TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala
Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå och Umeå universitet
De tre metoderna Alla tre syftar till att uppmärksamma barnen när en förälder har psykisk ohälsa. De går ut på att öppna upp för samtal i familjen om förälderns sjukdom. Målet är att främja barnens välmående, att förebygga svårigheter och att stärka föräldraskapet. Manualiserade.
Beardslees familjeintervention (BFI) För hela familjen då barnen är 5 år och äldre Sammanlagt fem träffar: Träff 1-2 Samtal med föräldrarna Träff 3 Samtal med barnen där personalen träffar varje barn individuellt Träff 4 Samtal med föräldrarna Träff 5 Hela familjen har ett gemensamt samtal
Föra barnen på tal (FBT) Kortmetod Två samtal med föräldrarna om barnens situation och om skydds- och riskfaktorer. Kan användas oavsett barnens ålder.
Barnkraft (BK) ett stöd för flera familjer i grupp Barn och föräldrar får träffa andra familjer i samma situation Två inledande samtal för den enskilda familjen Tio gruppträffar parallellt för föräldrar och barn där Tre av dessa är gemensamma Avslutande samtal med den enskilda familjen
Syftet med projektet Bredda utbudet av metoder och kunskap för att bemöta olika familjers och barns behov när en förälder har psykisk ohälsa, oavsett var i vårdsystemet föräldern söker hjälp psykiatri öppenvård/slutenvård/socialtjänst Utvärdera och jämföra metoderna Implementeringssyfte: utbildning i BK, en ny metod; utbildning om barnperspektiv och FBT till slutenvården
FBT fick inte fotfäste på avdelningar Enbart en BK-grupp hanns med under projekttiden lågt antal deltagare FBT kunde inte utvärderas, men implementering av barnperspektivet inom slutenvården studerades BK utvärderades främst genom kvalitativa intervjuer Statistisk jämförelse mellan metoderna ej möjlig
Enkätstudie om Beardslees familjeintervention (BFI) och Barnkraft (BK) BFI 11 familjer, patientföräldern mamma i tio fall. Sex kärnfamiljer. Olika diagnoser. sex andra föräldrar deltog 19 barn, medelålder 11 år, åtta pojkar, elva flickor, fyra hade neuropsykiatrisk diagnos 10 barn 11 år eller äldre och nio svarade själva på enkäter BK 4 familjer Fyra mödrar med affektiv sjukdom och fem barn varav tre flickor och två pojkar i åldrarna 10-11 år.
Enkäterna Föräldrar och barn från 11 år före och sex månader efter intervention: - SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire) - symtom, beteendeproblem, psykiskt mående. - Hanssons Familjeklimat - Risk- och skyddsfaktorer Föräldrar: föräldraenkät, med feedback i eftermätning Barnen: Livsstegen livskvalitet och framtidstro BK-barnen oavsett åldern: feedback-enkät i eftermätning
Resultat av enkätstudien BFI Föräldrarna skattade att det blev lättare att prata om sjukdomen med barnen, statistiskt säkerställd skillnad. Föräldrarnas oro för barnen minskade, också stat. sign. Kaos minskade i familjeklimatet enligt patientföräldrarna, stat. sign. Enligt föräldrarnas och barnens skattning minskade barnens emotionella problem från lätt förhöjd till normal nivå, icke-sign. Barnens optimism inför framtiden normaliserades, icke-sign. BK Barnen trivdes bra med gruppen och ledarna. De hade fått ökad kunskap om förälderns sjukdom. De tyckte att föräldrarna mådde bättre, gruppen hade varit till hjälp. Samtal inom familjen ökade lite enligt föräldrar. Föräldrarnas känslor av skam minskade.
