Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det sociala arbetets effekter Är förväntningarna/kraven rimliga?

Evidensrörelsens rötter Paralleller till New public management utvärdering av tjänsteproduktion inom offentlig sektor lanserades i USA på 1960-talet Influenser från medicinsk praktik evidensbaserad medicin som lanserades i Kanada på 1960-talet reaktion mot att läkare mer förlitade sig på egen erfarenhet och info från läkemedelsföretag än forskning

Vad utmärker evidensrörelsen? En större betoning på det sociala arbetets effekter snarare än det sociala arbetets processer Förutsätter stora kvantitativa studier med kontrollgrupper Endast viss kunskap anses som giltig

Centrala aktörer i Sverige SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) systematiska sammanställningar med medicin som tyngdpunkt. Socialstyrelsen hanterar dessa frågor inom ramen för avdelningen Kunskapsstyrning.

Vad är effekt? Handlar om att bedöma orsakssamband För att kunna det måste man utvärdera så att man kontrollerar för andra möjliga förklaringar till resultaten Effekter av en insats förklaras alltid på gruppnivå inte för en enskild individ Förutsättningar för orsakssamband -fyra krav: 1.Det finns ett samband mellan förmodad orsak och effekt 2.Orsaken föregår effekten - måste med säkerhet fastställa det om inte kan det vara tvärtom 3.Andra rimliga förklaringar till effekten kan uteslutas Det är snarare regel än undantag i socialt arbete att det är flera möjliga förklaringar som samvarierar 4.Resultaten är konsistenta, till exempel stärks slutsatsen om flera utvärderingar visar samma resultat.

Hur mäts effekter? Skillnaden mellan utfallen för interventionsgruppen och kontrollgruppen vid någon tidpunkt efter interventionen är avslutad. Förutsätter jämförelse och mätning före underefter med samma instrument Utfallet ska kunna mätas lätt - ja eller nej Kontinuerliga utfallsvariabler som 1 2-3 3-5

Hierarkier över säker kunskap Metaanalyser Sammanvägda effekter av flera RCT-studier RCT Kontrollerade studier där deltagarna slumpats till interventionsrespektive kontrollgrupp helst ska man blinda dvs försökspersonen ska inte veta om man testas för något nytt eller om det är den vanliga insatsen. Även forskarna ska vara ovetande. Omöjligt när det gäller sociala interventioner Kvasiexperimentella studier Kontrollerade studier utan slumpning Observationsstudier Kohortstudier - Effekter över tid t.ex. man följer en grupp född ett visst år - utan kontrollgrupp Tvärsnittsstudier undersökning vid ett enda tillfälle Fallstudier (Case-Control) Individer med ett problem jämförs med individer som saknar problemet

EBP en förenklad bild Strävan efter kunskap om effekter rimlig men döljer svårigheterna Grundläggande basdata om socialtjänstens verksamhet saknas Vi har inga gemensamma definitioner på insatser Att de insatser man erbjuder, trots samma namn, kan ha olika innehåll Metodologiska problem eftersom socialtjänstens klienter har ofta en sammansatt problembild selektionseffekter problem m kontrollgrupper vad beror effekten på? Programmets/Insatsens teoretiska bas eller relationen/motivationen? RCT kräver homogena grupper, ofta standardisering och manualbasering, samma instrument behöver användas när resultat ska mätas socialt arbete har oftast ett individuellt upplägg utifrån den enskilda klienten De metodologiska svårigheterna kräver stora undersökningsgrupper och ett komplext forskningsupplägg dvs dyr forskning Risk att intresset styr

Det sociala arbetet är kontextberoende Faktorer i samhället omkring brukarna inverkar på resultaten - socialt arbete är starkt kontextberoende Inte säkert att klientens problem är individrelaterade i motsvarande utsträckning som inom medicin vissa problem kan hänföras till den geografiska närmiljön (socialt belastade områden) andra till strukturella faktorer på makronivån Antag att man kan påvisa effekter i en kommun med en gynnsam arbetsmarknad Inte säkert att resultaten kan generaliseras till norrländsk glesbygdskommun med obefintligt arbetsutbud

EBP- ett möjligt projekt? Vi har inga basdata på individnivå avseende anmälan, utredning insats för insamling nationellt Vi har inga gemensamma definitioner på insatser Vi har ingen gemensam syn på vad som är goda resultat/en förbättring Hur ska man mäta förbättring? Genom att fråga brukaren eller endast genom mätresultat från validerade instrument? Kraven att evidensbasera är omedelbara, verkligheten ser annorlunda ut

