Bättre vård mindre tvång



Relevanta dokument
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Har du funderat något på ditt möte...

Vesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Bättre vård mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Om mig Snabbrapport år 8

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

5 vanliga misstag som chefer gör

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Ungdomsenkät Om mig 1

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Standard, handläggare

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Ungdomsenkät Om mig 1

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Pedagogiskt material till föreställningen

Dagverksamhet för äldre

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Bilaga 1 Checklista för förberedelser

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Standard, handlggare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Sektorn för socialtjänst BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Förarbete, planering och förankring

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Övning: Dilemmafrågor

Storyline Familjen Bilgren

PROGRAMRAPPORT. Förbättringsarbete i vårdprocesser HDMI projektet (Hip Dementia Macula Improvement)

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN

Sjä lvskättningsformulä r

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland

NKI - Särskilt boende 2012

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Utvärdering APL frågor till handledare VT2014

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Avlösning som anhörigstöd

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Mäta effekten av genomförandeplanen

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Transkript:

Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla Botvidsson Sjuksköterska Annika Sjögren Simonsson Skötare Emil Svensson Skötare Hans Jungstedt Överläkare Avdelningsnummer 0480-81294 Metodstöd/Coach Rosita Adelsbo Sammanfattning I början av projektet hade vi olika åsikter om vilka områden vi skulle ägna projekttiden åt. Vi valde att starta upp projektet med två på avdelningen kända problemområden. Dessa var personalens kunskap kring LPT lagen samt bristande rutiner vid inskrivning. Genom en självskattningsenkät till personalen inom varje område med slutna och öppna frågor samt förslag till förbättringar fick vi fram mer preciserat vilka förbättringar som sågs mest angelägna. Vi började med att ta fram nytt material till inskrivningarna. Vi började använda dessa i Maj-2012. Efter att vi hade använt det nya inskrivningsmaterialet ett par månader, gjorde vi en ny mätning med hjälp av självskattningsenkäten. Då gav personalen förslag till förbättringar på vissa delar av det nya inskrivningsmaterialet. Materialet reviderades efter förslagen. Nu är det materialet vedertaget vid inskrivning av ny patient. Inskrivningsmaterialet består nu av: Checklista vid inskrivning av ny patient (se bil 3 ) Kortfattad inskrivningsintervju (se bil 4 ) Godkända aktiviteters enkät som vårdnadshavaren fyller i Mall för Genomgång av personliga tillhörigheter (se bil 5 ) Fördjupad omvårdnadsintervju (se bil 6 ) Utvärdering av vårdtiden (se bil 7 ) 1

Den andra mätningen inför slutrapporten visade en ökning på samtliga fem frågor gällande rutinerna vid inskrivning av ny patient. Den tredje mätningen visade en liten minskning på vissa frågor gällande inskrivning av ny patient. Detta tror vi beror på att större delen av personalen precis kommit tillbaka från semester. När vi skulle börja med förbättringsarbetet gällande personalens kunskap kring LPT hade vi svårt till en början att veta hur vi skulle gå till väga. Vi valde att ha en internutbildning. Denna hölls av vår läkare samt en sjuksköterska som jobbar på avdelning. Utbildningen hölls under vecka 25 och 26. Utbildningen genomfördes vid två tillfällen, så att all personal på avdelningen inklusive sommavikarier, timmanställda, BUP-skolan:s personal, BUP:s lägenhetspersonal, samt BUP:s Akutteam kunde delta, då denna var obligatorisk. Utbildningen i LPT-kunskap kommer nu att vara regelbundet en gång per år. Vid andra mätningen inför slutrapporten visades här en ökning på samtliga fem frågor gällande kunskapen om LPT lagstiftningen. Vi har fortlöpande informerat samtlig personal vid arbetsplatsträffar och avdelningsmöten kring hur projektet fortlöpt. Vid planeringsdagarna i Augusti 2012 redovisade/informerade vi hela personalgruppen om projektet, hur det är uppbyggt och hur man arbetar efter genombrottsprogrammets förbättringsmodell. Vi redovisade också hittills genomförda aktiviteter och resultat, med god respons från samtlig personal. Bakgrund / problembeskrivning Bakgrund: BUP akutavdelning Kalmar är en länsövergripande heldygns- och slutenvårdsavdelning. Vi har 4 vårdplatser för barn och ungdomar upp till 18 år. Vårt önskemål är att varje patient har med sig en vårdnadshavare under vårdtiden på avdelningen. Våra patienter vårdas enligt HSL och LPT. Tillhörande BUP i Kalmar finns även en BUP skola som patienter inskrivna på avdelning går till efter godkännande av läkare, men även ungdomar utanför slutenvården har lektioner där. Det finns också en lägenhet för familjeutredningar i huset där två sjuksköterskor jobbar på heltid. Personalgruppen är fördelad enligt följande: 1 st enhetschef 1 st läkare 1 st psykolog 1 st familjeterapeut 2 st socionomer 2 st sjuksköterskor som jobbar i familjelägenheten 3 st lärare 9 st skötare 12 st sjuksköterskor Problembeskrivning: Vi vill utveckla arbetsmetoder i det akuta omhändertagandet av barn och ungdomar i psykiatrisk heldygnsvård. Återkommande ser vi behov av att förändra och förbättra rutiner och arbetsmetoder som minskar tvångsåtgärder och istället utvecklar patienternas och deras närståendes delaktighet i vården. 2

