FORMA LERUM FÖR FRAMTIDEN PROGRAM FÖR LERUMS CENTRUM LERUMS KOMMUN

FORMA LERUM FÖR FRAMTIDEN PROGRAM FÖR LERUMS CENTRUM LERUMS KOMMUN

2 Förändringar från samråd till godkännande Vid kommunstyrelsens godkännande av programmet skedde ett antal förändringar mot det förslag som varit utställt för samråd. De förslag som ingick i samrådshandlingen men som har utgått ur den godkända handlingen är: - ett nytt motorvägsmot i samma läge som bron över motorväg/järnväg i centrala Lerum. Motet presenterades i utföranden som helt mot (avfart och påfart åt bägge håll) och som halvt mot (avfart och påfart åt Göteborg) - öppnande av Kantor Edgrens väg, - bebyggelse längs Säveån, där Alingsåsvägen idag går. Avsikten var att ta bort backen. Projektgrupp Arbetet med detta planprogram har genomförts av en projektgrupp från Sektor samhällsbyggnad (då samhällsbyggnadsförvaltningen) i Lerums kommun. I tidigt skede deltog dåvarande stadsbyggnadschefen Måns Hallén, dåvarande planchefen Lennart Dahlberg, dåvarande exploateringschefen Göran Wiman och stadsarktitekt Gunilla Wingne. I samrådsskedet deltog även Petter Lindencrona som handläggande planarkitekt, Mathias Rantanen, dåvarande chef för mark- och kartavdelningen och sedan godkännandehandlingarna har planarkitekt Hanna C Kaplan deltagit. strukturfrågor), white arkitekter (gestaltningsfrågor) och Meter Arkitekter (Dergårdsområdet).

3 INNEHÅLL 3 INLEDNING OCH SYFTE 5 PLANERINGSPROCESSEN 5 Gällande och pågående planering 5 Karta: programområdet 7 Naturmiljö 11 Fornlämningar och kulturmiljö 12 Risker och buller 12 Geoteknik och radon 13 Stationsplatsen 29 Stationsvägen blir Stationsgatan 29 Solkatten 29 Telestationen 30 Västra åbrinken 30 Gamla Konsumtomten 30 Dergården 32 Rosengården 32 F d röda huset 33 KONSEKVENSER 34 FÖRSLAG 14 Workshop och torgutställning 14 Resonemang och visioner 15 Hur kan Lerum förtätas 15 Lerums intryck för resenärer 15 Programkartor 17 Parkering 20 Stadssilhuett - ett höghus i Lerum 22

4

5 INLEDNING OCH SYFTE Lerums kommun har en vision att utveckla Lerum Centrum till en vital och mångfasetterad förstad snarare än en sovstad. I tätortskärnan ska Kommunens planering fokuseras på åtgärder som underlättar förbindelserna (tillgängligheten) och därmed ger förutsättningar till ett mer attraktivt centrum. Kommunstyrelsens arbetsutskott uppdrog därför åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta ett program för kommuncentrats utveckling. I lägesrapporten Forma Lerum för framtiden (januari 2004) står bl.a. följande: En utveckling mot ökad stadsmässighet och mångfald skulle sannolikt möjlighet för centrumbebyggelsen att växa ur det snäva område som centrumverksamheter glesas ut och i stället etableras på annat håll. överdäckning av järnväg och motorväg. tillgänglighet och parkeringsplatser. - Ta vara på Säveåns vackra vattenspegel i en stadsparksmiljö. - Öka variation och upplåtelseformer i bebyggelsen. - PLANERINGSPROCESSEN Planprogrammet utgör den första delen i planarbetet och syftar till att ge ett beslutsunderlag som ska ligga till grund för kommande detaljplaner. I programskedet ska länsstyrelsen, berörda myndigheter, sakägare, företagare, enskilda föreningar planläggningen. Synpunkter på programmet lämnas till kommunen under samrådet. Efter samråd och sammanställning av inkomna synpunkter fattas beslut om fortsatt planarbete av kommunstyrelsen. Järnvägsstation västra stambanan europaväg 20 motorvägsavfart förutsättningar inom området behöver emellertid belysas och lösas gemensamt i detta planprogram innan några detaljplaner kan antas. Programmet ska godkännas av kommunstyrelsen. Därefter påbörjas arbetet med nya detaljplaner. Samordnat med planprocessen pågår arbetet med nödvändiga fastighetsrättsliga förändringar som ska underlätta ägande- och nyttjandeförhållandena. Gällande och pågående planering En ny översiktsplan för kommunen håller på att ta form (Lerums framtidsplan, ÖP Gällande översiktsplan, ÖP 2000 beskriver att centrum utvecklas med bättre mer tillgänglig och ett visst lokaltillskott för service och handel är möjlig. Nybyggnader bör planeras så att den låga skalan bibehålls. Möjlighet att ansluta Stationsvägen med ny bro över Säveån till Alingsåsvägen hålls öppen. motorvägsavfart

fördjupningsstudie över hela Lerums tätort. För Säveån med omgivningar pågår en fördjupningsstudie för att kartlägga förutsättning för framtida markanvändning. Hela planområdet är sedan tidigare detaljplanelagt. Inom området gäller följande detaljplaner: I november 2003 hölls en workshop för att diskutera Lerums centrums framtida utveckling. Företrädare för centrumföreningen och företagarförening, gymnasieelever deltog (se sid 13 för sammanfattning). Med utgångspunkt i slutsatserna som drogs vid workshopen har Sektor samhällsbyggnad tagit fram förslag på hur bebyggelsen förbättras. en stor modell över centrum. Politiker och tjänstemän fanns på plats och det fanns tusen besökare kom under veckan. Workshop november 2003 Programområdet Kommunen utgör en del av storstadsområdet, Göteborgsregionen. Lerum är kommunens centralort. Här bor ca 17 000 invånare i en varierad bebyggelse med kommunhus med samlad kommunal förvaltning och ett brett utbud av kommersiell och offentlig service såsom apotek, vårdcentral, livsmedelsbutik och specialbutiker, placerad i Säveåns dalgång med sjön Aspen mot väster och omges av skogiga höjder. och Göteborg. Avfarter till centrum från motorvägen sker antingen vid Hulan eller Kastenhofsmotet vilka ligger utanför centrum. till Lerums centrum med kollektiva färdmedel är mycket god. I dag är bilpendlingen emellertid helt dominerande.