Att arbeta evidensbaserat har sammanfattats som en stegvis process De fem stegen (Sacket et al. 2000, Gambrill, 2006 a; se Thyer 2006) 1. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information från klienten och/eller från andra relevanta källor 2. Sök bästa möjliga kunskapsunderlag(evidens) med relevans för frågorna 3. Kritiskt granska underlaget (evidensen) utifrån forskningens kvalitet och tillförlitlighet och användbarhet i praktiken. 4. Tillämpa den evidensbaserade kunskapen i praktiken, med hänsynstagande till klientens individuella egenskaper och preferenser 5. Utvärdera effekterna av interventionen och värdera hur man kan förbättra tillämpningen enligt steg 1 till 4 i framtiden. De nio stegen (Oscarsson, 2010) 1. Skapa en allmän problembild 2. Precisera, bekräfta och dokumentera bilden 3. Söka externt stöd 4. Granska professionella erfarenheter och klientens förutsättningar 5. Formulera hypoteser för orsak och insats 6. Formulera kriterier för effekt och framgång 7. Genomföra och dokumentera insatser 8. Uppföljning 9. Utvärdering av hela processen

Den evidensbaserade beslutsprocessen

Den upplysta praktikern? Upplyst praktiker Svårt att skapa reda I den störtflod av sammanställningar som görs inom forskning svårt att finna information/artiklar etc Svårt att värdera olika studiers resultat, t.ex om studier visar motsägande resultat Forskningsresultat är ofta motstridiga och svårtolkade Tvingande riktlinjer Riktlinjer med tvingande anspråk Riskerar att i större utsträckning göra socialarbetaren till en expedierande byråkrat en deprofessionalisering

Att hävda sin professionalitet Kunskap om: Samhället och de strukturella villkoren för socialt arbete Vad som händer i mötet med andra människor Vad det innebär att vara klient Vad det innebär att vara en professionell Vad det innebär att verka inom ramen för en yrkesroll Inom vilken typ av organisation man verkar inom och att vara dess representant Att kritiskt reflektera socialt arbete är kontextberoende!

Handlingsutrymme Det sociala arbetet sker i ett samspel mellan socialpolitik (lagstiftning), organisation och profession. Lämnas ett utrymme åt professionen att göra egna bedömningar och inte enbart följa regler. Socialarbetaren har makten att tolka människors situation, behov och lämpliga lösningar. Socialarbetarens person, värderingar och intressen är aspekter av hur utrymmet används Innebär makten och ansvaret att fatta beslut, förmedla och fördela resurser och möjligheten att agera vid vissa kritiska tidpunkter och kompetensen att bedöma vilka val som är rimliga

Ett annat sätt att se på hur man arbetar evidensbaserat Kunskap om: Den empiriska forskningen och teorier på området om målgruppen, problematik och om lämpliga (verksamma) insatser/interventioner. Uppdatera! Rättsvetenskap (lagstiftningens förarbeten, domar och rättsfall) Kunskap om klientens egen formulering och förståelse av sitt problem Kunskap om modeller för hur man kan knyta allianser och klienters och familjers delaktighet i formulering av problem, frågeställningar och lösningar Föra en ständig professionell dialog om vad som är ( good enough ) och acceptabelt beteende (kritisk granskning av egna normer och fördomar)

Ett annat sätt att se på hur man arbetar evidensbaserat Kunskap om beslutsfattande - minnet, tunnelseende och attityder Kunskap om modeller och metoder för bedömning, utredning och intervjuer och Stöd och andra verktyg för risk- och behovsbedömning kräver kritisk reflektion om: När de ska de användas, för vilka grupper, för vilka problem här krävs utbildning! Ta fram en gemensam terminologi för det sociala arbetet - vad man gör och vad man kallar det för Uppföljning så att man systematiskt kan kartlägga, beskriva insatser och familjers problematik och följa upp klienter och insatser på individnivå. Att samverka tvärprofessionellt/tvärvetenskapligt Skapa en gemensam kunskapsbas i arbetsgruppen med hjälp av t.ex. FoU-enheter och Universitet/utbildningar

Litteratur Bergmark. A., Bergmark, Å., Lundström, T (2011) Evidensbaserat socialt arbete. Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & Kultur Bohlin, I. & Sager M. (Red.)(2011) Evidensens många ansikten. Evidensbaserad praktik i praktiken. Lund: Arkiv Förlag Jergeby, U. (Red.) (2008) Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Stockholm: IMS/Gothia Topor, A. & Denhov, A. (2008) Att arbeta evidensbaserat en introduktion. Om erfarenhet, praktik och vetenskap. Psykiatri Södra Stockholm, SLSO FoUenheten Svensson, K. Johnsson, E., Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur Östberg, F. (2010) Bedömningar och beslut. Från anmälan till insats i den sociala barnavården. Akademisk avhandling. Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete Webbplatser: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide http://www.kunskapsguiden.se/ebp/om-evidensbaserad-praktik/vad-arebp/sidor/default.aspx