Fakultetskollegiet onsdagen 12 sep 2018, kl. 08.30-10.30 Lokal: Salongen KTH Bibilotek, Osquars backe 31 Frukostsmörgås serveras från 08.15. Välkomna till fakultetskollegiet! / Welcome to the faculty assembly! Hej! Välkomna till läsårets första fakultetskollegium. Vi kommer denna gång att fördjupa diskussionerna kring den pågående utvecklingen av pedagogiskt meriteringssystem på KTH. Anna-Karin Högfeldt, som leder arbetet i fakultetsrådets arbetsgrupp kommer att introducera de förslag som gruppen arbetar med och viktiga diskussionspunkter. Flera ledamöter i gruppen kommer också att delta vid mötet för att fånga upp kollegiets idéer och synpunkter. Anmäl senast 7 september till Johan Gerdin (jgerdin@kth.se) om du inte har möjlighet att komma på mötet. Med vänliga hälsningar Katja Grillner, Dekanus Program 08.30 Inledning - Katja Grillner 08.45 Introduktion till dagens diskussionsämne Anna-Karin Högfeldt 09.00 Diskussioner i mindre grupper 10.00 Återsamling och genomgång 10.25 Nästa kollegium Kommande mötestider 2018 Torsdag 18 oktober, kl. 08.30-10.30 Onsdag 21 november, kl. 08.30-10.30 Mötestider 2019 VT 14 feb, kl. 08.30-10.30 28 mar, kl. 08.30-10.30 23 maj, kl. 08.30-10.30 HT 5 sep, kl. 08.30-10.30 17 okt, kl. 08.30-10.30 28 nov, kl. 08.30-10.30 1 (1)
Pedagogiskt meriteringssystem - Fakultetskollegiet 2018-09-12 Bakgrund Vid fakultetsrådets sammanträde 2017-08-30, 10, fick dekanus och prodekanus i uppdrag att ta fram förslag på hur KTH ska gå vidare med utveckling av pedagogisk meritering för lärarna. En diskussion har därefter förts i fakultetskollegiet 2017-10-07. I rapporten från fakultetsrådets utredning rörande forskare och lärare utanför tenure track dras slutsatsen att ett pedagogiskt meriteringssystem bör införas. Vidare har det i KTH:s utvecklingsplan 2018-2023 och i verksamhetsplan 2018 fastlagts att KTH ska utveckla ett pedagogiska meriteringssystem. Fakultetsrådet vid sammanträde 2018-03-21, 7, att delegera till dekanus att i samråd med prodekanus tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till utveckling av KTH:s pedagogiska meriteringssystem. Arbetet ska slutrapporteras till fakultetsrådet 2018-12-12. Se bifogat beslut (V-2018-0994). Vid Fakultetskollegiets möte 2018-09-12 vill arbetsgruppen lyfta de idéer och förslag som framkommit i arbetet, och få återkoppling på möjliga vägar framåt. Vid mötet kommer dels en närmare analys av ett Högskolepedagogiskt Excellensprogram presenteras och diskuteras. Dels kommer detta sättas i relation till hela bilden av Högskolepedagogisk utbildning, kompetensutveckling och utvecklingsarbete. Att diskutera Varje grupp fokuserar på huvudsakligen en av nedanstående frågor 1. Styrkor och svagheter med det föreslagna excellensprogrammet och utvecklingsförslag (Namn, del i helheten, nominering och antagning, innehåll och upplägg, titel och uppdrag efteråt ) 2: Hinder, möjligheter och utvecklingsförslag om fakultetens/lärares kontinuerliga kompetensutveckling och möjlighet till reflektion och utveckling inom högskolepedagogik (Utbud, Incitament, Ledningens prioritering och stöd) 3. Styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter med dagens grundläggande 15hp i Högskolepedagogik (Utbud, tillgänglighet, användbarhet) Bifogade handlingar: Beslut om utseende av arbetsgrupp (V-2018-0994). PM: Fakultetskollegiet 2018-09-12. Pedagogisk meritering på KTH arbetsgruppens avstämning inför delrapport till Fakultetsrådet 2018-10-03. 1 (1)
Fakultetskollegiet 2018-09-12. Pedagogisk meritering på KTH arbetsgruppens avstämning inför delrapport till Fakultetsrådet 2018-10-03. Bakgrund KTH Vid fakultetsrådets sammanträde 2017-08-30, 10, fick dekanus och prodekanus i uppdrag att ta fram förslag på hur KTH ska gå vidare med utveckling av pedagogisk meritering för lärarna. En diskussion har därefter förts i fakultetskollegiet 2017-10-07. I rapporten från fakultetsrådets utredning rörande forskare och lärare utanför tenure track dras slutsatsen att ett pedagogiskt meriteringssystem bör införas. Vidare har det i KTH:s utvecklingsplan 2018-2023 och i verksamhetsplan 2018 fastlagts att KTH ska utveckla ett pedagogiskt meriteringssystem. Fakultetsrådet vid sammanträde 2018-03-21, 7, att delegera till dekanus att i samråd med prodekanus tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till utveckling av KTH:s pedagogiska meriteringssystem. Arbetet ska slutrapporteras till fakultetsrådet 2018-12-12. Se bifogat beslut (V-2018-0494). Arbetsgruppen ska informera om arbetets fortskridande till Skolchefsrådet, FFA, FA, GA, UU, Personalavd, Högskolepedagogik mm. Utblick pedagogiska meriteringsmodeller Cirka hälften av landets lärosäten har infört pedagogiska meriteringsmodeller, vilka främst vilar på bedömning av pedagogiska meritportföljer. Oftast löper de pedagogiska meriteringsmodellerna separat från den ämnesmässigt vetenskapliga karriärvägen. 1 Kritik har framförts om att denna form av pedagogisk meriteringsmodell kan skapa (eller upprätthålla) en uppdelning i fakulteten i ett forskarlag och ett undervisarlag. Vidare lyfts kritik om att ett fokus på portföljskrivande på den egna kammaren inte nödvändigtvis gynnar den faktiska utbildnings- och lärmiljöutvecklingen vid universitetet. 2 Denna kritik är viktigt att dra lärdom av, samtidigt som undervisande personal utanför tenure track också bör ha möjlighet att meritera sig på pedagogisk grund. 1 Winka, K. (2017) Kartläggning av pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges högskolor och universitet, PIL-rapport, 2017:02. Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande. 2 Royal Academy of Engineering. Ruth Grahams. The Career Framework for University Teaching. Background and Overview. https://www.raeng.org.uk/publications/reports/career-framework-foruniversity-teaching-backgroun 1 (3)