Vid de tillfällen då vi har haft behov av att skydda och säkra vården för dels utagerande patienter samt för patienter som blir påverkade av utagerande patienter, har vi använt oss av den vuxenpsykiatriska vårdens resurser av tvångsåtgärder. Vi tycker att barn och ungdomar skall vårdas inom barn och ungdomspsykiatrin och därmed vill vi finna egna metoder och arbetsrutiner för dessa vårdkrävande situationer och patienter. Vi vill minska behovet av tvångsåtgärder samt öka säkerheten kring regler och rutiner rörande LPT och tvångsåtgärder. Vi vill förbättra inskrivningsrutiner gällande: - informationen från personal till patient och föräldrar. - informationen från patient och föräldrar till personal. - utvärderingssamtal och uppföljningssamtal. - att patient och föräldrar ska känna delaktighet och trygghet under vård tillfället. - att personal får kunskap om hur patient reagerar och vill bli bemött vid olika situationer och sinnestämningar. Syfte Vårt syfte med projektet är att preventivt minska tvångsåtgärder som kan resultera i hot, våld och skador genom att -förbättra LPT-kunskapen hos personalen -utveckla nya in och utskrivningsrutiner Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Mål 1) Personalens kunskap gällande tvångsvård och LPT. Detta mäts med en medarbetarenkät. (se bil 9) Mål 2) Inskrivnings och informations rutiner. Detta mäts med en medarbetarenkät. (se bil 8) Mätning: Mål 1 Mäts genom medarbetarenkät 20/3 24/8 Resultat med förklaring och kommentarer: Mål 2 Mäts genom medarbetarenkät 20/3 1/6 24/8 Mål 1 Personalenkät: Mätning 1 gjordes vecka 12 vid projektets start. Mätning 2 gjordes vecka 35, två månader efter att alla hade genomgått den nya LPT-utbildningen. 3

Fråga 1: Jag känner till och vet de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats. Känner till rutiner/riktlinjer 100% 80% 60% 40% 20% 0% 78% 28% 0% 0% 0% 0% v12 v35 0 0 0 0 Resultatet visar förändring i mätvärde mellan tidpunkt före respektive efter genomförd LPT-utbildning. Fråga 2: Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har. Följsamhet rutiner/riktlinjer 100% 70% 28% 0% 0% 0% 0% 0% v12 v35 0 0 0 0 Resultatet visar förändring i mätvärde mellan tidpunkt före respektive efter genomförd LPT-utbildning. Fråga 3: Jag har möjligheter att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats. Möjlighet till dialog om rutiner/riktlinjer 100% 60% 74% 0% 0% 0% 0% 0% v12 v35 0 0 0 0 Resultatet visar förändring i mätvärde mellan tidpunkt före respektive efter genomförd LPT-utbildning. 4

Fråga 4: Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats. Rätt användning av tvångsåtgärder 100% 80% 60% 40% 20% 0% 78% 24% 0% 0% 0% 0% v12 v35 0 0 0 0 Resultatet visar förändring i mätvärde mellan tidpunkt före respektive efter genomförd LPT-utbildning. Fråga 5: Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient. Trygg i användadet av tvångsåtgärder 100% 74% 48% 0% 0% 0% 0% 0% v12 v35 0 0 0 0 Resultatet visar förändring i mätvärde mellan tidpunkt före respektive efter genomförd LPT-utbildning. 5

