Väg 615/665 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR ALNÖ Sundsvalls kommun, Västernorrlands län

FÖRSTUDIE Väg 615/665 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR ALNÖ Sundsvalls kommun, Västernorrlands län BESLUTSHANDLING 2012-09-12 Objekt: 105270

Titel: Väg 615/665 Gång- och cykelvägar Alnö Utgivningsdatum: Beslutshandling 2012-09-12 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kristin Östlund Uppdragsansvarig: Marie Åhlander, Sweco Infrastructure AB Handläggare miljö: Ylva Åström, Sweco Infrastructure AB Handläggare barnkonsekvensstudie: Jennie Marklund, Sweco Infrastructure AB Handläggare kostnadskalkyl: Benny Ersson, Sweco Infrastructure AB Handläggare geoteknik: Kent Sundvall, Sweco Infrastructure AB Tryck: Sweco Infrastructure AB, Sundsvall Distributör: Trafikverket, Box 186, 871 24 Härnösand, telefon: 0771-921 921. 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...4 1. BAKGRUND...6 1.1. Syfte och mål...6 1.2 Aktualitet...6 1.3 Avgränsning...6 1.4 Tidigare utredningar och beslut...8 1.5 Övergripande mål...8 1.6 Vägplanering och vägplaneringsprocessen...8 2. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN...10 2.1 Markanvändning...10 2.2 Trafik och trafikanter...12 2.3 Miljö...13 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar...18 3. FUNKTIONSANALYS...19 3.1. Funktionsmål - tillgänglighet...19 3.2 Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa...19 3.3 Regional utveckling...20 3.4 Barnkonsekvensstudie...20 4. PROJEKTMÅL...24 5. TÄNKBARA ÅTGÄRDER...25 5.1. Analys av tänkbara åtgärder utifrån fyrstegsprincipen...25 5.2 Föreslagna åtgärder...26 5.3 Gestaltning...29 5.4 Effekter och konsekvenser...33 5.5 Kostnader...35 6. RISKHANTERING...36 6.1. Skydds- och riskobjekt...36 6.2 Konfliktpunkter...36 7. MÅLUPPFYLLELSE...36 8. SAMRÅD...37 9. VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE...37 10. FORTSATT ARBETE...37 10.1. Nästa steg i planeringsprocessen...37 10.2 Frågor som kräver kompletterande utredningar...37 10.3 Prövning enligt annan lagstiftning...37 11. KÄLLOR...39 BILAGA 1: KARTA NATURMILJÖ BILAGA 2: KARTA NATURMILJÖ BILAGA 3: KARTA KULTURMILJÖ BILAGA 4-9: UTFORMNING AV GÅNG- OCH CYKELVÄG BILAGA 10: SAMRÅDSREDOGÖRELSE BILAGA 11: LST BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN BILAGA 12: TRAFIKVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE OCH BESLUT OM FORTSATT ARBETE

SAMMANFATTNING Denna förstudie behandlar förslag på gång- och cykelväg längs väg 665 och väg 615 på Alnön i Sundsvalls kommun. Projektet omfattar en sträcka på ca 18,5 km. Syftet med förstudien är att studera förutsättningarna och möjligheterna för en gång- och cykelväg i området. Förstudien är det första steget i vägplaneringsprocessen. Syftet är att klargöra förutsättningarna för det fortsatta arbetet och att fungera som beslutsunderlag för om projektet skall drivas vidare eller inte. Under förstudiearbetet ges tillfälle för myndigheter och allmänhet att ge synpunkter och påverka kommande förslag. Orienteringskarta Problem Tillgängligheten och säkerheten för de oskyddade trafikanterna är låg eftersom det saknas en sammanhängande gång- och cykelväg på Alnön. Med bil är tillgängligheten till de flesta målpunkter såsom skola och service acceptabel, för oskyddade trafikanter mindre god. De befintliga vägarna är relativt smala (ca 5,0 m) vilket medför att utrymmet för gående och cyklister är begränsat. Detta medför att färre väljer att gå eller cykla. Trafiken upplevs som intensiv vid sommarmånaderna då öns badplatser och utflyktsmål besöks av turister. 4

Mål för projektet Förstudiens projektmål är att analysera och identifiera brister och möjligheter för att hitta tänkbara åtgärder som är anpassade till områdets förutsättningar och miljö. Målet med projektet är att förbättra möjligheterna att gå och cykla säkert på ön samt att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken. Ett annat mål är att hitta möjligheter för samordningsvinster med MittSverige Vattens utbyggnad av kommunalt VA (vatten- och avloppsnät) på Alnön. Förstudiens effektmål är att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Åtgärder Förstudien har studerat en sträckning av gång- och cykelvägen utefter väg 665 och väg 615. Från Ripsand i söder till korsningen mot Slädaviken på väg 615 i norr. En alternativ sträckning förbi Grönviken fram till Släda utefter kuststräckan har också studerats, se Bilaga 4-9. Gång- och cykelvägens bredd bör på bästa sätt anpassas till omgivningen och varierar från 1,8 m till 2,5 m. Eftersom aktuell sträcka går genom områden med stora värden vad gäller landskapsbild, kultur och miljö är det viktigt att utforma gång- och cykelvägen på ett sätt som anpassar den till den befintliga miljön. Effekter och konsekvenser En separerad gång- och cykelväg samt trafiksäkra gångpassager ger positiva effekter på trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna. Positiva konsekvenserna blir då att denna grupp får en ökad rörelsefrihet och trygghet. Tillgängligheten till de frilufts- och rekreationsområden, framför allt stränder som finns i anslutning till väg 665, ökar då gång- och cykelvägen byggs. Uppförande av en gång- och cykelväg kommer att uppfylla projektets effektmål såsom bättre trafiksäkerhet, tillgänglighet, miljö och hälsa. Av de negativa effekterna som kan uppkomma kan nämnas intrång på fastigheter samt viss förändring av landskapsbilden. För alternativ 2, som föreslås ha en sträckning efter strandlinjen förbi bl.a Grönviken, blir barriäreffekten för de boende en negativ konsekvens. För att undvika negativa effekter på kultur- och naturmiljö är det av yttersta vikt att gång- och cykelvägen anpassas till områdets känsliga förutsättningar på bästa sätt. Kostnader Totalkostnaden är beräknad till ca 76.5-81.0 MKR för 1,8 mil gång- och cykelväg. I kostnaden ingår projektering, byggherrekostnader, asfaltbeläggning och belysning. 5