Arbetsgruppens uppdrag Arbetsgruppens uppdrag i sin helhet framgår i bifogat beslut (V-2018-0494). Pedagogisk kvalificering på grundläggande och högre nivå bör beaktas. Vidare bör incitament och strukturer för den kontinuerliga pedagogiska kompetensutvecklingen stärkas. Det pedagogiska meriteringssystemet bör ha som syfte att ge individuell kompetensförstärkning och meritering samt pedagogisk utveckling av KTH:s kurser och program. Ett förslag som nu arbetats fram, vilket har sitt ursprung i efterföljande diskussioner av utredning om Karriärvägar utanför Tenure Track, Dnr V-2016-1048. Systemet borde profileras så att man är med och bidrar till KTHs utveckling av våra forskarutbildningar samt utbildning på grund- och avancerad nivå, snarare än att man får en utmärkelse för en bra portfölj. Denna inriktning mynnade ut i följande idéformulering vilken den sittande arbetsgruppen har med sig i sitt arbete: Istället för en reguljär ansöknings- och prövningsprocess motsvarande individuell bef ansökan kan ett högskolepedagogiskt excellensprogram med begränsat antal deltagare erbjudas varje år som leder till en pedagogisk kvalifikation, d.v.s. genom utbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Externa bedömare kan t.ex. delta i avslutande examinationsmoment som också kan vara öppna. Inträdeskriterier till ett sådant program skulle exempelvis kunna motsvara kriterier för pedagogisk skicklighet inklusive 15 hp högskolepedagogik. Fördelarna med ett sådant program är att det omedelbart skulle kunna skapa ett mervärde för hela KTH och för berörda lärares verksamhet lokalt. (FK, 2017, sept) Arbetsgruppens analys Vi i arbetsgruppen har gjort en närmare analys av förslaget om ett Högskolepedagogiskt excellensprogram och ser mycket stor potential i detta. Det rimmar väl med vad forskning säger om hur förändring och förändringsledning av utbildning kan stimuleras. Det kan stärka samarbetande kulturer. Skrivande på egna kammaren kan undvikas och fakulteten kan både få stöd, handledning och ett nätverk. Samtidigt kan det möjliggöra för KTH att synka våra visioner, strategier och mål med ett strukturerat och meriterande utvecklingsarbete. Vidare ser vi att det internationellt (nog) största ramverket för universitetslärare The career Framework for university Teaching (se fig 1) är möjligt att referera till i sammanhanget. Ett högskolepedagogiskt excellensprogram skulle enligt vår mening befinna sig på nivå 3, och vara en kombination av Institutional leader och Scholarly Teacher. Det unika för KTH är att man inte förväntas ha uppnått kvalifikationerna på egen hand och sedan skrivit fram dem i en portfölj, utan att man genom ett program ges denna utvecklingsmöjlighet, samtidigt som ett utvecklingsprojekt genomförs. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen föreslår att ett Högskolepedagogiskt excellensprogram införs som en fortsättnings- och högre pedagogisk meriteringsnivå på KTH. Antagning till programmet bör ske genom skolors nominering av nuvarande och framtida utbildningsledare på KTH. Både forskarutbildning och grundutbildning bör vara i åtanke. Det bör också finnas möjlighet att ansöka till programmet utan nominering. 2 (3)
Fig.1. The career framework for quality teaching (till vänster) och deras tillhörande promotion criteria (till höger). Pilen indikerar möjlig nivå på ett Högskolepedagogiskt excellensprogram. En presumtiv excellent utbildningsledare bör med råge uppfylla grundläggande nivå för att bli antagen till programmet (och ett förtydligande kring detta bör göras för tydlighet och transparens). Ett högskolepedagogiskt excellensprogram kan sträcka sig över cirka 3 terminer för att möjliggöra utveckling, utvärdering och analys, publicering mm. Arbetsinsatsen totalt bör ligga på max 6-7 veckor för att detta ska kunna ses som en del av deltagarnas kontinuerliga kompetensutveckling. Programmet bör innehålla både teoretiska inslag och praktiskt arbete med handledning och peer review. Examinationer bör göras av en kommitté där ett förslag finns om att göra detta tillsammans med kollegor inom N5T (stort intresse visat från NTNU, DTU och Aalto). Diskussionsfrågor 1. Styrkor och svagheter med det föreslagna excellensprogrammet och utvecklingsförslag (Namn, del i helheten, nominering och antagning, innehåll och upplägg, titel och uppdrag efteråt ) 2: Hinder, möjligheter och utvecklingsförslag om fakultetens/lärares kontinuerliga kompetensutveckling och möjlighet till reflektion och utveckling inom högskolepedagogik (Utbud, Incitament, Ledningens prioritering och stöd) 3. Styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter med dagens grundläggande 15hp i Högskolepedagogik (Utbud, tillgänglighet, användbarhet) 3 (3)