VD Barometern 2019 VD BAROMETERN EN ÅRLIG UNDERSÖKNING AV SVENSKA VD:ARS FOKUS OCH SYN PÅ VIKTIGA FRÅGOR SAMMANFATTNING AV RESULTAT ÅR 2019 ww.vdbarometern.se
Förord Stort tack till de över 300 vd:ar som bidragit till årets VD Barometer som genomförts för sjätte året i rad i ett samarbete mellan Veckans Affärer, Headlight International, CFI Group och Straleda. Vd-rollen har aldrig varit mer komplex än idag. En omvärld som präglas av en digitaliseringsutveckling som i bransch efter bransch dramatiskt ändrar spelplanen. Där hållbarhetsfrågan förutspås påverka oss alltmer och globaliseringen ökar möjligheterna men också skärper konkurrensen. Vi lever i en omvärld som präglas av stor oro med exempelvis osäkerheten kring Brexit och risken för ett fullskaligt handelskrig i världen. Det finns även osäkerhet på hemmaplan som manifesterades av att det tog över fyra månader att bilda en ny regering efter riksdagsvalet 2018. Utmaningen i att säkerställa att dagens kunder och medarbetare är nöjda samtidigt som man tjänar pengar, handlar allt mer om förmågan att se till så att företaget anpassar sig och utnyttjar de förändrade förutsättningar som skapas till exempel av digitaliseringen. Syftet med VD Barometern är att kartlägga hur Svenska vd:ar ser på aktuella frågor. Det handlar både om vad man har i fokus just nu och hur man upplever sin situation. Hur man ser på sin styrelse, och ledningsgrupp, sig själv och på aktuella frågor som digitalisering, hållbarhet och företagarklimatet i Sverige. Vd:ar har en stor påverkan på utvecklingen av vårt näringsliv och därigenom också vårt välstånd och vårt samhälle, vilket gör det intressant att följa hur de tänker. Har du tankar om detta? Hör gärna av dig till oss på info@vdbarometern.se! Mats Frid VD Barometern
1. Tydliga styrelsekrav på vd ger ökad tillväxt Vd:ar som upplever att styrelsen ställer tydliga krav får bättre tillväxt Ett tydligt samband i VD Barometern är att ju tydligare krav vd upplever att styrelsen ställer, desto mer sannolikt är det att företagets omsättningsutveckling varit mer positiv. Att undersökningen visar att vd fortfarande upplever att styrelserna inte ställer tillräckligt tydliga krav, är ett underbetyg för våra styrelser. Möjligen beror denna otydlighet på att vd har en för stark roll relativt styrelsen. En stark vd i kombination med en för passiv eller svag styrelseordförande kan göra att styrelsen blir mer av ett reaktivt forum än en tydligt styrande funktion. Ansvaret för detta faller tungt på styrelseordföranden som är den som har ansvar för former och spelregler för styrelsearbetet. Om hen inte kräver att styrelseledamöterna är tillräckligt pålästa och förberedda inför styrelsemötena är risken stor att styrelsen hamnar i baksätet och blir för lyhörda för vd. Tydliga styrelsekrav ökar omsättningen FIGUR 1. Det finns ett tydligt samband mellan hur tydliga krav VD upplever att hen har på sig från styrelsen för företagets ekonomiska tillväxt ju högre krav desto högre tillväxt. Mattias Nordqvist Professor och centrumledare, Internationella Handelshögskolan i Jönköping Tydliga krav från styrelsen Det är styrelseordförandens roll att säkerställa att styrelsen lever upp till sin roll att vara en resurs för strategiska och långsiktiga frågor, samt att det finns tydliga riktlinjer för och förväntningar på vd:s arbete
2. Målinriktade företagsledningar mer lönsamma Ledningsgrupper som är bra på att nå uppsatta mål får bättre vinstmarginal Undersökningen visar att de vd:ar som upplever sina ledningsgrupper som bra på att nå uppsatta mål får bättre vinstmarginal. Den visar också på ett samband mellan hur väl ledningsgruppen upplevs klara av att genomföra fattade beslut och hur väl man når uppsatta mål. Samtidigt uttrycker vd:arna att det är just när det gäller att nå mål och genomföra beslut som de är minst nöjda med sina ledningsgrupper. Vd:arna uttrycker själva att det är otydlighet i prioriteringar och bristande uppföljning som är de största hindren för måluppfyllelse. Med tanke på att ledningsgruppen är vd:s viktigaste verktyg för att nå uppsatta mål i företaget tycker man att hen borde se till att ledningsgruppen fungerar bättre. Det är ju ändå vd som tillsätter den. En förklaring till bristen i genomförandet kan kopplas till att vd upplever sig själv vara svag på uppföljning. Målinriktade ledningsgrupper lönsammare FIGUR 2. Det finns ett tydligt samband mellan ledningsgruppens förmåga att nå uppsatta mål och företagets vinstutveckling FIGUR 3. Ledningsgruppen är engagerad men mindre bra på att genomföra fattade beslut. Ledningsgruppen når uppsatta mål
3. Hållbarhetsfrågan har inte nått styrelserummet Styrelsen har ännu inte reagerat på hållbarhet och mångfald och styr inte på dem Trots att hållbarhetsfrågor, frågor om mångfald och jämställdhet samt hur samhället påverkas av digitaliseringen, är dominerade frågor i samhällsdebatten har de inte riktigt nått styrelserummen. Styrelserna styr fortfarande huvudsakligen på finansiella mål samt kund och medarbetarnöjdhet. Denna styrning är ju i grunden rätt men frågan är om det räcker idag? Endast ett fåtal styrelser sätter mål för mångfald, jämställdhet, digitalisering och innovation. Bolagen själva har dock i högre utsträckning satt mål för miljöpåverkan och jämställdhet även om vd inte uttrycker att jämställdhet kommer att få så stor betydelse för företagandet de närmaste åren. Man kan få intrycket att resonemang kring jämställdhet leder till att man gör det man känner sig tvingad till, men utan entusiasm. Vd:arna själva ser att klimatfrågan kommer att få en stor betydelse framöver, men trots detta mäter deras styrelser dem inte på detta. Fortfarande fokus på traditionella mått FIGUR 4. Miljö, jämställdhet, socialt ansvarstagande och mångfald mäts av få styrelser.