Programområdet. 7

talet bestod byn av ett 15-tal gårdar. centrum ligger och vidare över Wamme bro. Då utgjordes Lerums by av ett par torp vid förlägga järnvägsstationen till det nuvarande läget. avgörande händelse eftersom detta kan ses som startskottet för Lerums utveckling som förstad till Göteborg. Då påbörjades uppförandet av permanentbostäder i Lerum för människor som i första hand arbetade i Göteborg men som önskade bo året om i lantlig miljö. motorvägen. När den nuvarande centrumbebyggelsen uppfördes var tilltron till baksidan mot järnvägen och stationen och öppnade sig istället mot genomfartsvägen genom samhället. Flygfoto över Lerum. Sjön Aspen överst i bilden, omkring 1930 Torget tillkom utifrån en önskan från kommunen att åstadkomma ett centrum med bostäder, handel, samlingssalar och kontor, bl a för den egna förvaltningen. En byggnadsplan upprättades av stadsbyggnadskontoret och en arkitekttävling anordnades 1955. Huvuduppgiften i tävlingen var främst den planerade förvaltningsbyggnaden men även utformning av torget och en helhetslösning för centrum ingick i tävlan. Tävlingen vanns av SAR Lennart Söderberg från Örebro. Det kom dock att bli tvåan i den västra delen av husen kring torget. Hans förslag hade måttot Vaken sovstad. östra delarna. 1935 års generalstabskarta. Riksvägen som passerar Lerum och Wamme bro utgör huvudgatan dit bebyggelsen är samlad. Den enda järnvägsbron har samma läge som idag. under färdigställande och bostadsbebyggelsen har spridit sig norr om Säveån.

9 med förvaltningsbyggnaden med en glasad gång. Arkitekt var åter igen Nils bottenplanet. 1974 kompletterades torgbebyggelsen med affärshuset Solkatten med inomhustorg och hyresbostäder. Centrumhusets uppförande i början av 90-talet föregicks av en genom en glasgång innehåller kontor med butiker i bottenplanet. 12 i kommunens kulturmiljöprogram. Motivet är konsekvent genomförd centrumplan i placering ramar in torget och bidrar till dess höga kvaliteter. Detta var något som även juryn i arkitekttävlingen fastnade för. De skriver i en kommentar till förslaget: Förslagsställaren har genom sin byggnadsplacering lyckats samkomponera kommunalhuset med gruppen av övriga allmänna byggnader och med det enligt byggnadsplanen föreslagna till en klart disponerad tilltalande stadsbild. Fasaderna mot torget har i huvudsak behållit sin strama och tidstypiska utformning plåttak. Trapphusentréerna har ersatts av nya material. Fasaderna mot Solkatten och Stationsvägen har genomgått större förändringar. Det nuvarande skärmtaket som uppfördes i början av 90-talet med sina pelare tar idag bort lite av den ursprungliga karaktären där bostad och affärer upplevs som en integrerad helhet, vilket var en grundtanke i utformningen av husen. Torget med omgivande byggnader tillmäts ett stort kulturhistoriskt värde. Därför är det viktigt att förändring görs med stor eftertanke, varsamt och med respekt för och att ursprungliga funktioner kan bibehållas. Ett bevarande av den byggda miljön verksamhet) möjlighet att bedriva verksamhet. Torgytan har genomgått en hel del förändringar under årens lopp. För att inte förstöra dess öppenhet och ta bort den omslutande karaktär som husen utgör är det viktigt att Förvaltningsbyggnaden har genomgått få exteriöra förändringar. Marmorskivorna mellan fönsterpartierna har bytts ut mot plåt på västra och södra sidorna. Den västra med emaljerade fyllningar, marmor och kontrasterande rött tegel samt den centrala Flygfoto från 1970-talet.

10 Lerums kommun. Större förändringar av byggnadens fasadutformning och det stora trapphuset bör utföras med varsamhet. Övriga utrymmen kan tåla förändringar utan att byggnadens kulturhistoriska värde drastiskt minskar. anda. När detta program skrivs förändras fasaden med större fönster och en balkong i samband med en interiör ombyggnad. Då byggnaden inte har en lika central roll på torget tillmäts inte denna byggnad något större kulturhistoriskt intresse. Affärs- och bostadslängan kring torget betraktas idag som en byggnad även om den fasadrenovering och den nuvarande färgsättningen tillkom med indelade fält. Fasaden som vetter mot Stationsvägen har blivit tilläggsisolerad. Röda huset med hälsohuset i bakgrunden.

11 Naturmiljö Säveåns sträckning genom Lerum, mellan sjöarna Aspen och Sävelången, är en unik företeelse och i trakten en klassisk naturresurs. Till Säveån är sedan långa tider olika typer av mänskligt nyttjande knutet, men det är först idag som skyddet och upplevelsen av Säveåns natur i sig blivit det kanske viktigaste nyttjandet. Naturområde, och dagvatten, källa till visuella upplevelser mm. Ja, Säveåns funktioner är många och Så inleds Säveån, En naturinventering i Lerums kommun, län, rapport 1997:1). arter är rödlistad men har ändå ett högt skyddsvärde. Laxen i Säveån är genetiskt unik och utgör ett av skyddsobjekten i Natura 2000-området i nedre delen av Säveån (från Aspen till Göta älv). Laxbeståndet uppströms Aspen är detsamma som skyddas i vatten i Västsverige just i den här delen av Säveån. Ål förekommer rikligt på vissa I beskrivningen av riksintresset för naturvården, Säveån (nr 32.1) anges förutsättningarna för att områdets värde skall bestå. Där står att värdet kan påverkas negativt av exempelvis vattenföroreningar, byggande av vägar, ledningar och bebyggelse. I Säveån, en naturinventering i Lerums kommun, rekommenderas att en skyddande bård av träd och buskar bör omge stränderna även i de tätortsnära delarna av ån, även om olika luckor i vegetationen kan tolereras. Där anges också att en avvägning av naturintressena måste ske mot andra samhällsintressen i planeringssituationer. En samlad syn på Säveåns värden innebär också att ån är av betydelse som rekreationsmiljö för människor. I Lerum är Säveån viktig både som naturmiljö och som del i stadsmiljön. Det är också viktigt att ta hänsyn till risken för skred och erosion i åbrinken inne i Lerum och i övriga bebyggda områden. Idag är tillgängligheten till naturen omkring Säveån till stor del begränsad. Med och Tingshuset är ån mycket svårtillgänglig. Detta beror bl a på de bitvis branta slänterna, men även på att vegetationen är tät och snårig. På stora delar av Säveåns sträckning inom planområdet har erosionsskydd utförts genom strandskoning med krossat stenmaterial. De sträckor som inte är strandskodda har ofta träd växandes i strandlinjen och ett marktäcke av gräs och buskar. Programområdet avvattnas till Säveåns vattensystem, vilket gör att verksamheter i Lerum kan påverka vattenkvaliteten i ån. Säveån med Häradsbron i bakgrunden. vattenrum som en rekreativ resurs och del i stadslivet. Vid gestaltning och anläggning riksintresset. På grund av åns läge i samhället måste åns och det omgivande samhällets intressen vägas mot varandra. En behovsbedömning om programmets innehåll kan antas medföra betydande Naturresurser Förslaget innebär åtgärder inom område av riksintresse för naturvården enligt Strandskydd Programområdet berörs inte av strandskyddsförordnande.

