Om vikten av ljus under vintern. Elmätaren nr 10, december 2015

Relevanta dokument
RAPPORT: TJÄNSTEMÄN I PRIVAT SEKTOR OM TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

Jämförelse 2005/2007/2009

Semesterplaner Ingela Gabrielsson Privatekonom

Låneläget belåning och boendeekonomi. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 30 mars 2010

Undersökning om fastigheter

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Opinionsundersökning NCC September 2014

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

Nätkasino Kontakt: Joel Kitti Junros Kontakt Novus: Annelie Önnerud Åström Datum: 5 okt 2015

SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader

Statens Folkhälsoinstitut

Svensk Fjärrvärme 2014

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Solna stad Skolundersökning 2015

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen

Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014-

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet?

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende

GRAFRAPPORT: FRÅGOR OM VÅRD-OCH OMSORGSSEKTORN

Svenskarnas syn på fjärrvärme och smart värme. Undersökning från TNS Sifo juni 2011

PROJEKT SKPF - Tre webbfrågor oktober 2012 (MOFR)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bedagården Särskilt boende

Den skandinaviska flygresenären ny rapport från Expedia.se avslöjar hur vi beter oss i luften

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Pensionen en kvinnofälla

Brukarundersökning 2010 Särvux

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Bellevue Särskilt boende

Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet

Bakgrund & Genomförande

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

INTRODUKTIONSUTBILDNINGS- & HANDLEDARUNDERSÖKNING 2009

Ung ekonomi boende, ekonomi och framtidsdrömmar

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom

STUDENTRAPPORTEN 2013

TNS SIFO P COM HEM-KOLLEN JUNI 2016

Hur bra tror du att följande är på att leverera kvalitet på sin vård och sociala omsorg? Kön Ålder Utbildning

CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA

Undersökning Svenska turister. Cat Holloway / WWF-Canon

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

SAMHÄLLSBAROMETERN Om Projektengagemang

Brukarundersökning Äldreboende Mail: Webb:

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK

Allmänheten om politisk TV-reklam

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun.

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Boxer tv-insikt 2015

Företagens risk- och försäkringssituation

Resultat. DemoskopPanelen 2015

BILSEMESTERRAPPORTEN 2015

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

STUDENTRAPPORTEN EN UNDERSÖKNING AV SVENSKARS INSTÄLLNING TILL VAL AV UTBILDNING VÅRTERMINEN 2016

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Den förlorade sonen:

Sammanställning av resultat för brukarundersökning. Personlig assistans 2014

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

ZA4881. Flash Eurobarometer 241 (Information society as seen by EU citizens) Country Specific Questionnaire Sweden

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

2(5) Fula armaturer (d.v.s. belysningsanordningar) Bländande dagsljus eller armaturer 22% 26% 18% 20% 24% 24%

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Norrtälje

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord Metodsammanställning...3

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott. Rapport november 2009

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Svensk Handels julrapport 2015

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010

OM UNGDOMSARBETSLÖSHETEN

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Brukarenkät IMU Peter Olsson Individuell myndighetsutövning

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010

UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN

Transkript:

Om vikten av ljus under vintern Elmätaren nr 10, december 2015

Om undersökningen Detta är den tionde i raden av Ladda Sveriges återkommande index, kallat Elmätaren. 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Datainsamlingen genomfördes under perioden 2015-11-10 till 2015-11-14. Totalt intervjuades 1 017 personer över 18 år Datainsamlingen har skett genom datainsamlingsföretaget Cints system för webbpaneler. 2 Cint Cint Cint 3 De insamlade svaren har statistiskt förbehandlats för att skapa en befolkningsrepresentativitet med avseende på kön, ålder och region

Om respondenterna Demografisk översikt Riksrepresentativt urval Totalt antal respondenter: 1 017 Region Kön 48% 52% Män Kvinnor Ålder 18-25 år 26-45 år 46-65 år 66-80 år 1 16% 3 37% Landsände Stockholm 22% Östra Mellansverige 1 Småland och öarna 7% Sydsverige 15% Västsverige 27% Norra Mellansverige 9% Mellersta Norrland Övre Norrland 4%