1. BAKGRUND Längs väg 665 saknas idag gång- och cykelväg längs den södra och östra sträckningen. Även väg 615 saknar idag gång- och cykelväg. Se karta 1.2-1. De oskyddade trafikanterna är därför hänvisade till vägbanan och måste samsas med fordonstrafiken. På grund av den bitvis väldigt smala vägen och bilisternas höga hastigheter upplevs situationen som otrygg. Vägnätet på Alnön är ursprungligen byggd för landsbygd med små trafikmängder. Idag är ön ett område för bostadsexploatering samt har under framför allt maj till augusti en stor ökning av sommarturismen. 1.1 Syfte och mål Syftet med förstudien är att den ska visa på problem och förutsättningar för anläggande av gång- och cykelväg inom förstudieområdet och utgöra underlag för kommande planering. Den ska även utgöra underlag för Länsstyrelsens beslut om objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i miljöbalken. Målet med projektet är att förbättra möjligheterna att gå och cykla säkert på ön samt att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken. Ett annat mål är att hitta möjligheter för samordningsvinster med MittSverige Vattens utbyggnad av kommunalt VA (vatten- och avloppsnät) på Alnön. 1.2 Aktualitet MittSverige Vatten har under 2011 påbörjat utbyggnad av VA-nätet på Alnön och fundering på samordning med byggande av gång- och cykelvägar har då aktualiserats. Sundsvalls kommun har framfört intresse att upprätta gång- och cykelvägar på den södra och östra sidan av ön, då genom att få eventuella samordningsvinster vid den aktuella VA-utbyggnaden. Väg 665 och 615 är prioriterade för gång- och cykelåtgärder i Länsstyrelsens länsplan för region Västernorrland men det är inte definierat hur stor del av sträckan som ska finansieras. I länsplanen är väg 615 prioriterad i klass 1 och delar av väg 665 i klass 2. Förstudien ska visa om och på vilket sätt projektet kan drivas vidare. Det finns idag ingen bestämd finansiering för nästa skede. 1.3 Avgränsning Förstudieområdet ligger i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län, på Alnön öster om Sundsvalls stadskärna. Förstudien omfattar området kring väg 665 från Ripsand i söder till korsningen av väg 665/615 öster om Vi. Även området kring väg 615, då från korsningen av väg 665/615 fram till avfarten mot Släda och den östra kuststräckan från Grönviken fram till Slädaviken ingår i förstudieområdet. Se karta 1.2-1. 6

1.2-1 Karta över förstudieområdet och målpunkter 7

1.4 Tidigare utredningar och beslut Trafikverket har upprättat rapport Enkel utredning GC-väg östra och södra Alnön, daterad 2011-06-20. En tidigare arbetsplan för Färjevägen Säter, objekt 257500, daterad 2002-03-08, är utförd. Pågående utredning Sundsvalls kommuns fördjupade översiktsplan för Alnö. 1.5 Övergripande mål Transportpolitiska mål Trafikverket är en myndighet som finansieras med statliga anslag och det som styr verksamheten är riksdagens transportpolitiska mål. De transportpolitiska målen består av ett övergripande mål som innebär att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska ge en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Transportsystemet ska även vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Miljömål Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden. Syftet med målen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. Några av målen som kan nämnas och som berör denna förstudie är: Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö 1.6 Vägplanering och vägprojekteringsprocessen Den fysiska planeringsprocessen för väg och övrig markanvändning regleras av Väglagen, Vägkungörelsen, Plan- och bygglagen och Vägverkets författningssamling. Ytterligare lagrum som berör projektet är Miljöbalken och Kulturminneslagen. Trafikverkets process för fysisk planering inleds med en förstudie. Förstudien inkluderar ett samråd där allmänhet, myndigheter och särskilt berörda får komma till tals. Resultatet från förstudien ska påvisa om att ingen åtgärd 8

erfordras eller att den fortsatta planeringen sker via en vägutredning eller direkt via en arbetsplan. En vägutredning ska göras då mer än ett alternativ till lokalisering av en vägsträcka konstaterats. I denna process utreds och redovisas förutsättningar för alternativa lösningar. I arbetsplanen beskrivs vägens utformning detaljerat, hur mycket mark som kommer att tas i anspråk samt upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Sista steget i planeringsprocessen är bygghandlingen som beskriver i detalj hur åtgärderna ska utföras. Bygghandlingen innehåller främst teknisk data, beskrivningar, ritningar och mängduppgifter. Se Figur 1.6-1 nedan. Figur 1.6-1 Planeringsprocessen Förstudiens tre handlingar Samrådshandlingen utgör underlag för samrådsprocessen där bl.a organisationer, särskilt berörda, myndigheter och kommuner samt allmänheten ges möjlighet till att yttra sig. Samrådet syftar främst till att inhämta synpunkter från de berörda. När processen avslutas sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. Förslagshandlingen upprättas efter samråd och innehåller Trafikverkets svar på de inkomna synpunkterna. Samrådsredogörelsen inarbetas i förslagshandlingen. Den skickas därefter till Länsstyrelsen för att av dem bedömas om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan eller ej. I beslutshandlingen redovisar Trafikverket beslut om det fortsatta arbetet. Alla aspekter vägs samman och i slutrapporten inarbetas ekonomiska faktorer, Länsstyrelsens beslut samt Trafikverkets ställningstagande. Lagstiftning Regler och lagar om förstudien finns i: Miljöbalken 6 kap.4-5, 11-12 Väglagen 14 a Vägkungörelsen 23 a VVFS 2007:223 1-8, 18-21 Förstudie krävs alltid vid byggande av väg och vid drift av väg som kräver utökat markbehov eller andra åtgärder som påverkar allmänna och enskilda intressen. Regler om samråd finns i ovan nämnda lagar. Efter samrådet skall Länsstyrelsen, enligt 6 kap 4 första stycket av Miljöbalken, ta beslut om betydande miljöpåverkan föreligger eller ej. 9

2. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 2.1 Markanvändning Bebyggelse och befolkning Bebyggelsen som idag finns på Alnön är främst belägen utefter öns kustområden. Bostäderna domineras av småhus, dels i centralorten Vi, dels utefter kusterna samt över norra öns odlingslandskap. Alnöns södra och östra delar består av fritidshusområden. Dessa ligger på bägge sidorna om väg 665. En omvandling av området pågår från fritidshus till permanent boende. Detta medför att den permanenta befolkningen ständigt ökar i antal. Vid årsskiftet 2009/2010 bodde ca 8300 personer på ön där centralorten Vi stod för 5300 st bofasta. På den södra och östra delen bor idag ungefär 800 personer permanent. Vägsträcka utefter väg 665 förbi Bänkåsviken Näringsliv, sysselsättning och målpunkter Många Alnöbor pendlar idag till Sundsvall där de har sitt arbete. Servicen finns idag framför allt kring tätorterna Vi och Ankarsvik. I Vi finns bl.a. handel, vårdcentral, simhall och äldreboende. Skolorna på ön är placerade i Vi, vid Alnö kyrka samt i Ankarsvik. Se karta 1.2-1. Eftersom bebyggelsen är spridd över ön har många skolelever rätt till skolskjuts. På norra delen av ön finns ett antal små jordbruk. Viktiga målpunkter för de boende på Alnö är, se karta 1.2-1. Tätorten Vi med service, handel, badhus och vårdcentral Skolor och förskolor i Vi och Ankarsvik Kollonilotter i Säter Aktivitetsområden som fotbollsplaner och skidspår Spikarnas fiskeläger och Stornäsets naturreservat Badplatser på södra sidan av ön ex. Tranviken och Hartungviken Badplatser på nordöstra sidan ex. Slädaviken 10

