Marinbiologisk undersökning

Marinbiologisk undersökning Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård ISSN 1401-243X R 2007:17

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

FÖRORD Blåmusslor (Mytilus edulis) är vanliga i havet utmed de svenska kusterna, och de är viktiga ur flera aspekter. Förutom att de själva utgör föda för andra djur så utgör deras eget sätt att äta, att filtrera vattnet, en viktig funktion i havet. Filtreringen kopplar ihop planktonsystemen i den fria vattenmassan med bottensystemet genom att näringen cirkuleras. Filtreringen leder också till att vattnet blir klarare. När blåmusslor förekommer tätt tillsammans i stora mängder på mjukbottnar bildar de så kallade blåmusselbottnar eller blåmusselbäddar. Musslornas skal bildar en hårdbotten som är en viktig livsmiljö för många andra marina växter och djur. Antalet andra arter som samlas kring musslorna är större ju större musselbädden är. Stora musselbäddar anses dessutom vara mer stabila miljöer än små musselbäddar. Det tar lång tid att etablera en musselbank på mjukbotten, därför är det viktigt att veta var sådana musselbottnar finns så att de inte skadas. Miljöförvaltningen i Göteborg har låtit utföra denna undersökning för att få en mer komplett bild av var sådana musselbäddar finns i kommunen. Undersökningen ingår i den kartläggning av marina bottnar som pågår inom ramen för Göteborgs Stads projekt Natur och kultur i Göteborg ett kunskapsunderlag som delfinansieras av det statliga bidraget för kommunal och lokal naturvård (LONA). Undersökningen har utförts av Lars-Harry Jenneborg, HydroGIS AB, som också är ansvarig för rapporten. Göteborg 2007-10-15

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 1 INLEDNING 2 1.2 BAKGRUND 2 1.3 METOD 2 2 NUVARANDE MUSSELBESTÅND 4 3 SLUTSATSER 6 4 REFERENSER 7 BILAGEFÖRTECKNING BILAGA 1: BILAGA 2: BILAGA 3: BILAGA 4: Blåmusselbestånd i Nordre älvs flodmynningsområde Blåmusselbestånd i Göta älvs flodmynningsområde Blåmusselbestånd vid södra Hisingen Blåmusselbestånd vid Galterö

SAMMANFATTNING Förekomst och utbredning av blåmusslor Mytilus edulis inom Göteborgs kommuns skärgårdsområde har undersökts med hjälp av bl a flygbildstolkning på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg. Nordre älvs estuarium utgör ett exempel på en unik och värdefull biotop med omväxlande ålgräs och blåmusselbestånd. Större musselbestånd finns även i Göta älvs mynningsområde strax intill den muddrade farleden och nedströms mynningen till Gryaabs avloppsutsläpp vid Rya nabbe. I övriga delar av skärgården är förekomsten av blåmusselbankar små och sparsamma. På exponerade klippbottnar sker däremot årligen en nykolonisation av småmusslor. Det tycks vara en allmän trend utmed Bohuskusten att blåmusselbankar på grunda bottnar har minskat betydligt eller försvunnit jämfört med några decennier sedan. 1

