Lovfesting av allemannsretten er det en begrensning på den frie ferdselsretten? Klas Sandell Professor; Avd. f. Geografi och Turism, Karlstads universitet: www.kau.se och Forskningsprogrammet "Friluftsliv i Förändring": www.friluftsforskning.se Klas.Sandell@kau.se Foredrag på konferansen om allemannsrettens og friluftslivets framtid 26. og 27. november 2007 arrangert av FRIFO 1
Sandell & Sörlin (red.) 2000 2
Sandell 2001 3
Fredman & Sandell 2005 www-fjallmistra.slu.se 4
Friluftsliv i förändring Upplevelselandskap, planering och utveckling Ett brett nationellt forskningsprogram Finansierat av Naturvårdsverket 3+3 år 6 projekt, 7 lärosäten, 18 forskare 5
6
Lovfesting av allemannsretten er det en begrensning på den frie ferdselsretten? Klas Sandell Professor; Avd. f. Geografi och Turism, Karlstads universitet: www.kau.se och Forskningsprogrammet "Friluftsliv i Förändring": www.friluftsforskning.se Klas.Sandell@kau.se 7
Lovfesting av allemannsretten er det en begrensning på den frie ferdselsretten? Klas Sandell Professor; Avd. f. Geografi och Turism, Karlstads universitet: www.kau.se och Forskningsprogrammet "Friluftsliv i Förändring": www.friluftsforskning.se Klas.Sandell@kau.se Allemansrätten i Sverige Allemansrätten som princip och landskapsperspektiv Allemansrättens framtid, om för- och nackdelar med ökad 8 lagstiftning
9
Allemansrtten r viktig att frsvara Instmmer helt / delvis 96 Vet inte 2,4 Tar helt / delvis avstnd 1,5 0 25 50 75 100 Procent 10
Fritid och friluftsliv är en direkt spegling av det framväxande urbaniserade industrisamhället och följaktligen fritids- och friluftslandskap och deras tillgänglighet. Det är därför t.ex. knappast förvånande att den moderna allemansrätten till begrepp och specificerat innehåll inte dyker upp förrän friluftslivet successivt vunnit i bredd och betydelse. Däremot är det samtidigt, även i friluftsepokens inledning, ingen tvekan om den spårlösa färdens självklara möjlighet över mark och vatten oberoende av om dessa är i privat ägo eller ej och oberoende av om man varit i kontakt med ägaren innan. I denna bemärkelse verkar det framväxande friluftslandskapet redan från början vara allmänt tillgängligt. Allemansrättens grundläggande praktik bör därför, utifrån det här presenterade materialet [om Sv. Turistföreningens historia], kunna ses som en fundamental del i vår kulturhistoria! (Sandell,1997) 11
12
"Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan". [Efter en utläggning om skyddet för äganderätten] Sveriges grundlag, Regeringsformen (18 ; gäller från 95-01-01 omtryckt i SFS 1994:1483) Ekonomiska intressen Brottsbalken om skadegörelse, åverkan, olovlig väg m.m. Allemansrättens ställning Hemfrid Brottsbalken om hemfridsbrott och olaga intrång m.m. Allemans- rätten "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den" (Miljöbalken 7 kap. 1 ; SFS 1998:808) Naturskydd Reservat, fridlysningar m.m. "En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten." (Miljöbalken 26 kap. 11 ; SFS 1998:808) [kan ev. ge ersättning fr. staten; 31 kap. 11 ] Om Vilthägn och om Skogsbesprutning(1) (Miljöbalken 12 kap. 11 resp. 14 kap. 20 ; SFS 1998:808) Landskapets användning Fysisk planering, miljöbalken, plan- och bygglagen m.m. "Strandskyddråder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet." (Miljöbalken 7 kap. 13 ; SFS 1998:808) Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas /.../ med hänsyn till friluftslivet skall [områden] så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. /.../ grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas..." (Miljöbalken 3 kap. 6 resp. 4 kap. 2 ; SFS 1998:808) 13
