Arbetsmaterial från arbetsgruppen Internationalisering och omvärldsbevakning, Innovation för tillväxt Ökad Internationalisering av små och medelstora företag (SMF) 1
Sammanfattning Det finns en stor outnyttjad tillväxtpotential hos de 85 % svenska små och medelstora företag (SMF) som idag inte har någon export. För att bättre tillvarata denna potential och stärka företagens förmåga till internationell konkurrenskraft krävs kunskap, kontakter och kapital. Satsningar inom dessa tre områden för att stödja SMF:s internationalisering bör koncentreras till branscher/sektorer där Sverige redan har en stark ställning och/eller strategisk kompetens. Genomförandet av dessa satsningar bör ske via befintliga, och vid behov resursförstärkta, myndigheter/aktörer. Genom att också förbättra samordning mellan statliga aktörer, liksom mellan centrala och regionala satsningar, skapas förutsättningar för nationell kraftsamling. Sammanfattning av gruppens viktigaste förslag: 1. Säkra en långsiktigt hållbar svensk utlandsrepresentation på identifierade tillväxtmarknader och använd, på flera ställen än nu, House of Sweden som modell, så att utlandsmyndigheter och andra aktörer kan agerar i synergi under ett tak. 2. Genomför en tidsbegränsad och riktad satsning mot SMF med identifierad tillväxtpotential. Parter i genomförandet bör vara Exportrådet, Invest Sweden, Regionförbund och strategiskt centrala klusterorganisationer. Målet med satsningen skall vara att varje företag med potential får ett personligt möte med relevanta/lämpliga aktörer så att företagen får insikt om sin egen kapacitet/affärsmannaskap, internationella affärsmöjligheter och vilka former av stödformer som tillhandahålls. På så sätt knyts den regionala och nationella nivån ihop och kunskapen om potentiella exportföretag tillvaratas. 3. ALMI, SEK och EKN och andra relevanta kapitalförsörjande aktörer bör ges uppdrag att utveckla befintliga instrument och öka utlåningen till SMF som vill växa utomlands. 4. Förstärk den nuvarande internationella inkubatorverksamheten på viktiga export- och tillväxtmarknader för att ge fler SMF möjlighet att utnyttja denna service. 5. Öka tydligheten över vilken information och stöd som redan finns. Detta kan ske t ex genom att utveckla den befintliga företagarportalen www.internationliseringsguiden.se och samordna denna med andra myndighetsportaler. 6. Säkerställ att offentlig innovationsupphandling genomförs för att skapa nödvändiga referensprojekt/kunder för att skapa förutsättningar till internationell tillväxt. 7. Kartlägg, samordna och anpassa befintlig statlig omvärldsbevakning för att undvika dubbelarbete och så att tillgänglig information bättre kan utnyttjas av företagen. 8. Ge institutssektorn ett konkret uppdrag att etablera svenska noder för deltagande i FoU nätverk och EU-forskningsprogram. 9. Det offentliga bör allokera resurser/medel till aktiva insatser för konsortiebildning bland mindre svenska företag i samband med större internationella projekt/investeringar i syfte att stärka deras och Sveriges samlade förmåga att konkurrera. 10. Skapa ett antal statligt och/eller regionalt sponsrade pilotprojekt där storföretag hjälper SMF att komma ut på internationella marknader. 11. Sänk trösklarna för expansiva mindre företag med tillväxtpotential att ta in experthjälp i ett internationaliseringsarbete genom att tillhandahålla exportcheckar med krav på egen medfinansiering. 12. Öka kunskapen om vilka olika typer av finansieringslösningar som finns för de olika stegen i en internationell expansion. 2
Innehållsförteckning 1 Arbetsgruppen internationalisering...4 1.1 Internationalisering...4 1.2 Tre grundförutsättningar för en lyckad internationalisering...5 1.3 Sektorer och kluster som utgångspunkt för satsningar...5 2 Förslag...7 2.1 Kunskap:...7 2.1.1 Öka tydligheten i och informationen till företag om vikten av internationalisering...7 2.1.2 En nationell satsning på företag med exportpotential...7 2.1.3 Stort utrymme att förbättra dagens svenska system för omvärldsbevakning...8 2.2 Kontakter...9 2.2.1 Inkubatorer på plats fysisk utlandsnärvaro...9 2.2.2 Partnerskap för internationalisering... 10 2.2.3 Offentlig innovationsupphandling en grund för internationell konkurrenskraft... 10 2.2.4 Koppling till internationella forsknings- och innovationsnätverk... 10 2.2.5 Invandrade kontaktnät... 11 2.3 Kapital:... 11 2.3.1 Resurser och initiativ... 11 2.3.2 Finansieringslösningar... 12 3 Referenser... 13 3