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Denna undersökning är framtagen på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg för att belysa förekomsten av ansamling av blåmusslor Mytilus edulis och utbredningen av dessa inom Göteborgs kommun. Bankar med blåmusslor har särskilt höga ekologiska värden, då musslorna dels filtrerar vattnet från organiska partiklar, varvid klarare vatten erhålls, dels bildar skalen en hårdbotten dit många marina bottenlevande djur söker sig för att finna skydd och föda. På grunt vatten bildar skalen även substrat där alger kan få fäste. Nordre älvs estuarium utgör i sammanhanget ett exempel på en unik och värdefull biotop med omväxlande ålgräs och blåmusselbestånd, som i kombination områdets storlek, ringa djup, skiktat vatten och sand/siltig erosionsbotten är den enda av sitt slag inom hela bohuskusten. Dess skyddsvärde är därför mycket stort. 1.2 METOD Sommaren år 2005 genomfördes en inventering av grundområdena inom Göteborgs kommun genom flygfotografering från helikopter för att kartlägga utbredningen av ålgräs Zostera marina och rödalgen Gracilaria vermiculophylla (referens 9, 12). Fotografering utfördes under dagar med svaga vindar och övervägande molnfri himmel vid tre tillfällen: maj, juli och augusti. Flygfotograferingen upprepades efterföljande år, men för år 2007 kunde fotograferingen endast genomföras under maj och augusti på grund av grumligt vatten från riklig nederbörd under juli. Ett bildmaterial på drygt 1000 bilder har legat till grund för utvärderingen av förekomsten av blåmusselbankar (referens 6, 7, 10, 11, 13, 14, 16, 17). Den utrustning som använts är en digital systemkamera med 12 megapixel upplösning, försedd med ett cirkulärt polarisationsfilter samt zoomoptik 24-120 mm med bildstabilisator. Kameran var ansluten till en GPS för att erhålla positionsdata för varje bild. Bildinformationen lagras tillsammans med varje flygbild som tas och longitud och latitud samt höjd gör det enkelt att lägesbestämma bilden i förhållande till kartan - särskilt för de bilder där landkonturer saknas. Bildanalys gjordes i Adobe Photoshop (se bildexempel på nästa sida), varefter informationen överfördes till GIS-skikt i MapInfo. Från GIS-programmet har några utbredningskartor uttagits till denna rapport. Identifiering av musselbestånd är inte helt okomplicerat då musslorna sällan ligger helt fria utan påväxt av alger. Ofta sitter sågtång Fucus serratus fästade på blåmusslor på knappt en meter djupt vatten. Andra arter som kan sitta fast på musselskalen är blåstång F. vesiculosus och sargassosnärja Sargassum muticum. Identifieringen av musselbestånden som redovisas på GIS-skiktens kartor blir därför inte säkra och bör istället betraktas som potentiella bottnar för musselförekomster. 2

Vid fältkontroll av utpekade förekomster samt undersökning av bottnar som ligger djupare än vad flygbildena kan medge, har en sk droppvideokamera använts. Från en mindre båt kan droppkameran sänkas ner till bottnen fritt hängande i en kabel för inspektion och eventuell videoinspelning. Tekniken är tidsbesparande och medger ett stort antal inspektioner av bottensamhällenas status på ett enkelt sätt. Norra delen av Nordre älv - obehandlad bild. Samma bild som ovan men behandlad genom ökad kontrast och ljus för att framhäva ålgräs, musslor och sand på bottnen. 3