Kommunala planer och framtida markanvändning Det finns i dagsläget flera detaljplaner från Sundsvalls kommun som berörs av den tänkta sträckningen av gång- och cykelvägen. Se karta 2.1-1. Detaljplaneändringar kan bli aktuella under nästa skede i planeringsprocessen. 2.1-1 Karta över detaljplaner som påverkas av projektet På Alnön växer den fasta befolkningen runt hela ön. Fler byggbara tomter och utbyggnader av fritidshus har efterfrågats. 11

2.2 Trafik och trafikanter Fordonstrafik Enligt nationella vägdatabasen var årsdygnstrafiken (ÅDT) år 2003 längs väg 665 230-440 fordon/dygn på den södra och östra delen samt 1340 fordon/dygn på den norra sträckan. På väg 615 var ÅDT 1090 fordon/dygn. Trafiken på ön varierar på grund av säsongsboende, arbetspendling och besökare sommartid. Tung trafik förekommer utefter sträckan. Väg 615 och väg 665 har en ÅDT för tung trafik på 15-40 fordon/dygn. Se Bilaga 4-9. Vägarna inom förstudieområdet är BK1 vägar med staten som väghållare. Hastigheten varierar från 50 km/h förbi de mer tätbebyggda sträckorna till 70 km/h på resterande partier. Se Bilaga 4-9. Trafiken längs väg 665 upplevs som hektisk under sommarhalvåret då även vägrenen vid öns badplatser används som parkeringar. Vägen efter kusten är i allmänt bra skick men smal på vissa sträckor. Väg 615 och väg 665 har en vägbredd på ca 5,0 m. Gång och cykeltrafik Det finns i dagsläget gång- och cykelvägar i centrala Vi och söderut förbi Ankarsvik. Se karta 1.2-1. En stor efterfrågan finns från boende på Alnön att gång- och cykelnätet ska byggas ut på övriga delar av ön. Kollektivtrafik De södra, östra och norra delarna av Alnön har sämre kollektivtrafik än de västra då riktningen på busstrafiken som går runt ön gynnar de mer tätbefolkade områdena i väster. Idag trafikeras väg 665 och väg 615 av busslinjen Plustrafik och skolskjutsar. På den södra och östra delen av ön finns idag ett antal busshållplatser som ligger efter vägen. Några hållplatser har ersatts av så kallade mobila busshållplatser, då främst för barn som väntar på skolskjuts. För busshållplatsernas placering, se Bilaga 4-9. Busshållplats vid Havstoviken 12

Mobil busshållplats i Ripsand Trafiksäkerhet Idag går och cyklar de oskyddade trafikanterna utefter väg 665 och 615 och är hänvisade till att dela körbanan med trafiken. Utfarter från fritidshus och andra mindre skogsvägar finns längs med sträckorna. Under åren 2002-2010 har det inträffat fem olyckor vid de aktuella sträckorna där personer uppsökt sjukvård. Utöver dessa olyckor har det rapporterats ytterligare nio olyckor till polisen. Av samtliga olyckor var det en dödsolycka, övriga olyckor är med lindriga personskador. I tre av olyckorna var oskyddade trafikanter inblandade. Uppgifterna har hämtats från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition ), vilket är ett system över data om olyckor och skador i trafiken. Systemet bygger på uppgifter från polis och sjukvård. Ledningar och belysning Västra delarna av Alnö försörjs med kommunalt VA nät. I de norra, södra och östra delarna har de boende idag enskilt vatten och avlopp. I mars 2010 fattade Sundsvalls kommun beslut om att anlägga vatten- och avloppsnät runt södra och östra Alnön. Denna utbyggnad beräknas vara färdig 2014-2015. Fjärrvärmenätet är utbyggt i de centrala delarna av Alnö-Vi och en vidare utbyggnad är planerad på den östra delen av tätorten. Gatubelysning finns längs hela sträckan på väg 615. På den södra och östra delen av ön efter väg 665 finns idag ingen gatubelysning förutom ett fåtal belysningsstolpar vid de mer tätbebyggda fritidshusområdena. 2.3 Miljö De intressen som beskrivs nedan redovisas på karta naturvärden (bilaga 1 och 2) samt kulturvärden (bilaga 3). Riksintressen och Natura 2000 Norra Alnö är av riksintresse för naturvård enligt Miljöbalken 3 kap 6. 13

Kustvattnen kring Alnö är av riksintresse för yrkesfisket enligt Miljöbalken 3 kap 5. Smedsgården är ett Natura 2000 området enligt EU:s habitatdirektiv. Det ligger nordväst om förstudieområdet. Områdets karaktär Alnö har ett varierat landskap som innehåller många natur- och kulturvärden. Den norra delen präglas av ett småskaligt jordbrukslandskap. Den södra delen karaktäriseras av skogklädda höjdpartier och fritidshusområden. Väg 665 följer landskapets topografi och är lokaliserad till kusten, vilket skapar en varierad vägsträcka som ger möjlighet till många utblickar över vatten. Väg 665 vid Säter. Norra Alnö är av riksintresse för kulturmiljövård. Kulturmiljö Sågverksepoken under senare delen av 1800-talet förvandlade Alnö till ett tätbefolkat industriområde. Idag finns många lämningar på ön efter denna tidsepok. Hela norra delen av Alnön är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset Norra Alnö omfattar välbevarade bymiljöer, gravfält och storhögar från järnålder medeltida kyrka samt eventuell kastellämning. Flera objekt på norra delen av Alnö finns med i kommunens kulturmiljöinventering från 1999. Ett mycket värdefullt område vid Smedsgården gränsar till förstudieområdet. I Ängs- och betesmarksinventeringen utförd av länsstyrelsen 1992-1994 bedöms Stömsta 810 45 samt Säter 1 812 85 tillhöra klass 2. Säter 2 812 85 tillhör klass 1, som innebär högsta naturvärde. Inom 500 meter från planerad gång- och cykel väg längs väg 665/615, alternativ 1 och 2 finns 15 fornlämningar registrerade i fornlämningsregistret. Se karta kulturmiljö i bilaga 3 samt nedanstående sammanställning. De fornlämningar som bör ges särskild uppmärksamhet vid åtgärder utmed väg 665 är Alnö 116:1 14