1 Arbetsgruppen internationalisering Som en del i IVAs projekt innovation för tillväxt har arbetsgruppen Internationalisering och omvärldsbevakning diskuterat idéer om vilka åtgärder som kan genomföras för att stödja svenska små och medelstora företags (SMF) internationella tillväxt. Arbetsgruppen under ledning av ordförqande Stefan Löfven har bestått av (utan inbördes ordning): Stefan Löfven (ordf.), IF Metall Aleksandar Zuza, IF Metall Staffan Bjurulf, Region Värmland Johan Ancker, f.d. Teknikföretagen Mats Berggren, Sweden Bio Henrik Fridén, Vinnova Eric Giertz, KTH Niklas Tranaeus, Swedish Institute Olof Sandberg, Research Inst. of Sweden Anders Wenström, Exportrådet Rolf Rising, Invest Sweden Som projektledare och skribent har Johan Persson, IVA medverkat. 1.1 Internationalisering Stora svenska företag är redan globala. En sedan länge identifierad utmaning är därför hur Sverige kan stödja mindre företag för att dessa i större utsträckning kan nå ut på en internationell marknad och därmed säkra en fortsatt svensk tillväxt. Här vill gruppen ta fasta på att 70 % av småföretagen utrycker en vilja att växa. De hinder och trösklar som verkligt (eller upplevt) står i vägen för dessa företags tillväxt måste identifieras och åtgärdas. En tillväxt kommer för de allra flesta företag att innebära någon form av internationalisering genom t.ex. export, utlandsetablering, eller partnerskap med internationella aktörer eller i vissa fall att man förvärvas. Svensk näringspolitik skall aktivt stödja tillväxt och därför också internationalisering av små och medelstora företag. Många myndigheter och aktörer med uppdrag att bl.a. stödja denna process har ett krav att vara självfinansierade. För de offentliga aktörer som verkar för Sverige utanför EU definieras dock marknaden även av andra staters agerande. Här måste Sverige kunna konkurrera som land och stödja sitt näringsliv i lika omfattning som andra länder. Stödet via statliga aktörer bör därför främst bedömas utifrån Sveriges samlade intressen utanför EU vilket indikerar att det statliga stödet till dessa aktörer bör ökas för att svara mot övriga länders satsningar. För t.ex. både Exportrådet och Invest Sweden, finns det redan möjlighet att stödja utvalda mindre företag med starkt subventionerade tjänster upp till ett visst belopp. Dock begränsas denna möjlighet idag av minskade statsanslag. 4
Då utvärderingar av dessa verksamheter visar att satsade resurser ger positivt överskott för staten och samhället bör satsningarna ökas snarare än minskas. Då det redan finns etablerade processer och strukturer så skulle ökade resurser här direkt kunna växla upp befintliga verksamheterna för att på så sätt kunna direkt stödja fler små och medelstora företag. 1.2 Tre grundförutsättningar för en lyckad internationalisering Växande företag kommer att i allt större utsträckning behöva etablera sig internationellt genom export av varor och tjänster, och i många fall lokal etablering. Oavsett vilken väg företaget väljer krävs tre förutsättningar för att skapa internationell konkurrenskraft: Konkurrenskraft = Kunskap + Kapital + Kontakter Kunskap. Innan man tar första steget ut krävs kunskap om affärsmannaskap i internationell miljö, marknaden, köpmönster, kundkrav, regelverk i olika länder samt kunskap om övriga verktyg/myndigheter som kan ge stöd. Kontakter. Att utnyttja etablerade företagsstödjande institutioner och existerande nätverk är det snabbaste sättet att etablera sig, både nationellt och internationellt. Här inkluderas allt ifrån svenska aktörer med internationellt närvaro och kontakter på aktuella marknader, pilotkunder och operativa partners (inklusive finansiärer) till rent praktiska kontakter med myndigheter, banker och fastighetsmäklare. Kapital. En utlandsetablering kräver både investerings- och rörelsekapital. Från intervjuer gjorda med SMF har detta visat sig vara ett relativt stort problem. 