Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2011 Hälso- och sjukvården: Länssjukvården 1 Inledning 1.1 Verksamhetens uppdrag Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården, såväl strategiskt som ekonomiskt, och har därmed en beställarroll mot Länssjukvårdsnämnden, som är en produktions- och driftnämnd. Nämnden för länssjukvård omfattar verksamhetsområdena akutverksamhet, barnverksamhet, kvinnosjukvård, medicinsk verksamhet, onkologisk verksamhet, opererande verksamhet, medicinsk serviceverksamhet och vuxenpsykiatrisk verksamhet. Budget för den landstingsdrivna primärvården, som också ingår i hälso- och sjukvården, redovisas specifikt i ett separat dokument. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att förebygga sjukdom, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland ska bedrivas med god kvalitet, vilket i vägledningen till God vård (SOSFS 2005:12) sammanfattas med att: Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska vara säker Vården ska vara patientfokuserad Vården ska ges i rimlig tid Vården ska vara jämlik Vården ska vara effektiv - tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt Hälso- och sjukvården ska bedriva en säker, effektiv och högkvalitativ verksamhet och i detta ingår att ge befolkningen en tillgänglig och trygg närvård. För att kunna ge en jämlik och likvärdig vård till länets befolkning ska beslutade nationella riktlinjer, länsgemensamma rutiner och vårdprogram successivt införas och följas upp. Planeringen av den framtida hälso- och sjukvården ska i tilltagande utsträckning beakta behovsanalyser, som ser till befolkningens samlade situation utifrån livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa. Den medicinska utvecklingen är mycket snabb. Nya läkemedel, utredningsoch behandlingsmetoder innebär att indikationerna för en framgångsrik 1
behandling vidgas till större patientgrupper och därmed ökar trycket på utredning och behandling inom sjukvården. Detta ska bland annat mötas med ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att få en långsiktigt förbättrad hälsa i befolkningen. En viktig förutsättning för att kunna tillhandahålla en god vård till befolkning är att Landstinget och Hälso- och sjukvården har en ekonomi i balans. För de närmaste åren är det därför nödvändigt att effektivisera verksamheten, med bibehållen patientsäkerhet, så att kostnader och intäkter överensstämmer med fastställda ekonomiska resultatkrav. Hälso- och sjukvården ska vara aktiv i utvecklingen av ett effektivt miljöarbete och sträva efter att minska skadlig påverkan på miljön. Hälso- och sjukvårdens åtaganden påverkas/styrs i allt större omfattning av lagar, författningar och vårdriktlinjer: Hälso- och sjukvårdslagen är portallagen Vårdgaranti/tillgänglighet, som från 2010 är lagstiftad Bemötande och information (ökade krav genom vårdgarantilagen) Nationella riktlinjer I vilken omfattning Hälso- och sjukvården lever upp till nationellt fastställda mål mäts via ett antal kvalitetsindikatorer och i allt större omfattning görs öppna jämförelser av vårdens resultat, som innefattar medicinska indikatorer, patienterfarenheter, tillgänglighet samt kostnader och resursanvändning. Under 2010 infördes en nationell patientenkät, som används i hela landet, för att mäta patienternas upplevelser av sjukvården. Hälso- och sjukvårdens arbete ska genomsyras av ett balanserat synsätt där de fem perspektiven för medborgare/patient, personal, förnyelse, miljö och ekonomi beaktas tillsammans. 1.2 Organisation Hälso- och sjukvården i Sörmland bedrivs i en länsgemensam organisation med vårdcentraler i länets samtliga kommuner samt sjukhus i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Flera sjukhuskliniker är länsövergripande för att ge bättre förutsättningar att erbjuda likvärdig vård till alla invånare i länet. Hälso- och sjukvården, som leds av hälso- och sjukvårdschefen, har 55 olika basenheter organisatoriskt indelade i tre divisioner: länssjukvård, närvård och medicinsk service. Varje division leds av en divisionschef. Den landstingsdrivna primärvården lyder under Primärvårdsnämnden och redovisas i ett separat budgetdokument. 2
Organisationsschema Hälso- och sjukvårdschef Lednings- och verksamhetsstöd HSF - chefsläkarfunktion - patientsäkerhet - ekonomi - personal - verksamhetsutveckling Divisionschef **************** Division Länssjukvård - Anestesi - Barn - Hud - Infektion - Kirurgi inkl urologi - Kvinnoklinik - Lungmedicin - Onkologi - Ortopedi - Reumatologi - Smittskydd - Ögon - Öron-näsa-hals Divisionschef ****************** Division Närvård - Barnhälsovård - Barn- och ungdomspsykiatri - Geriatrik - Internmedicin - Primärvård - Psykiatri - Rehab - SRS-klinik - Närvårdskoordinatorer Divisionschef **************** Division Medicinsk Service - Akutmottagning - Ambulans - Klinisk fysiologi och nukleärmedicin - Laboratoriemedicin - Med Fysik och Teknik - Paramedicin - Radiologi - Samlad mottagning - Vårdplatsenheter - Sjukhuskoordinatorer 3
1.3 Förändringar under planperioden Det sker och har länge skett ett kontinuerligt förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. De flesta verksamheterna bedriver projekt som syftar till effektivisering, men det har saknats systematik för att koppla samman delarna med helheten. Patientens väg genom hela vårdsystemet måste säkras i effektiva vård- och administrativa processer. Ledning och styrning av helheten utgör en förutsättning för att optimera befintliga resurser och möta ett ökat behov av hälso- och sjukvård inom befintliga ekonomiska ramar. Under 2011 kommer därför ett kvalitetsledningssystem att upprättas, inte enbart för hälso- och sjukvården utan för hela koncernen, under vilket styrande processer och styrande dokument samlas. En viktig komponent i ett kvalitetsledningssystem är ett ändamålsenligt dokumenthanteringssystem, vilket också är på väg att införas i landstinget. Se vidare under Förnyelseperspektivet (avsnitt 3.3) Hälsoutvecklingen Risken att insjukna eller dö i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat under en längre tid, vilket har bidragit till en ökad medellivslängd. Troligen kommer denna utveckling att fortsätta genom förbättrade levnadsvanor samt att nya behandlingsmetoder utvecklas. Antalet cancerfall har ökat under de två senaste decennierna med en genomsnittlig årlig ökning på 1,8 % för män och 1,2 % för kvinnor. Detta beror framförallt på en äldre befolkning men också på screening och förbättrade diagnostiska metoder. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 29 % av de diagnostiserade fallen. Den genomsnittliga årliga ökningen av bröstcancer har varit 1,2 % under de senaste tjugo åren. Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer och svarar för 33 % av fallen under 2008. Generellt kan insjuknandet i cancer förväntas öka då befolkningen blir allt äldre och det finns en koppling mellan cancersjuklighet och ålder. Den psykiska hälsan uttryckt i oro, ångest, ängsla och trötthet försämrades under hela 1990-talet. Kulmen nåddes i början av 2000-talet varefter en minskning har skett. Övervikt är idag ett stort folkhälsoproblem. I flera decennier har det i västvärlden skett en kraftig ökning av detta tillstånd, men i Sverige ökar inte andelen överviktiga lika mycket längre och det finns tecken på att en vändning skett både vad gäller barn och vuxna. I dag beräknas hälften av alla män och en dryg tredjedel av alla kvinnor vara överviktiga. Alkoholkonsumtionen är ett annat område där det verkar ha skett ett trendbrott och konsumtionen tenderar att minska. För flera av livsstilsfaktorerna kommer hälsokonsekvenserna relativt långt efter exponering/utveckling av tillståndet. För kvinnor har det under flera år skett en ökning av lungcancer som med största sannolikhet kan hänföras till en större andel rökare bland kvinnor. Även bland kvinnor har dock en minskning skett 4
de senaste åren. Inom cancerområdet märks en tydlig ökning av malignt melanom, där det också finns tydliga kopplingar till livsstil. SCB:s prognoser vad gäller hälsans utveckling för äldre visar, oavsett vilka indikatorer som studeras, att hälsotillståndet förbättras för den äldre befolkningen. Mycket talar för att den demografiska framskrivningsmetoden bara till en begränsad del fungerar som prognosmetod för framtida vårdbehov. Den medicinsktekniska utvecklingen och befolkningens krav/efterfrågan på vård spelar en betydligt större roll. 2 Intern kontroll Den interna kontrollplanen, som redovisas i separat bilaga, syftar till att säkerställa att de rutiner som finns för uppföljning och rapportering är fullständiga och följs av verksamheten. Uppföljningen av den interna kontrollen utgår från landstingets strategiska mål samt de lagar verksamheten har att tillämpa. En god internkontroll kännetecknas av: - en effektiv organisation (dokumenterade rutiner och ansvarsförteckningar) - en effektiv förvaltning (kontinuerlig uppföljning av ekonomi, prestationer, kvalitet, personal- och miljömässiga konsekvenser) - säkerhet i system och rutiner (lämplig arbetsfördelning och kontrollrutiner) - tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer - rättvisande räkenskaper (god redovisningssed) Resultatet av den interna kontrollen redovisas i delårsrapporter (där så är möjligt) samt i årsbokslutet. 5
3 Perspektiv 3.1 Medborgarperspektiv (Patient/brukare/kund) Medborgarperspektivet beskriver den verksamhet som bedrivs och hur den ska följas upp, bibehållas och vidareutvecklas ur ett patientperspektiv. Under Förnyelseperspektivet avsnitt 3.3 beskrivs utvecklingsområden av mer omfattande och genomgripande karaktär under planperioden. Underrubrikerna är kvalitetsparametrar i vägledningen till God Vård (SOSFS 2005:12). 3.1.1 Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den som har störst behov ska ha företräde till vården. Hälso- och sjukvårdens kunskapsarena måste omfatta hela spektrat från att förebygga ohälsa, främja hälsa till att lindra och bota sjukdom. Detta förutsätter att hälso- och sjukvården kan rekrytera, behålla och utveckla medarbetare och klara kompetensförsörjningen i stark konkurrens med andra vårdaktörer. Initialt måste därför Länssjukvården kunna rekrytera in rätt kompetens för att sedan säkra att denna vidmakthålls och utvecklas i en organisation som kontinuerligt och systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Kvalificerad vidareutbildning och handledning kommer att ställa stora krav på att Länssjukvården skapar förutsättningar för praxisnära lärande och möjligheter till forskning och utveckling. Att leda och styra en framtida kunskapsorganisation kräver också ny chefs- och ledar/medarbetarkompetens, inte minst för att kunna förbättra och effektivisera verksamheten och optimera befintliga resurser. Kompetensen behöver tillvaratas genom ett utvecklat multiprofessionellt teamarbete. En ökad samverkan, såväl inom verksamheten som externt, förutsätter en mera utvecklad systemsyn i hela organisationen. Omvärldsbevakning nationellt och internationellt via nätverk m.m. är en viktig förutsättning för utvecklingsarbetet. Livsstilssjukdomarna, som fetma, diabetes, KOL, lungcancer m.fl. fortsätter att öka och ställer allt större krav på hälso- och sjukvården. För att hindra ökningen av dessa sjukdomar och minska behovet av vårdinsatser krävs strukturerade och aktiva insatser av vårdenheterna. Under 2011 ska Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder beaktas. Utveckling av det sjukdomsförebyggande arbetet sker i samverkan mellan flera vårdgivare, främst primärvård och flera sjukhusspecialiteter. Arbetet kommer att integreras och utvecklas inom ramen för uppbyggnad av livsstilsrelaterade mottagningar på våra sjukhus. 6
Sveriges Kommuner och Landsting publicerar lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, vilket kallas Öppna jämförelser. Inom landstinget pågår ett arbete med att säkerställa rapporteringen som gäller Öppna jämförelser. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera till fördjupade analyser och värderande diskussioner för att stödja arbetet med effektivisering och förbättring av hälso- och sjukvården. En stor del av de medicinska indikatorerna i Öppna jämförelser kommer från olika nationella kvalitetsregister. Utvecklingen av kvalitetsregistren visar på större öppenhet och ett ökat inslag av hälsovinstvariabler som indikatorer för hälsorelaterad livskvalitet. Många kliniker deltar i nationella medicinska kvalitetsregister och för 2011 är målet att utöka deltagandet, öka registreringen (täckningsgraden) i de kvalitetsregister som klinikerna deltar i samt att följa upp och analysera de medicinska resultaten. Med detta som grund ska verksamheterna vidta relevanta förbättringsåtgärder för att ytterligare förbättra de medicinska resultaten. 3.1.2 Vården ska vara säker Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Förutsättningarna att arbeta med förbättring av patientsäkerheten i Sörmland förstärktes hösten 2010 genom att en särskild patientsäkerhetsenhet direkt underställd hälso- och sjukvårdschefen bildades och enheten har förstärkts resursmässigt. Tidigare ingick patientsäkerhetsarbetet i Utvecklingsenhetens uppdrag. En ny patientsäkerhetslag träder i kraft 1 januari 2011. Denna lagstiftning ställer ytterligare krav på vårdgivarna att förebygga vårdskador, att analysera inträffade händelser samt att öka patienternas och anhörigas medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Den viktigaste utvecklingen 2011 kommer att vara införandet av patientsäkerhetsronder. Dessa kommer att genomföras med deltagande från patientsäkerhetsenheten, divisionscheferna och verksamheterna för att stärka och följa upp patientsäkerheten. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi under 2011 kommer att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. 7
