Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. För att förlänga hållbarheten på kött, bröd och grönsaker så kan man göra olika saker. för att bevara kött så kan man tillsätta salt. Saltet suger upp vattnet och då håller köttet längre. Men sen när man ska äta köttet så behöver man lägga köttet i vatten ett tag så att det inte är så himla salt. Det är farligt att äta för mycket salt. För att förlänga hållbarheten på bröd så kan man göra en surdeg och baka en bit av degen och lämna kvar resten av degen och sen när man har ätit upp det brödet kan man ta en bit av resten av degen och baka det brödet på gasspisen som finns där. När man har ätit upp det brödet kan man baka en till bit av degen och så vidare. Om man har mer än 65% socker i brödet så håller det längre. Men om man har så mycket socker i den så blir det inte som ett bröd, då smakar det nog mest kaka. När man ska förlänga hållbarheten för grönsaker så kan man syra den genom att lägga in grönsakerna i en syra till exempel i mjölksyra. Man kan också torka grönsakerna så håller de längre. För övrigt så kan man torka, frysa ner, upphetta maten och se till att ingen luft kommer åt den, tillsätta salt eller socker, röka eller syra maten. För då trivs inte bakterierna som förstör den På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Jag tror att det påverkade människorna på det sättet att det tog mycket mer tid åt att ta hand om maten eftersom de behövde fixa olika förråd där maten håller längre. De kanske inte hade möjligheten att ha all sorters mat. De kanske tillexempel behövde gräva gropar i marken där det är kallare så att maten håller längre, i som ett slags kylskåp. Det krävde att man planerade jättemycket i förväg. När man vaknade behövde man, istället för att bara plocka fram mat ur kylskåpet och äta, så skulle man behöva gå ut, hämta vatten ur en bäck eller brunn och hämta sin mat ur sitt lilla förråd som antagligen inte är inne i huset. Hela dagen skulle gå till att förvara maten och skaffa fram ny mat. På vintern skulle man kunna lägga mat i snön eller i is som man kan hacka fram ur sjöar. Då blir det som ett kylskåp. Men på sommaren vet jag inte riktigt mer saker man kan göra än att förvara känslig mat i en grävd grop. Maten möglar och blir dålig mycket snabbare. Därför behöver man fundera ut olika sätt att förlänga hållbarheten på maten i förväg innan man skaffar den. Det är mycket svårare att klara sig utan elektricitet.
Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tycker att nummer 4 är den menyn som låter bäst för den innehåller potatis som är kolhydrater, strömming som är proteiner och fett, grönsallad som är vitaminer och vatten som gör så att man får i sig vätska. Kroppen består av ca 65% vatten så vatten behöver man för annars torkar man ut till slut. Kroppen behöver alla kolhydrater, proteiner och vitaminer som man kan få i sig för att må bra. Om man skulle äta nr 3, alltså spaghetti, ketshup och coca cola så skulle man till slut inte orka med allt för att man inte får i sig så mycket proteiner och coca cola är inte så bra att dricka för mycket av för till slut skulle man bli väldigt trött och sur och må dåligt. Det är också mycket socker i ketshup och coca cola som inte är bra för kroppen och tänderna. I meny nummer 1 finns det: stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk. Man kan ta bort bacon, det är väldigt mycket fett i det, och lägga till kött istället. Ägg är också proteiner (som baconen/köttet) så därför behövs inte det, men man kan ju ha både och så därför tar jag istället ett kokt ägg som det finns A och D-vitaminer i. Istället för det stekta ägget så måste man ha kolhydrater som inte finns med i menyn. Då kan man lägga till potatis eller ris eller pasta. Då blir menyn alltså: potatis/ris/pasta, kokt ägg, kött, grönsallad och mjölk. I meny nummer 2 finns det: ris, grönsallad, vatten. I den menyn finns det kolhydrater, vitaminer (sallad) och vatten. Till den kan man lägga till fisk som det också finns fett i, det behöver man. Vatten är viktigt att få i sig eftersom kroppen består av ca 60 % vatten, utan vatten torkar man ut. Men mjölk är också bra för kroppen för det finns fett och andra bra ämnen för kroppen i det. Men eftersom vatten också är bra och det finns fett i fisk så går det bra med vatten. Då blir menyn alltså: ris, grönsallad, fisk och vatten. I meny nummer 3 finns det: spagetti, ketshup och coca-cola. Spagetti är kolhydrater så det är bra att ha kvar. Ketchup är inte så bra för i det finns det mycket socker. Därför byter jag ut ketchup mot råa tomater som innehåller A-vitaminer. Coca-cola är inte så bra det heller för det innehåller en massa socker och andra tillsatser, vilket inte är så bra. Därför byter jag ut coca-cola mot mjölk som innehåller fett, proteiner och en massa bra vitaminer. Men nu har jag kolhydrater (spagetti), vitaminer (tomat) och mjölk (fett, protein, vitaminer) så därför behöver jag nu ha mera proteiner i den menyn så därför lägger jag till fisk eller kött. Nu har jag: spagetti, tomat, kött/fisk och mjölk i min meny. I meny 4 finns det: potatis, strömming, grönsallad och vatten. Den menyn är ganska bra tycker jag för den innehåller kolhydrater, proteiner, fett, A, E, D, K-vitaminer och vatten men om man måste ändra något så skulle jag nog lägga till mjölk, för det innehåller mycket vitaminer, proteiner och fett, plus att jag tycker att mjölk är godast, så därför tar jag bort vattnet och lägger till mjölk. Men den här menyn tycker jag är bra så därför nöjer jag mig med: potatis, strömming, grönsallad och mjölk. Men för att lägga till något mer så kan jag lägga till en morot som innehåller mycket vitaminer tex D-vitaminer som är bra för synen och den innehåller också kolhydrater.