4. Digital insikt ökar vinsten Insikt om digitaliseringens betydelse ger ökad vinstmarginal Undersökningen visar att de vd:ar som upplever att digitaliseringen påverkar företagets konkurrenskraft, ökar sin vinstmarginal mer än de som inte upplever detta lika starkt. De upplever att den största utmaningen för att anpassa sig till den digitala utvecklingen är brist på kompetens i den egna organisationen. Även tröghet hos kunderna och inflexibla egna IT-system upplevs som stora hinder. Vd:arna rankar digitaliseringen och tillgång på kompetent arbetskraft, två faktorer som förefaller vara tätt sammankopplade, som de faktorer som har störst påverkan på företagandet de närmaste åren, men redan nu verkar dessa faktorer vara viktiga. Kompetensbrist största utmaningen FIGUR 5. Företag som kommit längre i sin digitaliseringsprocess går med högre vinst. Claudia Olsson Grundare Stellar Capacity, Future Council member, World Economic Forum Vd:ar som aktivt arbetar med att utveckla den digitala förmågan hos sina ledare och medarbetare kan skörda stora fördelar och bidra till att framtidssäkra organisationen, affärsmodellen och den långsiktiga tillväxten
5. Alltför operativa styrelser problem för vd Styrelsen viktigast för vd:s trivsel, men styrelserna håller för låg strategisk höjd Även i år upplever vd att styrelsen är stöttande, kompetent och engagerad men vd:arna uttrycker att de inte tycker att styrelsen håller tillräcklig hög strategisk höjd. Konsekvensen av en styrelse som ägnar mest kraft åt operativa frågor är att den kan missa att hantera större frågor av strategisk betydelse. Vd:s sätt att hantera detta är att oftast att de själva driver den strategiska utvecklingen eller i värsta fall bara fokuserar kortsiktigt. Vill styrelser behålla duktiga Vd:ar är det alltså av vikt att de även styr med ett långsiktigt strategiskt perspektiv. Bristande strategisk höjd i styrelserna FIGUR 6. VD:arna känner stöd på många sätt från sina styrelser, men önskar mer av strategisk höjd från dem.
6. Möjlighet att påverka viktigare än bonus för vd Många vd:ar har ersättning baserad på ekonomiskt utfall men bara hälften säger att det påverkar deras sätt att arbeta I undersökningen anger mer än hälfter av de tillfrågade (61 procent) att de har ersättning kopplad till ekonomiskt utfall. Men den viktigaste drivkraften för vd:arna är inte ersättning utan möjligheten att själv kunna påverka och att kunna utveckla andra människor. Forskningen visar att ekonomiska belöningssystem inte förbättrar prestationen när arbetet innehåller någon form av intellektuell ansträngning Man kan därför fråga sig varför företag styrelser och arbetar så mycket med belöningssystem. Möjligen kan detta handla om att bonussystem betraktas som en del av lönen och har kommit att bli en del av hygienfaktorerna för att rekrytera en vd även om det i praktiken inte påverkar vd:s beteende. Vd kommer troligen att sträva efter att nå målen för att upplevas som skicklig i högre grad än att tjäna mer pengar. Vi kommer att följa denna faktor framåt med intresse för att se om och i så fall hur belöningssystem kopplade till ekonomiskt utfall driver lönsamhet eller tillväxt. Påverkan och utveckling viktigare än lön FIGUR 7. Andel som har någon form av ekonomiskt bonus-/incitamentsprogram utöver grundlön. FIGUR 8. Många vd:ar har rörlig lön, men de flesta känner inte att ersättningen är avgörande. Frågor som att kunna påverka och utveckla andra är viktigare.