12 Fornlämningar och kulturmiljö Kulturmiljöer bedöms med hänsyn till kulturhistoriska miljöer eller objekt. Som vikt att stor hänsyn tas till kulturmiljön vid nybyggnader och andra förändringar. Objekt och områden av kulturhistoriskt intresse är: Gamla Tingshuset Stationsmiljön med gamla stationshuset Delar av den äldre skolmiljön samt Ågården vid Dergården funnits ligger i närheten av det södra brofästet till bron över järnvägen och motorvägen. Lämningen ska undersökas i kommande detaljplanearbete. förändringarna. I samband med att årummet tillgängligörs med promenadstråk etc kommer den vackra bron att synliggöras ytterligare. Risker och buller Lerums läge utmed E 20 och Västra stambanan utgör grundläggande förutsättningar goda förbindelser mot Göteborg i väster och mot Alingsås och Stockholm i öster. Men transportlederna delar även av kommunen och bidrar till olägenheter som buller, ökade utsläpp och risker vid transporter av farligt gods. Sektor samhällsbyggnad arbetar mycket aktivt med att hantera de problem som transportlederna för med sig. I Lerums centrum ökar riskerna ytterligare eftersom en koncentration av befolkningen bor och arbetar i närheten av riskkällorna. Dessutom lockar centrum dagligen en mängd besökare. centrum där man har nära till service. Närheten till station och resecentrum ökar långsiktigt hållbart samhälle. Transporter av farligt gods En riskanalys har utförts av ÅF konsult på uppdrag av dåvarande samhällsbyggnads- farligt gods på E 20 och Västra stambanan i samband med att ny bebyggelse planeras i närheten av transportlederna. år följande åtgärder för att begränsa konsekvenserna vid en eventuell olycka: fasaden mot järnvägen utformas utan stora fönsterytor och utan balkonger. liknande för att motverka skador på byggnaden vid en olycka. Parkeringshus kan i vissa fall fungera som skydd för bakomliggande bostäder vid en farligtgodsolycka. Konstruktion och utformning bör utredas. För nya och tillbyggda fastigheter rekommenderas översyn av ventilationssystemet och avstängningsmöjligheterna. bort från järnvägen. Gåendes passager över spårområdet bör ses över för att undvika obehörig spårbeträdelse. Markförhållandena i anslutning till omstigningsytorna vid planerat resecentrum bör ses över så att risken för att ett eventuellt utsläpp skall ledas ned mot dessa ytor minskas. Räddningstjänstens framkomlighet i området skall beaktas i det fortsatta arbetet med planområdet. De i riskanalysen föreslagna åtgärderna föreslås användas och utredas vidare det kommande detaljplanearbetet. I Lerums kommun upplevs bullret vara ett stort problem. Man har satt som mål att minska bullerstörningen i kommunen till en nivå som säkerställer god hälsa och en bra levnadsmiljö. I linje med detta beslöt man 2005 att kartlägga bullret i kommunen. Man gjorde två olika undersökningar. Den ena koncentrerade sig på de faktiska, uppmätta och beräknade nivåerna. I den studien ingick också uppdraget att föreslå ett åtgärdsprogram. Den andra studien fokuserade på de upplevda störningarna och deras medicinska effekter, baserad bl.a. på intervjuer. riksdagen fastställde i samband med infrastrukturpropositionen (1997), riktvärden (Ekvivalentnivå är ett medelvärde på ljudnivån, medan maxnivån är ett värde på ljudnivåtopparna)

13 avskärmande bebyggelse utefter stationsgatan förväntas förbättra bullersituationen för vilket bidrar till mindre buller. Planerad bebyggelse kan på olika sätt anpassas för att minska störningarna. Åtgärder som kan komma att krävas är: Hög grad av ljudisolering av fönster och andra fasaddelar. inglasning av balkonger och uteplatser. Placering av balkonger och uteplatser till en tyst sida. Placering av sovrum till en tyst sida. Andra typer av möjliga åtgärder är: Olika typer av bullerskärmar eller avskärmande bebyggelse som anpassas för centrummiljön. Sk. tyst asfalt som utförs i nya beläggningar på motorväg. ar i det fortsatta planarbetet. Vibrationer Förekomsten av vibrationer från järnvägen ska klaras ut i kommande detaljplanering. Geoteknik och radon WSP har tagit fram en översiktlig geoteknisk utredning över programområdet vilken indikerar kommande behov av insatser för föreslagen bebyggelse och vägåtgärder. Ytterligare undersökningar håller på att genomföras vid området vid den planerade bron över Säveån och området vid de planerade avfarterna till motorvägen. Programområdet ligger inom område med sluttande lermarker. I vissa delar behövs kompletterande uppgifter om stabilitet. Stabiliteten ska utredas i de detaljplaner som gäller bebyggelse längs Säveån. Marken inom planområdet klassas som låg/normalrisk för markradon. en detaljplan redovisar användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. synpunkt är lämpligt för en utbyggnad av butiker och bostäder. Vidare har kommunen bedömt att programmet riskerar att medföra betydande miljöpåverkan vid åtgärder invid Säveån, som är av riksintresse för naturvården. Programmet bedöms även centrum, vilket påverkar buller och luftföroreningar. Vid behovsprövningen har för delen kring Säveån. Programförslaget medger inte användning av programområdet förordningens bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunens ställningstagande grundar sig på bedömningen att ett genomförande av programmet: Riskerar att indirekt påverka Natura 2000-område nedströms Säveån. Natura 2000-området kan inte säkert sägas vara direkt berört och därmed bedöms det att Anger inte förutsättningar för kommande verksamheter eller åtgärder som kräver Programförslaget ger möjlighet till utbyggnad av ny vägbro, bryggor och strandpromenad utmed Säveån. Vissa av åtgärderna kan bli föremål för tillstånd av vattenverksamhet. Ingrepp kring Säveån kan påverka riksintresset dels genom lokaliseringen, dels genom en grundlägning och andra markarbeten som kan krävas. Det kan innebära miljöpåverkan på biologisk mångfald och vattenmiljöer i Säveån. Åtgärderna riskerar att innebära betydande miljöpåverkan. Inte påverkar möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. Inte bedöms ge upphov till stor miljöpåverkan på landskapet eller fornlämningar. Inte ge upphov till risker för människors hälsa eller för miljön. Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. Riskerar att påverka områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat, i form av riksintresset för naturvård Säveån. aktuellt programförslag. Ett första steg blir då att avgränsa vilka frågor som ska ingå i miljöbedömningen. Resultatet av miljöbedömningen blir en miljökonsekvensbeskrivning, som ska innehålla åtgärder för uppföljning och övervakning. den övriga påverkan på miljön som kan uppkomma till följd av programmet, kommer att utredas förslagen Kommunen avser att i den fortsatta planprocessen utreda den mindre miljöpåverkan som bedöms uppstå till följd av aktuellt planförslag samt åtgärder för uppföljning och övervakning.

