Hur påverkar miljön kronobergarnas hälsa?
Arbets- och miljömedicin: en resurs för Södra sjukvårdsregionen* Uppdrag Utreda misstänkt miljöbetingad ohälsa Arbeta förebyggande mot ohälsa betingad av arbetsmiljön och den allmänna miljön Vara ett kompetenscentrum för yrkes- och miljömedicinska problem: regionalt, i vissa fall nationellt och internationellt * Skåne, Blekinge, Kronoberg, Södra Halland
Tvärfackligt arbetssätt Läkare Ergonomer Yrkeshygieniker Arbetsplats Allmän miljö Analytiska kemister Beteendevetare Epidemiologer
Hälsopåverkan av miljöfaktorer Nationella miljöhälsorapporten Regionala miljöhälsorapporten Fokus på luftföroreningar buller radon dricksvatten solexponering Miljösamverkan
Hälsa och luftföroreningar Föroreningssituationen i Sydsverige Effekter av luftföroreningar på hälsan Besvär nationellt och regionalt
Föroreningssituationen i Södra Sverige Södra Sverige är jämfört med norra miljömässigt belastat fast mycket bättre än kontinenten Källa: IVL 2005
PM 10 Kronoberg landsbygd - 6 mån livslängd, +23 förtida dödsfall (2838-7730) tätort - 9 mån livslängd +103 förtida dödsfall Forsberg et al. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005
PM 10 halten i en tätortsmiljö består av partiklar från olika källor Regional bakgrundhalt (ca 15 µg/m 3 ) Urbana bakgrundshalten (ca 16-22) PM10 Lokala källor t.ex. Industri Biltrafik (1-6µg/m 3 ) Vedeldning (1-3 µg/m 3 ) I gaturum kan halterna öka 1-6µg/m 3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Utvecklingen Betydligt bättre senaste 20-30 åren, men avstannat i slutet av 90-talet..
Beräknade hälsoffekter av luftföroreningar ca 3000-5000 förtida dödsfall 6-8 mån kortare livslängd i genomsnitt för riket Sjukhusinläggningar (hjärta, kärl och luftvägar) 600-1500 av 300 000 Inskränkt aktivitet 1 000 000 extra dagar med inskränkt aktivitet Ökad risk för lungcancer 200-300 fall av totalt 3000/år i riket Sänkt lungfunktion i vuxen ålder 600 personer/årskull om 10 000
Hur funkar det? Hjärta, kärl Blodproppsbildning Hjärtrytm Kärlen åldras Lungor, luftvägar Sänkt lungfunktion Inflammation KOL Lungans tillväxt Inflammation
Fler besväras av bilavgaser nationellt Ökning av besvär av bilavgaser Halter ej ökat Fler bor i storstad Mer bebyggelse i förorenade områden? Minskade besvär av vedeldningsrök Data från Nationella miljöhälsoenkäten 2009, 26 000 deltagare (60%).
Allergiker/astmatiker påverkas mer
Fler än i riket upplever luftkvaliteten bra Data från Regionala miljöhälsoenkäten, 3 700 deltagare: Skåne 1 100 (59%), Kronoberg 1 500 (61%), Halland 800 (59%), Blekinge 300 (56%)
Besvär senaste 3 månaderna Samma förekomst av besvär av bilavgaser i riket och i Skåne 6% var vecka, 12% ibland 82% aldrig Något mindre i Kronoberg, Halland och Blekinge 4-5% var vecka 7-9% ibland 87-88% aldrig Vedeldningsrök besvärar i Kronoberg och Blekinge Kronoberg 4% var vecka 12% ibland 84% aldrig Blekinge 5% var vecka 15% ibland 80% aldrig Riket 2% var vecka 9% ibland 89% aldrig Svårt att fönstervädra pga lukt från vedeldning (1/5)
Hur påverkar bullret hälsan?
Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige 800 000 besväras av trafikbuller varje vecka 600 000 besväras av ljud från grannar varje vecka 100 000 besväras av industribuller varje vecka
Situationen är problematisk 2 000 000 utsatta för trafikbuller >55 db(a) som dygnsmedelvärde Trafiken väntas öka med 23-29% till år 2020 jämfört med 2001 Källa: Vägtrafikbuller Projekt inom Miljösamverkan Skåne
Buller har inte bara effekt på öronen - och detta är en trolig modell för det Bullerexponering Störning & Irritation Känslighet & Coping Stress Andra riskfaktorer Utveckling av sjukdom Manifest sjukdom
Effekter av olika ljudnivåer Ljudnivå (db) Effekt Plats Indikator 30 utomhus 40 utomhus Lätt sömnstörning Sömnrubbning Hem Hem Lnatt Lnatt 42 utomhus Irritation/störning Hem Ldygn 55 utomhus Högt blodtryck Hem LAeq 16h 60 utomhus Inlärning Skola LAeq 12h 60 utomhus Hjärtinfarkt Hem LAeq 16h 70 inomhus Hörselnedsättning Fritid LAeq 24h 75 inomhus Hörselnedsättning Arbete LAeq 8h 80 inomhus Högt blodtryck Arbete LAeq 8h Anm. Vid Lnatt<30 db utomhus nattetid har inga påtagliga biologiska effekter observerats. Vid 30-40 db ökar uppvaknanden och självrapporterad sömnstörning. Vid >40 db är påverkan på sömnen kraftigare, med bl a ökad förbrukning av sömnmedel
Studier av buller i Skåne Skåne Störning och sömnstörning Blodtryckssjukdom Samband tydligast hos unga (Bodin et al 2009) Effekt här från 60 dba, men i andra studier från 55 dba Risk för blodtryckssjukdom per 5 db ökning av vägtrafikbuller
Studier i Malmö Enkät till 5600 personer 3042 deltagare (54%) Exponeringsdata från Malmös bullerkartläggning Sömnstörning buller viktig orsak Skärpta riktlinjer natt WHO-Europa (2009) Andel med sömnbesvär 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Födda i Sverige, åldersgrupp 50-64 år, ingen universitetsutbildning, inga ek. problem 40 45 50 55 60 65 Total ljudnivå db(a) Män Kvinnor Tågbonus
Försämrad sömnkvalitet: Folkhälsoproblem orsakat av buller 40% Födda i Sverige, åldersgrupp 50-64 år, ingen universitetsutbildning, inga ek. problem LAeq24,total OR (95% KI) Etiologisk fraktion (%) 35% 50 db 1.5 (1.2-1.8) 32% Andel med sömnbesvär 30% 25% 20% 15% 10% Män Kvinnor 55 db 60 db 1.8 (1.4-2.3) 45% 2,2 (1.5-3.1) 54% 5% 0% 40 45 50 55 60 65 Total ljudnivå db(a) Beräknat från OR=1.04 (95% KI 1.02-1.06) per db>40
Inlärning - barn Sämre prestation i psykologiska test Pusselläggning, korrekturläsning, läsförståelse, Motivationsförmåga Exponering för flygbullernivåer >66dBAeq ute Svagpresterande barn mest drabbade Ökande effekt med exponeringstid ingen tillvänjning 0-effektnivå ej känd Lokalisera inte daghem och skolor nära motorvägar, flygplatser och industrier
Tidstrend för bullerstörning Fler störda av vägtrafik Ökning 40% 220 000 fler störda Fler har svårt att somna pga vägtrafikbuller Ökning 30% 60 000 fler Oförändrat för andra ljudkällor
Andelen besvärade i högst i storstäder men flerbostadshus generellt utsatta.
Besvär av vägtrafikbuller i eller i i närheten av bostaden de senaste 12 månaderna Flerbostadshus Småhus
Ljud från grannar är också en vanlig störning i flerbostadshus Flerbostadshus Småhus Besvärande ljud från grannar i eller i närheten av bostaden senaste 12 månaderna
Radon Osynlig luktfri gas i berggrund Ger halva dosen joniserande strålning i befolkningen i medeltal (2 av 4 msv/år) Markplan Blåbetong Småhus (i medeltal högre än flerfamilj) Miljonprogrammet Radon i vatten Lungcancer 500 dödsfall/år (15% av all lungcancer) Radon samverkar med rökning till hög risk 450 av dödsfallen bland rökare 50 bland icke-rökare
Radonmätningar Ökning på nationell nivå. Mätt i bostaden någon gång: 1999: 11% 2007: 17% Södra Sverige ligger illa till. Radonmätt i småhus: Blekinge 18% Kronoberg 15% Skåne 9% Halland 7% Övriga riket 26%
Okunskapen är för stor De allra flesta vet inte om radonhalten någon gång mätts i bostaden Inte heller från myndighetshåll finns en klar överblick WHOs nya riktvärde (100 Bq/m3) är genomsnittet i svenskt bostadsbestånd! Silar vi mygg och sväljer kameler?
Dricksvatten God kvalitet i kommunala vattenanläggningar Betydligt sämre hos enskilda brunnar 20% otjänliga Kontroll vart 3:e år (SoS) Vattenburen smitta betande djur, gödselstäder, träck från sjöfåglar
Enskilda brunnar - 1,2 milj permanent och 1,2 milj fritidsbor Naturliga ämnen Fluorid Uran Emaljskada på tänder 195 000 halt över riktvärde Njurskada 180 000 halt över riktvärde Mangan Arsenik Nervsystem >100 000 halt över riktvärde Cancer 28 000 halt över riktvärde Främmande ämnen Smittämnen Bekämpningsmedelsrester? Läkemedelsrester? Nitrit/nitrat Syrebrist hos spädbarn 17 000 halt över riktvärde Framför allt grävda brunnar Framför allt borrade brunnar
En av fem har egen brunn i Kronoberg Typ av dricksvatten i bostaden
Solvanor Det är vanligt att bränna sig 61% senaste året Badplats, på sjön, trädgården/balkongen Särskilt bland unga kvinnor 18-29 år 77% 70-80 år 31% Vi är solälskande nordbor men har lite mer kontinental solinstrålning.