1.3 Sektorer och kluster som utgångspunkt för satsningar Utgångspunkten är att prioritera insatser riktade till existerande SMF som ger stor effekt på tillväxt och sysselsättning. Här är den regionala kännedomen om företag i olika branschnätverk en styrka. Detta tillsammans med den existerande regionala verksamheten gör det möjligt att med liten fördröjning växla upp de existerande satsningarna. Kluster förslag till definition och satsning Ett försök att tydliggöra och definiera kriterier för klusterorganisationer har gjorts ifrån Region Dalarna, Region Gävleborg och Region Värmland i satsningen Systemledning av Innovativa Miljöer i Norra Mellansverige. Satsningen har använt följande utgångspunkter som definition på ett kluster: Det är en egen juridisk enhet som organiserar 50 företag eller mer i en bransch och sektor. Organisationen har en styrelse och en anställd verksamhetsledare. Klusterorganisationen jobbar inom ett avgränsat geografiskt område. Målet med verksamheten är att bidra till medlemsföretagens innovationskraft. Det finns idag i Sverige ca 40 satsningar med uppbyggnad av klusterorganisationer. Tillväxtverket har 21 pågående satsningar med ca 970 företag och Vinnova har 12 satsningar med ca 1 000 företag. De tre regionerna i Dalarna, Gävleborg och Värmland har 15 satsningar med 700 företag och 60 000 anställda varav några ingår i både Tillväxtverkets och Vinnovas satsningar. 5
Att det finns klustersatsningar på regional nivå, där man har en god kännedom om företagen och också företagens förtroende som medlemmar att jobba långsiktigt gör att just exportfrämjande kan vara särskilt lyckosamma. Åtgärderna bör dessutom koncentreras till sektorer där Sverige redan har en stark position och som exempelvis kännetecknas av: Tillräcklig mängd existerande SMF (varu- och tjänsteproducerande) med exportmöjligheter. Förekomst av svensk FoU samt utbildning av hög kvalitet med relevans för sektorn. Förekomst av globalt verksamma storföretag i Sverige, som fungerar som tidiga kunder och uppdragsgivare åt SMF och inte minst som ger internationell trovärdighet för svensk kompetens i området. Konkreta stödinsatser till SMF bör därför i huvudsak utgå från ett sektorsperspektiv. Samtidigt ska den regionala specialiseringen utnyttjas. Detta kan underlätta framtida samverkan mellan myndigheterna och exempelvis branschorganisationer, forskningsinstitut och regionala kluster. Arbetsgruppen tar inte ställning till vilka sektorer som bör prioriteras. Vår bedömning är ändå att följande sektorer kan vara aktuella vid en prioritering: Leverantörer till processindustrin. En mängd SMF som levererar utveckling, maskiner, komponenter, support, underhåll och lokala tjänster har etablerats runt processindustrier. Leverantörer till transportmedelsindustrin. Många etablerade SMF är leverantörer till transportmedelsindustrin i Sverige. Nya produktteknologier och mer mjukvara i inbyggda system har även banat väg för nya utvecklingsintensiva leverantörer. Företag inom telekommunikationens frontlinje. Tack vare tidig teknikanvändning har många SMF, som utvecklar teknik eller levererar tjänster över nätet, vuxit fram i Sverige. De nätbaserade lösningarna gör att en global marknad omedelbart blir tillgänglig. Företag som utvecklar möjliga framtida läkemedel. I Sverige finns många SMF som utvecklar möjliga framtida läkemedel. De är extremt beroende av tidig, uthållig och riskvillig finansiering och av goda ingångar till globala läkemedelsföretag. Leverantörer till vård och omsorg. Många SMF som utvecklar produkter, system och tjänster som kan bidra till att effektivisera och kvalitetssäkra vården samt minska risker för felbehandlingar och vårdskador. Leverantörer av energi- och miljöteknik. Sverige har en framskjuten position inom energioch miljöteknik när det gäller FoU och tidig teknikanvändning. Det finns också många SMF med stor exportpotential. 6