Mål 2 Personalenkät: Mätning 1 gjordes vecka 12 vid projektets start. Mätning 2 gjordes vecka 23 efter att det nya inskrivningsmaterialet testats i en månad. Mätning 3 gjordes vecka 35 efter att vissa revideringar gjorts i inskrivningsmaterialet och där efter testats i fyra månader. Fråga 1: Jag vet vilken information som jag ska ge till patient och förälder/vårdnadshavarna vid inskrivning. 100% 88% 95% 88% 80% 60% 40% 20% 0% 0% 0% 0% v12 v23 v35 0 0 0 Stapeldiagrammet visar mätvärden före respektive efter införandet av nya samt reviderade inskrivningsmaterialet. Fråga 2: Alla patienter som kommer till oss får samma information vid inskrivning. 100% 79% 88% 44% 0% 0% 0% 0% v12 v23 v35 0 0 0 Stapeldiagrammet visar mätvärden före respektive efter införandet av inskrivningsmaterialet. Checklistan tycks ha säkerställd att huvuddelen av patienterna får samma inskrivningsinformation. Se bilaga 3 6

Fråga 3: Jag tycker att de redskap/mallar vi använder vid inskrivning ger en bra helhetsbild av patienten. 100% 89% 88% 31% 0% 0% 0% 0% v12 v23 v35 0 0 0 Stapeldiagrammet visar mätvärden före respektive efter införandet av inskrivningsmaterialet. Se bilaga 4 och 6 Fråga 4: Inskrivningssamtalet ger en tydlig bild av hur patienten reagerar och vill bli bemött i olika känslotillstånd och situationer. 100% 80% 83% 82% 60% 40% 20% 0% 19% 0% 0% 0% v12 v23 v35 0 0 0 Stapeldiagrammet visar mätvärden före respektive efter införandet av inskrivningsmaterialet. Detta tack vare införandet av den fördjupade omvårdnadsintervjun. Se bilaga 6 Fråga 5: Min uppfattning är att jag ger vårdnadshavarna en tydlig bild i inskrivningssamtalet av vad inläggning på avdelningen innebär. 100% 74% 76% 38% 0% 0% 0% 0% v12 v23 v35 0 0 0 Stapeldiagrammet visar mätvärden före respektive efter införandet av inskrivningsmaterialet, såväl skriftligt som muntligt material ges patienten och vårdnadshavarna. 7

Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden Under projekttiden har vi inte använt oss av några tvångsåtgärder Våra genomförda tester / förändringar PDSA (se bil 1 & 2) Våra genomförda aktiviteter Vid planeringsdagarna i Augusti 2012 redovisade/informerade vi hela personalgruppen om projektet, hur det är uppbyggt och hur man arbetar efter genombrottsprogrammets förbättringsmodell. Vi redovisade också hittills genomförda aktiviteter och resultat, med god respons av samtlig personal. Mål 1: - Vi har under veckorna 25 och 26 haft en LPT utbildning för all personal inkl vikarier. - Vi har uppdaterat och reviderat LPT pärmen. - Vi har haft två mätningar. Dessa genomförda med personalenkät (se bil 9) Mål 2: - Vi har utarbetat en checklista att använda vid inskrivning (se bil 3) - Vi har gett varje enskild medarbetare en muntlig genomgång av hur det nya inskrivningsmaterialet ska användas. - Vi har upprättat riktlinjer för genomgång av personliga tillhörigheter vid inskrivning (se bil 5) - I vecka 31 infördes en utvärderingsblankett av vårdtiden till patient och närstående (se bil 7) - Vi har haft tre mätningar. Dessa genomförda med personalenkät (se bil 8) - Vi har använt inskrivningsmaterialet sedan i Maj-2012, de är nu vedertagna som en rutin i omvårdnadsarbetet. Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Mål 1: - Ingen aktiv involvering av patient eller närstående. Mål 2: - Vi har testat materialet på patienter och närstående. - Vi införde en öppen utvärdering i vecka 31, som patient och närstående fyllde i vid utskrivning. - Vi har fortlöpande informerat och haft en dialog med patienter och närstående om pågående projekt. 8