2 NUVARANDE MUSSELBESTÅND Inom Göteborgs skärgård finns ett fåtal blåmusselbestånd som förtjänar benämningen egentliga musselbankar. På många platser längs Bohuskusten finns i vissa grunda vikar tydliga ansamlingar av blåmusselskal ovanför medelvattenlinjen om musselbankar förekommer inom viken. Sådana ansamlingar saknas i Göteborgs skärgård. Det tätaste och största beståndet med blåmusslor återfinns i utsläppningsområdet från Gryaabs avloppsutsläpp vid Rya nabbe (referens 1-5). Därnäst kommer bestånden längs södra slänten mot den muddrade farleden i älvens mynningsområde norr om Långedrag (referens 8; se Bilaga 2). I båda fallen gynnas musslorna av det relativt partikelrika vatten som förs ut via avloppstuben respektive älvfåran och på det djup där blandning sker av älvvattnen och det tyngre salta bottenvattnet. Ett större område med musslor men med glesare täthet återfinns i Nordre älvs estuarium, där musslorna förekommer i mer eller mindre strängformade bildningar tillsammans med glesvuxet ålgräs (Bilaga 1). Kombinationen med musslor och ålgräs har bedömts som en mycket värdefull grundbottenbiotop som är attraktiv för många marina organismer samt sjöfågel (referens 12). De ovan uppräknade musselbankarna är sådana som bildats på sedimentbottnar. På hårda bottnar som våg- och strömexponerade klippgrund bildas i regel årligen heltäckande ytor med små blåmusslor nära vattenytan, men dessa blir knappast mer än årsgamla på grund av hög predation från ejder och/eller vanlig sjöstärna. Dessutom skrapas bestånden sönder i samband med isiga vintrar. Storleken på musslorna varierar från några millimeter upp till ett par centimeter då de vanligtvis äts upp av ejder. En typisk sådan lokal är Skalkorgarna strax väster om Torshamnen. Här är klippgrunden helt täckta av flera lager med millimeterstora musslor under månaderna juli och augusti. På 3-4 m djup ersätts musslorna däremot av en heltäckande matta med 0,5-1 m långa fintrådiga grönalger Cladophora fracta. Algtätheten är så stor att musslorna kan antas få svårt att överleva under denna. I ytterskärgårdens hårt exponerade klippbottnar finns en liknande heltäckande zon med årsgamla småmusslor från vattenytan och någon meter under denna. Här är dock sjöstjärnorna Asterias rubens mycket effektiva predatorer. Dessa sitter i mycket stora antal, färgvariationer och individstorlekar på musseltäcket. Förutom de ovan nämnda blåmusselbiotoperna så finns inom Göteborgs skärgård i stort sett inga andra musselbankar av större omfattning. Det rör sig mest om små spridda strängformade bestånd på grunda bottnar med skalsand strax intill där ålgräset börjar breda ut sig. På flygbilden med grunda sandiga bottnar syns ofta bruna fläckar strax utanför strandkanten, vilka utgörs av tång Fucus spp. och eller Pilayella litoralis. Sannolikheten för att dessa sitter fast på blåmusslor är i sådana fall mycket stor även om stenar kan förekomma inom sandiga bottnar. 4

I sunden mellan Lilla Rösö och Långholmen söder om Önnereds hamn (Fiskebäck) har under 1980-talet ett större musselbestånd funnits på 1-2 m djup. Musslorna var mestadels så stora att de inte borde ha varit föremål som föda för ejder. Musselbeståndet försvann i slutet av 1990-talet och sedan dess finns bara tomma skal kvar på bottnen. Orsaken till försvinnandet är okänd. Bilder tagna med droppvideokamera på sedimentbotten med blåmusselbank. Tomma skal inlagras så småningom i sedimentet, men så länge de ligger ovan sedimentytan utgör de ett viktigt hårdbottensubstrat där nya mussellarver kan slå sig så att musselbeståndet kan fortleva. 5

3 SLUTSATSER Det är inget specifikt för Göteborgsområdet att bestånd med blåmusslor på sedimentbottnar har blivit allt mer ovanliga. I Strömstads kommun vid Tjärnöarkipelagen fanns på 1970- talet omfattande blåmusselbankar i de grunda sunden kring Lindholmen och vid Vanarna - bestånd som numera i stort sett har försvunnit. Liknade observationer har gjorts i Sotenäs kommun av yrkesfiskare. Under flera år har HydroGIS AB haft uppdrag för Bohuskustens vattenvårdsförbund att insamla musslor för kemisk analys utmed hela Bohuskusten. På de flesta platser har det varit förvånansvärd svårt att plocka de ca 100 musslor som behövdes från respektive insamlingslokal. De mest säkra insamlingsställena var flytbryggor som legat flera år i vattnet. På bergsbottnar där musslor normalt borde ha funnits i relativt stora kvantiteter, kunde endast små grupper av musslor återfinnas gömda i trånga skrevor där de var oåtkomliga för ejder. Om musslor förekom på skal och grova sedimentbottnar var dessa som regel mycket storväxta med skallängder på 80-90 mm, vilket antas vara för stora för att kunna hanteras av ejder. Vid Fotöarkipelagen (Danafjord) fanns också stora musslor som låg nedbäddade i ett slemmigt algtäcke. Detta utgjordes av en tilltryckt och kompakt vegetation av den nyligen införda rödalgen Gracilaria vermiculophylla, vars grenar var helt överlagrad med korta fintrådiga brunalger och slampartiklar. Musslorna överlever sannolikt genom att sifonerna kan nå det fria vattnet genom det kompakta algtäcket. En ännu mer dramatisk observation gjordes utanför Skredsvik (inre Gullmaren) på 3 m djup. Här låg tillika stora blåmusslor helt inbäddade i ett 2-4 mm tjockt heltäckande överdrag av grönfärgade cyanobakterier - sannolikt Lyngbya sp. Musslornas skal var helt svarta av svavelväteutfällningar. När bottnen vidrördes lossnade stora sjok av cyanobakterier som flöt upp till ytan. Slutsaterna av de ovan anförda observationerna är att blåmusselbestånd är utsatta för hårda miljöpåfrestningar och då alldeles särskilt musselbankar på mjuka bottnar. Det gäller inte bara Göteborgsområdet utan hela Bohuskusten. 6