2 Förslag 2.1 Kunskap: Undersökningar visar att svenska företagsledare anser att bristen på kunskap är det främsta hindret för export inte varans/tjänstens kvalité i sig. Brister gäller kunskap om såväl sin egen kapacitet/affärsmannaskap, marknad, regelverk, importrestriktioner, som information om vart inom tillgängliga stödsystem som man kan vända sig för att få stöd i sin internationaliseringsprocess. Inom båda dessa områden finns en omfattande offentlig verksamhet men som av olika verkliga och upplevda skäl bevisligen inte når ut till de mindre företagen. Följande förslag kommer därför att diskutera möjligheter att bättre nå ut med information kring båda dessa områden till SMF. 2.1.1 Öka tydligheten i och informationen till företag om vikten av internationalisering En återkommande kommentar från de aktörer som intervjuats är att svenska företag inte utnyttjar det stöd som offentliga aktörer tillhandahåller fullt ut. Det är en vanlig uppfattning bland företag att det finns olika aktörer med överlappande uppdrag och roller och att man därför inte vet var man skall vända sig. Samtidigt behövs också en större integration mellan de offentliga aktörerna på nationell och regional nivå så att uppenbara överlapp minskas. Uppgiften för olika delar av främjandesystemet måste därför bli tydligare liksom informationen om systemet. Kartlägg existerande uppdrag i centrala myndigheter/aktörer med avseende på internationalisering för att identifiera dubbelarbete och för att renodla arbetsuppgifter. Inventera också samtliga främjandemyndigheter och andra aktörer för att skapa en så komplett karta som möjligt. Kartläggningen skall i ett första skede göras tillgänglig för företag. Utveckla främjandesystemet för internationalisering inom dagens strukturer. Olika myndigheters direktiv inom området bör ses över med hänsyn till de verkliga behov svenska SMF har för sin vidare utveckling och tillväxt. Undvik ytterligare strukturer för att stötta internationalisering och renodla samtidigt de olika aktörers ansvar och roller. Utveckla den befintliga portalen "Internationaliseringsguiden", http://www.internationaliseringsguiden.se/, så att den än bättre svarar upp mot företagens faktiska informationsbehov. Samordna med liknande myndighetsportaler (t.ex. http://verksamt.se ). 2.1.2 En nationell satsning på företag med exportpotential På regional nivå finns redan idag en stor kunskap om sektorer och specifika företag med en viss kompetens, internationell konkurrenskraft och ett speciellt behov av stöd. Denna lokala kompetens skall utnyttjas nationellt. Säkerställ därför att offentliga aktörer personligt möter denna kompetens. Målet med mötet skall vara att hjälpa dessa företag till insikt om möjligheter samt vilken hjälp de kan förvänta sig vid en internationell satsning. En struktur för detta finns redan i form av regionala främjandeorganisationer 7
bl.a. Exportrådet och Invest Sweden. Genom att växla upp dessa befintliga regionala initiativ och kombinera dem med nationella aktörers uppdrag kan vi lägga grunden för en nationell kraftsamling. Tydliga mål som visar på effekten av en sådan satsning ska sättas och följas upp. Genomför en tidsbegränsad och riktad satsning mot SMF med identifierad tillväxtpotential. Parter i genomförandet kan vara Exportrådet, Invest Sweden, Regionförbund och olika klusterorganisationer. Målet med satsning skall vara ett personligt möte med representanter för företaget så att man kan tydliggöra de internationella möjligheterna samt vilka stödformer det idag finns. På så sätt knyts den regionala och nationella nivå ihop och kunskapen om potentiella exportföretag tillvaratas. 