Så här går vi vidare Mål 1: - LPT utbildningen har nu permanentats och är obligatorisk för all personal en gång per år. - Förslag på förändringar som gavs från medarbetare vid sista mätningen i augusti 2012 kommer att sammanställas och följas upp. - En ny mätning kommer att göras i augusti 2013 i samband med nästa planeringsdagar. Då har det gått ett år och all personal har hunnit få ytterligare ett utbildningstillfälle. Mål 2: - En ny mätning kommer att göras i Maj 2013. Då har vi använt inskrivningsmaterialet under ett år, vi gör mätningen för att försäkra oss om att det känns fullständigt och för att få in eventuella nya förbättringsförslag. - Vidareutveckla ett system för att dokumentera inskrivningsmaterialet i datajournal. - Utforma inskrivningsmaterial för icke svensktalande patienter. För att hålla denna arbetsmetod vid liv på vår arbetsplats kommer vi som varit med i projektgruppen att bli handledare för våra kollegor i deras förbättringsarbete. På planeringsdagen i augusti-2012 fick vi in förslag på fler förbättringsområden från personalgruppen. Dessa ska sammanställas och arbetas vidare med. Diskussion I början av projektet hade vi olika åsikter om vilka områden vi skulle ägna projekttiden åt. Vi valde att starta upp projektet med två på avdelningen kända problemområden. Dessa var personalens kunskap kring LPT lagen samt bristande rutiner vid inskrivning. Vi i projektgruppen valde dessa två områden baserade på egna erfarenheter av arbetet på avdelningen. När detta presenterades för övriga personalgruppen mottogs det med fullt stöd. Vad vi skulle göra kring arbetet med inskrivningsrutinerna var vi väldigt eniga om och säkra på redan från början. När vi sedan började fundera kring hur vi på bästa sätt skulle ge personalen mer kunskap kring LPT lagen, insåg vi fort att det är ett svårt och komplext område att arbeta med. Men efter många diskussioner och mycket efterforskning kom vi fram till att det bästa för oss vore att ha en internutbildning som skulle hållas av vår läkare och en sakkunnig sjuksköterska som jobbar på avdelningen. Sedan vi införde nya rutiner vid inskrivning av ny patient och LPT utbildningen har vi märkt en stark ökning i trygghet hos personalgruppen. Detta har visat sig genom medarbetarenkäterna som vi har lämnat ut vid två respektive tre gånger under projekttiden. Vid tredje mätningen gällande inskrivningsmaterialet var det en lite minskning på vissa frågor. Detta tror vi beror på att personalen precis hade kommit tillbaka från semestern och då kände sig lite osäkra kring inskrivningsrutinerna. Nu i slutet av projekttiden har både inskrivningsmaterialet som infördes, samt utbildningen i LPT blivit vedertagna som en regelbunden del i vårdarbete. Faktorer som har underlättat projekttiden för oss är att vi är en stark projektgrupp med 9