för Alternativ 2 och längs väg 615 Alnö 126:1 för Alternativ 1 och 2. Dessa ligger inom 100 meter från den planerade gång- och cykelvägen. Tabell 2.3-1 Tabell som visar fornlämningar inom 500 meter från vägmitt Beteckning Typ Bedömning Raholmen Torplämning Skog och historia Alnö 77:1 Stensättning Fast fornlämning Alnö 76:1 Röse Fast fornlämning Alnö 76:2 Stensättning Fast fornlämning Alnö 76:3 Husgrund Fast fornlämning Alnö 119:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 118:1 Källa med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 117:1 Fångstanläggning övrig Fast fornlämning Alnö 116:1 Fångstanläggning övrig Övrig kulturhistorisk lämning Trestenshällan Militära lämningar Skog och historia Alnö 115:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 114:1 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 106:1 Fornl.likn.lämn. Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 126:1 Gruvområde Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 66:1 Hög Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 66:2 Hög Övrig kulturhistorisk lämning Alnö 96:1 Hög Övrig kulturhistorisk lämning Naturmiljö Det öppna landskapet på den norra delen av Alnö består till största delen av odlingslandskap. Den norra delen av ön har en ovanlig geologi på grund av den vulkaniska aktivitet som pågick här för ca 550 miljoner år sedan. Den norra delen av Alnön är av riksintresse för naturvård, se Bilaga 1. Riksintresset Norra Alnö omfattar jordbrukslandskapet och den rika biologiska mångfalden som området har tack vare den kalkrika berggrunden och det gynnsamma klimatet. Natura 2000-området Smedsgården är ett område av gemenskapsintresse enligt EU:s habitatdirektiv för att bevara den biologiska mångfalden. Området är skyddat som Smedsgårdens naturreservat 811 37. De unika geologiska förhållandena och månghundraårigt slåtter och bete har skapat en artrik flora. Länsstyrelsen redovisar följande regionala naturvårdsobjekt inom området, 1= högsta naturvärde 2= mycket högt naturvärde 3= högt naturvärde, se karta naturmiljö i bilaga 1. Bänkåsviken 814 62 är ett mångformigt område med större bäck, grund botten och sandstrand, högt naturvärde 3 Tranviken 814 61 är ett mångformigt område med bäck, sandstrand och delvis grund vik, högt naturvärde 3 15

Havstoviken 814 60 är ett mångformigt område med bäck, sandstrand och grund botten, högt naturvärde 3 Bredsandsviken 814 58 är ett mångformigt område med bäck, sandstrand och grund botten, högt naturvärde 3 Göls Bredsand 814 59, en större opåverkad göl med förekomst av mindre vattensalamander, mycket högt naturvärde 2 Grönviken 814 57, rik kärlväxtflora, högt naturvärde 3 Bullås gråalskog 815 41, mycket högt naturvärde 2 Hagmark på Säter 812 85, högsta naturvärde 1 Gråalskog i Nedergård 815 43 mycket högt naturvärde 2 Nedergård 815 39 högt naturvärde 3 Strömsta Ås Släda 810 45, natur och kulturlandskap på kalkberggrund, mycket högt naturvärde 2 Slädabäcken 814 91, gråalskog med intressant flora högsta naturvärde 1 Hagmark på Älva Säter 812 82 med högt naturvärde 3 Norra Alnön 8109 omfattas av Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden enligt länsstyrelsens rapport 1993:1. Området har högsta bevarandevärde. Länsstyrelsen har gjort en våtmarksinventering (VMI) vilken visar att de större skyddsvärda våtmarkerna på Alnö ligger mer än 500 meter från vägmitt och kommer inte att beröras av projektet. I den nationella myrskyddsplanen från 2006 finns inga objekt på Alnön upptagna. Skogsvårdsstyrelsen har kartlagt nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och sumpskogar på all skogsmark i landet. Inom förstudieområdet finns två nyckelbiotoper i anslutning till förstudieområdet, örtrik allund vid Slädabäcken 170757081 och örtrik allund sydost om Smedsgården 170756061. Väg 665/615 korsar fyra naturliga vattendrag som är namngivna på terrängkartan i skala 1:50 0000. Tranviksbäcken, Havstobäcken, Bredsandsbäcken och Slädabäcken. I Tranviksbäcken och Slädabäcken ligger trummorna för högt och kan utgöra vandringshinder för fisk. För övriga bäckar utgör inte trummorna vandringshinder. De trummor i naturliga vattendrag som utgör vandringshinder på sträckan bör åtgärdas. Detta kommer att preciseras i samband med framtagande av MKB för projektet. Kustinventeringen genomfördes under åren 2002-2004. Inventeringen omfattar landområden inom 300 m från strandlinjen. Flera områden längs berörd kuststräcka har bedömts ha höga naturvärden och klassats enligt en skala där 1 är högsta naturvärde. Se karta bilaga 1. 16

Bredsandsbäcken utlopp i Hartungviken. Hartungviken är naturvårdsobjekt. Naturresurser Kustvattnen runtomkring Alnö är av riksintresse för yrkesfisket. Lax och sik fiskas runt ön. I Alnösundet finns abborre, gädda, mört, sik, ål, lake, havsöring och id. Från Ankarsvik på Alnöns västra sida till Släda på öns östra sida finns det många fina fiskeplatser t.ex. Spikarna och vid Bänkåsviken. Jordbruksmark finns på norra delen av Alnön och skogsbruk förekommer på den södra delen av ön. På Alnön finns i dagsläget inga berg- eller grustäkter som har tillstånd att bedriva verksamhet. Längs Alnöns kust är strandskyddet utökat till 200 meter. I de områden som omfattas av äldre detaljplaner är strandskyddet upphävt. Norr om förstudieområdet på Krokviksberget finns vattenskyddsområdet Alnö Krokviken med en landareal av 11,3 ha. Rekreation och friluftsliv Hela Alnö är ett tätortsnära rekreationsområde både för boende på Alnö och i Sundsvall. Det är framförallt på sommaren som många besöker Alnöns badvikar, främst Bänkåsviken, Tranviken och Hartungviken. Två stora målpunkter för friluftslivet är Stornäsets naturreservat och Spikarnas fiskeläger. Runt Alnö finns även områden som är av intresse för fiske, paddling och skridskoåkning. Sätervägen som ansluter till väg 665 används för trav- och ridsport. Hela kuststräckan längs väg 665 mellan Bänkåsviken och Bjässbodarna är av stor vikt för närrekreation enligt Sundsvalls kommuns fördjupade översiktsplan över Alnö. Det finns många fritidshusområden i strandnära lägen. Vissa grupper av fritidshus ligger i direkt anslutning till väg 665. 17