2.1.3 Stort utrymme att förbättra dagens svenska system för omvärldsbevakning Flödet av information och kunskap mellan de olika aktörer som bedriver omvärldsbevakning, kan förbättras avsevärt. Exempelvis borde information om relevanta frågeställningar som uppmärksammats av Exportrådet och Invest Sweden i dessas operativa verksamhet effektivare kunna föras vidare för att studeras av Tillväxtanalys. Samhällsnyttan skulle avsevärt öka om resultaten från den omvärldsbevakande och analytiska verksamheten vid samtliga organisationer når ut bättre. Därför måste informationen utformning och innehåll anpassas till specifika branscher. Här kan samarbete med branschorganisationer vara en effektiv kanal. Här menar vi att de direktiv som ligger till grund för myndigheternas verksamhet bättre skall anpassas till att främja små och medelstora företag. Samarbetet mellan de olika myndigheterna som är involverade i Sverigebaserad och/eller utlandsbaserad omvärldsbevakning och kontaktskapande kan förbättras: Mobilisering Utnyttja branschorganisationer, institut och intresseorganisationer för att förmedla information från myndigheternas och Exportrådets omvärldsbevakning till SMF inom sina respektive branschområden. Utnyttja samtidigt dessa organisationers kunskaper och kontaktnät för att uppmärksamma relevanta frågeställningar för näringslivet och innovationssystemet. Öka tydligheten om vilken information som finns tillgänglig, var och i vilka former. Kommunikation Arbeta genom målgruppsanpassade kommunikationskanaler för att nå ut. Exempel är seminarier om life science-branchen i vissa länder som riktar sig till företag och som organiseras av branschorganisationer. Sprid publikationer mer effektivt för att nå relevanta offentliga och privata aktörer. Erbjud fler analyser av marknadsförutsättningar och förhållanden, speciellt om tillväxtmarknader. 8
Etablera återkommande öppna seminarier/föredrag där aktuell information från olika geografiska områden inom avgränsade kunskapsområden/branscher presenteras. Utvärdering Utvärdera systematiskt kommunikationsinsatsernas (publikationer och seminarier m.m.) effekter och betydelse för de direkta beställarna och andra användare. 2.2 Kontakter 2.2.1 Inkubatorer på plats fysisk utlandsnärvaro Företag som vill etablera egen verksamhet möter en rad hinder. Förutom de självklara behoven att finna kunder och/eller strategiska samarbetspartners, gäller det att förstå och hantera ett lands juridiska regelverk, liksom att tillrättalägga en rad konkreta, enkla och praktiska förutsättningar (öppna bankkonton, kontorsservice etc.). Att kunna avsätta speciell tid genom ett flertal resor för att ordna dessa högst praktiska och konkreta detaljer kan vara mycket svårt. Här finns dock hjälp att få från det offentliga. Så kan t.ex. Exportrådet tillhandahåller tjänster som innebär en, i vissa fall tidsbegränsad, inkubatorverksamhet för svenska företag som vill etablera sig utomlands. Man kan erbjuda kontorsplats och hjälpa med nödvändiga myndighetskontakter genom redan väletablerade kanaler och existerande nätverk. Analysera svensk utlandsnärvaro utifrån ett svenskt exportstödjande behov. Utifrån resultatet av analysen, tillför resurser så att en nödvändig långsiktig och konkret stödverksamhet speciellt riktad mot de mindre företagen garanteras. Utnyttja den erfarenhet kring House of Sweden i Washington och tag den vidare till andra regioner och platser där utlandsmyndigheter och andra aktörer kan agerar i synergi under ett tak. Garantera en tillförlitlig och hållbar svensk representation utomlands, genom att stärka centrala aktörers möjligheter att företräda svenska företag på utlandsmarknader. Det kan t.ex. gäll Utrikesförvaltningen, Sida, Exportrådet, Invest Sweden, Tillväxtanalys etc. Här bör man ta utgångspunkt i den analys av svensk utrikesförvaltning [5] som genomförts. I denna analys identifieras möjligheter till effektivisering genom såväl justering av uppgifter som bättre uppföljning och målstyrning. Statliga aktörer skall aktivt söka upp SMF och skapa konsortier som kan konkurrera vid offentliga upphandlingar utomlands. Samlokalisera myndigheternas utlandskontor där så är operativt lämpligt för att nå synergier. Ta in erfarenheter från redan existerande exempel på samordning. Stärk resurserna för SMF att ta del av befintliga aktörers praktiska stöd i etableringsfasen. 9