För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Maten som kommer från växtriket bildas av fotosyntes. Det är som ett kretslopp. Det ser ut så här: En växt behöver koldioxid, vatten och solljus för att växa. Den bildar sedan syre och druvsocker, druvsockret ombildar växten till stärkelser, cellulosa (fibrer) eller fett, protein eller andra vitaminer. Plantan lagrar energi i dens frukt t.ex en potatis. När vi äter maten från växtriket (som alltså är kolhydrater) så får vi i oss energi som vi sedan förbränner när vi tränar, tänker och sover. Fast det är egentligen inte fotosyntesens kretslopp för fotosyntesens kretslopp ser ur så här: Fotosyntes kan bara ske i växter och det speciella med växterna är att de kan andvända energin i solljus. En växt behöver ju koldioxid och vatten och solljus som den sedan omvandlar till glukos (druvsocker) och syre. Glukosen ombildas till kolhydrater, cellulosa (fibrer) och proteiner. När vi äter kolhydrater så görs kolhydraterna om till glukos igen och vi andas in syre vilket gör så att vi mår bra. Av det bildar vi människor koldioxid, vatten och energi (som vi andvänder) som vi släpper ut, och av det blir det växter, och av det blir det glukos och syre som vi behöver och så går det runt och runt och runt. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein Det är delvis falskt för man får större muskler om man äter proteiner för det är kroppens byggstenar. Men man får inte muskler av att bara äta proteiner. Man måste också träna mycket och äta proteiner. Man kan ju inte sitta och lata sig framför teven medans man äter en massa proteiner och sedan vänta på att musklerna ska växa fram. Man måste jobba för de. B För att orka mer dricker jag energidryck Det är falskt för i början blir man piggare av att dricka energidrycker men efter ett tag så blir kroppen van vid det som finns i energidrycker så då blir man inte piggare längre. Då blir man bara trött och mår inte så bra. Men även om man blir pigg av energidrycker så orkar man inte med mer. Man får inte bättre kondision för att man dricker en energidryck, så det är falskt. Man orkar inte mer om man dricker energidryck. C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten Det är falskt. Man mår inte bra av att hoppa över frukosten eftersom man behöver få i sig mat på morgonen så att man klarar av hela dagen. Om man vill gå ner i vikt måste man träna och äta. Men man kan gå ner i vikt genom att hoppa över frukosten, fast det mår man inte så bra av.