Miljöbelastning/hälsoaspekter Buller En översiktlig bullerutredning för denna förstudie har gjorts för väg 665 och 615 på Alnö. Uppförandet av gång- och cykelvägen bedöms inte vara en väsentlig ombyggnad och då gäller att riktvärdet på 65 db(a) ej ska överskridas. Med det menas att för befintliga fastigheter som har en ekvivalent ljudnivå (medelljudnivå) som överstiger 65 db(a) ska åtgärder vidtas. Inga bostadshus längs väg 665 och 615 bedöms ha bullernivåer som överskrider detta riktvärde. Luft Luftföroreningar alstrade av biltrafik beror till största delen på trafikmängden. Vid bedömning av effekter på hälsa används som indikator bland annat kvävedioxid (NO2). För att göra en grov bedömning kan man utgå från trafikmängden på berörd väg. Vid en väg som trafikeras av mindre än 15 000 fordon/dygn understiger halterna NO2 normalt gällande riktvärden. Väg615/665 inom förstudieområdet har en trafikbelastning på som mest 1340 fordon +17% (enligt Trafikverkets trafikflödeskarta) vilket medför att luftföroreningarna inte utgör något lokalt problem för trafikanter och boende längs sträckan. Förorenad mark Enligt Sundsvalls kommuns fördjupade översiktsplan över Alnö finns potentiellt förorenade områden inom eller i direkt anslutning till förstudieområdet vid: Tranviken (två områden), Säter (ett område), vid korsningen mellan väg 665 och 615 (två områden) samt vid Slädabäcken. Nedlagda soptippar finns vid Slädabäcken samt vid korsningen mellan väg 665 och 615. Förorenad mark studeras vidare i nästa skede. 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar I detta skede har inga geotekniska undersökningar utförts. Den geotekniska bedömningen har utförs genom studier av jordartskartor erhållna från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Förstudien består av ca 18,5 km gång- och cykelväg och med avseende på förekommande ytjordarter är sträckan indelad i fem delar, räknat från söder. De första ca 7,5 km mellan Ripsand och Havstoviken består av en övervägande del berg i dagen eller ett tunt osammanhängande jordtäcke på berg. Utefter delsträckan uppträder i övrigt endast ställvis, morän och postglacial sand. De därpå följande ca 4 km mellan Havstoviken och Grönviken utgörs till största delen av morän, vilken endast på ett fåtal ställen avbryts av berg i dagen eller postglacial sand. Under de nästkommande ca 2 km från Grönviken till strax norr om Trestenshällan är ytjordarterna uteslutande postglacial sand på den första halvan och berg i dagen på den andra halvan. Förbi Bullås och Säter i ca 2 km förekommer i stort sett bara morän som ytjordart. 18

De sista ca 2,5 km från västra delen av Säter in på sträckan av väg 615 består ytjordarterna av postglacial sand och en del morän. På den avslutande kilometern av den föreslagna gång- och cykelvägen förekommer även en del torv. De byggnadstekniska förutsättningarna för byggande av gång-och cykelväg avseende geotekniska förhållanden, bör utredas mer detaljerat för att eventuella behov av förstärkningsåtgärder skall kunna identifieras. Sulfidjordar kan komma att påträffas i samband med schakter t ex vid trumläggning. Jordarterna kan ställvis förväntas vara tjällyftande. 3. FUNKTIONSANALYS Vägnätets funktion prövas mot de transportpolitiska målen. Dessa är funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsanalysen utgår från dessa mål. En barnkonsekvensstudie har upprättas i förstudiearbetet för att säkerställa barnens fria rörlighet. Studien ska visa vilka effekter projektet ger för barnens rörelser och målpunkter. 3.1 Funktionsmål tillgänglighet Väg 665 är den enda transportleden runt södra och östra delen av Alnön. Vägen är smal och på vissa partier krokig samt att det genom byarna finns bebyggelse på bägge sidor av vägen. Trafiken ökar under sommarmånaderna då även en del turistbussar förekommer. Sträckan saknar gång- och cykelväg. Detta medför att de oskyddade trafikanterna är hänvisade till körbanan. Detta gäller även väg 615. De flesta busshållplatserna längs sträckorna är hållplatser vid stolpe där bussen stannar på körbanan. Några mobila hållplatser finns framför allt på den södra delen av sträckan, då främst för skolskjutsar. Med bil är tillgängligheten till de flesta målpunkter såsom skola och service acceptabel, för oskyddade trafikanter mindre god. Avsaknaden av gång- och cykelväg är i ett jämställdhetsperspektiv missgynnande eftersom kvinnor generellt i större utsträckning är oskyddade trafikanter. Det bör dock nämnas att inga studier av jämställdheten är gjorda för aktuell sträcka så därför är det svårt att göra några specifika analyser. 3.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa På vissa platser utefter framför allt väg 665 är sikten dålig på grund av att vägen är kurvig och smal. Trafiken består till största delen av öbor som pendlar till och från sina arbeten samt turisttrafik under sommaren. Hastigheten är begränsad till 50-70 km/h. De boende har upplevt att dessa hastigheter inte hålls på alla avsnitt. Det finns idag endast två stycken övergångställen i området, ett vid Bänkåsviken och ett i korsningen väg 665 och väg 615. Se Bilaga 4-9. 19

