Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet
Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.
Förskolechefen har ordet Innehåll Förskolechefen har ordet 4 Normer och värden 5 Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 5 Förskoleenhetens slutsats för målområde Normer och värden 8 Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 8 Utveckling och lärande 9 Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 9 Förskoleenhetens slutsats för målområde Utveckling och lärande Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 12 12 Förskoleenhetens arbete med hållbar utveckling 12 Barns inflytande Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 13 13 Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 16 Förskola och hem 17 Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål 17 Förskoleenhetens slutsats för målområde Förskola och hem 20 Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 20 Ullvigårdens förskoleenhet - 3
Förskolechefen har ordet Förskolechefen har ordet Efter att jag snart gjort mitt första läsår på Ullvigårdens förskoleenhet kan jag blicka tillbaka på ett inspirerande läsår! Jag har haft förmånen att möta engagerade och medvetna pedagoger, vilket ger mig som ledare energi och glädje till den arbetsuppgift jag är utsedd att utföra. Enheten har under läsåret fokuserat på att utveckla förståelsen för pedagogisk dokumentation och genom den synliggöra, utvärdera och utveckla verksamheten. Utvecklingen har sakta gått framåt, men en hel del kvarstår att utveckla. Pedagogerna på enheten efterfrågar gemensamma underlag för reflektion, observation, uppföljning av avdelningarnas pedagogiska verksamheter, utvecklingssamtal etc. Vi har därför utarbetat ett antal nya gemensamma underlag, så att vi på det sättet ökar vår samsyn kopplat till vårt uppdrag. Vår ICDP-vägledare blev färdig vid årsskiftet, för mig är det viktigt att förvalta den kunskap och kompetens som finns bland alla medarbetare. Detta resulterade till att vägledaren vid ett flertal tillfällen under vårterminen, på bland annat planeringsdagen samt personalkonferenser, genomfört ett antal övningar i vägledande samspel och de tre dialogerna för övriga medarbetare. Alla avdelningar har även filmat ett undervisningstillfälle med efterföljande reflektion tillsammans med vägledaren. Pedagogerna uppskattade filmning för att på så sätt få fatt i eget lärande, vi kommer under nästa läsår fortsätta vårt arbete kring detta. Annica Norén Förskolechef Ullvigårdens enhet Ullvigårdens förskoleenhet - 4
Normer och värden Normer och värden Mål i skolplan Alla barn på förskolan ska känna sig trygga i en säker och stimulerande miljö Förskolan ska förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling under sin tid på förskolan Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål Öka vår gemensamma samsyn barnsyn utifrån vårt uppdrag Under november 2014 upprätta ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Genomförande Genom pedagogiska forum på respektive förskola ska arbetet med en gemensam samsynbarnsyn påbörjas Ny kartläggning av verksamheten med verktyget Plan förskola. Alla pedagoger är delaktiga i genomlysningen utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. På varje verksamhetsmöte göra en avstämning Nuläget? Varför? Hur går vi vidare? Och inte tveka att agera/reagera om så behövs. Resultat Två avdelningar har deltagit i pedagogiskt forum vid två tillfällen, diskussionerna har utgått från samsyn-barnsyn. Samtliga avdelningar upprättade ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling under oktober, som sedan legat som grund för läsåret. Under läsåret har planen funnits med på pedagogernas verksamhetsmöten i varierande grad för att på det sättet levandegöra dokumentet i vardagsarbetet och då med frågeställningarna: Nuläget? Varför? Hur går vi vidare? En avdelning har hittat bra arbetsformer i arbetet med likabehandlingsplanen, kartläggningar och diskussioner kring dilemman