7. Missnöje över företagsklimatet Vd ger det övergripande företagsklimatet i Sverige ett relativt lågt betyg Precis som förra året är vd:arna missnöjda med företagsklimatet i Sverige. Man upplever att finansiella marknader fungerar bra även om betyget sjunkit något. Man upplever framförallt brist på förutsägbarhet, arbetslagstiftning och skattenivå som de faktorer där det finns mest förbättringspotential när det gäller Sveriges företagsklimat. Vi kan också se att man inte fäster så stor vikt vid den politiska turbulens som var efter riksdagsvalet förra året. En klar majoritet svarar att den politiska osäkerheten inte påverkat dem. Man kan också notera att få av de tillfrågade företagen tror att Brexit kommer påverka dem i någon större omfattning. Brister i företagsklimatet FIGUR 9: Skattenivån, arbetsrättslagstiftningen och regelverk ses som områden där förbättringspotentialen är störst. Günther Mårder VD Företagarna Det är positivt i VD Barometern att det går bra för företagen nu. Samtidigt döljs underliggande svårigheter för företagen. Det finns en oro vad som ska ske efter att regeringens 73-punktsprogram sjösatts
8. Utmaningar framåt: digitalisering och arbetskraft Digitalisering och tillgång på kompetent arbetskraft kommer att ha störst betydelse för företagandet de närmaste åren Vd:arna rankar digitaliseringen och tillgång på kompetent arbetskraft som de faktorer som har störst påverkan på företagandet de närmaste åren. Med tanke på att man upplever att man redan idag saknar digital kompetens bör detta ligga högt på vd:s och kanske rentav styrelsens agenda. Den digitala omställningen är svår för många företag i helt olika branscher. Industrikonglomeratet General Electrics förre vd Jeff Immelt, pekar i sin Linkedinartikel Digital Change is Hard for Industrial Companies, kanske lite förvånande, ut industriföretag som särskilt utsätta för omställningar föranledda av digitaliseringen. Den fråga som ökat mycket starkt i betydelse från förra året är klimatfrågan som nu börjar synas tydligt på vd:s radar. Störst betydelse för företagandet FIGUR 10. Miljöfrågan på frammarsch
ANTAL ANSTÄLLDA BRANSCH ÅLDER ÅR SOM VD Vad är VD Barometern? VD Barometern genomförs årligen genom att vi frågar drygt 300 vd:ar i både små och stora svenska företag spridda över en rad branscher, hur de ser på olika frågor. Syftet med VD Barometern är att bygga kunskap om hur vd:ar i Sverige ser på sig själva, sin styrelse, organisation och andra aktuella frågor. Undersökningen bygger på vd:arnas egna uppfattningar om hur de ser på frågorna. Undersökningen omfattar inte deras medarbetares eller styrelsers syn. Vi frågade vd:arna: Vilka frågor de fokuserar på just nu Vad utmaningarna är för tillväxt Hur vd:arna ser på sin styrelse och ledningsgrupp, digitaliseringen och på hållbarhet Vilka dimensioner styr styrelse respektive vd på Hur fungerar vd:s incitamentsprogram Hur vd:arna ser på sina egna ledaregenskaper Vad deras syn är på företagandets villkor i Sverige Hur företagets finansiella utveckling har sett ut de senaste åren Hur nöjda och engagerade vd:arna känner sig, och vad som är vd:arnas viktigaste drivkrafter Vetenskapligt baserad Underlaget till VD Barometern består av tre olika vd-nätverk från Veckans Affärer, Headlight och Straleda. Nätverken innehåller verksamma vd:ar från små, medelstora och stora företag inom ett brett spektrum av branscher över hela Sverige. Svaren samlades in via webbenkät under november 2018. Totalt 312 vd:ar svarade på enkäten. Mät- och analysmetoden som används i VD Barometern bygger på CFI Groups patenterade orsak-verkan-analys, som är utvecklad av professor Claes Fornell på University of Michigan. Den bygger på avancerad regressionsanalys och ger möjlighet att med hög precision, reliabilitet och validitet göra analyser och identifiera samband. Metoden ger hög resultatprecision ett relativt litet urval krävs för resultat med hög reliabilitet, vilket möjliggör solida jämförelser mellan olika segment och tidsperioder. Validiteten är hög vilket innebär att frågorna som ställs väl förklarar området som mäts (styrelse, ledningsgrupp etc.) samt hur viktiga olika frågor är. Orsak-verkan-analysen ger även hög predikationskraft; d.v.s. olika områdens hävstång vid en förbättring/försämring på t.ex. tillväxt eller vinstmarginal. Vi som gör VD Barometern VD Barometern genomförs av konsultbolaget Straleda AB tillsammans med några utvalda samarbetspartners. Förutom affärstidningen Veckans Affärer och chefsrekryteraren Headlight International ingår även konsultbolaget CFI Group, som med sin långa erfarenhet av kunddriven affärsutveckling och analyser står som garant för att resultatet har hög validitet och reliabilitet. Alla partners har både ett gediget intresse för företagande i allmänhet och vd:s villkor i synnerhet. OM VD BAROMETERN www.vdbarometern.se VD Barometern