Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Relevanta dokument
Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

Litteraturgenomgång. Mall Kriisa.

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling - hönan eller ägget? Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Västerås 2013

Vårdhygieniskt perspektiv på antibiotikaresistens. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala län

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Vårdhygien ur ett globalt perspektiv

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Handhygienens betydelse

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Clostridium Difficile

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Basala hygienrutiner

Handhygienens betydelse

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Lokal anvisning

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

VRE - hygienrekommendationer

Känner du till vårdhygiens hemsida?

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Lätt att göra rätt. Kan vi genom olika metoder förbättra resultaten på våra hygienobservationsstudier?

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Talmanus Rena händer räddar liv i Sörmland

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Guidelines on Core Components of Infection Prevention and Control Programmes

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Multiresistenta bakterier

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Vårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,

Basala hygienrutiner och klädregler

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Stöd för utformning av hygienplan

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Basala hygienrutiner

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Lathund till Hygienrond - egenkontroll för vårdhygienisk standard

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Rätt klädd och rena händer

VRI Vårdrelaterade infektioner

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Rena händer och rätt klädd

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Talmanus till presentation. Rena händer räddar liv.

Multiresistenta bakterier

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Vårdhygien Västra Götaland VT 2018

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Självklart! Läs det i alla fall

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Clostridium difficile i sjukvården

Rena händer Rätt klädd

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Återanvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion

Basala hygienrutiner och smittvägar

Transkript:

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala 2018 10 16

Utbrottshantering VRE Evidensbaserade åtgärder för att minska risken för smittspridning Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala 180530 Vårmöte Karlstad

Är vårdmiljöer en riskabel plats?

Vårdrelaterade infektioner Drabbar 65 000 svenska pat varje år Hos 1500 pat bedöms VRI vara en bidragande dödsorsak 4 pat per dag i Sverige Förlänger vårdtider med 10 dygn i genomsnitt Kostar i Sverige 6,5 miljarder kronor per år Motsvarar 10 % av den somatiska sjukvårdsbudgeten i Sverige SFVH, Folkhälsomyndigheten, SKL 2016 www.skl.se

Självklart idag i Sverige En patient per säng Rent vatten Bra ventilation Avfallshantering fungerar Avlopp och sanitet fungerar

På vilket sätt utgör ytor och föremål en risk för VRI och smittspridning? Hur ska reisken hanteras?

Tre renhetsgrader för medicintekniska produkter I. Ren II. Höggradigt ren III. Steril Mikrobiologisk renhet

Hur rent är rent?

Renhetsgrader för medicintekniska produkter Renhetsgrad Definition Metod Föremål, ytor (exempel) Ren för ögat Inget synligt smuts Rengöring BT manchett Höggradigt ren Inga sjukdomsframkallande Desinfektion Kompress mikroorganismer Steril Inga mikroorganismer Sterilisering Hjärtklaff Renhetsgraden ska bibehållas från fabrik till patient

Föremål som stoppas in i patienter

Ytor Sängen Mobiltelefoner Datorer Droppställningar Duschstolar Gåbord Saturationsmätare Blodtrycksmanchetter Stetoskop

Vilken yta rör sig snabbast i vården? Fråga:

Händer vanligaste mekanismen för smitta i vården

Healthcare workers hands are the most common vehicle for the transmission of healthcare-associated pathogens from patient to patient and within the healthcare environment.

Arbetskläder är också en levande yta Bytas varje dag

Plastförkläde vid kontakt med pat och pats säng/brits

Bra!

Varför ser det ut så här på 50% av alla avdelningar på Akademiska?

Intensivvårdsavdelning 50 % 33 %

Där man opererar 0 % 0 % 0 %

Anestesins personal

I vilken annan organisation? Vad är effektivt? Hur? Arbetssättet på golvet Evidens och bindande regler Praktik

Hygienregler Funnits på sjukhuset sedan 50 talet

Bindande föreskrift

Dagens Medicin 2018 09 27

Ytor och föremål som smittkälla och smittväg Var på sjukhuset är finns döda ytor som är MEST kontaminerade?