som uppstår i vardagen, vilket har inneburit att diskussioner skett kontinuerligt. Några avdelningar har arbetat med kompissolen som ett verktyg i hur vi är mot varandra, vad är okej att säga och göra till varandra? etc. Analys Vi kan se att enheten börjar hitta tydligare arbetsrutiner för att tydliggöra förståelsen för våra styrdokument. Tid har avsatts på bland annat personalkonferenser för gemensamma diskussioner och reflektioner kopplat till samsyn- barnsyn kunskapssyn. Jag kan utifrån de genomförda pedagogiska forumen tydligt se att pedagogerna i olika grad har insikt och kunskap om sitt pedagogiska uppdrag. Detta är därför något vi under nästa läsår arbetar vidare med i olika forum. Genom att pedagogerna i större utsträckning använts sig av kartläggningen av åtgärder från likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling på bland annat verksamhetsmöten, har det ökat deras medvetenhet i området samt förståelsen av hur viktigt det är att se över hur det ser ut på sin avdelning när det gäller klimat, miljö, språkbruk etc. Ullvigårdens förskoleenhet - 5
Normer och värden Inflytande Genom intervjuer och observationer i några grupper har pedagogerna kunnat skapa sig en bild av att barnen tar egna initiativ, leker i samförstånd med turtagning. Det har även synliggjorts i några grupper att genom utförda intervjuer och observationer kan pedagogerna se att barnen uppvisar förståelse för demokratiska värden och begrepp som lojalitet och solidaritet. De vet och kan beskriva hur man är en bra kompis och hur det går till att bjuda in till lek, hjälpa och trösta andra. Undervisningsklimat Pedagogerna behöver bli mer medvetna om att det är de själva som är bärare av verktygen som ska genomsyra förskolans förhållningssätt. Därför behöver vi tillsammans reflektera över vårt förhållningssätt och synliggöra våra olika sätt att tänka och se på olika frågor. Ullvigårdens förskoleenhet - 6
Normer och värden Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät. Svarsfrekvensen för Ullvigården hamnade på 59 % (81 %). 2015 2014 Normer och värden 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 1. Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt på förskolan 0% 0% 3% 4% 26% 67% 0% 1% 1% 7% 24% 67% 2. Jag upplever att mitt barn tycker det är roligt att gå till förskolan 0% 0% 4% 13% 21% 63% 0% 4% 1% 8% 33% 55% 3. Jag upplever att personalen har ett bra bemötande mot mitt barn 0% 0% 3% 6% 31% 61% 0% 0% 0% 6% 24% 70% 4. Jag upplever att personalen arbetar aktivt med att någon inte behandlas illa 1% 0% 4% 7% 26% 61% 0% 0% 0% 8% 28% 64% 5. Jag upplever att mitt barn vistas i en säker miljö inomhus 1% 0% 1% 10% 19% 68% 0% 0% 0% 13% 25% 62% 6. Jag upplever att mitt barn vistas i en säker miljö utomhus 1% 0% 1% 10% 25% 63% 0% 0% 3% 20% 27% 50% 1= Stämmer inte alls 6=Stämmer helt och hållet I det stora hela kan vi utläsa av årets mätning att våra föräldrar upplever att deras barn känner sig trygga på förskolan och att de vistas i en säker inomhus miljö. Det vi kan se skillnad från förra årets mätning är att områdena kring säkerheten i våra inne och utomhus miljöer inte upplevs säkra samt att vårt praktiska arbete med likabehandlingsplanen inte synliggjorts för ett fåtal av våra familjer i verksamheten. Detta behöver vi alla ta till oss och förtydliga avdelningarnas arbete inom området för samtliga våra familjer. Ullvigårdens förskoleenhet - 7