14 FÖRSLAG Workshop och torgutställning I den workshop som hölls i november 2003 diskuterades Lerums centrums framtida utveckling. Workshopen sammanfattades med fem stadsbyggnadsbegrepp som beskriver en viljeinriktning i det strategiska arbetet med att utveckla centrum (Forma Lerums Framtid, Lägesrapport 2005.02.07, Lerums kommun, stadsbyggnadskontoret, Måns Hallén). De fem stadsbyggandsbegreppen tydliggör de väsentliga delarna för programidéns helhet. Öka tillgängligheten till centrum med nya mer centralt belägna på- och avfarter från motorvägen. Förbättra tillgängligheten mellan norra och södra motorväg och järnväg. 2. Nytt stationsläge: Nytt läge för stationsbyggnad/terminal för resecentrum mer centralt belägen åt sydväst i Lerums centrum. Maximal tillgänglighet för alla fordonsslag till stationen: tåg, buss, cykel och gående. 3. Högre exploatering av bebyggelse: Tillåt högre exploateringsgrad för bebyggelsen i centrum. Förtäta och försköna i en mer stadslik struktur. 4. Tillskapa bra handelslägen: Tillskapa fysiska bebyggelsemiljöer som attraherar handelsetableringar (A- verksamheter). Avskärma motorvägen och järnvägen från centrum med hjälp av byggnader utmed järnvägen. skapa mer av stadspark i detta parti av centrum. Med utgångspunkt i slutsatserna som drogs vid workshopen har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram förslag på hur bebyggelsen i centrum kan förtätas för att förbättras har genomförts. Förslagen presenterades under en vecka i september 2005 på en stor offentlig modell över centrum. Politiker och tjänstemän fanns på plats och det fanns möjlighet besökare kom under veckan. I samband med tältutställningen inkom 120 skriftliga synpunkter på förslagen vilka sammanställts i en bilaga till programmet. 20 st av synpunkterna är generellt positiva till föreslagen centrumomvandling. 3 st av synpunkterna är däremot negativa utan att förslagen. lämpligheten såväl som utformningen. Övervägande del var negativa och berörde både de presenterade höghusens utseende samt om höghus passar in över huvud taget. nära Lerums centrum. 3 st kommentarer förespråkar alternativ 1, det vill säga en alternativ 2, en dubbelriktad lösning. Alternativ 3 innebär en överdäckning av motorvägen och järnvägen. 9 st synpunkter är positiva till en överdäckning, medan 2 st är negativa. Flera av de inkomna synpunkterna handlar om buller från järnväg och motorväg och förslagen kommer att innebära mer buller. våningar. 3 personer är negativa till ny bostadsbebyggelse längs med Säveån. Istället framhålls området som rekreationsstråk. Tre personer är uttryckligen positiva till bostadsbebyggelse här. 5 personer vill ha kvar korvkiosken (Moset) vid busstationen. ha för tillkommande bostäder, säger två personer att man vill ha bara hyresrätter. En annan person säger att man vill ha blandade upplåtelseformer. En person säger att det bör byggas bostäder till ungdomar som vill bo kvar i kommunen. En annan åsikt är att det bör byggas lägenheter för dem som inte är förmögna, ungdomar och fattiga pensionärer. kommentarer som vill ha ett mer storskaligt, modernt centrum. Sammanfattningsvis kan konstateras att andelen positiva synpunkter överväger i antal. Negativa synpunkter berör främst ett eventuellt höghus eller dess utformning.

15 Resonemang och visioner långsiktig strategi för utveckling. En utveckling som påbörjats för över hundra år sedan och som ständigt kommer att pågå. En utveckling från kyrkby i agrarsamhället till villastad i 1920-talsanda, till stationssamhälle, till förort och funktionalism och till en modern och attraktiv tätort i det postindustriella samhället. Visionen måste ta utgångspunkt i det kulturarv vi lever med och väva samman framtidens behov av service och utbud med de förutsättningar platsen har. Vi förändringar som utgör förutsättningen för att upprätthålla och utveckla vårt attraktiva samhälle. I tältutställningen 2005 hade allmänheten under en vecka möjlighet att träffa kommunens planerare och politiker för att lämna synpunkter och ställa frågor eller diskutera förslaget till den framtida utvecklingen i centrum. Lerums tätort lever naturligtvis inget isolerat liv utan påverkas i högsta grad av den dynamik som präglar Göteborgsregionen. Det är med regionens utbud och efterfrågan vi utvecklas och med regionen vi invecklar i ett allt tätare samarbete. Det gäller I takt med omvärldens förändringar behöver Lerums centrum upprätthålla och förstärka attraktionskraften, öka handelsutbudet och höja exploateringsgraden. befolkning i centrum både natt och dag. För att öka trivseln behövs inte bara en hög gatorna måste utformas med höga ambitioner om skönhet och funktion. Hur kan Lerum förtätas En av de slutsatser som framkom vid workshopen Forma Lerums Framtid i november 2003 var just att Lerum har behov av högre exploatering av bebyggelsen i centrum. Det i någon mån nydanande i detta ställningstagande var att Lerums egen karaktär med lägre villabebyggelse i omgivande vacker natur skulle kunna ges en stark komplettering i ett centrum med tätare och högre bebyggelse. Viljan fanns att pröva förutsättningar för en allmänt högre exploatering dock med ett också utgångspunkter för att åstadkomma en miljö med mer stadslika kvaliteer. Lerums intryck för resenärer stationssamhället och de institutioner som placerades på rad; Tingshus, Skolbyggnad, Följden blev att ryggen därmed vändes mot järnvägen och mot motorvägen. Här passerar dock över femtio tusen människor per dygn och alla dessa vändes ryggen åt. Varumärket Lerum sätts naturligtvis i hög grad av dem som bor och verkar i Lerum men en icke oväsentlig faktor är hur samhället uppfattas utifrån.