Ett utökat samarbete med Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag kommer att eftersträvas framförallt när det gäller analyser av inträffade skador och hur dessa kan förebyggas. Samarbete mellan patientsäkerhetsenheten och Patientnämnden och Läkemedelskommittén kommer att initieras och utvecklas under 2011. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa har genomförts i samarbete med chefsläkarna. Under 2011 skall samarbetet med chefsläkarna förtydligas och utvecklas under de nya förutsättningarna med den nybildade patientsäkerhetsenheten. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Ett arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har inletts. Detta består dels av punktprevalensmätningar (PPM) av VRI två gånger per år, dels av utbildningar kring identifierade problemområden (urinvägsinfektioner, infektioner relaterade till centrala venkatetrar och postoperativa infektioner). För att ytterligare stärka arbetet för att minska VRI har en första återkommande observationsstudie av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner planerats. Detta arbete sker i nära samarbete med Smittskydd/Vårdhygien. Under 2011 år kommer PPM av trycksår att genomföras och utbildningar i förebyggande av trycksår kommer att sannolikt att behöva genomföras. WHO:s checklista inför, under och efter operationer tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. En enkät avseende patientsäkerhetskultur genomförs 2010 för att kartlägga hur långt patientsäkerhetstänkandet har nått. Arbetet med att analysera och identifiera förbättringsområden kommer att genomföras under 2011. Möjligheterna av samverkan med Simulatorcentrum vid Karolinska Huddinge kring utbildningar med fokus på träning för att öka säkerheten kommer att undersökas. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. SBAR har 2010 introducerats i landstinget genom information till verksamhets- och 1:a linjechefer. Under 2011 år sker ett breddinförande av SBAR i verksamheterna. 3.1.3 Vården ska vara patientfokuserad En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska ges med respekt och lyhördhet för den enskilda individens specifika behov. Hälso- och sjukvårdens långsiktiga mål är att alla patienter ska vara nöjda med bemötandet, delaktiga i beslut om vård och behandling samt att den 8
information som ges till patienten om dennes medicinska tillstånd och behandling är tillfredsställande. Uppföljning sker med stöd av den nya Nationella Patientenkäten (NPE). NPE-resultaten redovisas publikt genom sju indikatorer som kan sägas sammanfatta frågeformulärets delområden och som ger en representativ bild av hur vården uppfattas på en enhet eller ett landsting som helhet. Värdet på denna patientupplevda kvalitet anges mellan 0 och 100, där 100 är att eftersträva. Indikatorerna är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Det primära syftet med NPE är att ge verksamheterna underlag för internt förbättringsarbete. I Öppna jämförelser, där NPE-indikatorer kommer att ingå, kan resultaten ge underlag för ledning och styrning såväl på landstingsnivå som regionalt/nationellt. Utbildning inom bemötande kommer under 2011 att ges till medarbetare i receptioner och mottagningar på sjukhusen som har direkt kontakt med patienter/anhöriga Arbetet med att införa ett strukturerat sätt att erbjuda stöd för rökavvänjning i samband med operation är påbörjat och planeras att komma igång som en pilotverksamhet på Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset. Under 2011 kommer metoden tillämpas på samtliga operationsenheter i länet. 3.1.4 Vården ska ges i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Genom lagstiftade nationella vårdgarantier och av landstinget beslutade vårdgarantier ska patienternas möjligheter att få vård inom rimlig tid säkerställas, såvida inte starten flyttas fram av medicinska skäl eller på grund av patientens egen begäran. I kravet på en bred tillgänglighet för all vård måste dock uppmärksammas risken för undanträngningseffekter, exempelvis för kroniska patientgruppers behov av återkommande läkarbesök. Måltalen följer nationella beslut om tillgänglighet och för den specialiserade sjukvården gäller: Besök inom den specialiserade vården ska erbjudas inom högst 90 dagar från beslut om remiss/vårdbegäran. Behandling inom den specialiserade vården ska erbjudas inom högst 90 dagar efter beslut. Länssjukvårdens verksamheter ska också beakta de av Landstinget Sörmland särskilt beslutade tillgänglighetsgränserna: Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda barn och ungdomar med behov av specialiserad psykiatrisk vård kontakt med specialist inom 30 dagar. Behandling ska påbörjas senast inom ytterligare 30 dagar. 9
Hälso- och sjukvården ska planera för att uppnå fastställda vårdgarantier. Därutöver ska Länssjukvårdens verksamheter sträva efter att uppnå de tillgänglighetsgränser som krävs för att få del av de statliga bidragen (kömiljarden). Gränserna för att dela ut bidraget beslutas år för år. Största utmaningen för 2011 är att förbättra tillgängligheten för behandling. För att kunna minska väntetiden för behandling måste hela vårdkedjan fungera från mottagningen till operation och vårdplatser. Aktivt arbete med rekrytering av sjuksköterskor och läkare pågår för att säkerställa resurs- och kompetensbehov. Det är också viktigt att klinikerna arbetar ännu mer med sin produktions- och kapacitetsplanering för att få så jämnt flöde som möjligt över hela året. För att minimera perioderna med vårdplatsbrist krävs en effektiv vårdplanering inom slutenvården. 3.1.5 Vården ska vara jämlik Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Landstinget Sörmland har fastställt en policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I denna fastslås att Landstinget Sörmland ska medverka till att stärka individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. I Öppna jämförelser finns indikatorer som gör det möjligt att följa upp detta mål. Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget till konkret verksamhet kan hänföras till två huvudområden. Det ena är att bygga upp strukturer för att arbeta med levnadsvaneområden och det andra är att sörja för att utbildning tillhandahålls så att medarbetarna i landstinget har rätt kompetens och är rätt rustade för att utföra detta arbete. Arbetet att utifrån Socialstyrelsens preliminära version utforma slutlig version av Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är påbörjat. I detta arbete är det visat att levnadsvanor såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor sannolikt bidrar till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. I första prioritet för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster ligger primärvården. Inom länssjukvården planeras att införa livsstilsmottagningar på sjukhusen, vilka ska ge patienter stöd till förändring av levnadsvanor. Det finns idag uppenbara svårigheter för personer i behov av akut vård att komma till rätt vårdnivå, d.v.s. få den vård som behövs för det aktuella sjukdomstillståndet. Olikheterna är stora inom och mellan landstingets verksamheter avseende tillgänglighet och rutiner. Akuta patienter ska nu omhändertas på samma sätt i hela länet med stöd av ett triageverktyg, som 10
införts. Det innebär att vårdbehovet hos akuta patienter efter bedömning prioriteras och patienterna hänvisas till rätt vårdnivå på ett snabbt och säkert sätt. De nationellt initierade vårdprogrammen syftar till en jämlik behandling av olika diagnoser eller patientgrupper och införs vartefter de nationella riktlinjerna fastställs. Successivt införs också länsgemensamma vårdprogram för olika patientgrupper eller diagnoser. Ett vårdprogram är en praktisk rekommendation beträffande utredningsgång, behandling och förhållningssätt inom det ämnesområde som berörs. Vården av den enskilda patienten regleras i individuella vårdplaner och blir allt mer kvalitetssäkrad genom att standardvårdplaner införs, så behandlingen blir likvärdig för alla patienter med samma diagnos. Samordnade vårdplaner avser samordnade insatser från landsting och kommun. Vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. 3.2 Personalperspektiv Personalperspektivet beskriver vad det innebär att vara en bra arbetsgivare och hur personalens resurser ska tas tillvara och utvecklas i syfte att stödja de strategiska målen. Hälso- och sjukvårdens arbetsplatser ska vara intressanta och attraktiva för alla yrkesgrupper. En grundläggande förutsättning för detta är att medarbetarna känner delaktighet i verksamheten, känner att man utför ett bra arbete med stor patientnytta, att man upplever en god arbetsmiljö och att man är involverad i de förändringsarbeten som bedrivs. Den systematiska metodik som hälso- och sjukvården arbetar utifrån i förbättringsarbetet bygger på medarbetarnas delaktighet och engagemang i såväl probleminventering som de lösningar som testas fram. (se avsnitt 3.3.6). Förbättringsarbetet syftar till att utforma processerna utifrån patientens behov och situation, men säkrar också hälsoaspekten för medarbetarna. De åtgärder som genomförs bidrar också till en bättre arbetsmiljö. Det är viktigt att hälso- och sjukvården kännetecknas av en kultur med ständigt förbättringsarbete där medarbetarnas delaktighet i detta arbete är av största vikt. I vården och i mötet med patienterna är personalens kunskap, kompetens, erfarenhet och engagemang viktiga komponenter. Fokus för alla medarbetare skall vara att ge patienter ett gott bemötande med stor servicekänsla. Olika åtgärder för att främja detta pågår. Hälso- och sjukvården måste uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för att klara framtida behov av personalförsörjning. Grunden för en strategisk personalförsörjning är en säkrad bemanning och ett kontinuerligt arbete med kompetensutveckling. Hälso- och sjukvårdens arbetsplatser ska kännetecknas av att medarbetarna trivs, utvecklas och uppmuntras att ta initiativ. Varje 11
medarbetare bidrar utifrån sina unika förutsättningar och känner arbetsglädje, engagemang och framtidstro. Hälso- och sjukvården behöver långsiktigt ha starkare fokus på kompetensutveckling och medarbetarnas vidareutbildning. Nya krav och en snabb teknikutveckling inom sjukvårdens område innebär att alla medarbetare måste uppmuntras till kompetensutveckling. Arbetet med att säkra kunskapsöverföringen inför kommande generationsväxling måste fortsätta och intensifieras. Som exempel kan nämnas fortsatt utveckling av AT- och STprogram av god kvalitet, programmet för nyexaminerade sjuksköterskor, utveckling av PTP-program för psykologer. Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor är stort och fortsatta åtgärder behövs som får fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. Sjuksköterskors möjlighet till ekonomiskt stöd under utbildningen till specialistsjuksköterska är ett sätt att få flera att vidareutbilda sig. Det krävs insatser för att utveckla ledare och medarbetare i förbättringskunskap. Generationsväxlingen samt den rådande bristen på personal inom vissa specialiteter kräver intensifierade rekryteringsinsatser för att rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare. De åtgärder som genomförs med besök på högskoleorter för att bl. a locka nyexaminerade sjuksköterskor kommer att fortsätta. Avtal för att underlätta rekrytering och språkutbildning av läkare från EU-länder har tecknats. Åtgärder som syftar till att rekrytera svenska läkarstuderande som utbildar sig i andra länder kommer att prövas under 2011. Parallellt med detta är aktiviteter som gör att den kunskap och kompetens som finns i organisationen idag tillvaratas, förädlas och utvecklas och förs vidare av stor betydelse. Verksamhetsspecifika kompetensutvecklingsplaner utifrån verksamhetens behov är ett viktigt verktyg för detta. Insatser för en praxisnära kompetensutveckling och utveckling av olika utbildningsprogram, inom ramen för ELLSA kompetensplattform, som möjliggör tillgång till ett brett lärande i organisationen kommer att fortgå. För att klara de framtida utmaningarna inom hälso- och sjukvården behöver alla medarbetares unika kunskap tas tillvara på bästa sätt. Det finns behov av att systematiskt följa upp hur olika personalkategorier lägger sin tid på olika arbetsuppgifter. Detta för att få en bättre kunskap om hur respektive yrkesgrupp används utifrån kompetens. En optimal arbetsfördelning innebär att varje medarbetares kompetens tillvaratas på bästa sätt. Det finns anledning att kontinuerligt se över om en annan yrkesgrupp kan utföra en specifik arbetsuppgift. Exempelvis kan specialistsjuksköterskor överta en del av de uppgifter som idag ligger på läkare. Administrativt utbildad personal kan på motsvarande sätt överta delar av de arbetsuppgifter som ligger på vårdpersonal. Vården behöver redan idag nya yrkesgrupper såsom logistiker, vårdlotsar, tekniker. 12