4 REFERENSER 1 Jenneborg L-H 1997: Inverkan på de marina bottensamhällena från Ryaverkets avloppsutsläpp i Göta älv. - GRYAAB. HydroGIS rapport 143. 17 sidor. 2 1998: Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 166. 14 sidor. 3 2000: Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS rapport 207. 22 sidor. 4 2000: Marinbiologisk undersökning - Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård - en jämförelse av undersökningar utförda inom perioden 1996-1999. GRYAAB. HydroGIS AB rapport 226. 20 sidor. 5 2000: Kvävereningens inverkan på bottnarna i Göteborgs norra skärgård. - GRYAAB. HydroGIS AB rapport 242. 6 2004: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2003. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 345. 7 2004: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2003. Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 349, 19 sidor. 8 2004: Säkrare farleder - Slutlig bedömning av muddringens inverkan på grunda bottnar inom Göteborgs skärgård.- Göteborgs Hamn AB/Sjöfartsverket. HydroGIS AB rapport 369. 20 sidor. 9 2004: Marinbiologisk inventering - Förekomst av rödalgen Gracilaria vermiculophylla vid Stakeskär, Öckerö kommun. Sweco Anläggning AB. HydroGIS AB rapport 377. 10 2004: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2004. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 380. 11 2004: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2004. Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 384. 12 2005 Marinbiologisk undersökning: Ålgräsvegetationens utbredning och tillstånd inom Göteborgs kommun. Miljöförvaltningen Göteborgs stad. HydroGIS AB rapport 420. 7

13 2005: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2005. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 427. 14 2005: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2005. Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 428. 15 2006: Marinbiologisk undersökning: Muddring och utfyllnad vid Tånguddens hamn. Kodeda Konsulter AB. HydroGIS AB rapport 477. 16 2007: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2006 (Moment 7). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 484. 17 2007: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2006 (Moment 9). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 486. 8

BILAGA 1 Bassen Förekomst och utbredning av blåmusslor vid Nordre älvs flodmynningsområde (blåfärgade ytor). Scraferat område motsvarar utbredningen av ålgräs där också strängar med blåmusslor förekommer. Kombinationen av ålgräs och musslor bildar en mycket skyddsvärd biotop.

BILAGA 2 Rya nabbe Förekomst och utbredning av blåmusslor vid Göta älvs mynningsområde

BILAGA 3 Skalkorgarna Förekomst och utbredning av blåmusslor vid södra Hisingen

BILAGA 4 Förekomst och utbredning av blåmusslor kring Galterö

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448): R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2007:17 Marinbiologisk undersökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård R 2007:18 Ekologiska fotavtryck. Vad är det och hur beräknas det? R 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005 R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005 R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg R 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar. Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet R 2006:6 Årsrapport luftföroreningar 2005. Mätningar i Göteborgsområdet R 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg R 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg R 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar R 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning R 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg PM (ISSN 1401-243X): PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004 PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006 PM 2006:3 Ateljéprojektet kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kadmium i varor med laddbara batterier Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg PM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsyn PM 2006:7 Utvärdering av PM-mätningar PM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete. PM 2006:9 Kosmetikatillsyn