1.Från Bedömning till självständig aktivitet

Relevanta dokument
Utveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

Samtalsteknik: Mo#verande samtal

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

Välkommen. Presenta/onsteknik. Konsten a2 övertyga. Henrik Mannerstråle. Powersales Communica0on. onsdag 13 november 13

Välkommen *ll våra fem rum. Tryck pil på din dator när du vill gå vidare *ll nästa bild så får du själv bestämma takten

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Vetenskaplighet och forskningse2k HT Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Seglingsledaren och ledarskapet

Socialt företagande utveckling och strömningar

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Hinner doktorn prata mat?

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Temadag om "empowerment", pa0entens frihet(er), rä8gheter och ansvar inom vården

Skri,liga omdömen och betygssä=ning i prak?ken

Na#onell konferens för matema#kutvecklare. 27 januari 2010

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

kärnämnen Bim ah.se Riddersporre

Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, PhL

!!! Så här skapar du en gra0s personlig sida och en verksamhetssida på Facebook. Sek0on A

Räkan Rut för förskolan

Om autism information för föräldrar

vetenskaplig grund - hur gör man? Emilia Fägerstam, Jonas Hallström, Gunnar Höst, Karin Stolpe

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

En studie om hur arbetsgivare och! arbetssökande upplever rekryteringsprocessen. Av Yobber i samarbete med Mistat, november 2013

Lärarhandledning Aktivitet Lekparken

Metakogni*onen och lusten

Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder

Interak(vt lärande i grundläggande Matema(sk Analys i en variabel via självrä8ande tester. Sixten Nilsson

Sätta mål och få det att hända personligt ledarskap i mästarklass. Bengt Kallenberg!

REFLEKTIONSÖVNING Vad vi behöver förstå för att minska sjukfrånvaron

Bättre koll på jobbet - Kunskapsstöd

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Kap 8: Marknadsföring genom rela5oner

Övergripande utgångspunkter för utvärderingsuppdraget: Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling. De press

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Om autism information för föräldrar

Hur kan vi skapa användbara system för vård på distans?

Lågaffek(vt bemötande i förskolan A8 hantera och förebygga stress, problemskapande beteenden och utbro8

Sociala berättelser och seriesamtal

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Att leva i en annorlunda värld

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Per Hanning, Projektledare

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Sexualitet, intellektuella funk.onsnedsä3ningar och professionellt arbete. Jack Lukkerz

Leva hela livet. Hur långt är hela livet?

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Länsmuseernas samarbetsråd. Kommunikationsplan 2016 Extern kommunikation

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

När föräldern har kognitiva svårigheter

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Diskutera En analys av skolverkets diskussionsunderlag för grundskolan Iden%tet och fotografi

Möta människor med rättshaveristiskt beteende i äldreomsorgen

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Presentationsteknik. Om mig. Josef Hallberg Josef Hallberg Doktor i Medieteknik Forskningsintressen:

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Årets UF-företag Örebro Län

Hälsa och välbefinnande hos personer med flerfunk7onsnedsä8ningar

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v

Icke- deskrip+v kogni+vism

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Syfte och bedömningskriterier

ESSENCE Pedagogens arbete vid utredning 26/8 2014

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Kri$skt tänkande. Hur gör man det? Varför är det vik$gt?

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Bella Stensnäs, leg psykolog

Kommunikationsplattform

FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se

Anknytningsprocess och samspel i praktiken. Monica Hedenbro Leg.Psykoterapeut/Med.dr 11 januari 2017

Karriärtjänster inom skolan

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

Bemötande och beteendeanalys

Mina erfarenheter som handledare Andreas Hernvald

Lärande. Hälsa. Förebyggande arbete och hur vi kan arbeta för a5 få 7llbaka barn och unga 7ll skola, studier, prak7k eller arbete. Mål. provivus.

Rimbo/Hallsta U Föräldramöte

Kap 10: Kampanjplanering

Konsten a) förändra sin egen undervisning.

Tillgänglighet! Mångfald!

Bra överblick. Bra överblick. Bra överblick h<p:// Konceptuell design

Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet?

kommunikation tillgänglighet flexibilitet IT-miljö dokument personlighet

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Lärarhandledning Lekparken

Transkript:

1.Från Bedömning till självständig aktivitet Bedömningsområde A/ tänka på: Arrangera situa8onen e9er personen: si/a eller stå? bredvid eller mi/emot? Hur länge? Hur mycket material? organiserat material, skri9lig översikt eller en sak i taget? Hur mycket verbal info? Anpassa di/ tempo e9er personens. Färdigheter som ska bedömas Gör På väg Gör inte Hjälp Intresse