Intervjustudien om Barnkraft 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Deltagarna 4 föräldrar med affektiv sjukdom 5 barn i åldern 9-10 år, både flickor & pojkar Barnkraft ledd av 2 x 2 gruppledare Vuxenpsykiatri & socialtjänst som genomförare och remittörer Intervjuerna 20-40 minuter, 6 månader efter deltagandet Kvalitativ innehållsanalys 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Kvalitativ innehållsanalys Känslan av trygghet gick som en röd tråd i reflektionerna av Barnkraft Underliggande kategorier/mindre helheter i reflektionerna För barnens skull I samma båt Genomförbarhet Med facit i hand 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
För barnens skull En viss grad av trygghet som förälder Förutsättning för deltagandet En egen förståelse för barnens perspektiv Egna svåra upplevelser i barndomen Motivet: att hjälpa barnet Önskan om att barnet skall slippa bära på skuld och skam att barnet skall få hjälp 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
I samma båt Trygghet med varandra Igenkännande & förståelse, tillit & öppenhet Det finns andra, man är inte ensam Andra som förstår, att få veta hur andra kan ha det Normalisering Vem som helst kan insjukna, som vilken sjukdom som helst Interaktion likar emellan Terapeutisk effekt, lättnad, ömsesidig empati men det kan även bli tungt 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Genomförbarhet Krav på stor sensitivitet/respekt Känslor av skam, skuld, otillräcklighet ligger nära på lut Ändamålsenlighet: Många skulle gilla gruppen Möjligheten till kamratstöd, att få lära känna andra För större nytta: att involvera den andra föräldern i processen Reflektioner kring metod: I det stora hela positivt Kan gärna rekommenderas andra familjer Lång väntetid kan bli ett bekymmer hur stödja? 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Med facit i hand Ökad känsla av trygghet Större tilltro som förälder, barnen mer trygga i vardagen, självkänsla Ny sensitivitet för barnens behov Att må bättre: mer glädje, mindre gräl å arga känslor men trötthet kan finnas kvar Barnen mår bättre säger föräldrarna, föräldern mår bättre säger barnen Förändrade interaktionsmönster Barnen tar mer plats, bråken lugnat sig, mer samtal om måendet, symtomen i vardagen 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Reflektion I Känslan av trygghet som en röd tråd I föräldraskap och med ohälsan Möjligt för barnet att ingå i processen I processen/i gruppen Resultera i en känsla av ökad trygghet i vardagen Måendet påverkades positivt Terapeutisk effekt som kan sätta igång positiva processer i familjens vardag (ångest och oro lindras) 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Reflektion II Kamratstödet unikt och värdefullt Känslor av skam och skuld, ensamhet och utanförskap minskar Känslan av hopp stärks (andra klarar det, också jag kommer att göra det) Ger samtalen näring och sätter igång processen 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Reflektion III Vi får inte orsaka skada Krävs stor lyhördhet i samspelet Att kunna tala om föräldraskap i relation till ohälsan utan att ge känslor av otillräcklighet näring Starkt igenkännandet kan ha en avigsida Skäl att vara medveten som gruppledare! Centralt att involvera en ev. andra föräldern/make/maka, partner Obalans och klyftor, svårt hålla processen vid liv 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Avslutande reflektion Förebyggande metoder Syftet är inte att fixa allt, att lösa alla problem utan att hjälpa familjen till coping! Barnkraft med sin tydliga struktur förefaller att infria detta löfte! 25.11.2015 bitta.soderblom@kolumbus.fi
Slutenvårdsprojektet Föra barnen på tal 1. Personalenkäter före och efter utbildningen i barnperspektiv och FBT: attityder och kunskap (20 personer fyllde i) 2. Personalintervjuer: erfarenheter av att arbeta med barnperspektivet och av utbildningen (10 intervjuer, publicerad i Socialmedicinsk Tidsskrift nr 4, 2014) 3. Protokoll för inlagda föräldrar: vilken typ av samtal förs om barnen, pratar man med barnen m.m. vad händer på avdelningar? 4. Föräldraintervjuer: hur är det för föräldern när avdelningspersonalen tar upp barnens situation och föräldraskap? Hur tänker man om barnen när man blir inlagd? (15 intervjuer)
Slutsatser av Föra barnen på tal - projektet Det tar tid att implementera barnperspektiv på en psykiatrisk eller beroendeavdelning. Liten förbättring i attityder efter utbildning tankeställare. Signifikant förbättring i kunskap om hur man tar upp barnens situation. Hinder: tidsbrist, kunskapsbrist, känsligt ämne, korta vårdtider. De som kommer igång med jobbet känner sig bekväma med uppgiften övning ger resultat! Sannolikt mest effektivt att påbörja implementering genom att utbilda och handleda eldsjälar!
Vid uppföljning ökade andelen fall där barnens situation uppmärksammades från 40 till 50 % FBT kom inte igång som rutin Samtal med barn mycket sällsynt borde sannolikt bli oftare Anmälan till Soc rutin på Beroendeavdelning Mer samarbete mellan sluten- och öppenvård viktigt, men svår att få igång. De allra flesta föräldrar tycker att det är positivt när personalen för barnen på tal!
TACK!