Golven 54 par från 7 avdelningar i England 46 par (85 %) hade VRE 5 par (8%) hade MRSA Majoriteten av golven odlades också positiva

Vattenledningar

Golvbrunn

Vattenlås

Utbrott från ett avlopp Hota ICHE 2009; 30: 25-33

Avlopp och utslagsbackar Se mappen

Höggradigt kontaminerade ytor I vårdmiljöer Händer Arbetskläder Golven Avloppen Vattenlås

Ytkontamination av VRE kunskap sedan 90 talet Bonten 1996, Lancet Flaherty 1996, Infect Control Hospital Epidemiol Morris 1995, Ann Intern Med Boyce 1994, J Clin Microbiol Karanafil 1992, Infect Control Hospital Epidemiol

Risk att dela toalett

Observationsstudie Grabsch, EA et al 2006 Infect Control Hospital Epidemiol

2006 VRE kontamination efter dialys (andel pos odlingar) Dialysstol 58 % Dialysbrits 45 % Patientens händer 54 % Personalens kläder 30 %

2018

Lee 2018 ICHE

Smitta av vårdrum VRE Drees M et al CID 2008 Martinez JA et al. Arch intern med 2003 MRSA Huang SS, Arch Intern Med 2006 C. difficile Shaughnessy, M et al 2008 Pseudomonas, acinetobacter ESBL Nseir CMI 2010 Nästa pat blir bärare av stam som föregående trots att rummet slutstädats

Bakterier finns på tagställen Laurell, Lindbom, Acta Chir Scand. 1961 May;121:165 75

Bakterierna kommer från patienterna och kontaminerar ytor New England Journal of Medicine s hemsida

86% 58% 93% 85% 59% French et al. J Hosp Infect 2004;57:31-37. 96% Bioquell UK Ltd (2010). All rights reserved.

Området närmast patienten är mest kontaminerat

Patientnära zon som är kontaminerad

Hur länge lever VRE på ytor? Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006

Enterokocker upp till 4 månader Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006

Händer är en mycket rörlig yta som rör sig snabbt och effektivt

Handskarna kontamineras av VRE

Handsprit före

Arbetskläderna är också en yta Läkarundersökning av 49 patienter, koloniserade eller infekterade med Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Efteråt undersöktes Rocken (magparti och ärmlinning) Handskar (fingertopparna båda händerna) Stetoskop membran Zachary et al. Infect Control Hosp Epidemiol 2001;22:560 564

VRE fanns efter status på 63% av handskarna 37% av rockarna 31% av stetoskopen Ingen skillnad om patienten var infekterad eller koloniserad eller stod på behandling Större risk om patienten hade diarré Zachary et al. Infect Control Hosp Epidemiol 2001;22:560 564

Täck kläderna Samma tänk

Slutsats smittspridning av VRE Händer och kläder är den viktigaste smittvägen Miljökontamination är också en viktig del i smittkedjan Att dela en toalett och dela vårdrum är en risk En av de viktigaste riskfaktorerna för att smittas med VRE är att samvårdas med en annan pat som är bärare av VRE (20 30%)

Händer Boyce JCM 1994; 1994;32:1148 1153, Slaughter Ann Intern med 1996; 125:448 456, Noskin ICHE; 1995; 16:577 581 Bonten Arch Intern Med 1998; 158:1127 1132 Smittspridning Andra VRE fasta ytor kontaktsmitta SMITTKEDJA VRE Kläder Zachary et al. ICHE 2001;22:560 564 Grabsch et al ICHE 2006; 27:287 293 Drees Inf Contr Hosp Epidemiol 2008; 29: 709 715 Zhou Inf Contr Hosp Epidemiol 2008; 29: 398 403 Bass Am J Infect Cotrol 2013; 41:345 348 Kaki Inf Contr Hosp Epidemiol 2014; 35: 876 878 Medicinsteknisk utrustning

Biofilm är boven

Biofilm makroskopiskt

Biofilm mikroskopiskt

Biofilm schematiskt

Desinfektera inte ytor utan föregående rengöring Desinfektion

VRE bekämpning: basal hygien och ytor Hayden CID 2006 städkampanj handhygienkampanj

C. difficile bekämpning: Basal hygien och ytor Hardy et al 2010

Handhygien och ytor 2018 160 patienter

Sammanfattning För att kontrollera smittspridning från ytor av VRE: 1. Händer och kläder basala hygienregler räcker, inget extra 2. Ytor och föremål gnugga mekaniskt bort bakterierna 3. Enkelrum med egen toalett (isolera)

Frågor som återstår Ska man kontrollodla ett vårdrum efter att man rengjort och desinfektera ytorna som en säkerhetskontroll? Vilket desinfektionsmedel ska man använda? Räcker alkoholbaserade?

Stress Smittspridning VRE ett systemfel Okunskap Kultur och ledarskap Smittspridning VRE Underbemanning och tidsbrist Överbeläggningar och trängsel

Tack!