MÖRKER

En av fem känner otrygghet inför mörker Trött Lugn Rofylld Nedstämd 22% 28% 36% 42% Mörker skapar mer otrygghet och rädsla för kvinnor 28% av kvinnorna uppger att de känner otrygghet av mörker medan 14% svarar att de känner rädsla, jämfört med 12% respektive 4% av männen. Otrygg Ensam Rädd Glad 9% 7% 14% 20% Mörker förknippat med mer negativt för yngre Andelen yngre (18-25 år) som uppger att känslan för mörker är otrygghet (26%) och rädsla (1) är större än bland övriga grupper. Arg Uppspelt 2% 2% Jag känner inget särskilt 14% Inget av ovanstående Vet ej 1% 1% Q: Vilka av följande ord beskriver bäst hur du känner för mörker? (max 3 alternativ möjliga).

Mer än en av tre ordnar med mysig belysning och tänder fler lampor för att bli piggare Tänder levande ljus oftare än vanligt Är utomhus när det är ljust ute Ordnar med mysig belysning hemma Tänder fler lampor än vanligt Tittar på TV/dator/surfplatta Lyssnar på musik 4 38% 35% 31% 25% 51% Kvinnor tänder fler lampor och ljus än vad män gör Andelen kvinnor som tänder fler lampor (37%) och ljus (59%) och ordnar med mysig belysning (44%) är större än bland män (33/42/32). Unga minst benägna att pigga upp sig med lampor och ljus Andelen 18-25-åringar som tänder fler lampor (29%) och ljus (38%) och ordnar med mysig belysning (29%) är mindre än bland övriga åldersgrupper. Har en wake-up light Annat Inget av ovanstående Vet ej 4% 4% Q: Vad är det viktigaste du gör för att du ska känna dig piggare under de mörka vintermånaderna? (max 3 alternativ möjliga).

Nästan hälften tycker att mysig belysning hemma är viktigt för att mörkret inte ska vara en begränsning Upplysta promenadvägar Mysig belysning hemma Upplysta parker a med sig egen belysning (pannlampa, ficklampa, reflex etc.) Ökad mängd ytterbelysning hemma (ljusslingor etc.) Upplysta elljusspår 19% 25% 31% 49% 54% Kvinnor värdesätter upplysta allmänna platser Fler kvinnor än män tycker att upplysta promenadvägar och parker är viktigt, medan fler män än kvinnor köper fler lampor till hemmet. Unga köper i störst utsträckning hem fler lampor Bland 18-25-åringar uppger 18% att de köper hem fler lampor till hemmet för att mörkret inte ska vara en begränsning. Det är betydligt fler än bland övriga åldersgrupper. Köpa fler lampor till hemmet 11% Annat 2% Inget av ovanstående Vet ej 4% 6% Q: Vad är det viktigaste för att mörkret inte ska vara en begränsning för dig under vintern? (max 3 alternativ möjliga).

Fyra av fem tycker att belysning lyfter humöret under mörka vintermånader Instämmer inte alls 2 3 4 5 6 Instämmer helt Vet ej Andel som instämmer (5-7) Belysning lyfter mitt humör under mörka vintermånader 2% 2% 4% 9% 19% 26% 36% 80% Mörkret under vintern påverkar mitt humör negativt 10% 10% 12% 15% 18% 15% 18% 51% Jag är inte utomhus lika mycket på vintern, på grund av mörkret 7% 7% 7% 14% 16% 22% 24% 2% 6 Jag önskar att det inte blev mörkt så snabbt på vintern 4% 4% 6% 1 36% 70% Jag tycker att vintermörkret är mysigt 7% 7% 9% 19% 2 19% 1 2% 56% Q: Hur väl instämmer du i följande påståenden?