Stadssilhuett och entréer En viktig studie i utredningsarbetet har varit att undersöka hur centrums karaktär höja det som blir nybyggt. Kommentarer från Lerumsbor har varit både positiva och negativa till en högre byggnad. De negativa synpunkterna associerade ofta höghus till att skapa ett uttryck unikt för Lerum och som bidrar till en positiv bild av orten. Med den nu föreslagna centrumplanen har Lerum för första gången vänt sitt ansikte mot besökaren. Huvudentrén är förlagd till Stationsvägen som i sin föreslagna utformning nu ges karaktären av gata. Omgivande bebyggelse rymmer välexponerade butiker, restauranger och annat serviceutbud. Lerum visar också upp sig mot de förbifarande på järnväg och motorväg. En ny intressant siluett avtecknar en varierad bebyggelsehöjd med tydlig koncentration mellan Göteborg och Stockholm och ger därmed Lerum ökad attraktionskraft som etableringsort såväl för boende som företagare. Förbättrad tillgänglighet Den mest grundläggande förutsättningen för att kunna locka till sig etableringar av handels- och serviceföretag är dock tillgängligheten. Lerums centrum har idag mist sin naturliga eller ursprungliga plats vid landsvägen. Motorvägen och järnvägen skär rakt igenom tätorten utan att resande ges en rimlig chans till att stanna upp. Handeln tenderar att glesa ut och snarare koncentrera sig till motorvägsavfarten vid Hulan. bilar per dygn. Det ger en trög inmatning med ibland stillastående köer ända ut på En ny bro över Säveån i Stationsgatans förlängning avlastar övriga delar av centrum Ett vitalt centrum skall vara lätt att nå med olika färdmedel. Figurerna symboliserar hur Lerums centrum, halvcirkeln mellan Säveån och järnvägen, bör kunna nås både från det omgivande gatunätet, från motorvägen och från järnvägen. Eftersträvad situation

17 10 11 7 3 4 9 5 1 2 Huvudsaklig användning av kvarter bostäder. Längs E20 på sikt ett större inslag av arbetsplatser utbildning centrumfunktion - handel, kultur, bostäder, arbetsplatser och nöjen programgräns Projekt i centrum 1 resecentrum 2 utveckling av verksamheter 5 Rosengården, utveckling mot mer handel och verksamheter 7 årummet, utveckling av rekreations- och naturvärdena kring ån 9 ny bro över Säveån 10 gamla telestationen, utbyggnad för bostäder med möjligt inslag av t ex handel 11 Dergårdsområdet, utveckling av centrumfunktioner och utbildning

Gatunätet I arbetet med att göra Lerum Centrum mer tillgängligt ingår att förbättra gatunätet. Genomförda studier och tidigare arbete visar att gatunätet i programområdet har brister i tillgängligheten och framkomligheten. centrum ska färdas långsamt. Häradsbron behöver kompletteras med en ny förbindelsen över Säveån. En ny bro ansluter till Alingsåsvägen vid fd. Villa Mascot. En ny förbindelse över Säveån i samma Göteborgsvägen. och eventuella justeringar genomföras i det kommande planarbetet. Olika brotyper för en ny förbindelse över Säveån har studerats översiktligt. Åmiljön Att tillgängliggöra årummet poängterades i ett av de sk stadsbyggnadsbegrepp som beskrivits i viljeinriktning om utvecklingen i Lerums centrum: En helhetsgrepp bör tas på det tätortsnära årummet i Lerum centrum. Programmet föreslår att Säveån görs tillgänglig för allmänheten som ett grönskande promenadstråk genom planområdet. Stråket kan bli ett tillskott som grönt rum och ge möjlighet för vistelse vid vattnet. Programmet tillgängliggör naturrummet kring ån genom följande åtgärder: årummet och skapa mer av stadspark i detta parti av centrum. Nytt, handikapanpassat gångstråk på båda sidor av ån Ge årummet kontakt med centrum genom att bebyggelsen släpper genom naturen på utvalda ställen. bostäder och verksamheter som caféer, utställningar, bryggor och eventuellt båtplatser utmed ån centrala läget mellan missionskyrkan och nya bron. Strandområdet föreslås tillgängliggöras med vistelseplatser, spännande målpunkter, natur och parkområden som kan ligga i anslutning till planerade bostäder och offentlig verksamhet. Arbetet med en fördjupad studie av Säveåns hela sträckning har inletts. Studien ska utreda förutsättningarna för olika markanvändning för att bättre ta tillvara ån som naturresurs.

19 Områden som undantagits från godkännande Kartan visar principer för vägnätet med ett dubbelsidigt motorvägsmot. Korsningar med hög belastning kan utformas som mindre cirkulationsplatser. Grön markering visar huvudstråk för gång- och cykelväg. (bild: WSP) Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket 2007-10-10.

20 Parkering När antalet besökare, boende och arbetande i centrum ökar så ökar även behoven av parkeringsytor. Det skall vara bekvämt att parkera i Lerums centrum. Planens målsättning är att hålla nere parkeringsbehovet i Lerums centrum. När antalet invånare i centrum ökar förväntas viljan att resa kollektivt och cykla öka. En god koll- förväntas minska parkeringsbehovet. För planområdet gäller den P-norm som kommunfullmäktige antagit (Parkeringsnorm för Lerums kommun, 1999-09-02). Planerade verksamheter och bostäder ska i princip följa normen. Fastighetsägare ansvarar för att normen uppfylls. Efter gott samarbete mellan kommun och olika fastighetsägare har parkeringsfrågan fram tills idag kunnat lösas på ett tillfredställande sätt. I centrumkärnan kan det pga utrymmesbrist vara svårt att anordna bilplatser i direkt mest centrala delarna kan delas upp i tre olika områden: I zonen mellan järnvägen och Stationsvägen, från bron över motorvägen till stationen Söder om Torpskolan, vid Häradsbron Norr om Wamme bro, området mellan Dergården och järnvägen mål att kommunen ska kunna tillgodose en eventuell ökning av antalet pendlingsparkeringar i takt med att befolkning och andelen pendlare ökar i framtiden. pendeltågstationer. När trycket på p-platser successivt ökar i centrala Lerum kan de övriga stationerna få ta en större del av antalet pendlingsplatser och på så sätt avlasta Lerum centrum. förlängning har tidigare studerats som möjlig p-yta. Här är en mindre p-yta möjlig. Sträckan mellan Stationsvägen och järnvägsområdet är lämpliga att bebygga med p- fungera som effektiva skärmar mot buller och risker från järnvägen och motorvägen. Det exponerade och centrala läget samt byggnadernas storlek gör att eventuella p-hus måste utformas med stor omsorg. Ytan längs västerut, vid bron över motorvägen, används idag som återvinningsstation. Om den tas i anspråk ska en plats för en ny återvinningsstation lokaliseras. Naturområdet mellan järnvägen och motorvägen som nås med järnvägsviadukten på Strömängsvägen kan utnyttjas till parkeringar. En gångväg får då ordnas med anslutning till den planerade gångbron vid perrongerna. Genom att samutnyttja bilplatser för verksamheter vars maximala behov infaller vid olika tidpunkter tex för bostäder och arbetsplatser kan ett lägre antal p-platser än normen krävas. Parkeringsytor och olika former av p-däck ska inordnas i stadsmiljön och ges en god gestaltning. Samutnyttjande och eventuella förändringar i parkerningsnormen bör eftersträvas och diskuteras vidare i planeringsprocessen. cykelparkeringar är inte tillgodosett idag och kommer sannolikt att öka i framtiden. I ska utredas vidare. Ett genomförande av samtliga byggrätter som planen kan medföra (i den platser i Centrum. Ett behov av att skapa nya parkeringar för olika ändamål är sannolikt. Framtida utbyggnader i centrum ska, om man inte kan skapa tillräckligt antal parkeringsplatser inom fastigheten hjälpa att bekosta nödvändiga parkeringsanläggningar. Möjliga områden för till nya p-ytor har studerats översiktligt nedan. En större parkeringsanläggning kan anläggas mellan Frändegården och har ett mer centralt läge. En enkelsidig parkering är möjlig norr om järnvägsområdet öster om Wamme bro.