2.2.2 Partnerskap för internationalisering Att komma på plats i en internationell näringskedja kan underlättas av aktörer som redan har etablerat ett nätverk inom motsvarande sektor. Sådana aktörer kan vara internationellt verksamma svenska företag eller utländska företag med intresse för svensk teknik och kompetens. Vissa sektorer saknar ledande företag. Inom dessa sektorer bör man kunna genomföra statligt sponsrade pilotprojekt för att skapa konsortier som kan konkurrera vid offentliga upphandlingar utomlands. Gör en tydlig prioritering från statsmaktens sida över ett fåtal sektorer som bedöms ha särskilt goda möjligheter till internationell framgång. Uppdraget att genomföra en sådan strategi skall ges till befintliga myndigheter med tydliga mål, tidsbegränsningar och krav på uppföljning. Synliggör möjligheten till partnerskap med internationella aktörer för mindre företag som en möjlig väg för internationell expansion. 2.2.3 Offentlig innovationsupphandling en grund för internationell konkurrenskraft Det offentliga gör stora upphandlingar och kan därmed påverka både inriktning och utveckling av mindre företag. Här bör man ta fasta på att denna upphandling också kan bidra till export- och internationaliseringsmöjligheter för dessa företag då man ges möjlighet att t.ex. få starka referenskunder (Innovationsupphandlingsutredningen [8] pekar också på dessa möjligheter). Som exempel kan vi konstatera att det finns tecken på att större svenska medicintekniska företag väljer att utveckla sina produkter och system i nära samarbete med vårdgivare i andra länder. Den främsta anledningen tros vara de svenska offentliga vårdgivarnas bristande intresse av att ge sig in i partnerskap under en utvecklingsfas. Vårdgivarna känner ett starkt tryck på sig att inte riskera skattemedel på lösningar som ännu inte finns helt kommersialiserade. Detta sammantaget skapar försämrade möjligheter för vissa SMF att utvecklas i Sverige. Arbetsgruppen vill understryka de offentliga aktörernas, t ex Socialdepartementets, Socialstyrelsens och landstingens roll. Specifikt vid internationalisering av SMF som verkar inom områden där marknaden domineras av stora offentliga aktörer, t.ex. sjukvård och medicinsk teknik. Här kommer offentlig innovationsupphandling att ha stor betydelse för att skapa referenser för dessa företag. 2.2.4 Koppling till internationella forsknings- och innovationsnätverk Alltför många småföretag saknar idag etablerade kontakter till internationella FoU nätverk. Deltagande i dessa ger både ovärderliga kontakter och möjligheter på nya exportmarknader. Ett bättre utnyttjande av den kunskap som byggs i dessa nätverk är på sikt absolut nödvändigt för en fortsatt tillväxt hos svenska mindre företag. 10
Sverige har länge haft ett starkt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling, och svensk FoU har alltmer kommit att ingå som en integrerad del i ett europeiska utvecklingen. Erfarenheter från SMF-programmet Eurostars, ett samarbete mellan EUREKA-nätverket och EUkommissionen, visar att svenska forskningsintensiva företag är mycket konkurrenskraftiga i det europeiska sammanhanget. Det finns dock utrymme för ökat deltagande i ramprogrammet och andra EUinitiativ. Formulera mål och riktlinjer för att bättre tillgodose små och medelstora företags behov i internationell forsknings- och innovationsverksamhet inom ramen för internationella program och forskningsavtal. Ge institutssektorn ett konkret uppdrag att etablera svenska noder för deltagande i FoU nätverk och EU-forskningsprogram. 