3.3 Förnyelseperspektiv Under förnyelseperspektivet anges de förändringar av mer omfattande karaktär som planeras genomföras eller inledas under planperioden. 3.3.1 Ledningssystem Landstinget kommer att införa ett kvalitetsledningssystem som bygger på SOSFS 2005:12. Ledningssystem ska sen finnas i hela organisationskedjan från förvaltningsnivån till basenhetsnivån. Enligt förordningen ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för att styra, följa upp och utveckla verksamheten inom följande kvalitetsområden: Bemötande av patienter Metoder för diagnostik, vård och behandling Kompetens Samverkan och samarbete Riskhantering Avvikelsehantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Spårbarhet Ledningssystemet ska även säkerställa att ansvarsfördelningen är tydliggjord på alla nivåer, att förbättringsarbete sker på ett kontinuerligt och systematiskt sätt samt att det finns rutiner för egenkontroll. Inom hälso- och sjukvården finns redan många enhetliga processer och styrande dokument som reglerar att hälso- och sjukvårdsverksamheten bedrivs på ett likartat sätt över hela länet, t.ex. budget- och planeringsprocessen och länsgemensamma vårdprogram. Flera av de processer som ingår i ett ledningssystem är föremål för versionsbyte, t.ex. vårddatasystemet, eller nyinförande, t.ex. dokumenthanteringssystem. Det kommer att krävas ett omfattande arbete att samla länsgemensamma processer och styrande dokument samt strukturera, revidera och presentera dessa i en för varje nivå enhetlig, tydlig och lättillgänglig form. 3.3.2 Vårddatasystem Vårddatasystemet utgår från som grund patientjournalen och är det centrala ITsystemet för planering, genomförande och uppföljning av vårdarbetet. Hälsooch sjukvården i Sörmland har sedan länge patientjournalen BMS och till denna vårddatasystemet SYSteam Cross, som under 2010 till 2012 är föremål för ett genomgripande utvecklingsarbete. Arbetet ska utmynna i helt nya versioner, 5 resp. 6, vilka inte bara förbättrar funktionaliteten i stödsystemet utan är ett led till ett mer processinriktat arbete i hälso- och sjukvården. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser istället för befintlig version som utgår från klinikstrukturen. 13
Vårddatasystemet kommer att underlätta för samtliga professioner att få en fullständig bild av patientens vårdsituation. Det medför också att olika vårdkedjor kan följas upp över klinikgränserna och spegla hela vårdprocessen. Utvecklingen av vårddatasystem kommer att vara ett prioriterat IT-system de närmaste åren och kommer också att i första skedet att innebära att olika representanter från verksamheterna måste avsätta tid för utvecklingsarbetet. När de nya versionerna är färdiga att tas i bruk kommer det att krävas omfattande utbildning av personal för att kunna använda det nya systemet, men också för att börja arbeta på ett nytt sätt där patientens väg genom hela sjukvårdsapparaten sätts i fokus. 3.3.3 Nationella riktlinjer De nationella riktlinjerna för vård, behandling och omsorg baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen svarar för slutsatser och rekommendationer. De nationella riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Nya nationella riktlinjer inom olika medicinska områden införs varje år och det är angeläget att Hälso- och sjukvården snarast möjligt inför de vårdprogram som rekommenderas i riktlinjerna. Flera nya och reviderade Nationella Riktlinjer kommer att beslutas under 2011, bland annat inom följande områden: Sjukdomsförebyggande metoder Lungcancer Rörelseorganens sjukdomar Införandet av nationella riktlinjer innebär en omfattande utbildningsinsats mot de personalgrupper som berörs av den aktuella riktlinjen. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet också en höjning av ambitionsnivån i behandlingen av de aktuella diagnoserna. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får tillföljd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar. 3.3.4 Fallprevention Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada för personer över 60 år. Antalet äldre som läggs in på sjukhus p.g.a. fallolycka förväntas öka. Idag finns dock evidensbaserade åtgärder för att minska fallolyckor bland äldre och dessa sprids i Sörmland genom fallpreventionsprojektet med tillhörande program 2007 2012. Målet är att halvera antalet höftfrakturer fram till år 2012 hos personer över 65 år. I Sörmland har antalet personer över 65 år som läggs in på sjukhus till följd av fallskada minskat med 25 %, varav ca 70 % är kvinnor. Satsningen på 14
fallförebyggande åtgärder och läkemedelsgenomgångar har bidragit till minskningen. Antalet höftfrakturer för personer över 65 år har också minskat något under 2009 och trenden verkar hålla i sig under 2010. Många verksamheter har utvecklat goda rutiner för fallprevention under projekttiden. Bland annat har många kommuner i samarbete med sina vårdcentraler skapat en handlingsplan för fallpreventivt arbete. Vårdplatsenheterna på sjukhusen har ökat sin avvikelserapportering och anser nu att den är heltäckande. För att vidmakthålla fallpreventionsarbetet och sprida det inom hälso- och sjukvården är det nu viktigt att verksamheterna arbetar med fallprevention i vardagen. Alla verksamheter (såväl på sjukhusen som i primärvården), som kommer i kontakt med patienter över 65 år, ska upprätta handlingsplaner för arbetet med fallprevention. Handlingsplanerna ska utvärderas och följas upp årligen. Fallprevention ingår som en del i flera av Hälso- och sjukvårdens styrtal, främst höftfrakturkedjan. För att kunna följa upp och säkerställa vårdkvaliteten används medicinska kvalitetsregister och såväl Senior Alert och palliativregistret, vilka berör äldre patienter, är under införande i landstinget och kommunerna i Sörmland. 3.3.5 Vården ska vara effektiv Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå fastställda mål. Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete inom i stort sett alla Hälso- och sjukvårdens ansvarsområden för att säkra en god vård och få ekonomin i balans. För att förändringarna ska bli bestående krävs uppföljning och styrning. Hälso- och sjukvården måste i högre grad standardisera arbetssätt och bedömningar. Standardvårdplaner utgör en viktig förutsättning för att olika kompetenser ska kunna samarbeta effektivt kring patienten. Relevanta, mätbara och uppföljningsbara mål är en viktig grund för förbättringsarbetet. Ny medicinsk teknik, nya potenta läkemedel, tidig intervention i form av screening m.m. åstadkommer markanta förbättringar i vården. En paradox uppstår också när en ny medicin eller operationsmetod används som tillför stor nytta för patienten och samhället, men bokförs som kostnad för verksamheten. Förbättringsarbetet Från bra till bäst inleddes under 2010 och kommer att fortsätta och bli en del av vardagsarbetet de kommande åren. Det innebär att hälso- och sjukvården kommer att tillämpa en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten. Viktiga komponenter i metodiken är: 15