Med säker trafik avses de krav som utgår från Nollvisionen, som innebär att vägtransportsystemet ska utformas så att på sikt ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Eftersom de aktuella vägsträckorna saknar gång-och cykelväg och trafiksäkra passager är trafiksäkerheten bristfällig för oskyddade trafikanter. Med bra miljö avses att vägtransportsystemet ska anpassas till krav för en god livsmiljö för alla. Detta innebär att miljön skyddas för skador och att god hushållning med naturresurser främjas. Väg 665 och 615 anses inte utgöra en risk för att gällande kvalitetsnormer för buller samt luft- och vattenkvalitet överskrids. I kommande planeringsskede bör särskild vikt läggas på om en ansökan för vattenverksamhet behövs vid de partier där gång- och cykelvägen passerar de större bäckarna i området. 3.3 Regional utveckling Väg 665 0ch väg 615 är av stor betydelse för de boende på Alnön. Det är viktigt med en framkomlig och trafiksäker väg för de Alnöbor som arbetspendlar till Sundsvall samt till att nå de olika målpunkterna på ön. Idag saknas möjlighet för oskyddade trafikanterna att färdas tryggt längs de aktuella sträckorna. En förbättring med avseende på trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna och framkomligheten för både de oskyddade trafikanterna och fordonstrafiken skulle vara positiv för den regionala utvecklingen i området. 3.4 Barnkonsekvensstudie Målpunkter Befintliga målpunkter återfinns på karta 1.2-1 i denna rapport. Vibackeskolan och Uslands skola är två stora målpunkter i Vi, angränsande till förstudieområdet. Vibackeskolan är en skola för barn mellan förskoleklass och årskurs 9. Idag 1 har skolan 445 elever, uppdelat på 48 elever inom förskoleklass och 397 elever mellan årskurs 1-9. Skolan beräknas få uppemot 700 elever till år 2015/2016 2. En del av de barn som går på Vibackeskolan bor norr om Vibackeskolan, i riktning mot kyrkan. Det är till stor del barn som tidigare gått på Kyrkskolan men vid högre årskurs börjar på Vibackeskolan. En stor del av barnen på Vibackeskolan bor i samhället kring och strax söder om Vibackeskolan. Villaområdet och flerbostadsområdet i Vi, söder om Vibackeskolan och väster om Uslands skola, är ett upptagningsområde för både Vibackeskolan och Uslands skola. De barn som bor i de norra delarna går huvudsakligen på Vibackeskolan, medan barn i de södra och sydöstra delarna i de flesta fall hör till Uslands skola. Vilka barn som går var beror inte endast på geografiska gränser, utan i stor del även på var eventuella syskon går eller om föräldrar valt en viss skola till sitt barn. De barn som bor söder om Vibackeskolan har för sin dagliga färd mellan skolan och hemmet ingen koppling till förstudieområdet. De barn som bor rakt norr om Vibackeskolan måste korsa väg 665, men det gör barnen till väster om förstudieområdet. 1 Maria Östman Bergqvist, skolledare Vibackeskolan 2 Fördjupad översiktsplan Alnö, samrådshandling 20110329, del II 20

Uslands skola har 355 elever 3, från förskoleklass upp till årskurs 6. Elevantalet där ser ut att stiga något för att sedan sjunka tillbaka till dagens antal till 2015/2016 4. Som framgår i texten ovan bor en stor del av barnen som går på Uslands skola väster om sin skola och i Vi. Enligt rektorn på Uslands skola 5 går barn på skolan från hela Alnön. Exempelvis bor några i de östra delarna av ön, även om den största delen barn bor i närområdet såsom i Vi och Räbbmoskogen. De barn som bor väster om Uslands skola samt i Räbbmoskogen har för sin dagliga färd mellan skolan och hemmet ingen koppling till förstudieområdet. Norr om Vi finns en skola med elever från förskoleklass upp till årskurs 3, Kyrkskolan. Kyrkskolans barn bor i huvudsak norr om väg 665 där väg 665 korsar samhället Vi. Således bor inget eller endast ett fåtal barn som går i Kyrkskolan inom förstudieområdet 6. Längs Alnöns västra kust på den södra delen av ön finns området Ankarsvik med Ankarsviks skola. I skolan går det 102 elever 7. Skolan har barn från förskoleklass till och med årskurs 5. Barnen som går på Ankarsviks skola bor främst i Ankarsvik, men en stor del av barnen bor längs den södra och östra kusten av Alnö, såsom i Bänkåsviken, Krokviken, Tranviken, Spikarna, Havstoviken, Hartungviken och ända upp till Grönviken där gränsen mot upptagningsområdet för Vibackeskolan och Uslands skola går. Det innebär att Ankarsviks skolas upptagningsområde är stora delar av förstudieområdet. Enligt rektorn 8 på Ankarsviks skola, finns önskemål från minst sex familjer om plats på skolan inför hösten 2012. Dessa familjer planerar att bli permanentboende när sommarhusen får året-runt vatten. I norra delen av Ankarsvik finns friskolan Kunskapsakademin med elever i årskurs 4-9. På skolan går 155 elever. Den största andelen elever på skolan bor på Alnön. Uppskattningsvis bor 70 % av eleverna på Alnön 9. Övriga elever bor bland annat i centrala Sundsvall, Ljustadalen, Korsta, Skönsberg och Bosvedjan. Gemensamt för dessa fem skolor på ön är således att ingen av dem är lokaliserad inom förstudieområdet. Några av skolorna, främst Ankarsviks skola och till viss mån Uslands och Vibacke skola har elever som bor inom förstudieområdet. Exakt hur många som bor inom förstudieområdet samt vilken av skolorna respektive elev tillhör kan tas fram i en djupare studie. I Vi finns dessutom 8 förskolor. Till förskolorna i Vi bedöms inte barnen ta sig på egen hand. Däremot beräknas äldre barn ta sig själva mellan bostaden och de olika målpunkterna i Vi, både till och från skolor, fritidsgården samt övrig service. 3 Rektor Mona Palander 4 Fördjupad översiktsplan Alnö, samrådshandling 20110329, del II 5 Rektor Mona Palander 6 Rektor Carina Cederholm 7 Rektor Carina Cederholm 8 Rektor Carina Cederholm 9 Ola Westman, Kunskapsakademin friskola 21

Övriga målpunkter inom Vi är bland annat Alnö fritidsgård, vårdcentral, bageri, frisör, simhall, bibliotek och butiker. Service Kultur och fritid Bland utbudet finns Alnö fritidsgård och badhuset. Strax söder om Vibackeskolan ligger en fotbollsplan. Fotbollsplaner finns även på södra sidan om väg 615, vid Släda. Skidstadion med längdskidspår finns i nära anslutning av Uslands skola. Uslands skola har även en spolad isbana vintertid. Alnö är känd för sina många fina badvikar. Längs stora delar av Alnös östra och södra kust finns välbesökta badplatser som Slädaviken, Hartungviken och Tranviken mfl. Dessa badplatser attraherar barn och unga. Nämnda badplatser finns utmärkta på karta 1.2-1. Barn och skolskjuts För barn som bor upp till två respektive tre km öster om Vi är behovet av en gång- och cykelväg längs väg 615 och väg 665 störst. Det beror på att gränsen för att få skolskjuts för barn upp till årskurs 3 går vid ett avstånd om två km eller mer mellan skola och bostad. För elever i årskurs 4-9 går gränsen för skolskjuts om eleven har mer än tre km till skolan. Det innebär i klartext att behovet av bra skolvägar är viktigast för de barn som bor närmare än två respektive tre kilometer från sin skola eftersom dessa barn själva får gå eller cykla till skolan. Enligt uppgift 10 har endast elever som inte går på fritids rätt till skolskjuts. Av de barn som går på Uslands skola har 37 rätt till skolskjuts 11. Av dem har 13 rätt att åka taxi och 24 elever har busskort. Eftersom Uslands skola har 355 elever innebär det att 318 elever på egen hand, endera själva eller med föräldrarnas hjälp tar sig mellan hemmet och skolan. För Vibackeskolan har 22 elever rätt till taxi och 93 har busskort. Enligt skolledaren på skolan 12 är det främst de barn som går i mellanstadieklass och högstadieklass, dvs årskurs 4-9 som ansökt om anordnad skolskjuts. Skolledaren har uppfattningen att endast ett fåtal om möjligen någon av de yngre barnen har och använder anordnad skolskjuts. De yngre barnen skjutsas i större omfattning till skolan av föräldrarna och får också ofta skjuts hem av föräldrarna. Detta beror på att de yngre barnen i större utsträckning går i förskola eller i skola och fritidsverksamhet. Det innebär att de är på skolan under hela arbetsdagen då föräldrar eller vårdnadshavare arbetar och de får också skjuts av föräldrar eller vårdnadshavare när arbetsdagen är slut. Även bland barnen i årskurs 4-9 får många av eleverna skjuts till skolan av föräldrarna på morgonen. Bland de barnen är det dock en större andel som själva tar sig hem efter skoldagens slut, eftersom de inte går på fritids. 10 Information om hur många barn som har rätt till skolskjuts för samtliga skolor på Alnö har lämnats av Mari Norberg, Ljustadalens skola. 11 Information om skolskjuts av Mari Norberg, Ljustadalens skola. 12 Maria Östman Bergqvist 20111202 22