Normer och värden BRUK 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Pedagogerna i stort upplever att många av delarna inom detta område har blivit mer synliggjort i vardagsarbetet genom att planen används mer utökat på avdelningarnas verksamhetsmöten. Arbetet med att diskutera och öva enligt ICDP som verktyg har även det ökat pedagogernas förståelse av vilken påverkan och möjlighet vars och ens förhållningssätt kan göra för barn, föräldrar och kollegor. Förskoleenhetens slutsats för målområde Normer och värden Enheten arbetar vidare utifrån likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandlings prioriterade åtgärder. I vårt sätt att arbeta där diskussioner, reflektioner fortlöpande lyfts i våra olika mötesforum kan jag efter detta läsår se att utveckling skett genom att pedagogerna är mer öppna inför varandra och vill/vågar diskutera olika dilemman samt påvisa för varandra olika lärande exempel från vardagspraktiken. Detta arbete kommer ligga i fokus även under nästa läsår så att vi närmar oss en gemensam samsyn och förståelsen för vilken påverkan allas förhållningssätt har i mötet med barn, föräldrar, kollegor. Både föräldraenkäten samt BRUK utvärdering påvisar för oss att enheten i stort erbjuder en trygg miljö. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Fortsätta vårt arbete med ett kollegialt lärande i olika former för att gemensamt öka kunnandet och förståelsen för vårt uppdrag. Hitta former för att på ett tydligare sätt kommunicera och visa på avdelningarnas arbete kopplat till likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för våra föräldrar. Ullvigårdens förskoleenhet - 8
Utveckling och lärande Utveckling och lärande Mål i skolplan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse, förmåga och förståelse för språk, matematik, naturvetenskap och teknik Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål Inventering av våra språkmiljöer Samtliga pedagoger ska introduceras i BRUK som nu finns som ett digitalt verktyg NTA-lådorna behöver aktualiseras mer i barnens vardag på förskolan Genomförande Kartläggning måste göras utifrån frågeställningarna: Hur ser vår egen kunskap och erfarenhet ut inom ämnet? Vilken språkmiljö erbjuder vi barn i olika åldrar? Hur ser vårt eget reflekterande förhållningssätt ut för att föra dialogen och samtalen vidare, ställa tankeväckande frågor, uppmuntra barn att låtsas läsa, fantisera etc. Arbetslagsledare får en genomgång av verktyget och för sedan kunskapen vidare till kollegor på verksamhetsmöte Alla pedagogers ansvar att söka den kunskap man behöver i arbetsmaterialet med NTA för att på så sätt i högre utsträckning erbjuda barnen materialet och göra det mer tillgängligt. Resultat Utvecklingsarbetet i språkmiljöerna ser väldigt olika ut på enheten, några avdelningar har väldigt fokuserat utvecklat språkmiljön genom att bland annat utnyttja väggar och hyllor för att på så sätt göra böcker, skriv, - rit och målarmaterial tillgängligt för barnen. I några grupper har barnen fått låna hem en bok samt att de haft högläsning för kompisarna på avdelningen. Detta har resulterat i att den språkliga och kommunikativa förmågan har ökat hos barnen. En grupp har en matematik och experimenthörna där barnen får möjlighet att experimentera med exempel munmotoriken vilket gynnar språket. Introduktionen av BRUK som digitalt verktyg genomfördes för alla arbetslagsledare under hösten. En grupp upplever svårigheter i att skatta verksamheten då gränserna mellan de olika områdena upplevs luddiga. Övriga grupper säger att det digitala verktyget underlättade för dem och att det var tydligt. Fokus utifrån NTA har legat på tema luft och vatten för enheten. Det praktiska utförandet ser olika ut från grupp till grupp. Några grupper har arbetat mycket medvetet och fått det väl implementerat i det pedagogiska vardagsarbetet. På personalkonferens i maj höll enhetens NTA vägledare i en inspirationskväll inom tema vatten, alla pedagoger fick då både teori men även tips och idéer samt prova på några praktiska övningar. Ullvigårdens förskoleenhet - 9