D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller Jag tror att det är falskt. I en innehållsdeklaration står det vilka råvaror som finns i varan men det står inte alla ämnen som t.ex. syror som finns i varorna. Men det står om det är t.ex. nötter i varorna för att vissa är ju allergiska mot nötter. E Om alla människor var vegetarianer så skulle maten räcka till fler Det är falskt. Även om man är vegetarian så måste man ju äta lika mycket. Då skulle man inte äta kött från djuren men man skulle ju ändå äta mat. Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) För att se vad en mashmallows innehåller ska jag testa om den har stärkelser, med hjälp av jod. Jag tror nog att den har lite stärkelser. Jag ska också testa om den har druvsocker eller proteiner med hjälp av en reagenssticka. Sen ska jag också testa om den har fett i sig genom att gnugga mashmallowsen mot ett papper. Jag ska alltså testa fyra saker: Fett, stärkelser, druvsocker, proteiner. Förutsägelse: stärkelser, test med jod. Jag tror att det finns lite stärkelser i mashmallowsen för det stod det i boken plus att stärkelser är en sorts kolhydrater och socker är snabba kolhydrater. Så därför tror jag + Förutsägelse: Proteiner, test med reagenstickor Jag vet inte riktigt om jag tror att det finns proteiner i en mashmallows. Det borde inte det men i boken stod det att det var lite proteiner i en mashmallows. Om det skulle finnas proteiner så skulle det vara en massa tillsatser i mashmallowsen. Men jag tror att det finns pyttelite i. + Förutsägelse: Druvsocker, test med reagenstickor Jag tror att det finns lite druvsocker i mashmallowsen. Det tror jag för att det finns socker i den och socker hör ihop med druvsocker i långa kedjor. Det borde vara druvsocker också i den för det kanske finns i sirap eller majsstärkelse som kommer från naturen. Sirap och majsstärkelser fanns i mashmallowsen + Förutsägelse: Fett, test med papper Jag tror inte att det finns fett i mashmallowsen fast det brukar finnas fett i vanligt godis så jag är inte säker. Men eftersom en mashmallows är ganska luftig och lätt så finns det nog inte fett. Det står på pappret att det inte finns fett, så jag tror inte att det finns fett. Även om det känns lite skumt så tror jag inte att det finns fett. - För att jag ska veta om marshmallows innehåller protein så ska jag lägga en reagenssticka(protein sticka) över marshmallowsen och om den sedan ändrar färg så betyder det att det finns protein. Om jag ska veta om om det finns fett i marshmallows så ska jag gnugga den mot ett mörkt papper och om det blir en fettfläck så betyder det att det finns fett i det. Om jag sedan ska prova om det finns druvsocker i marshmallows så tar jag en reagenssticka(glukos sticka) och om den ändrar färg betyder det att det finns druvsocker i marshmallows.
Materiel: Vi använde detta materiel: - Marshmallows - Burken med laborationsmateriel - 1 droppflaska med jod - Reagensstickor för druvsocker och proteiner - Brunt pappersark - Tandpetare Resultat: Stärkelse, kolhydrater: När vi la jod över marshmallowsen så blev den svart aktig. Och det betyder att den innehåller stärkelse och socker. Fett: I marshmallows innehåller det inget fett. När vi gnuggade marshmallowsen på pappret så blev det ingen fettfläck och då betyder det att det inte finns något fett i marshmallows. Glukos/druvsocker: I marshmallows innehåller det glukos/druvsocker. När vi testade med reagensstickan så blev stickan mörkgrön. Och då betyder det att det finns ganska mycket glukos/druvsocker i marshmallows. Protein: Det finns lite protein i marshmallows eftersom när vi la stickan över marshmallowsen så blev reagensstickan ljusgrön. Jag var ganska ren om händerna och noggrann under detta uppdrag. Om jag hade däremot varit smutsig om händerna så tror jag att resultatet skulle varit mer annorlunda. Slutsats: Det finns mest socker i en mashmallows eftersom det finns druvsocker och stärkelser i den. Det finns lite proteiner i en mashmallowsen vilket jag inte riktigt var helt säker på om jag trodde att det skulle finnas innan jag kom hit idag. Men det finns inte fett i mashmallowsen som det brukar finnas i godis tror jag. Det är bra att det inte finns. Mashmallows är inte så nyttigt så man borde inte äta så mycket av det. Det innehöll också väldigt mycket kalorier. Det är inte så bra. Mashmallows är inte så nyttigt för kroppen. Jag blev ganska nöjd med min undersökning men jag hade kunnat skriva mer om varför jag tyckte hur jag tyckte. Jag kunde bara inte få ut mina tankar på text och visste inte hur jag skulle beskriva det men i mitt huvud fanns många tankar. Jag kom inte på så mycket att skriva just då. Men annars tyckte jag nog att min undersökning var ganska bra. Förbättringar: jag kunde ha diskat testbrickan först och jag kunde ha tvättat händerna först så skulle det varit säkrare resultat. om jag sett fel på stickorna hade jag fått andra resultat. Vad jag skulle vilja undersöka ytterligare:jag skulle vilja veta vad som mer fiinns i en mashmallows. Jag skulle också vilja veta vad som finns i lakrits. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Jag tycker hon kan ta bort knäckebrödet och chokladbollen eftersom socker och vitt bröd gör att man blir pigg och efter en stund jättetrött. Istället borde hon ta fisk t.ex. för att få i sig proteiner. Proteiner behövs för att bygga upp kroppen. Sen kan hon ta potatis t.ex. i potatis, pasta och bröd finns det kolhydrater, då får du energi som håller i sig längre än vad du får av chokladbollen o.s.v. Salladen kan hon ha kvar för då får hon i sig vitaminer och då är det inte lika stor chans att man får bristsjukdomar. Från rutorna 10, 13, 1, 2,7
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på A-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.