Eftersom Vibackeskolan har 445 elever innebär det att 330 på egen hand eller med föräldrarnas hjälp tar sig mellan hemmet och skolan. Bland Kyrkskolans elever åker åtta taxi och 22 har busskort. Eftersom Kyrkskolan har 104 elever innebär det att 74 på egen hand tar sig mellan hemmet och skolan. För Ankarsviks skola har tre elever rätt till skolskjuts. Ingen av dem åker taxi utan alla tre har busskort. Eftersom skolan har 102 elever innebär det att 99 på egen hand tar sig mellan hemmet och skolan. Detta är anmärkningsvärt, eftersom en stor del av eleverna bor längs den södra och den östra kusten av Alnö och därmed har mer än två respektive tre km till sin skola. De barnen bor alltså inom förstudieområdet men har inte ansökt om skolskjuts. Ett antagande 13 är att föräldrarna anser att barnen är för små för att åka buss och hellre väljer att skjutsa dem. Skolskjuts har elever rätt till fram till sin närmaste kommunala skola, men för de elever som valt att gå på en friskola finns inte den rätten kvar. Eftersom Kunskapsakademin är en friskola innebär det att eleverna där inte har rätt till skolskjuts 14. Kunskapsakademin har en egen buss som skjutsar barn mellan skolan och Vi. Den bussen är frivillig att åka med och avgiftsbelagd. Det innebär att för att barnen ska få åka med den utgår en särskild avgift för eleverna. Infrastruktur Inom hela förstudieområdet finns det två obevakade övergångställen. Dessa redovisas på karta i bilaga 4 respektive bilaga 9. Ett av övergångsställena ligger vid Bänkåsviken i närheten av en av dagens befintliga busshållplatser. Övergångsstället korsar där väg 665. Se bild nedan. Det andra övergångsstället ligger i korsningen väg 665 och 615, där övergångsstället korsar väg 615. En mer detaljerad beskrivning över var elever korsar vägarna har inte kunnat lämnas i detta skede av de rektorer som kontaktats. Övergångsställe vid Bänkåsviken 13 Mari Norberg, skolassistent Ljustadalens skola 2011 12 07 14 Ola Westman, Kunskapsakademin friskola 23

Busshållplatser inom förstudieområdet finns redovisade på karta i bilaga 4-9.Busslinje 1B går mellan centrala Sundsvalls busstation Navet, via Skönsberg, över Alnöbron via Vi centrum och sedan söderut längs Raholmsvägen till Ögården, ca 1,3 km söder om cirkulationsplatsen i Vi. Linjen går mellan Navet och Alnö i 10 minuterstrafik under dagtid måndag till fredag. Under tidiga morgnar samt kvällar går bussarna i 15 eller 30 minuterstrafik, beroende på hur sent på kvällen det är. Nattbussar förekommer inte inom den linjen under måndag till torsdag. Under fredagar och lördagar förekommer viss nattrafik. Under lördagar och söndagar går linjen i 30 minuterstrafik. Inom Alnö finns två busslinjer. Linje 73 och linje 74. Linje 73 börjar i Vi och går längs väg 665 och runt hela den södra delen av Alnön. Platser den passerar är Säter, Hartungviken, spikarna Raholmen och Ankarsvik. Linje 74 utgår från Vi och går längs väg 615 och väg 665 runt den norra delen av Alnö. Platser den passerar är Släda, Nacka och Alnö kyrka. Projektets effekter för barns fria rörlighet Anläggandet av en gång- och cykelväg längs 665 och 615 underlättar för barnen ta sig till och från skolan, till kompisar och fritidsaktiviteter. Det i sin tur möjliggör även till andra positiva effekter, såsom att fler föräldrar väljer att låta barnen gå och cykla till skolan själva och i mindre grad skjutsa barnen. En gångoch cykelväg innebär en bättre möjlighet att kunna röra sig säkert längs vägen. Även ordnade passager underlättar för barn att röra sig i området. Projektet bedöms inte innebära några hinder för barns fria rörlighet. I de samtal som förts med rektorer, märks ett ökat tryck på skolorna. Rektorn för Uslands skola ser över lokalerna för att kunna rymma fler elever och rektorn för Ankarsviks skola nämner ett ökat tryck inför hösten 2012. 4. PROJEKTMÅL Förstudiens projektmål är att förbättra möjligheterna att gå och cykla säkert på ön samt att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken. Ett annat mål är att hitta möjligheter för samordningsvinster med MittSverige Vattens utbyggnad av kommunalt VA (vatten- och avloppsnät) på Alnön. Förstudiens effektmål är att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. Tillgängligheten kommer även att öka för fordonstrafiken tack vare att de oskyddade trafikanterna separeras från biltrafiken. 24