Malignt melanom Åldersstandardiserad incidens per 100 000 enligt befolkningen 2000. Ålder: 0-85+. Diagnos:190 Malignt melanom i huden. Tumörtyp:176 Malignt melanom 35 30 25 Relaterat till brännskada särskilt i unga år (även solarium) Allvarlig cancerform Kronoberg lite lägre Tidstrend bör brytas Barn-ungdom Fysisk planering - lätt skugga Lekplatser Badplatser m m 20 15 10 35 30 25 20 15 10 5 0 5 Män Riket Kvinnor Riket Män Kronobergs län Kvinnor Kronobergs län 2008 Åldersstandardiserad incidens per 100 000 enligt befolkningen 2000. Ålder: 0-85+. Diagnos:190 Malignt melanom i huden. Tumörtyp:176 Malignt melanom 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Män Riket Kvinnor Riket Män Kronobergs län Kvinnor Kronobergs län
Skivepitelcancer Åldersstandardiserad incidens per 100 000 enligt befolkningen 2000. Ålder: 0-85+. Diagnos:191 Tumör i huden, ej malignt melanom. Tumörtyp:146 Skivepitelcancer 100 90 80 70 60 Mycket vistelse i solen Mindre allvarlig cancer Kronoberg mer drabbat Utomhusarbetare! Huvudbonad Lite bar hud 100 50 40 30 20 10 0 Män Riket Kvinnor Riket Män Kronobergs län Kvinnor Kronobergs län Åldersstandardiserad incidens per 100 000 enligt befolkningen 2000. Ålder: 0-85+. Diagnos:191 Tumör i huden, ej malignt melanom. Tumörtyp:146 Skivepitelcancer 90 2008 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Män Riket Kvinnor Riket Män Kronobergs län Kvinnor Kronobergs län
Hur arbeta med frågorna?
Ett samarbete Skånes 33 kommuner, Länsstyrelsen, Kommunförbundet - med miljömedicinsk medverkan
Mål Effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet Myndighetsutövning (tillsyn) Information (www.miljosamverkanskane.se) Utarbetar Tillsynsvägledning Informations- och underlagsmaterial Gemensamma kampanjer Information Tillsyn Kurser och seminarier
Verksamhet 2008-2009 REACH Miljökvalitetsnorm partiklar (K Jakobsson) Egenkontroll för fastighetsägare Vattenskyddsområden Vägtrafikbuller (M Albin) Informationskampanj Hållbart resande Avfall Tillsyn av golfbanor (M Littorin)
Egenkontroll för fastighetsägare Ökad kunskap om miljö- och hälsorelaterade påverkan pga problem i bostaden Hälsorelaterat: buller, fukt, mögel, radon m m Miljö: Avfall, PCB, energiförbrukning m m Flertal regler Underlätta egenkontroll Underlätta tillsyn Fall med stora missförhållanden
Säsongsarbetare, bostad för anställda: En gammal statarlänga tas i bruk igen för ung barnfamilj från Polen Badrumsgolvet läcker fuktskador lagas med brädor som murknat
Herrgården i Malmö Enligt kommunen är det slarv, ointresse och starkt eftersatt underhåll som orsakat kris i Herrgården. Miljöförvaltningen skriver: - Det har förstärkts av en obefintlig egenkontroll, bland annat bristande rutiner för uppföljning av felanmälningar, okunskap om de krav som ställs på hyresvärdar och fastighetsförvaltare i lagstiftningen och avsaknaden av behövlig översyn av ventilation. Sydsvenskan 31 mars 2009 Foto: Lovisa Höök -Golvet ruttnar bakom spisen, och skåpen hänger knappt ihop, säger Halim al-saabri. Sydsvenskan 1 okt 2008
Samlad information
Projektet miljökvalitetsnorm Partiklar Projektet ska leda till ökad kunskap om partiklar och hälsa Luftkvalitetsnormer se rapporten Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Ökad verkningsgrad för begränsade resurser Många områden kan täckas Normering på bra underlag Nära dialog Forskning informationsspridning tillsyn Potential för samverkan med andra regioner Uppdatering: en utmaning Radon har ännu ej fått stöd
Sammanfattning Luft Mark Sol Vatten men glöm inte BULLRET
Kronoberg är gynnat på många sätt Småskaligt, nära till natur och mindre trafikstörning Men också Enskilda brunnar Vedeldning Utearbete Smarta lösningar behövs för att bevara kvaliteterna vid förtätning och ökade trafikströmmar! Buller Luftföroreningar (både trafik och uppvärmning) Natur nära bostad Radon måste bli en gemensam angelägenhet för både enskilda och myndigheter i södra Sverige