Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Relevanta dokument
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Räkna med vallen i växtföljden

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Sortanpassad kvävegödsling

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Fortsatt varierande kväveupptag

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Kvävestrategi i höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävepass med Gunsorna

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kväve i höstvete 2013

Varmt väder ger snabb utveckling

Kväveupptaget har tagit fart

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Markens mineralisering medel jämfört med

Kvävestrategi i höstvete

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Utnyttja restkvävet i marken

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Varmt väder har gett ökat upptag

Lågt kväveupptag senaste veckan

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Tolkning av mjölkgård

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Optimal N-giva på våren till höstraps

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Lägre upptag i nollrutorna igen

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Markens mineralisering högre än normalt

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Uppdatering av kvävegödslingsrekommendationer för vall

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Transkript:

Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson

Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering (höstvete och maltkorn) Korrigeringsfaktor brödvete 20 kg/ ton Höstoljeväxter Vall Nya försök ger ändrad formel nya försök ändrar riktgivorna Sockerbetor Normskörd ökad till 60 ton/ha P och K- gödsling ändrad Majs Ändrad K- gödsling

Antagna priser Spannmål Höstvete bröd 1,30 kr Höstvete foder 1,20 kr Maltkorn 1,45 kr Foderkorn 1,20 kr Vall på rot 0,70 kr/kg ts Gödselmedel Kväve 8 kr Fosfor 18 kr Kalium 8 kr Rörliga kostnader 25 öre/kg varav P och K 9 öre/kg tröskning 3 öre/kg torkning 9 öre/kg frakt 5 öre/kg Priskvoter =Kr kg N/(kr/ kg vararörliga kostnader) Höstvete bröd 7,6 Höstvete foder 8,4 Maltkorn 6,7 Foderkorn 8,4 Foto: Katarina Börling

Uppdateringar höstvete och korn 2017 Räknat optimum på varje försök Utgått från ett medeltal av optimum och skörd vid optimum Använt proteinstege direkt vid optimumberäkningen Bara använt brödsorter vid beräkning av optimum för brödvete Räknat om korrektionsfaktorn för höstvete med proteinbetalning. Fast korrektionsfaktor, 20 kg/ton, trots att den varierar med priskvot. Rekommendationer upp till 11 ton/ha för höstvete och 9 ton/ha för vårkorn Mariboss- något lägre givor? Högre rek för brödvete framför allt vid höga skördar Något högre rek för fodervete i Mellansverige men något lägre i Skåne Foto: Katarina Börling

Rekommendationer höstvete Gröda Skörd ton/ha Norra Götaland och Svealand 4 5 6 7 8 9 10 11 Bröd ±1 ton = ±20 kg kväve Höstvete bröd 110 0 130 0 150 0 170 +5 190 +10 210 +15 230 250 Höstvete foder 100 +5 120 +5 140 +5 155 +5 170 +5 185 +5 200 215 Södra Götaland Foder ±1 ton = ±15 kg kväve Höstvete bröd 125 +5 145 +5 165 +10 185 +15 205 +20 225 245 Höstvete foder 105-5 125-5 140-5 155-5 170-5 185 200 Norra Götaland och Svealand Förväntad skörd 7 ton Förfrukt stråsäd, ingen stallgödsel Rekommenderad giva blir Brödvete 170 kg kväve Fodervete 155 kg kväve 2016-12-02

Bakgrund höstvete 270 125

Skörd, ton/ha Gröda Norra Götaland + Svealand Rekommendationer vårkorn 4 5 6 7 8 9 Korn malt 70-5 90-5 105-5 120-5 135 Korn foder 70-5 90-5 105-5 120-5 135 Södra Götaland Korn malt 85-10 100-10 115-10 130 145 Korn foder 65 0 80-5 95-5 110-5 125 140 Norra Götaland och Svealand Förväntad skörd 6 ton Förfrukt stråsäd, ingen stallgödsel Rekommenderad giva blir Maltkorn 105 kg kväve Foderkorn 105 kg kväve

Bakgrund vårkorn 2006-2015 170 Norra Götaland och Svealand Alla försök i detta område Södra Götaland Alla försök i hela landet inkl. Skåne Lägre kvävegivor krävs för samma skörd jämfört med norrut

Platsanpassa gödslingennollruta visar markens mineralisering Höstvete efter rödklöver Höstvete efter höstvete Foto Pernilla Kvarmo Cecilia Linge