5. TÄNKBARA ÅTGÄRDER Nollalternativet Nollalternativet innebär att det inte sker någon förändring utom normalt underhåll och drift av befintligt vägnät. Det innebär att de oskyddade trafikanterna även i framtiden måste nyttja den befintliga vägen med dess fordonstrafik. Detta innebär en fortsatt låg trafiksäkerhet och tillgänglighet för de oskyddade trafikanterna. 5.1 Analys av tänkbara åtgärder utifrån fyrstegsprincipen Trafikverket använder fyrstegsprincipen för planering av åtgärder. Principen beskriver ett förhållningssätt i analyser för att identifiera brister och problem. Syftet är att hushålla med resurser och minimera de negativa effekterna från transportsystemet. Analysen utförs i fyra steg: Steg 1: Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Steg 1 Genom information mm skulle människors val av färdsätt kunna påverkas. Men att gång- och cykeltrafiken ökar utan att några åtgärder har genomförts är inte lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Att få fler att åka kollektivt löser bara en del av målen. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna skulle fortfarande vara ett problem. Åtgärder inom steg 1 är därför inte relevanta för detta projekt. Steg 2 Åtgärder enligt steg 2 kan vara att använda en del av befintlig vägbana för att separera de oskyddade trafikanterna. I det här fallet bedöms vägbanan på väg 665 och 615 inte vara tillräckligt bred för en generell avsmalning av körfältet. En hastighetssänkning är en annan möjlighet för att förbättra trafiksäkerheten. Detta bedöms som ett mindre bra alternativ eftersom det idag vid 50-70 km/h hastighetsbegränsningar upplevs att fordonstrafiken inte respekterar detta. Sammantaget bedöms åtgärder enligt steg 2 inte relevanta för detta projekt. Steg 3 Aktuell sträcka har låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Genom att bygga en gång- och cykelväg samt säkra gångpassager förbättras säkerheten och tillgängligheten och målet för projektet tillgodoses. Åtgärder enligt steg 3 bedöms därför som relevanta för projektet. 25

Steg 4 De föreslagna åtgärderna bedöms i detta fall som begränsade och därför är åtgärder inom steg 4 inte relevanta för detta projekt. 5.2 Föreslagna åtgärder De föreslagna alternativen har tagits fram med tyngdpunkt på: Trafiksäkerhet, att undvika t. ex farliga övergångar, utfarter Samordning med den planerade VA-utbyggnaden efter sträckan för att få bästa tänkbara samhällsekonomiska lösningar Att fastighetsintrång skall minimeras Att inte försvåra tillgängligheten för de boende att nå sina bostäder/fritidshus Att gång- och cykelvägen separeras från körbanan på bästa sätt förbi de trånga passagerna Alternativ 1a och 1b Alternativ 1a är att gång- och cykelvägen följer väg 665 på dess norra, västra och södra sida från Ripsand fram till korsning Färjevägen/väg 615. Från korsningen utefter väg 615 ligger gång- och cykelvägen på vägens östra sida. Vid detta alternativ har stor vikt lagts på samordning med den planerade VAutbyggnaden, dock inte förbi Bjässbodarna och fram till Bullås där VAsträckningen går ifrån väg 665 ner mot den östra kuststräckan. Se karta 5.2-1 samt Bilaga 4-9. Alternativ 1 b innebär att gång- och cykelvägen följer alternativ 1 a fram till Grönviken där en säker gångpassage anordnas för en övergång av sträckan till den norra sidan av väg 665. Vid detta alternativ har hänsyn till trafiksäkerhetsaspekten varit tongivande. Från Grönviken fram till Färjevägen ligger flera naturliga målpunkter såsom kollonilotterna i Säter och förtätad bebyggelse på den norra sidan av väg 665. En placering av gång- och cykelvägen enligt detta alternativ gör att säkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna förbättras. Se karta 5.2-1 samt Bilaga 4-9 Alternativ 2 Ett förslag på alternativ sträckning från Bjässbodarna och norrut efter kusten har studerats. Förslaget är att gång- och cykelvägen följer alternativ 1 fram till Bjässbodarna där den viker av ner mot kusten och går norrut förbi Grönviken, Trestenshällan, Bullås och Släda. Vid Slädaviken följer gång- och cykelvägen befintlig väg västerut för att till sist ansluta mot väg 615. Se karta 5.2-1 samt Bilaga 4-9. Detta alternativ innebär att gång- och cykelvägens sträckning blir längre samt att anslutande sträckor ner/upp mot väg 665 är mycket branta. 26

5.2-1 Översiktskarta, föreslagna alternativ Allmänt På strategiska ställen kan säkra gångpassager bli aktuella. Framför allt vid de populära badplatserna samt vid de förtätade områdena med fritidsbebyggelse. Dessa passager kan utformas på olika sätt. Ett alternativ kan vara att minska vägbredden och på så sätt minska fordonshastigheten samt att oskyddade trafikanter snabbare kan passera över körbanan. Antalet passager, dess lägen och utformning utreds i nästa skede av planeringsprocessen. 27

Det kan finnas motiv att bygga permanenta busshållplatser, då främst av omsorg för busspassagerarna. På 70-sträckor med sämre sikt kan det också finnas risk för att stillastående bussar orsakar olyckor. Eventuella nya busshållplatser, dess lägen och utformning utreds i nästa skede av planeringsprocessen. Sträckan från Säter fram till Färjevägen samt gång- och cykelvägen efter väg 615, ca 2,5 km, är prioriterad i länsplanen utifrån barns säkra skolvägar och arbetspendling och bör därför utformas med asfaltsbeläggning och belysning. Vid trånga passager avskiljs gång- och cykelvägen från vägbanan med kantsten. På övriga sträckor där utrymme finns separeras gång- och cykelvägen från vägbanan med ett mellanliggande dike för avvattning av befintlig väg och ny gång- och cykelväg. Diket fungerar också som ett hinder till olovlig parkering på gång- och cykelvägen. För att förhindra detta även vid trottoarer med kantsten kan både höjd och fasning av den föreslagna kantstenen variera vid de utsatta sträckorna. Se fig. 5.2-2. Figur 5.2-2 Föreslagna sektioner Övrig sträckning av gång- och cykelvägen på väg 665, från Säter österut fram till befintlig gång- och cykelväg i söder, alternativ 1, kan komma att variera vad gäller belysning, slitlager och standard på underhåll. Detsamma gäller för alternativ 2, sträckan Släda på väg 615 fram till anslutning till befintlig gång- och cykelväg i söder på väg 665. I övrigt utformas båda alternativen i enlighet med den prioriterade sträckan ovan. 28

5.3 Gestaltning Gestaltningsprinciper Gång- och cykelvägen runt Alnön kommer att passera genom områden som har stora värden rörande landskapsbild, kultur- och naturmiljö. Därför är det viktigt att gång- och cykelvägen utformas så att den anpassar sig till den befintliga miljön vad beträffar läge i höjd och plan, val av material, utrustning, eventuell belysning samt skyltar. Karta 5.3-1 Karaktärsområden. Utgångspunkt vid gestaltning av gång- och cykelvägen är att anpassa den till omgivande landskaps karaktär. Norra Alnön präglas av ett småskaligt jordbrukslandskap medan den södra delen karaktäriseras av skogklädda höjdpartier och fritidshusområden. Väg 615 följer landskapets topografi och är till stora delar lokaliserad nära kusten, vilket skapar en varierad vägsträcka som 29