Är en viss aktivitet på en viss plats: Organiserad? Kommersiell? 14
Är en viss aktivitet på en viss plats: Ja! Ja! Organiserad? Nej! Kommersiell? Nej! 15
Är en viss aktivitet på en viss plats: Kommersiell? Ja! Nej! Ja! Turer, anvisningar, guider Skolor, förskolor, scouter Organiserad? Nej! Organiserat någon annan stans;information, uthyrare Familjer, enskilda 16
särskilt höga krav Ja! Organiserad? Nej! Kommersiell? Ja! Nej! Turer, anvisningar, guider Skolor, förskolor, scouter Organiserat någon annan stans;information, uthyrare Familjer, enskilda 17
kunskap, platsval, hänsyn, ev. anmälningsplikt Ja! Organiserad? Nej! Kommersiell? Ja! Nej! Turer, anvisningar, guider Skolor, förskolor, scouter Organiserat någon annan stans;information, uthyrare Familjer, enskilda 18
19
Stadsminister Fredrik Reinfelt: Allemansrätten försvaras som en grundsten men samtidigt slår partiet [Moderaterna] fast att det kommersiella utnyttjandet av allemansrätten ska försvinna. (Friluftsnytt från Svenskt Friluftsliv, 07-09-11) 20
Landskapets tillgänglighet är en mångfasetterad fråga som inkluderar bl.a. Fysisk tillgänglighet Juridisk tillgänglighet Social och mental tillgänglighet 21
Elinor Ostrom: Social capital is the shared knowledge, understandings, norms, rules, and expectations about patterns of interactions that groups of individuals bring to a recurrent activity Social capital opens up some opportunities while restricting others Social capital is formed over time and is embedded in common understanding rather than in physically obvious structures Common understanding is hard to articulate precisely in language; and 22
Common understanding is easily eroded if large numbers of people are concerned or if a large proportion of participants change rapidly unless substantial efforts are devoted to transmission of the common understandings, monitoring behaviour in conformance with common undertandings, and sanctioning behavior not in conformance with the common understanding. (Ostrom, 2000) 23
Allemansrättens framtid? Man måste "kunna läsa i landskapet" vad som är tillåtet och förbjudet; ==> hur förändras det fysiska landskapet, "vad man har att läsa" och hur förändras de mentala landskapen, "läskunnigheten? Den måste aktivt upprätthållas av intresserade nyttjare; ==> hur förändras friluftslivets ställning i samhället, antalet nyttjare, vilka platser man söker och för vilka aktiviteter? Den lärs ut genom att "socialiseras in i landskapet ==> hur förändras friluftslivets pedagogiska inramning, t.ex. dess roll i familjer, skolor och föreningsliv? 24
Sammantaget; personliga reflektioner om nackdelar utifrån ökad lagstiftning om allemansrätten Förlorar i flexibilitet och lokal anpassning Riskerar generella inskränkningar jämfört med idag t.ex. beroende på starka påtryckningsgrupper 25
Sammantaget; personliga reflektioner om fördelar utifrån ökad lagstiftning om allemansrätten Försvarar allemansrättens grundläggande innehåll i en högrörlig tid med snabb teknik- och aktivitetsutveckling Förändringar och preciseringar görs i större utsträckning i en öppen och demokratisk process 26
Sammantaget; personlig slutsats om ökad lagstiftning om allemansrätten Viktigt med lagskydd för dess kärna; alltså en principiell och värdemässigt motiverad allemansrätt 27
"Begränsning i friheten att disponera över landets jord krävdes av hänsyn till allmänt väl; de särskilda fastigheterna bildade tillsammans det land, där folket skall leva sitt liv, och det kunde icke lämnas i den enskilde jordägarens skön att så förfara med sin jord att det helas väl äventyrades. (Från motiveringarna för lagberedningens förslag till jordabalk 1909) 28