Få delaktighet i problemformulering bland alla medarbetare Prioritera bland olika åtgärder Kartlägga utgångslägen (baseline) Sätta mål på önskvärda resultat/tillstånd Testa nya idéer Mäta och utvärdera Dokumentera (standardiserade rutiner, vårdprogram, flöden etc) Sprida lyckade resultat över hela organisationen Etablera en hållbar organisation för att behålla uppnådda resultat samt för att utveckla nya bra lösningar. 3.4 Miljöperspektiv Miljöperspektivet beskriver nuvarande miljöverksamhet och vidareutveckling av miljöarbetet enligt beslutat miljöprogram 2009 2013. Landstinget har tre miljömålsområden: Effektivt miljöarbetet, Klimatpåverkan samt Kemikalier och läkemedel. Införandet av miljöledningssystemet pågår och utgör ett steg för att uppnå effektivt miljöarbete. Genom effektivt miljöarbete minimerar Hälso- och sjukvården sin miljöpåverkan och spar resurser. Att personalen har grundläggande miljökunskaper är en förutsättning för att lyckas i miljöarbetet. Webbutbildningen i miljö finns nu inom Ellsa kompetensplats och landstingets mål är att alla medarbetare ska genomgå utbildningen. Miljölagstiftningen inom kemikalieområdet ställer höga krav på landstinget. Samtidigt ökar antalet kemikalier på marknaden i snabbt tempo. Genom att ställa miljökrav i upphandlingar minimeras andelen miljöskadliga produkter. Läkemedel påverkar miljön. Läkemedelsrester som kommer ut i naturen påverkar växter och djur negativt och på sikt även människan. Hälso- och sjukvården kan minska sin miljöpåverkan av läkemedel genom att ställa miljökrav i upphandling, tillgodose miljöaspekten vid framtagning av REKlistan, informera förskrivare om läkemedel och miljö samt hantera läkemedelsavfall på rätt sätt. Arbetet har intensifierats under senare år och samarbete pågår med Läkemedelskommittén. 3.5 Ekonomiperspektiv Ekonomiperspektivet beskriver Hälso- och sjukvårdens ekonomiska förutsättningar och åtgärder som planeras för att uppnå och behålla en ekonomi i balans. 16
3.5.1 De ekonomiska förutsättningarna Ingångsläget 2011 är bekymmersamt ur ett ekonomiskt perspektiv. Länssjukvårdens verksamheter har under de senaste åren genomfört förändringar utifrån beslutade åtgärdsplaner och s.k. vardagsrationaliseringar, som bidragit till en vikande kostnadsökningstrend. Delar av handlingsplanerna kommer inte att få ekonomisk effekt under 2010 utan förväntas få effekt kommande år. Parallellt med effektiviseringsarbetet utvecklas nya behandlingsmetoder. Tillgängligheten regleras i lag sedan 2010-07-01 och nya nationella riktlinjer kommer att införas under 2011, vilka i princip aldrig är kostnadsneutrala. Den nationella riktlinjen för rörelseorganen kommer exempelvis att medföra kostnadsökningar av läkemedel i Sörmland på ca 10 mnkr. Organisatoriskt kommer hälso- och sjukvården från och med 2011 att rapportera till två nämnder, dels länssjukvårdsnämnden (nuvarande nämnd) och dels den nyinrättade nämnden för primärvård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer 2011 att bestå av två s.k. redovisningsenheter. De landstingsdrivna vårdcentralernas ekonomi kommer att föras över till en separat redovisningsenhet i ekonomisystemet. Uppdelningen kommer att bidra till att primärvårdens balansposter kan hanteras på ett korrekt, tydligt och enkelt sätt på alla nivåer. Likaså skapas en tydligare affärsmässig relation till de verksamheter som säljer medicinsk service inom Hälso- och sjukvården (länssjukvårdsverksamheten). Det gäller t ex radiologitjänster, tjänster från sterilcentralen, klinisk fysiologi och labverksamheten. Länssjukvårdsnämnden kommer att ersättas med 4,05 mdkr i uppdragsersättning. Det budgeterade resultatmålet för länssjukvårdsnämnden 2011 är -40 mnkr. 3.5.2 Handlingsplan för att uppnå ekonomi i balans Hösten 2009 startades arbetet med kartläggning och genomgång av olika vårdprocesser. Arbetet har varit framgångsrikt. På lång sikt kommer förbättrade arbetsformer att vara en viktig del i att skapa och bibehålla god ekonomisk hushållning och stabil ekonomisk utveckling. Däremot är det svårt att på kort sikt se konsekvenser i det ekonomiska resultatet. Den stora utmaningen är att skapa utrymme för att möta framtidens sjukvård. Att utveckla formerna för kapacitetsplanering kommer att vara en viktig del för att säkra optimalt resursutnyttjande. Arbetet med att genomföra handlingsplanen för ekonomi i balans 2010 kommer att vara i fokus även 2011. Hösten 2010 beslutades om en kompletterande handlingsplan. Dessa kommer tillsammans med åtgärder av karaktären vardagsrationaliseringar fortsätta vara centrala aktiviteter för att förvaltningen ska uppnå det strategiska målet om att uppnå och bibehålla en ekonomi i balans. 17
Det ekonomiska ingångsläget 2011 stämmer väl överens med kostnadsläget 2010, vilket innebär en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatmålet med 85 mnkr. Detta fördelas procentuellt ut per verksamhetsområde. De olika verksamhetsområdena har följande budgetomslutning: akutverksamhet 220 mnkr barnverksamhet 90 mnkr kvinnosjukvård 200 mnkr medicinsk verksamhet 750 mnkr onkologisk verksamhet 125 mnkr opererande verksamhet 610 mnkr medicinsk serviceverksamhet 990 mnkr vuxenpsykiatrisk verksamhet 360 mnkr De förändringar som hälso- och sjukvården står inför kräver att metoderna för att beskriva vård förbättras och utvecklas. Därför kommer hälso- och sjukvården att rikta ökat fokus mot att utveckla nya mätmetoder, beskrivningsmetoder vi sidan av mer traditionell mätning av produktion och produktivitet. 3.5.3 Investeringar Hälso- och sjukvården står inför en flerårsperiod där behovet av utrustningsinvesteringar kommer att vara stort. Dels infaller den tidpunkt då 90-talets investeringar i medicinskteknisk utrustning måste reinvesteras och dels närmar sig hälso- och sjukvården en period där ny och betydelsefull utrustning forskats fram och finns på marknaden, t ex inom radiologiområdet. För att hälso- och sjukvården i Sörmland ska kunna upprätthålla god kvalitet på länssjukvårdsnivå krävs att ett antal större investeringar genomförs. Investeringar > 3 mnkr är följande 2011: Basenhet Objekt Totalt Anestesi NLN Autoklaver 3 st 3 600 Onkologen Utbyte linjäraccelerator SL18 8 000 Ambulanssjukvård Ambulansfordon 6 000 KlinFys SPECT/CT 9 000 Radiologen MSE/KSK Magnetkamera MR 2 6 000 Uppgradering MR 1 (från 2010) 3 000 Ultraljud UL 1+2, US 13 och 14 (från 2010) 3 000 Skelettundersöningsrum, akutröntgen nyinvestering 2 000 Datortomograf DT 3, akutröntgen nyinvestering 5 000 Totalt 45 600 3.5.4 Större projekt 2011 - Från Bra till Bäst (redan pågående processer samt nya) - Nya System Cross version 5 och 5 (NSC56) - Ledningssystem - PLUSS verktyg för planering och uppföljning - Public 360 ärendehanteringssystem 18