21 P-anläggning mellan Frändegården och järnvägen. Pendlingsparkering mellan järnväg och motorväg gen genom att uppföra parkeringshus i upp till tre våningar. Pendlings-, besöks-, och boendeparkering är möjligt Möjliga områden för utveckling av parkeringsplatser.

22 Stadssilhuett - ett höghus i Lerum White arkitekter har hjälpt till med att visualisera en byggnad i varierande höjd mellan med fyra lägenheter per våningsplan riskerar att upplevas kort och tjock medan höjderna uppemot femton våningar visar en stramhet och elegans. Efter att höjden har analyserats har också karaktären på byggnaden studerats, arkitekturens yttre ansikte, material, transparens och färg. En bro över Säveån har studerats översiktligt. Tre olika typer som kan vara lämpliga redovisas här (sidan 25). Konstruktionerna har valts så att man kan undvika brostöd i vattnet. Detta har bedömts viktigt med tanke på Säveåns höga naturvärden. Kostnaden och utformningen av en ny broförbindelse kommer att studeras vidare. Påverkande faktorer är även de geotekniska förutsättningarna vilka bedöms vara komplicerade och därmed fördyrande. Den mest konventionella brotypen och samtidigt den billigaste är en betongbalkbro. Fördelen är förutom kostnaden att bron ger ett neutralt intryck. En nackdel är att brobalken måste göras relativt kraftig pga den stora spännvidden, vilket kan ge bron ett mindre smäckert utseende. Detta har betydelse för hur bron upplevs i ett framtida parkstråk utefter Säveån. I en bågbro bärs det långa brospannet upp av två låga bågar. Förslaget måste studeras vidare eftersom brotypen är mindre vanlig. Fördelen med denna brotyp är att brons göras smäckrare än för betongbalkbron. På en snedkabelbro med sk pyloner blir bärningen ännu tydligare och mer dramatisk troligen ca dubbelt så dyr som betongbalkbron.

Silhuettbilden visar ett förslag på hur Lerums centrum skulle kunna gestalta sig från motorvägen vid en utbyggnad av höghus, resecentrum och utveckling av centrumbebyggelsen. (fotomontage: white arkitekter) 23

24 Illustration: olika utformning av ny bro över Säveån. Snedkabelbro. (bild: WSP)

En illustration av möjlig utveckling av Lerums centrum. Skissen visar hur man kan genomföra de fem stadsbyggnadsbegreppen för Lerum (se sid 14), som lyftes fram under workshopen 2003. (bild: white arkitekter) Skala 1:2500

WSP 123 WSP 123 Resecentrum Pendlingsstationen i Lerum är i behov av upprustning för att skapa en mer praktisk och trygg miljö för resenärerna. Miljön kring perrongerna, gångtunneln och busstorget kapaciteten på busstationen behöver höjas. Dessutom är kopplingen till centrum otydlig och ser tråkig ut för resenärer som kommer med tåg eller buss. Centrum kommande detaljplan. Parkering Planprogrammet föreslår ett nytt läge för tågperrongerna ca 200 meter väster om nuvarande läge. I direkt anslutning till perrongerna föreslås bussuppställning och resecentrum. Syftet är att skapa en direkt koppling mellan tågperrongerna, resenärer som byter färdmedel mellan buss och tåg. Dessutom bidrar en kompakt kan röra sig under stora delar av dygnet. Parkering Butik Kommunens övriga fem pendeltågstationer på Alingsåspendeln utmed Västra stambanan bör efterhand få en enhetlig upprustning liknande den i centrum. På så sätt ges intryck av samhörighet mellan samtliga stationslägen genom kommunen vilket signalerar att en omsorg och självkänsla råder i kommunens olika delar. Exempel på delar som kan förnyas och göras bättre är bla väderskydd med skärmtak, gångtunnlarnas utseende, cykelparkering, pendlingsparkering, informationsskyltar etc. Gång Parkering körbanor Parkering Cykel Gång 5 m 2 m 7 m 2 m 1 m 3 m 2 m Förslag till gatusektion på nya Stationsgatan. Till höger syns förslaget till ny byggnad som innehåller parkeringar, resecentrum och butiker. (bild: WSP) Tågstation med en gångbro från södra Lerum över motorvägen och spåren och in i den planerade det nya läget. Avstigning kan i framtiden utformas som sidoplattformar, vilket medför att den norra perrongen har en direkt förbindelse till väntsal och Stationsgatan. åningar som skärmar av en avskärmande funktion med tanke på olyckor med farligt gods på järnväg och västra. På v kan innehålla väntsal, biljettförsäljning, kiosk och annan resandeservice samt personalutrymmen för reseföretagen, taxi etc. Resecentrum föreslås utformas med uppställningsplatser för bussarna mellan bussterminalen genom en bussgata från Stationsvägen norr om den gamla järnvägsstarionen utmed spårområdet. Lösningen ger en bra koppling mellan bussarna och centrum. Illustration av utvecklingen kring nya Stationsgatan med Stationsplatsen och resesentrum. Tågperrongen har illustrerats i ett nytt, centralt läge. (bild: white arkitekter)

27 Det ska även vara bekvämt att parkera sin cykel. Här är ett exempel på cykelparkering från Helsingör i Danmark. I Kungsbackas nya resecentrum är det nära mellan tåg och buss- Det är viktigt att ett p-hus i centralt läge får en omsorgsfull utformning. I fotomontaget ges exempel på en kul möblering av en tågperrong. (bänkdesign: Karin Andersson)