Utveckling och lärande Analys Jag kan utläsa av avdelningarnas utvärderingar att fokus gällande språkmiljöerna har övervägande riktats mot kommunikation, i vårt fortsätta utvecklingsarbete behöver vi ställa oss frågan: Vad menas med språkmiljö? Och utifrån det öka förståelsen för att den består av två delar, social språkmiljö, det vill säga samspel mellan barn, mellan barn och pedagoger, lek och aktiviteter samt den fysiska språkmiljön där fokus ligger på vilket material vi erbjuder barnen och hur tillgängligt det är, lokalernas utformning och förskolans utomhusmiljöer. NTA här behöver pedagogerna släppa fokus på NTA lådornas innehåll och öka förståelse och insikt att många tillfällen under deras pedagogiska verksamhet gör de naturvetenskap och teknik med barnen. Vår NTA vägledare på enheten kommer under nästa läsår hålla i några inspirations träffar så att arbetet med naturvetenskap och teknik blir en naturlig del av vår verksamhet som vi erbjuder barnen. Inflytande Några avdelningar arbetar aktivt med att inkludera barnens initiativ och lyfter deras tankar i tema arbeten och vid samlingar. Pedagoger ser genom observationer att barnen är motiverade, intresserade och gärna delar sina tankar och erfarenheter och på så sätt inverkar på verksamhetens innehåll. Enheten har medvetna pedagoger som har stor kunskap inom området utveckling och lärande, det vi behöver utveckla är vår observationskunskap så att dessa i större utsträckning ska synliggöra barnets intressen etc. och vidare ligga som grund till reflektioner mellan pedagog och barn. Undervisningsklimat Avdelningarna har i sina utvärderingar beskrivit att de uppmuntrar barnen att vara resurser för varandra, vilket jag sett när jag är ute i grupperna. Några avdelningar behöver se över hur de erbjuder barnen lärande och utforskande i praktiken. Stimulans Inför utvecklingsarbetet med avdelningarnas språkmiljöer inventerade och dokumenterade några grupper sina språkmiljöer för att på bästa sätt erbjuda och utmana barnen där de befann sig. Medvetenheten samt pedagogernas förhållningssätt till läs- och skriv och det egna lärandet har gjort att barnen i ökad grad visat intresse för skrivandet och läsning. Genom kartläggningar, intervjuer, observationer har pedagogerna fått syn på vad barnen är intresserad av, vad tycker de är roligt, svårt etc.? Ullvigårdens förskoleenhet - 10
Utveckling och lärande Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara på enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät. Svarsfrekvensen för Ullvigården hamnade på 59 % (81 %). 2015 2014 Utveckling och lärande 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 7. Jag upplever att mitt barn utvecklas positivt genom den verksamhet som bedrivs på förskolan 0% 0% 3% 7% 31% 60% 0% 0% 1% 11% 28% 60% 8. Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs 0% 0% 6% 6% 31% 58% 0% 2% 2% 12% 26% 58% 9. Jag upplever att verksamheten stimulerar mitt barn både till lek och lustfyllt lärande 0% 0% 3% 7% 21% 69% 0% 0% 4% 6% 28% 62% 1= Stämmer inte alls 6=Stämmer helt och hållet Ett bra resultat som påvisar att föräldrarna i det stora hela är nöjda med det stöd, stimulans och utmaningar förskolan erbjudit. Men fortsättningsvis är det av stor betydelse att pedagogerna beskriver för föräldrarna vad vi gör och varför. BRUK 3.6 Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Som helhet för enheten skattar pedagogerna sitt arbete inom området högt. Jag kan utläsa att faktorer som frånvaro av ordinarie kollegor på avdelningarna gör en stor påverkan på verksamheten över tid. Enheten har i dagsläget inte så många barn med annat språk därför skattar pedagogerna kriteriet till viss del, en avdelning har dock använt sig av musik och enkla barnsånger för att stödja olika språk samt inhämtat tips från förälder om afrikansk musik/dans. Ullvigårdens förskoleenhet - 11
Utveckling och lärande Förskoleenhetens slutsats för målområde Utveckling och lärande Under hela tiden som barnet befinner sig på förskolan sker lärande detta kräver medforskande pedagoger. Vi behöver därför bli bättre på att synliggöra för oss själva och för varandra vad barnen visar intresse för, så att det kan ligga till grund för varje barns fortsatta lärande och utveckling. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Vi ska fördjupa vår förståelse för hur vi på olika sätt och med olika metodiska verktyg kan möta stödja och stimulera barnens språk-, läs-, och skrivutveckling. Vi behöver utveckla vår kunskap om pedagogisk dokumentation som verktyg för lärande och förändring av den pedagogiska praktiken. Vi ska utveckla vårt arbete med NTA där pedagogernas produktiva frågor ligger till grund. Mål i skolplan Alla barn ska få kunskap om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling. Förskoleenhetens arbete med hållbar utveckling Avdelning Alla Några pedagoger/fc Några avdelningar Enheten Enhetens femåringar Aktiviteter Källsortering samt återvinning Förel. Den onda badankan Skräpplockardag Förskolans dag Drama Förskolornas arbete med hållbar utveckling sker medvetet och kontinuerligt i vardagsarbetet. Extern och intern miljörevision har utförts på enheten och den påvisade för oss att vi är på rätt väg i vårt miljöarbete. Vi behöver mer aktivt påbörja diskussioner och inventera vår miljö och material för att minimera skadliga kemikaler i vår vardag. Ullvigårdens förskoleenhet - 12
Barns inflytande Barns inflytande Mål i skolplan Förskolan ska stärka och stimulera barn till att ta eget ansvar för sina handlingar och sin miljö Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål Utveckla vårt kunnande i pedagogisk dokumentation och olika observationsmetoder så att det hjälper oss att synliggöra barnets intressen och lärandeprocesser Utveckla vårt arbete med ICDP som verktyg Genomförande I arbetet med pedagogisk dokumentation behöver vi utveckla att observera vad barnen gör, säger. Dessa observationer ska vidare ligga till grund för gemensamma reflektioner på bland annat verksamhetsmöten med frågeställningarna; Vad ser vi? Hur tolkar vi det? Hur utvecklar vi vidare det vi fått syn? I slutet av 2014 har enheten två utbildade ICDP-vägledare, vi har i nuläget börjat inventera hur andra förskoleverksamheter använt sig av sina ICD-vägledare. Utifrån det behöver vi skapa vår arbetsform. Resultat Avdelningarna har kommit olika långt i utvecklingsarbetet gällande pedagogisk dokumentation. Några avdelningar kan utifrån sina observationer och dokumentationer av verksamheten se att verksamhetens innehåll har utgått från barnens intressen, tankar och idéer. Många pedagoger upplever det svårt att veta vad och hur de ska observera och dokumentera. Förskolechef har visat på en observationsmall som kan vara till stöd för pedagogerna, enligt några avdelningars utvärdering har den inte använts i så stor utsträckning. Vissa avdelningar har läst Observera mera, men reflektion och diskussion Kopplat till det lästa har inte skett kontinuerligt. Ipad har använts som verktyg genom att pedagogerna fotat och filmat göranden i barngrupperna. En av enhetens ICDP-vägledare avbröt utbildningen under hösten. Vår andre vägledare gjorde tillsammans med förskolechef en plan för vårterminens implementeringsarbete, vilket resulterade i att vägledaren vid tre tillfällen under terminen genomfört ett antal övningar i vägledande samspel och de tre dialogerna samt att alla avdelningar filmat ett undervisningstillfälle med efterföljande reflektion tillsammans med vägledaren. Pedagogerna uppskattade filmningen för eget lärande och eftersöker fortsättning på det till nästa läsår. Ullvigårdens förskoleenhet - 13
Barns inflytande Analys På planeringsdagen i januari introducerade förskolechef samtliga pedagoger i syftet med pedagogisk dokumentation och viktiga underlag till det. Under vårterminen har avstämningar gjorts på våra arbetslagsledarmöten om hur avdelningarna arbetar med observation och den pedagogiska dokumentationen. Vi kan se att vi behöver fortsätta den gemensamma diskussionen för att lära av varandra och skapa en samsyn kring observation och pedagogisk dokumentation. Ipad som verktyg behöver utvecklas så att pedagogerna får med sina reflektioner och på det sättet synliggöra barnens lärande processer för barnet självt, pedagogerna och föräldrarna. ICDP verktyget upplevs av pedagogerna som begripligt och hanterbart. Övningar vi gjort har bidragit till ett mer öppet klimat på arbetsplatserna. Inflytande Några avdelningar använder sig av demokratiska röstningar där barnen får sin tanke eller åsikt lyssnad på, barnen vet att detta inte alltid innebär att det just jag sagt, röstat på etc. blir taget. I några grupper är barnen indirekt med i utvärderingen inför utvecklingssamtalet genom intervjufrågor. Undervisningsklimat Några grupper använder sig av så kallat ritprat i grupp och enskilt för att utveckla barnens tankar i olika ämnen samt synliggöra och förtydliga någon specifik händelse för barnen. Ullvigårdens förskoleenhet - 14