samma visioner och samma mål, vilket bland annat är Bättre vård & mindre tvång. Vi har även haft en heldag avsatt för projektarbetet varje vecka, tid som vi kunnat ägna till projektet, vi har alltså inte behövts på avdelningen i vårdarbetet. Det som har hjälpt oss mest är det otroliga stöd, uppbackning och förtroende vi har fått från övrig personal. Att få åka upp till Stockholm och delta på dessa tre lärandeseminarierna har varit något som vi alla i projektgruppen har värderat högt. Det är sällan man får möjligheten att på detta sätt träffa andra personer som jobbar inom samma områden och möter samma problem på sin arbetsplats. Vi önskar dock att mer tid hade getts till att få sitta ned med andra projektgrupper som jobbar inom samma områden tex. BUP vs BUP. Ett stort plus med lärandeseminarierna är attitydambassadörernas närvaro. Deras berättelser har fått oss att tänka om på så många sätt och hjälpt oss hålla patientfokus. Att arbeta efter PDSA är ett väldigt bra sätt att få se hur förbättringsarbetet utvecklas, samt att man får se om man har tänkt rätt eller om man behöver tänka om. Något som denna projekttid har medfört, är att vi alla har blivit inspirerade till att starta fler förändringsarbeten som gynnar våra patienter och deras anhöriga. Detta har vi lärt oss Förändringar och förbättringar är något som hela tiden måste ske för att föra en arbetsplats framåt mot det bättre. Genom att jobba med ett förbättringsarbete enligt PDSA cykeln har vi fått ett sätt som gör att vi verkligen ser förändringen i process. Det påvisar både om man är på rätt spår eller om man behöver stanna upp och tänka om. Något som blev väldigt tydligt via detta projekt är att små förändringar kan göra så stor skillnad. Vi som har varit med i projektgruppen har alla olika befattningar och olika bakgrund och erfarenhet inom arbetet med människor. Det är något som vi tror har stärkt oss som grupp på många olika sätt. För ytterligare information Var vänlig kontakta: Tomas Kristiansson enhetschef Telefon: 0725 40 03 71 tomaskr@ltkalmar.se Bilaga 1: Testplanering nr 1 Bilaga 2: Testplanering nr 2 Bilaga 3: Checklista vid inskrivning av ny patient Bilaga 4: Kortfattad inskrivningsintervju Bilaga 5: Informationsfolder BUP akutavdelning Kalmar Bilaga 6: Genomgång av personliga tillhörigheter Bilaga 7: Fördjupad omvårdnadsintervju Bilaga 8: Utvärdering av vårdtiden Bilaga 9: Självskattningsenkät vid Inskrivning Bilaga 10: Sjävlskattningsenkät vid Tvångsåtgärder 10

Bilaga: 1 Testplanering, test nr: 1 självskattning rutiner och arbetssätt. Bättre vård mindre tvång Genombrottsprogram VI FÖRÄNDRING Beskriv vad som ska ske,vilken förändring ni vill testa enl PDSA HYPOTES Beskriv er hypotes: vad testen ska leda till, vilken effekt hoppas ni uppnå? PLANERING Vem ansvarar för att det händer? Datum för start och datum för stopp/utvärdering av test? STUDERA/ANALYSER A Vad hände? Stämde er hypotes? Fick förändringen avsedd effekt? Andra lärdomar? AGERA/FORTSÄTTNING Vad blir nästa steg? (Avsluta, justera och testa på nytt, implementera i stor skala?) Vi vill utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Genom en självskattnings enkät med skala 1 till 5 kommer vi mäta utgångsläget. Som avslut på testenkäten finns två öppna frågor, och svaren på dessa är tänkta som vägledning vid kommande utbildning. Att personalen är säker och kunnig vid tvångsåtgärder i patientvården. Vårt mål är att 100 % av personalen ska skatta 4 till 5 på testskalan i enkäten vid analys 1/6-2012. Projektgruppen ansvarar för genomförandet och insamling av data. Startdatum är 13/3 då vi lämnar ut testenkäten. Slutdatum är den 1/6. Vi hade i Juni en LPT-utbildning för samtlig personal. Ingen mätning gjordes i Juni, utan kommer göras den 24/8. Nästa steg är att LPTutbildningen kommer bli en årlig och obligatorisk utbildning för samtlig personal. Den kommer hållas innan sommaren så att vikarier få ta del av den också. Nästa steg blir även att göra nya PDSA cyckler i mindre skalor inom samma område. 11

Bilaga:2 Testplanering, test nr: 2 Vid inskrivning Bättre vård mindre tvång Genombrottsprogram VI FÖRÄNDRING Beskriv vad som ska ske,vilken förändring nivill testa enl PDSA HYPOTES Beskriv er hypotes: vad testen ska leda till, vilken effekt hoppas ni uppnå? PLANERING Vem ansvarar för att det händer? Datum för start och datum för stopp/utvärdering av test? STUDERA/ANALYSER A Vad hände? Stämde er hypotes? Fick förändringen avsedd effekt? Andra lärdomar? AGERA/FORTSÄTTNING Vad blir nästa steg? (Avsluta, justera och testa på nytt, implementera i stor skala?) Vi vill förbättra inskrivningsrutiner gällande: - information från personal till patient och föräldrar. - information från patient och föräldrar till personal. -utvärderingssamtal - att patient och föräldrar ska känna delaktighet och trygghet under vård tillfället. - att varje patient ska ha en individuellt utformad bemötandeplan inom 24 timmar. - att personal får kunskap om hur patient reagerar och vill bli bemött vid olika situationer och sinnestämningar. Projektgruppen ansvarar för genomförandet och insamling av data. Testperiod 13/3 1/6. Vår hypotes stämde, förändringarna som vi införde gav goda resultat. Bra med flera mätningar under testperioden för att göra löpande justeringar. Nästa steg är att göra en mätning den 24/8. Där efter eventuella justeringar, sedan använda materialet i arbetet för att i Mars 2013 göra en sista mätning. Detta för att förebygga hot och våldssituationer och därmed minska tvångsåtgärder. 12