Då mängden butiksytor i centrum behöver utökas föreslås en viss komplettering ske utbyggnader i en våning längs fasaderna runt torget. Detta skulle ge möjlighet för en smala passagerna. Dagens entréer från Stationsgatan är inte särskilt tydliga och kan upplevas trånga. Den planerade entrén utförs som en öppning i husets bottenplan. tillbyggnad i samma stil som på övriga torget. Syftet är att kunna skapa en ny och för alla tillgänglig entré som kombineras med utställningsytor för kommunal information samt ett nytt kafé. Åtgärderna bidrar till en ny och tydlig målpunkt på torget vilket skapar nya stråk och rörelsemönster över torgytan. tillbyggnader i ljust orange. Möjligheten till en ny entré genom huset till nya Stationstorget är indikerat med en pil. (bild: white arkitekter) I fotomontaget visas ett alternativ med nya tillbyggnader och borttagna skärmtak på (bild: white arkitekter)

29 Stationsplatsen På Stationsvägen föreslås det skapas en mindre torgplats framför den nya entrén till tas bort och föreslås ersättas med inlastning i marknivå. Platsen rustas upp och nya i centrumhuset. Den föreslagna nya entrén till Solkattens köpcentrum mynnar i det nya stationstorget. På andra sidan Stationsvägen ligger resecentrum som en målpunkt i stråket från delar av dygnet. Stationsvägen blir Stationsgatan Stationsvägen ska bli det primära vägvalet vid färd till och genom Lerums centrum. Stationsvägen ska utvecklas till en ny, livlig affärsgata - Stationsgatan. utmed körbanan planeras parallellparkeringsplatser och därinnanför trädplanteringar, rejäla trottoarer för fotgängare och ett cykelstråk. Tätt placerade övergångställen gör att gatan inte upplevs som en barriär i stadsbebyggelsen. butikslokaler och resecentrum skapas ett vitalt gatuliv. Solkatten Längs Stationsgatan möjliggörs en tillbyggnad av det kvarter där Solkatten ligger. En något större bottenvåning bör bestå av butiksytor. Ovanpå butiksplanet visas ett våningar, som läggs i gatans riktning. Ett sådant hus skulle bilda ett tydligt avslut mot stationsvägen, vilket saknas idag, och skärmar samtidigt av buller och andra störningar Stationsvägen idag. Det är ont om butiker och gott om inlastningsytor. Adeltorpsvägen. Det underjordiska parkeringsgaraget kan kompletteras med parkeringar under den planerade byggnaden. På grund av risk för olyckor med farligt gods på järnvägen och motorvägen ska kommande detaljplanearbetet. Fotomontage av den nya Stationsgatan. Till vänster syns den föreslagna tillbyggnaden serna. Till höger illustreras det nya resecentrumet med butiker. På våning 2-3 ligger

30 Telestationen Ett nytt bostadshus planeras på där telestationen ligger idag, bredvid Vattenpalatset utefter Häradsvägen. En mindre del av byggnaden ska även i fortsättningen innehålla tekniska funktioner. Handel kan vara intressant i en del av byggnaden. Givna förutsättningar är det strategiska läget vid den norra infarten till centrum samt närheten till Vattenpalatset, vilket ställer speciella krav på byggnadens utformning. till planerade bebyggelse. Möjlighet till kompletterande parkeringsköp på Torpskolans parkering får utredas i detaljplanearbetet. Västra åbrinken Väster om Häradsbron föreslås ny bebyggelse på dagens parkeringsplats vid Torpskolan. I illustrationen på nästa uppslag visas ett förslag på bebyggelse som kan ske i parkeringsdäck under byggnaderna eller på marken uppdelad i olika lägen. Miljön utefter ån kan kompletteras med gångvägar, sittplatser, en ny gångförbindelse och någon mindre komplementbebyggelse. Gamla Konsumtomten Platsen är en strategiskt viktig plats för centrum med potential att utvecklas. Läget är tomten vackert mot parkstråket utmed Säveån. kontor är även möjligt. Fotomontage taget från Göteborgsvägen. Här illustreras en ny större byggnad på tomten för fd. konsum. (Fotomontage: white arkitekter) läget ställer krav på utformningen på eventuell ny bebyggelse. En större byggnad än dagens kan antas generera ett behov av parkeringsplatser som inte kan tillgodoses inom tomten. Ett eventuellt underskott av p-platser får köpas på annat tillgänglig yta i närheten tex på andra sidan Säveån.

Illustration av modern bebyggelse som sträcker sig ut i naturen i årummet. Illustrationen ska ses som inspiration, eftersom utfornming, placering och hustyper måste studeras vidare i en detaljplaneprocess. I denna bild illustrerats att antalet våningar trappar upp mot Häradsbron. Till höger visas en ny byggnad på f d konsumtomten, i samma läge som Sportringen sport, intill gamla tingshuset. En byggnad i detta läge innehåller lämpligen butiker, lokaler för kultur eller annan offentlig verksamhet i bottenvåningen och kontor eller bostäder ovanpå. (Fotomontage: white arkitekter) 31

32 Dergården Området i anslutning till korsningen Alingsåsvägen-Kantor Edgrens väg samt mellan Dergårdens gymnasium och Säveån har studerats för att hitta en lämplig användning för de olika ytorna. bostadsbebyggelse med möjlighet till caféer eller restaurang i bottenplanen. Väster om Alingsåsvägen kan en ny byggnad i nytt läge ersätta den som idag innehåller restaurangen Annas hörna. Alingsåsvägen Festplats Norr om korsningen mot gymnasiet är det möjligt att addera mindre tillbyggnader till skolan och skapa en ny, attraktiv entré till skola och andra kulturaktiviteter. Platsen framför entrén kan fungera som festplats med en scen. När festplatsen inte används kan den utnyttjas som parkering. Parkering i bokskogen Området närmast järnvägen utnyttjas lämpligen till parkeringsytor eftersom området är stört av buller och andra risker. Rosengården De fyra punkthusen bildar idag ett kvarter norr om Stationsvägen. Programmet föreslår en utveckling av området. Här illustreras en möjlighet att bygga på husen med tre våningar samt att uppföra en mindre kontorsbyggnad utmed Stationsvägen men även andra sätt att utveckla området är möjliga. Förslaget bidrar med välbehövliga nytillskott av bostäder i centralt lägen. En förändring av husen skulle ge tillfälle för komplettering av hissar. En förutsättning för utbyggnad av kvarteret är att ett avskärmande parkeringshus uppförs på andra sidan Stationsvägen. Antalet p-platser behöver utökas och närheten till järnvägen och motorvägen kräver en skyddande barriär på grund av buller och andra risker. Dergårdsentrén Illustration av hur ny bebyggelse (orange) och förbättringar i miljön kan se ut vid Dergårdsskolan, korsningen Alingsåsvägen och Arkitekter) Illustration av utveckling av Rosen- kunna byggas till på höjden. En mindre byggnad med kommersiella lokaler kan uppföras mot den nya ter en avskärmande byggnad med parkeringar mot järnvägen.