3.5.5 Resultaträkning Budget Budget 2010 2011 Verksamhetens intäkter LS uppdragsersättning exkl läkemedel öv 3 953 000 4 056 000 Övriga 410 000 419 000 Summa intäkter 4 363 000 4 475 000 Verksamhetens kostnader Utomlänsvård -547 000-546 000 Inomlänsvård 0 Läkemedel -732 000-739 000 Lab kostnader -196 000-198 000 Kostn för arbetskraft (kkl 4) -2 115 000-2 174 000 Övriga kostnader inkl finansnetto -858 000-858 000 Summa kostnader -4 448 000-4 515 000 Resultat -85 000-40 000 Kolumnen 2010 är exkl värden för primärvård för att möjliggöra jämförelse mellan åren. De 85 mnkr som utgör avvikelse mellan kostnadsnivå och det budgeterade resultatmålet ligger på raden Övriga kostnader inkl finansnetto. Rapportplan Nämnden ska redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Nämnden ska bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska i delårsrapporten kommentera utfallet i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Vidare ska anges vilka åtgärder som man avser att vidta om man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för en nämnd visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, ska en ekonomisk resultatrapport lämnas. Samtliga verksamheter ska till hälso- och sjukvårdsledningen månadsvis rapportera aktiviteter kopplade till utlagda styrtal samt rapport och prognos kring verksamheten i stort. Bilagor: Intern kontrollplan (Se punkt 2) 19
Målbilaga (Strategiska mål/åtagande/styrtal/måltal/aktiviteter) Resultaträkning Balansräkning Investeringsplan 20
Resultatbudget 2011 Förvaltning: Hälso- och sjukvården (tkr) Budget Budget 2010 2011 Verksamhetens intäkter Utomlänsvård - externa intäkter 61 000 65 000 Inomlänsvård - interna intäkter Patientintäkter 69 000 68 000 Ersättning Hälsoval 0 LS uppdragsersättning exkl läkemedel öv 3 953 000 4 056 000 Övriga vårdintäkter 90 000 142 000 Övriga intäkter - ej vård 95 000 144 000 Interna intäkter / Hälsoval 95 000 Summa verksamhetens intäkter 4 363 000 4 475 000 Verksamhetens kostnader Utomlänsvård -547 000-546 000 Receptläkemedel -551 000-539 000 Övriga läkemedel -181 000-200 000 Medicinskt material och hjälpmedel -194 000-203 000 Lab kostnader -196 000-198 000 Kostn för arbetskraft (kkl 4) -2 115 000-2 174 000 Lokalhyreskostn inkl media -204 000-214 000 Övriga kostnader -390 000-374 000 Summa verksamhetens kostnader -4 378 000-4 448 000 Avskrivningar maskiner och inventarier -70 000-67 000 Verksamhetens nettoresultat -85 000-40 000 Finansiella intäkter 2 000 2 000 Finansiella kostnader -2 000-2 000 Resultat efter finansnetto -85 000-40 000
Budget 2011 för Hälso- och sjukvården Verksamhetsområde Budget 2010 Budgetförändringar och indexuppräkning Besparingspost Budget 2011 Förändring mellan 2010 och 2011 Akutverksamhet 156 Akutklinik MSE -70 401-1 906 1 711-70 595 194 157 Akutklinik NLN -34 334-344 859-33 818-515 160 Ambulanssjukvård Sörmland -85 871-1 865 1 941-85 795-76 Summa -190 605-4 114 4 511-190 208-397 Barnverksamhet 116 Barn- och ungdomsklinik Sörmland -176 016-12 832 4 098-184 751 8 735 1302 BUP klinik MSE -35 310-1 076 785-35 602 292 1304 BUP klinik NLN KSK -32 986-1 372 745-33 613 627 149 Barnhälsovård Sörmland -6 486 23 138-6 325-161 Summa -250 798-15 257 5 765-260 291 9 493 Kvinnosjukvård 124 Kvinnoklinik NLN -69 589-2 215 1 601-70 203 614 125 Kvinnoklinik MSE, KSK -128 459-4 178 2 958-129 679 1 221 Summa -198 048-6 393 4 559-199 882 1 834 Medicinsk verksamhet 112 Hudklinik Sörmland -19 147-1 045 462-19 730 583 113 Reumatologklinik Sörmland -44 246-4 866 1 054-48 057 3 811 114 Smittskydd/Vårdhygien Sörmland -4 038 97 94-3 846-191 115 Infektion-lungklinik Sörmland -91 617-2 602 2 076-92 144 527 135 Medicinklinik MSE -339 945-6 970 7 654-339 261-684 136 Medicinklinik KSK -74 251 3 422 1 719-69 110-5 142 137 Medicinklinik NLN -162 641-1 171 3 690-160 123-2 518 139 Ger/Rehabklinik NLN -20 766 1 222 445-19 099-1 667 131 SRS Rehab -24 815-2 685 592-26 908 2 092-781 466-14 598 17 786-778 277-3 188 Onkologisk verksamhet 126 Onkologklinik Sörmland -127 118 175 2 659-124 284-2 834 Summa -127 118 175 2 659-124 284-2 834 Opererande verksamhet 119 Kirurgi o urologi klinik NLN -85 605-465 1 933-84 137-1 468 120 Kirurgi o urologi klinik MSE, KSK -192 176-1 732 4 311-189 598-2 579 121 Ortopedklinik MSE, KSK -104 887 170 2 400-102 318-2 569 122 Ortopedklinik NLN -46 276-146 1 059-45 363-913 123 Öron-, näsa- halsklinik Sörmland -106 092-6 216 2 457-109 850 3 759 127 Ögonklinik Sörmland -78 536-4 784 1 884-81 435 2 899 Summa -613 573-13 172 14 044-612 701-871 Serviceverksamhet 110 Anestesiklinik MSE, KSK -183 120-1 686 3 853-180 952-2 167 111 Anestesiklinik NLN -95 543-1 893 2 028-95 408-135 150 Vårdplatsenhet MSE -145 058 1 021 3 049-140 988-4 070 151 Vårdplatsenhet KSK o samlad mott -140 036-1 917 2 724-139 229-807 152 Vårdplatsenhet NLN -127 960-964 3 011-125 913-2 047 158 Paramedicin -97 409-1 628 2 317-96 720-689 161 Klinisk fysiologi och nukleärmedicin -29 851 6 572 634-22 644-7 206 162 Radiologisk klinik MSE, KSK -141 328 21 286 2 886-117 156-24 172 163 Radiologisk klinik NLN -42 746 11 959 858-29 928-12 818 164 Medicinsk Fysik och Teknik Sörmland -38 546-5 895 973-43 468 4 922 165 Labmedicin -189 888 45 343 4 362-140 184-49 704 Summa -1 231 484 72 198 26 695-1 132 590-98 894 Vuxenpsykiatrisk verkamhet 132 Psykiatrisk klinik NLN KSK -191 055-260 4 201-187 114-3 941 133 Psykiatrisk klinik MSE -175 508 147 3 908-171 453-4 055 Summa -366 563-113 8 109-358 567-7 996 Gemensamt och ledningsverksamhet XX PV HoS *) -329 292 1 168 0-328 124-1 168 XX PV Hälsoval **) -94 020 94 020 0 0-94 020 18 Gemensamt LOV -31 677-942 1 158-31 461-216 84 Gemensamt Hälso- och Sjukvård 4 129 643-158 258 0 3 976 385 153 258 Summa 3 674 654-64 012 1 158 3 616 800 57 854-85 000-45 286 85 285-40 001-45 000 Kommentar: 2010 *) Budget för primärvårdens läkemedel, tolk och hjälpmedel som Hälso- och sjukvården ansvarar för **) Den landstingsägda primärvårdens budget för lab och medicinska servicetjänster.