Bilaga 3: Checklista vid inskrivning av ny patient Patients Namn: (Ansvarig vårdpersonal signerar i förtryckt ruta.) 1. Läkarens Inskrivningssamtal/Akutbedömning Rekommenderas att avd.personal samt akutteams personal medverkar 2. Avdelningssamtal när patient kommer till avdelningen Kortfattad inskrivningsintervju som patient själv fyller i Ge vårdnadshavare "Godkända aktiviteter" Ge och gå igenom informationsbrochyr till patient och vårdnadshavare Visa runt på avdelningen Genomgång av personliga tillhörigheter: 2 personal tillsammans med patient och vårdnadshavare (Se riktlinjer i bläddermappen) 3. Fördjupad omvårdnadsintervju inom 48 timmar Fördjupad intervju: personal tillsammans med patient och vårdnadshavare Boka in första veckosamtalet för vårdnadshavare och patient Datum: Tid: 4. Utvärderingsamtal av vårdtiden vid utskrivning 13

Bilaga 4: Kortfattad inskrivningsintervju Namn: Vad heter dina föräldrar? Var bor du? Har du några syskon? Är du allergisk mot något? Om ja, mot vad? Äter du speciallkost? Om ja, vilken speciallkost äter du? I vilken skola går du? Använder du några läkemedel? Om ja, vilka är läkemedlen? Röker du? Om ja, hur mycket röker du? Snusar du? Om ja, hur mycket snusar du? Vad gillar du att göra på din fritid? 14

Bilaga: 5 15

16

17

18

Bilaga 6: RIKTLINJER FÖR GENOMGÅNG AV PERSONLIGA TILLHÖRIGHETER Detta gäller alltid HSL patient och som första steg vid LPT patient Läkare kan vid behov ordinera tvångsåtgärd kroppsvisitation/ytlig kroppsbesiktning vid LPT, se riktlinjer i LPT-pärmen. Informera patient och anhöriga om hur och varför vi gör en genomgång av personliga tillhörigheter. Genomgång görs för att förhindra att olämpliga saker kommer in i avdelningsmiljön. 1) Hygienartiklar är tillåtna på rummet. Dock är flaskor och dylikt i glas ej tillåtna på rummet. 2) Vassa föremål så som: saxar, rakblad, speglar m.m. låses in i värdeskåpet och används under uppsikt. 3) Skor, kläder med snören och skärp/bälten låses in i förrådet eller skickas hem med vårdnadshavare. 4) Egna medtagna mediciner ska lämnas till sjuksköterska som låser in dessa under vårdtiden. Detta gäller både patient och anhöriga. 5) Tändare och cigaretter tas om hand och erhålles vid rökning utanför avdelningen. 6) All teknisk utrustning exempelvis: dator, mobil, mp3 låses in och får användas efter överenskommelse. 7) Elektrisk utrustning med sladd får ej förvaras eller användas inne på rummet. Två personal samt patient är med vid genomgången av personliga tillhörigheter. Detta görs antingen på A-rummet eller inne på patientens rum. - Börja alltid med att fråga patienten om den har något som den borde lämna ifrån sig. 1. Alla fickor, väskor och necessärer skall gås igenom. Titta i alla fack. 2. Kontrollera alla vätskor. Öppna och lukta om flaskorna inte är förslutna, t.ex läsk. 3. Även förälder/anhörig skall informeras om att inte ta in olämpliga/farliga föremål på avdelningen. 4. Kryssa på checklista att genomgång av personliga tillhörigheter är gjord. Alla patienter och deras tillhörigheter ska gås igenom vid inläggning på avdelningen. Denna genomgång ska ske i samförstånd patient/vårdnadshavare och personal. Om patienten inte går med på detta tas kontakt med ansvarig läkare som beslutar vidare tillvägagångssätt. Föremål som patient ej behöver under inläggningen kan förälder ta med hem igen. Om föremål som patienten ämnar att skada sig med hittas under vårdtiden skall ansvarig läkare kontaktas för beslut om eventuell vidare åtgärd. 19