33 Fd Röda huset I programarbetet har lägen för ett eller ett par högre hus studerats. Ett högt bostadshus i ett centralt läge bidrar till att centrum blir mer befolkat vilket i sin tur ger liv och rörelse även efter kontorstid. Ytterligare ett syfte med ett högt hus är att tydliggöra Lerums centrum gentemot omgivningarna för passerande på motorvägen. Stationsvägen och den föreslagna bron till Alingsåsvägen. Tomten är en av de mest torg. Därför föreslås den som plats för ett högre hus i Lerums centrum. omges av en lägre byggnad (3 vån) med butiker, kontor eller offentliga lokaler. Här har fasadutformningen har studerats särskilt med tanke på det utsatta läget i närheten av järnväg och motorväg. Den lösning som visas här, möjliggör en mer sluten sida mot buller och risker, och en mer öppen sida med större fönsterytor åt den lugna sidan. Illustration av f d Röda huset som möjlig plats för ett nytt högre bostadshus med en lägre del med tex butiker. White arkitekter har studerat utformningen av ett högre hus med en egen karaktär. I fotomontaget är fasaden är mer sluten, med mindre

34 KONSEKVENSER miljöaspekterna för Lerums centrum och översiktligt bedöma konsekvenserna av den förändrade markanvändning som föreslås. Programförslag Intentionerna med projekt Lerums centrum är att öka tillgängligheten, tillföra bostäder, tillgängliggöra Säveån samt förstärka och utveckla centrumhandeln. Förslaget innehåller bl a ett nytt motorvägsmot, en ny förbindelse över Säveån, ett nytt resecentrum, nya handelsytor och nya bostäder. Exploateringen i centrumkärnan föreslås ökas bl a genom ett högre hus. Väg E20 samt Västra stambanan är av riksintresse för kommunikation samt primär transportled för farligt gods. I samband med programarbetet har på ett tidigt stadium de övergripande trygg miljö med acceptabla bullernivåer. Programmet ställer krav på att tillgodose ett framtida parkeringsbehov för bilar såväl som för cyklar. Åtgärder för att öka låg hastighet kommer att genomföras. Väg E20 och Västra Stambanan är idag de dominerande bullerkällorna i Lerums För den kommande perioden förväntas bullerökningen från E 20 och västra stambanan vara relativt små. Den bullerökning som kan förväntas i samband För miljön inom Lerums centrum är det av största vikt att bullerskyddsåtgärder vid motorväg och järnväg genomförs. Kommunen är tillsammans med Vägverket och att uppfylla gällande riktvärden för buller i utomhusmiljön, särskilt för bebyggelsen utmed Stationsvägen. De planerade bostäderna föreslås skyddas från störande buller genom fasadåtgärder, inglasning av balkonger samt orientering av boningsrum mm. Kommunens mål är att miljön i centrum ska vara mycket trygg med tanke på transporter av farligt gods på motorväg och järnväg. Den genomförda riskanalysen utmed Stationsvägen är mest utsatt. Här ska de åtgärder som föreslås i analysen genomföras. Konsekvenserna för bullermiljö och säkerhet bedöms med utgångspunkt i genomförda analyser kunna bli acceptabla för centrummiljö i anslutning till motorväg och järnväg. Erfoderliga åtgärder kommer att säkras genom planbestämmelser i kommande detaljplaner. Luftföroreningar Den dominerande källan för luftföroreningar är väg E20. I samband med tidigare planprojekt har en särskild utredning avseende luftföroreningar utförts. För luftföroreningar är slutsatsen att halterna inte kommer att överskrida miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. I utredningen behandlades påverkan på miljökvalitetsnormer även med avseende utsläppshalter kommer att tas fram i kommande planering för att säkra en god luftkvalitet. E20 och järnvägen är en kraftig barriär genom Lerum. Vikten av ett väl fungerande gång- och cykelstråk mellan södra Lerum och centrum, bussterminal och Programmet föreslår ny gång- och cykelbro över järnvägen och E20 i höjd med det nya motet kommer att innehålla en generös gång- och cykelpassage. Konsekvenserna av programmets åtgärder blir positiva ut ett trygghetsperspektiv för Stads- och landskapsbild I programarbetet har en bedömning av konsekvenserna landskapsbilden studerats. De största förändringarna gäller högre bebyggelse i centrum. Ett syfte med den högre bebyggelsen är att tydliggöra centrum i förhållande till omgivningarna. Programförslaget medger en relativt kraftig omdaning av Lerums centrum. En behandlats. Frågor som behandlats är bl a karaktär och fasadutformning på

35 tillkommande bebyggelse, entréer, belysning och vägutformning. Säveån ger förutsättningar för en varierad stadsbild. När centrum förtätas är det viktigt att bebyggelse integreras i åmiljön på ett varsamt sätt. För att säkerställa gestaltningskraven i den fortsatta byggprocessen skall detta säkras med planbestämmelser. Kulturmiljön Ingrepp i eller i anslutning till värdefulla kulturmiljöer ska studeras vidare i det fortsatta planarbete beträffande gestaltning. Vid planering av ny bebyggelse krävs proportioner och gestaltning kan å andra sidan tillföra något till centrummiljön. De föreslagna åtgärderna bedöms kunna genomföras utan att de kulturhistoriska värdena minskar eller går förlorade. Naturmiljö och friluftsliv men omfattas inte av strandskydd. Vid arbete och åtgärder i anslutning till ån och vid dagvattenhantering ska hänsyn hänsyn tas för att minimera risken för påverkan på ån. Kommunen har antagit en policy för naturvård. Vad gäller naturvård i tärorterna beskrivs: Naturvård i kommunens tätorter skall i första hand bedrivas för att utveckla och bevara de rekreativa värdena, dvs för att tillgodose medborgarnas behov av grönytor. Den vetenskapliga naturvården kommer tätorterna i andra hand. I de fall det vara att de rekreativa värdena prioriteras. man måste ta hänsyn till i kommande planering är bland annat: stranden gallras aktivt upphör den naturliga gallringen som bidrar med grenar och trädstammar. Grundläggning för ny bebyggelse och vägbro kan påverka stabiliteten i slänterna och därmed påverka förhållandena i ån. För att tillgängliggöra Säveån som naturresurs föreslås att strandpromenad, bryggor och nya passager anläggs. Dessutom föreslås att området utnyttjas till boende genom Den ökande boendekvaliteten för boende och vistande i Lerums centrum gör att platsen är väl vald med tanke på rekreation och möjligheterna att uppleva naturen.