Investeringar HoS 2011 Totalt över & under 3 mnkr exkl MFT-volympumpar 86 018 Utrymme för akutinvesteringar 2 282 Totalram 2011 88 300 Basenhet Objekt Totalt Anestesi NLN Autoklaver 3 st 3 600 Onkologen Utbyte linjäraccelerator SL18 8 000 Ambulanssjukvård Ambulansfordon 6 000 KlinFys SPECT/CT 9 000 Radiologen MSE/KSK Magnetkamera MR 2 6 000 Uppgradering MR 1 (från 2010) 3 000 Ultraljud UL 1+2, US 13 och 14 (från 2010) 3 000 Skelettundersöningsrum, akutröntgen nyinvestering 2 000 Datortomograf DT 3, akutröntgen nyinvestering 5 000 Totalt 45 600 Basenhet Objekt Totalt Anestesi MSE/KSK Glidescope 90 7st (op)+3st (iva) Blod-/vätskevärmare lågflöde 280 1 st Autotransfusion 300 6 st patientvärmepumpar 150 1 st Ultraljudsbad 26 Uppgradera ventilatorer 75 Operationsbord till höftfrakturkirurgi 1 000 Vågsängar 170 Anestesi NLN Bladderscan 105 Videointubationsutrustning 2st 350 Värmeskåp för vätskor på opavd. 70 Esofagusdoppler 145 Tillfällig lösning till kompaktförråd 130 Hudkliniken Gynstol 27 UVB-box 360 Infektion-lung Videobronkoskop 200 NO-mätare 40 MediCar sängtransportör 140 Barn- o ungdomskliniken Ventilator 350 Kuvöser 450 CPAP/Bi-PAP 140 Kirurgen NLN Diskmaskiner st 600 2 Eldrivna mottagningsbritsar 50 Prostata och testikelprober till UL 200 Barncoloskop 300 Terapigastroskop 400 Djupa Greys hakar 50 Kirurgen MSE/KSK Gastroskop 240 240 Koloskop 350 Självhållande hakar vid laparotomier 55 Videostaplar, 3 st 2 000 Diatermiaparat ERCP-stapel 140 Ultraljudsapp. 500 Ortopeden MSE/KSK Borr/Sågutrustning 300 Blodtomhetsutrustning 80 Miniborrutrustning 120 Ortopeden NLN Atroscopistapel 800 Borr/såg utrustning 175 Utrustn. för blodtomt fält 50 ÖNH-kliniken Impedansaudiometri 160 Nasogastroskop, mottagning. MSE, NLN, KSK 250 Mikroskop för rörinsättning, operation. MSE 500 Monitoreringav facialis, operation. MSE 120 ABR 250 Kvinnokliniken NLN Övervakningsapparatur till CTG med monitorer till exp. 850 CTG(kardiotokograf) 600 Fototerapilampa f barn 35 Ultraljudsapp 600 Gynusbrits 60
Kvinnokliniken MSE/KSK Ultraljudsapparat 400 Ultraljudsapparat med punktionstillsats 400 Gynstol, höj o sänkbar 30 Undersökningslampa, takmonterad 15 Syrgas, andningsluft, sug 20 Kylmaskin + 2 kylmössor 250 Kallbuffé 35 Onkologen Personlyftar (2 st) 1 000 Kylutrustning f terapi 250 Ögonkliniken Ögonbottenkamera 850 YAG-laser ev. med SLT 750 Multispotlaser 750 Psyk NLN 2 Säkerhetsskåp 180 1 Säkerhetsskåp 180 Bladderscan BVI 3000 90 Medicinkliniken MSE Blodvärmare 25 Vattenanläggning beroende av LOKAL 2 500 Avancerade HLR docka 50 Buffévagnar 37 Bladdertscan 105 Medicinkliniken KSK Operationslampa fast 50 Docka undervisning 60 2 st Pacemaker extern 90 Medicinkliniken NLN Ekokardiograf Sequoia 1 200 Uppgradering gammal ekokardiograf 400 Vårdplatsenheten MSE Bladderscan 90 Ringledningssystem 115 Buffévagn, varm 38 Buffévagn, kall 38 EKG-skrivare 120 Buffévagn, varm, 1st 38 Provtagningsstolar, 2st 80 Transportabel lift 30 Takliftar, 5 st 300 Sängtransportör 100 Vårdplatsenheten KSK Bladderscan 100 Brits 75 Vårdplatsenheten NLN Ekg skrivare 100 100 Övervakn pat enhet grund 80 Taklyft 25 Akutklinik MSE EKG-apparat 150 Övervakningsmonitor 480 Licenser för centralövervakn 68 Akutmottagning NLN EKG apparat 95 Akutvagn 22 22 Paramedicin MSE/KSK Löpband 30 Barr med tiltfunktion 23 Spacemaker 22 Bassänglift 146 Bottendammsugare 69 MOTOmed viva 2 44 Motomed viva med arm och bendel 44 MOTOmed 44 Ambulanssjukvård Komplettering kartor 725 Multifunktionsapparat 2 700 KlinFys Spirometrar, 2 st 50 Uppgradering/utbyte av ultraljudsapparater, 3 st 1 200 Ambulatoriska ph-mätare, 4 st 160 Uppgradering av polygram till högupplöst manometri 440 Utbyte av transtorakala 3D prober till ultrajludsapparater, 2 st 400 Versionsuppgradering av ultraljudsapparater, 5 st 500 Radiologen MSE/KSK Bildskärmar Till PACS stationer MSE/KSK 2 000 Radiologen NLN Sequoia ultraljudsmaskin 1 500 Prober och mjukvara ulj 50 Intera 1,5T MR 2003 800 1 000 Philips webportal 500 MFT Fältmätare 20 EKG-skrivare 105