granskning: S. Troëng Datum: 2014-02-17

BILAGA 4 -Karta riksintressen