Barns inflytande Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara på enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät. Svarsfrekvensen för Ullvigården hamnade på 59 % (81 %). 2015 2014 Barns inflytande 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 10. Jag upplever att mitt barn uppmuntras att ta ansvar för sina egna handlingar och sin miljö 0% 0% 7% 13% 22% 58% 0% 0% 1% 19% 35% 45% 11. Jag upplever att mitt barns tankar och idéer tas till vara 0% 0% 8% 10% 22% 60% 0% 0% 2% 11% 38% 49% 1= Stämmer inte alls 6=Stämmer helt och hållet Enkäten visar att föräldrarna är nöjda med hur barnet uppmuntras att ta ansvar för sina handlingar och sin miljö och hur deras tankar och idéer tas till vara. Vissa grupper behöver dock fundera på hur de mer utökat kan förbättra sin kommunikation till föräldrar om hur olika aktiviteter uppkommer utifrån barnens idéer och tankar. Ullvigårdens förskoleenhet - 15
Barns inflytande Förskole enhetens slutsats för målområde Barns inflytande Genom att ständigt vara en lyssnande pedagog och vara intresserad av barnets tankar, idéer och erfarenheter kan vi få till oss ett bra underlag för att utmana barnet vidare. Frågan vi behöver ställa oss själva: Är jag det? Förståelsen för att jag som pedagog kan göra skillnad i barns inflytande är viktig att ta till sig och utveckla. Här kan jag se att vårt fortsatta arbete med ICDP för samtliga pedagoger kan påverka denna utveckling i positiv riktning. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Alla avdelningar behöver diskutera hur de mer utökat kan ge barnen medinflytande över sin vardag på förskolan. Hur ser det ut idag? Vilken skillnad kan vi göra imorgon? Vi behöver förbättra vår dialog och marknadsföring av den pedagogiska verksamhet som erbjuds barnen varje dag. Vad gör vi? Varför? Involvera barnen i utvecklandet av deras lärandemiljö. Ullvigårdens förskoleenhet - 16
Förskola och hem Förskola och hem Mål i skolplan Alla vårdnadshavare ska vara nöjda med utvecklingssamtal och informationen från förskolan Förskolan ska samarbeta med barnens vårdnadshavare. Förskoleenhetens prioriterade kvalitetsmål Ett gemensamt underlag för utvecklingssamtal med utgångspunkt från läroplanens mål (Lpfö 98/10) Uppmuntra föräldrarna till att delta i och påverka verksamheten genom att bjuda in till föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd etc. Gemensam struktur på månadsbrev till föräldrar där information om verksamheten ska marknadsföras och tydliggöras. Genomförande Förskolechef och arbetslagsledare ska påbörja utvecklingsarbetet för ett nytt utvecklingssamtalsunderlag och efterhand påvisa vårt arbete på bland annat arbetsplatsträffar, där övriga pedagogers reflektioner tas med för vårt vidare processarbete. Detta arbete beräknas pågå under läsåret 2014/2015. Förskolan måste utveckla och erbjuda nya former till dialog och samverkan. Under höstterminen 2014 ska förskolechef presentera olika upplägg på månadsbrev, där pedagogernas synpunkter ska ligga till grund för ett gemensamt underlag. Resultat Processen med att arbeta fram gemensamt utvecklingssamtals underlag för hela enheten påbörjades under höstterminen och stod klart i april. En avdelning har provat underlaget i Ipaden och har då kunnat lägga in foton och filmer i barnets görande och lärande på förskolan. Verktyget och upplägget på samtalsunderlaget var uppskattat av pilotföräldrar som fått prova på underlaget under vårens samtal. Alla avdelningar ska använda underlaget från höstterminens utvecklingssamtal. I utvärderingarna från avdelningarna kan jag läsa att enheten som helhet har bra uppslutning på föräldramötet som erbjudits. Innehållet på mötena har sett olika ut, vissa hade diskussionsfrågor till föräldrarna där de bland annat fått diskuterade deras förväntan på barnens lärande, innehållet i utvecklingssamtal etc. Månadsbrevens gemensamma struktur för enheten har inte utförts. Ullvigårdens förskoleenhet - 17