Tre av fyra tycker att belysning gör vintermörkret mer uthärdligt Instämmer inte alls 2 3 4 5 6 Instämmer helt Vet ej Andel som instämmer (5-7) Besparingar i samhället har gjort att det är mörkare på gator och i parker nu för tiden 6% 6% 9% 18% 14% 1 49% Jag tycker att vintern är för lång och för mörk 5% 4% 6% 15% 35% 68% Belysning gör vintermörkret mer uthärdligt 2% 2% 6% 11% 21% 25% 31% 76% Jag blir piggare av bra belysning hemma 2% 4% 14% 19% 26% 29% 4% 74% Jag blir glad av ljus och ljusslingor på vintern 2% 2% 5% 1 18% 25% 31% 74% Q: Hur väl instämmer du i följande påståenden?

Sammanfattning Mörker Trötthet (42%) och lugn (36%) är de ord som bäst beskriver människors känsla för mörker. En av fem uppger att de känner otrygghet inför mörker medan en av tio känner rädsla. Dessa grupper är något större bland kvinnor och yngre. Det viktigaste man gör för att känna sig piggare under mörkare tider är att tända fler levande ljus (51%) och att vara utomhus när det är ljust ute (4). Mer än en tredjedel uppger att man ordnar med mysig belysning hemma (38%) och tänder fler lampor än vanligt (35%). Upplysta promenadvägar (54%) och mysig belysning hemma (49%) är de två klart största faktorerna för att mörkret inte ska vara en begräsning under vintern. En majoritet uppger att mörkret påverkar deras humör negativt och att de inte är utomhus lika ofta på vintern på grund av mörkret, men att belysning skapar glädje, pigghet och gör vintern mer uthärdlig.

TRYGGHET

9 av 10 känner sig trygga i sina hem Inte alls trygg 2 3 4 5 6 Väldigt trygg Vet ej Yngre känner sig mindre trygga i sina egna hem I gruppen 18-25 år uppger 79% att de känner sig trygga i sina egna hem. Detta kan jämföras med 94% i gruppen 66-80 år. Hur trygg känner du dig i ditt eget hem? 0% 1% 2% 7% 14% 24% 51% 1% Ingen skillnad gällande trygghet i hemmet mellan män och kvinnor Det är något fler kvinnor än män som uppger att de känner sig trygga i sina egna hem, 89% respektive 88%. Andel som känner sig trygg (5-7): 89% Q: Hur trygg känner du dig i ditt eget hem?

De flesta är lika trygga i hemmet som för 5 år sedan 4% 16% Mer trygg Mindre trygg 6 Ingen skillnad mot för 5 år sedan Vet ej Q: Känner du dig mer eller mindre trygg i ditt eget hem nu än för 5 år sedan?

Nästan hälften tycker att belysning är en viktig faktor för trygghet i hemmet Sällskap Belysning 46% 50% Belysning viktigast för kvinnor En majoritet, 51%, av kvinnorna svarar att belysning är en av de viktigaste sakerna för att känna sig tryggare i hemmet, jämfört med 4 av männen. Brandlarm TV Hemlarm 2 22% 37% Brandlarm skapar trygghet bland äldre I åldersgruppen 66-80 år svarar nästan hälften, 49%, att brandlarm är en viktig faktor för trygghet i hemmet. Motsvarande siffra i åldersgruppen 18-25 år är 21%. Musik 16% Inget av ovanstående 11% Vet ej 4% Q: Vad av följande får dig att känna dig tryggare i hemmet? (max 3 alternativ möjliga).

Sammanfattning Trygghet De allra flesta, 89%, uppger att de känner sig trygga i sina egna hem. Det är ingen skillnad mellan män och kvinnor gällande trygghet i hemmet. Däremot syns åldersmässiga skillnader, där andelen trygga är lägre bland yngre än bland äldre. En majoritet (6) svarar att de känner sig lika trygga idag som för fem år sedan, medan andelarna som svarat att de känner sig mer respektive mindre trygga är ungefär lika stora, 16% respektive. Efter sällskap är belysning det som får flest att känna sig tryggare i hemmet. 46% har angett belysning som en av de viktigaste faktorerna för trygghet.