2. Analys Analysera bedömningen och välj sedan en eller flera ak8viteter u8från dina observa8oner. Det behöver inte vara en ak8vitet där personen gjort alla moment under bedömningen, kanske ser du a/ personen gillar 8ll exempel a/ använda mikrovågsugnen och då kanske en ak8vitet a/ testa kan vara a/ göra micropopcorn). Ti/a extra noga e9er vad personen upplever intressant. Observera hur personen visar intresse, ibland är det svårt a/ se, alla visar intresse på olika sä/, exempel kan vara: Personens tempo blir långsammare Mer fokuserad Pratar mindre Ändrar kroppshållning Ansiktsu/ryck Ibland kan det bara vara a/ personen gör uppgi9en/använder materialet. Vilken ak8vitet väljer du och varför? Ak=vitet: Mo=vera varför:

Ta den ak8vitet ni valt och dela upp den i alla de moment som ak8viteten innefa/ar. Om ni har möjlighet är det en fördel a/ själv göra ak8viteten för a/ bli uppmärksam på vilka moment som finns. Skriv ner momenten i blanke/en nedan och testa ak8viteten 8llsammans med personen. Bedömning i aktivitet Aktivitet Delmoment Gör inte Gör med stöd Gör själv Kommentar

3. Anpassning/inlärning När du testat ak8viteten med personen och fyllt i blanke/en kan du se vilka moment som personen gör inte eller gör med stöd. Det är dessa moment som behöver anpassas. Det kan också vara så a/ andra saker än momenten behöver anpassas, vanligt är a/ hela ak8vitetens upplägg behöver tydliggöras 8ll exempel genom en bildinstruk8on eller a/ materialet är organiserat på e/ sä/ så a/ ak8viteten blir självintruerande. Oavse/ anpassning så är en vik8g del a/ anpassningen i ak8viteten görs innan personen ska göra ak8viteten Tänk också på vilken inlärningsstrategi som kan passa personen för lära ut anpassningen eller hjälpmedlet. Målet är a/ personen ska förstå anpassningen utan a/ behöva di/ stöd i ak8viteten. A/ tänka på vid inlärning är därför a/ di/ stöd 8ll personen uwasas 8ll a/ personen själv förstår ak8viteten med hjälp av anpassningen. Stödet blir därmed en 8llfällig men vik8gt del för a/ ge förutsä/ningar 8ll självständighet. Om personen forwarande behöver stöd e9er e/ några försök så kanske man behöver 8/a om anpassningen är hanterbar för personen eller om den behöver ändras. Exempel på inlärningsstrategier: Föra personens händer. Demonstrera Berä/a A/ peka eller visa Försök 1 Vilka anpassningar har du gjort?: Hur visar/lär du ut anpassningen (inlärningsstragi)

Försök 2 Vilka anpassningar har du gjort: Inlärningsstrategi: Försök 3 Vilka anpassningar har du gjort?: Inlärningsstrategi: Försök 4 Vilka anpassningar har du gjort?: Inlärningsstrategi:

4. Uppföljning Sammanfattning Diskutera eller reflektera över nedanstående frågor. Klarar personen alla delar i ak8viteten? Vilka delar behöver personen forwarande stöd hur kan dessa tydliggöras eller anpassas y/erligare? Tycker personen forwarande a/ ak8viteten är intressant? Hur visar personen intresse? Finns det andra ak8viteter i personens vardag som skulle kunna anpassas på liknande sä/? Kognition Nedan följer korta beskrivningar på beteenden som kan ha a/ göra med personens annorlunda tänkande. Diskutera eller reflektera ifall ni kan se några specifika svårigheter hos personen ni arbetar med och ev vilka hinder det skulle kunna medföra i personens vardag. Observera a/ beteendena i exemplen nedan kan bero på många orsaker. E/ visst beteende kan ha sin orsaka i flera olika kogni8va svårigheter. Var uppmärksam på a/ personens färdigheter/8llgång 8ll färdigheter kan variera i olika situa8oner och ak8viteter beroende av 8ll exempel intresse och 8digare erfarenheter av ak8viteten/situa8onen. Percep8on Överkänslig för vissa intryck - Underkänslig för vissa intryck Reagerar annorlunda på t.ex beröring, doqer, ljud, visuella intryck Mentalisering Misstolkar kroppspråk/ ansiktsulryck Kan upplevas egocentrisk Pratar mycket utan al fråga eller lämna utrymme =ll andra Central koherens Fastnar i detaljer/delar av ak=viteten. Ak=viteten upplevs som ny fast personens gjort den el antal ggr (Svårt al generalisera, ta med sig kunskap). Svårt al se sammanhanget/den röda tråden Exeku8va funk8oner Kommer av sig - börjar med annat svårt al påbörja svårt al avsluta Svårt al skiqa fokus