Förskola och hem Analys Arbetsprocessen för att ta fram nytt underlag till våra utvecklingssamtal har skett genom att förskolechef presenterat och introducerat underlaget på arbetslagsledarmöten och de har sedan lyft tankar och frågor i sina respektive arbetslag. Eventuella nya tankar och frågor har sedan lyfts vid nästkommande möte. Den här arbetsprocessen har fungerat väl då pedagogerna varit engagerade och aktivt deltagande på våra möten, vilket nu har resulterat i vårt gemensamma underlag där våra föräldrar ska kunna känna igen upplägget i sitt barns utvecklingssamtal både när barnet går i någon av våra småbarnsgrupper och sedan flyttar över till syskongrupp. På enheten har vi bra uppslutning till våra föräldramöten. Det vi behöver fundera på är på vilket sätt vi kan inkludera föräldrarna ytterligare. Vi kan utläsa av föräldraenkäten att föräldrar upplever en viss avsaknad av inflytande i förskolan. Pedagogerna i vissa grupper har lyft frågan på höstens föräldramöte, vilket inflytande efterfrågar man som förälder, många uppgav där och då att de var nöjda med det inflytande de har. Vi måste ta ett samlat grepp om det i alla grupper för att få en bild av hur vi bör arbeta vidare inom området. Arbetet med att upprätta gemensam struktur på månadsbreven uteblev på grund av att tiden på arbetslagsmöten lades på att färdigställa utvecklingssamtalsunderlaget. Vi tar med det som ett av enhetens utvecklingsområde nästa läsår. Ullvigårdens förskoleenhet - 18
Förskola och hem Föräldraenkät Årets föräldraenkät genomfördes i februari. Alla vårdnadhavare hade möjlighet att besvara på enkäten antingen på koping.se eller på en pappersenkät. Svarsfrekvensen för Ullvigården hamnade på 59 % (81 %). 2015 2014 Förskola och hem 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 12. Jag har fått information om målen som styr verksamheten 0% 1% 1% 10% 15% 72% 2% 0% 2% 7% 20% 69% 13. Vid utvecklingssamtalet får jag tydlig information om hur mitt barn utvecklas och lär 3% 1% 1% 6% 20% 69% 1% 0% 4% 10% 25% 60% 14. Vid den dagliga kontakten får jag tydlig information om hur mitt barn utvecklas och lär 1% 0% 9% 16% 30% 43% 0% 7% 12% 17% 28% 36% 15. Jag upplever att personalen har ett bra bemötande och samarbete med mig som vårdnadshavare/förälder 0% 0% 3% 11% 26% 60% 0% 1% 3% 11% 20% 65% 16. Jag som förälder/vårdnadshavare är nöjd med det inflytande jag har i förskolans verksamhet 1% 0% 5% 15% 25% 53% 0% 1% 3% 19% 27% 49% 1= Stämmer inte alls 6=Stämmer helt och hållet Detta område behöver vi lägga fokus på i vårt utvecklingsarbete på enheten. Vi kan tydligt se att det är spridda skurar i föräldrarnas upplevelse av hur väl vi kommunicerar och beskriver vårt uppdrag, avsaknad av tydlig information i våra utvecklingssamtal, avsaknad av inflytande i förskolans verksamhet. Ullvigårdens förskoleenhet - 19
Förskola och hem Förskoleenhetens slutsats för målområde Förskola och hem Avdelningarna har en bra kontakt och samarbete med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vi behöver dock se över hur vi kan förbättra vårt sätt att kommunicera och beskriva vad vi gör och varför i den pedagogiska verksamheten. Med vårt nya utvecklingssamtals underlag är vår förhoppning att föräldrar ska uppleva att de får en tydligare information om hur deras barn utvecklas och lär. Förskoleenhetens förbättringsområden till läsår 2015/2016 Gemensam struktur på månadsbreven som ges till föräldrar. Inventera vilken form av inflytande föräldrar efterfrågar. Ullvigårdens förskoleenhet - 20