Sensorer och satelliter för att variera givan

Höstraps Lena Engström (SLU) har gått igenom försök 27 försök 2011-2016 Rekommendationerna tar hänsyn till: höstupptag mineralisering på våren skörd Bestäm rekommenderad giva i tabell/ formel Höstupptag 77 kg/ha Foto: Lena Engström Rekommenderad giva = 159 - (1,1 * kväveupptag höst) - (1,1 * mineralisering) + (0,021 * skörd) 2016-12-02

Rekommenderad kvävegiva vår Höst 16 kg 170 kg Höst 49 kg 135 kg Höst 77 kg 104 kg Höst 90 kg 90 kg Foto: Lena Engström Förväntad skörd 3 ton Mineralisering ca 30 kg kväve vår/ försommar (medel)

Höstrapssnurra på www.greppa.nu

Vallodling- mycket mera än kväve Insådd- arter, konkurrens Skörd, tidpunkt, körskador, gödsling Sådjup, insåningsgröda Bekämpningsskada lusern Foto: Linda af Geijerstam

Bakgrund ändring vall Bodil Frankow Lindberg (SLU) har jämfört nyare och äldre försök Sju nyare försöksserier Treskördesystem och tidig förstaskörd Ogödslade led saknas i vissa serier Flera har inte uppnått maximal ts-skörd Bodil har delat upp resultaten i Gräs - traditionella arter (timotej, ängssvingel) Gräs rörsvingelhybrider Ingen eller lite klöver Medelhög klöverhalt Hög klöverhalt Få försök, stor spridning Mycket höga skördar, 11-14 ton ts Högre respons i gräsvallarna jämfört med i äldre försök Behövs fler försök främst med klöver/ gräsvall Foto: Mårten Svensson

Utgår från Bodil Frankow Lindbergs sammanställning för gräsvallar Samma rekommendationer för olika gräsarter Räknar ner för olika klöverhalt liksom tidigare för 10, 20, 40% klöver Liknande rekommendationer som tidigare vid medelskördar, trots lägre kvävepris Högre rekommendationer vid höga skördar och fyra skördar Uppdateringar vall 2017 Foto: Mårten Svensson

Vall- kväverekommendationerna utgår från 3 skördar Typ av vall och antal skördar Tre skördar Två skördar= tre skördar 30 kg N per ton ts Bärgad skörd (ton ts/ha) 6 7 8 9 10 11 12 Gräsvall ±1 ton ts= ±20 kg kväve Gräsvall 180 200 220 240 260 Blandvall, 10 % klöver 160 180 195 215 235 Blandvall, 20 % klöver 135 150 165 180 195 Blandvall, 40 % klöver 75 80 90 95 105 Fyra skördar= tre skördar + 50 kg N per ton ts

Typ av vall och antal skördar Två skördar Bärgad skörd (ton ts/ha) 6 7 8 9 10 11 12 Gräsvall 130 +15 150 +15 170 +15 190 +15 Blandvall, 10 % klöver 115 +10 135 +10 155 +15 170 +10 Blandvall, 20 % klöver 90 +10 105 +10 120 +10 135 +10 Blandvall, 40 % klöver 40 +5 45 +5 50 +10 55 0 Tre skördar Rekommendationer 2017 Gräsvall 180 0 210 +5 220 0 240 +5 260 +10 Blandvall, 10 % klöver 160 0 180-5 195 0 215 +5 235 +10 Blandvall, 20 % klöver 135 0 150 0 165 0 180 +5 190 +10 Blandvall, 40 % klöver 80 0 90 0 100 0 110 +5 115 +5 Fyra skördar Gräsvall 230 +10 250 +5 270 +10 290 +15 310 +20 330 +25 Blandvall, 10 % klöver 205 +20 225 +5 240 +10 260 +15 280 +20 295 +20 Blandvall, 20 % klöver 170 +5 185 +5 200 +5 215 +10 230 +15 245 +20 Blandvall, 40 % klöver 105 +5 110 0 120 +5 130 +5 140 +10 150 +15

Vårraps Planerade uppdateringar 2018 Vårraps 3000: Lena Engström ska utvärdera försöksresultat Mikronäring Karin Hamnér ska se över Vi är öppna för dialog Kom med inspel Tipsa om försök Foto: Janne Andersson