Bilaga 7: Fördjupad omvårdnadsintervju Denna fördjupade omvårdnadsintervju ska göra inom 48 timmar av avdelningspersonal som fyller i formuläret tillsammans med patient Patientens namn: Personalens namn: Vad beror det på att du är här? Vad tycker du om att vara här? Socialt nätverk Familjesammansättning? Viktiga personer för dig? Relation till andra familjemedlemar? Kompisar, umgänge? Fritidsaktiviterter, intressen? 20

Kostvanor Sömnvanor Matsituationen hemma, vem lagar maten, vem äter du med, på vilka tider äter du, favoritmat? När brukar du lägga dig och när brukar du gå upp? Har du några vanor när du går och lägger dig? Upplevd sömnkvalitet? Har du sovit hemifrån innan? Personlig hygien Duscha, borsta tänderna, byta kläder - hur ofta, ansvarar du själv? Alkohol och tobak Röker eller dricker du? Vad, när, hur mycket och hur ofta? Vet din föräldrar om att du röker/dricker? Vad tycker de om det? 21

Känslotillstånd Vad gör dig arg, och hur visar du det? Hur vill du att vi bemöter/hjälper dig när du är arg? Vad gör dig rädd, och hur visar du det? Hur vill du att vi bemöter/hjälper dig när du är rädd? Vad gör dig ledsen, och hur visar du det? Hur vill du att vi bemöter/hjälper dig när du är ledsen? Hur är det för dig att be om hjälp och att ta emot hjälp? Vad har du mest varit på för humör den senaste tiden? 22

Brukar du kunna säga ifrån när det är något du inte vill? Hur gör du då? Hur påverkas du av din omgivning ex: ljud, mycket folk m.m. Vad lugnar dig när du är stressad, orolig eleer har ångest? Vad/vem ger dig trygghet? Vad får dig att må bra? Andra funderingar? 23

Bilaga 8: Patient Förälder Utvärdering av vårdtiden Har du kännt dig delaktig i vården på avdelningen? 1. Inte alls delaktig 2. Inte speciellt delaktig 3. Delaktig till viss del 4. Delaktig till största delen 5. Helt och hållet delaktig Är du nöjd med vårdtiden på avdelningen? 1. Helt och hållet missnöjd 2. Mest missnöjd 3. Nöjd till viss del 4. Nöjd till största delen 5. Helt och hållet nöjd Var informationen vid inskrivningen tillräcklig? Ja Nej Om nej, vad saknades? Vad har varit bra under vårdtiden? Vad har varit mindre bra? Vad kan vi som personal göra bättre eller annorlunda? Andra synpunkter eller tankar kring vårdtiden? 24

Bilaga 9: Självskattning för information vid inskrivning 1) Jag vet vilken information som jag ska ge till patient och föräldrar vid inskrivning. Stämmer inte alls 2 3 4 Stämmer helt och hållet 2) Alla patienter som kommer till oss får samma information vid inskrivning. 3) Jag tycker att de redskap/mallar vi använder vid inskrivning ger en bra helhetsbild av patienten. 4) Inskrivningssamtalet ger en tydlig bild av hur patienten reagerar och vill bli bemött i olika känslotillstånd och situationer. 5) Vårdnadshavarna får en tydlig bild i inskrivningssamtalet av vad inläggning på avdelningen innebär. Finns det något kring avdelningens riktlinjer gällande inskrivning/informationssamtal som du är osäker på och vill ha mer kunskap om? Ge exempel: Förslag till förändringar/förbättringar: 25

Bilaga 10: Självskattning för kunskap kring tvångsåtgärder 1) Jag känner till och vet vart jag ska hitta de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats. Stämmer inte alls 2 3 4 Stämmer helt och hållet 2) Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har 3) Jag har möjligheter att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats 4) Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats 5) Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient Finns det något kring avdelningens riktlinjer gällande tvångsvård som du är osäker på och vill ha mer kunskap om? Ge exempel: Förslag till förändringar/förbättringar: 26

27