2.2.5 Invandrade kontaktnät För att tillgodose tillgång på kompetens för SMF också vad gäller språk och kultur i viktiga exportländer i t ex Asien, stödjer arbetsgruppen förslaget i Utredningen om cirkulär Migration (SOU 2011:28). Förslaget gäller att låta studenter från tredje land få möjlighet att stanna kvar efter examen och söka arbete, under förutsättning att det har egen försörjning. Dock anser arbetsgruppen att perioden bör kunna vara upp till ett år, för att göra Sverige mer konkurrenskraftigt vad gäller att attrahera denna kompetens. Här vill vi också stryka under vikten av att det formuleras en nationell strategi för hur Sverige kan attrahera kompetens, inte minst utländska studenter och forskare. Målet med en sådan strategi bör vara att göra Sverige till en attraktiv destination för välutbildade så att t ex svenska universitet och högskolor kan konkurrera om att attrahera toppstudenter till Sverige. För att åstadkomma detta är det viktigt med en övergripande samordning av alla berörda aktörer så att alla kan arbeta mot samma mål i denna fråga. Detta skall ses som en viktig del i stödjandet av svenskt näringsliv och dess långsiktiga kompetensförsörjning och internationella expansion. 2.3 Kapital: 2.3.1 Resurser och initiativ Det finns idag ett flertal regionala initiativ som innehåller satsningar på både resurser och kapital inom ett specifikt område/sektor. Dessa initiativ är vart och ett högst lovvärda. Men från nationell nivå blir det problematiskt om flera, sinsemellan parallella satsningar, kommer att konkurrera med varandra som gör det svårt att internationellt presentera en sammanhållen bild. Öka samordning mellan de regionala myndighetsanknutna initiativen, så att man internationellt kan presentera en sammanhållen bild. De regionala satsningarna bör ske under ett 11
paraply så att ännu starkare bild av den kompetens och forskning som finns i Sverige kan presenteras för omvärlden. Det finns en stor politisk samsyn att främja innovationssystemet i Sverige. Detta sker på olika nivåer och innefattar bl.a. ett relativt omfattande stöd till FoU. Samtidigt innebär betoningen på innovation en avgränsning till FoU som kan nyttiggöras kommersiellt. Det ligger därför i sakens natur att en satsning på innovation måste innehålla ett ökat fokus på kommersialisering och därmed internationalisering för att verkligen kapitalisera på de satsningar som genomförs. 2.3.2 Finansieringslösningar Det finns ett flertal exempel på mindre och medelstora företag som står inför en expansion men inte kan hitta en acceptabel finansieringslösning för fortsatt utveckling av sin verksamhet. För att minska risken för uppköp (och därmed risk för att verksamheten flyttas utanför Sverige) och möjliggöra fortsatt expansion i Sverige och internationellt föreslås följande åtgärder. Öka kunskapen om vilka olika typer av finansieringslösningar som finns för de olika stegen i en internationell expansion. Regeringen bör ge direktiv till berörda offentliga aktörer (bl.a. EKN, SEK, ALMI) att fortsätta och intensifiera sitt arbete på att ta fram finansiella instrument som passar mindre och medelstora företag. En ytterligare möjlighet att ge valda tillväxtföretag ökade möjligheter är att införa exportcheckar. Dessa skall då vara fria för respektive företag att utnyttja till exportfrämjande åtgärder. Denna typ av stöd bör dock vara samfinansierat med resp. företag. 12
3 Referenser De åsikter och slutsatser som finns i detta dokument bygger på den samlade erfarenheten hos de medverkande. I de fall där specifika procentsatser eller hänvisningar till mer generella undersökningar görs i texten är dessa hämtade ifrån följande skrifter. [1] Företagens villkor och verklighet 2008, Nutek R 2008:21, ISSN 1102-2574 [2] Svenska småföretags Internationalisering, Globaliseringsrådet och Nutek, 2009, ISBN 978-91- 7318-411-3 [3] Svensk export och internationalisering, Betänkande av exportutredningen, 2008, SOU 2008-90 [4] Fakta om små och stora företag 2011, Rapport från företagarna, Feb 2011 [5] Utrikesförvaltning i världsklass, SOU 2011:21, ISBN 978-91-38-23546-1 [6] Observatory of European SMEs, 2003, European Commission [7] Observatory of European SMEs, 2007, European Commission [8] Innovationsupphandling, SOU 2010:56, ISBN 978-91-38-23432-7 13